ICKE-EXISTENS och INFANTILISERING Sommarpratare

Radiopratare.

Två radioprogram och en tidningsartikel.

I år har jag tagit mig tid att lyssna till årets sommarpratare. Många goda tankar har jag fått som manat till eftertanke och vidare reflektion.

I detta inlägg lyfter jag fram Erik Grönwall, hårdrockssångare, Claes Eriksson, allvarsam komiker och en författare från tidningen Dagen; Markus Torgeby.

Det handlar om icke-existens, infantilisering och att vi lever för mycket i ljuset.

Markus Torgeby.

Vi börjar med "Idol-vinnaren" Erik Grönwall som fick frågan att bli ny sångare i hårdrocksbandet Skid Row. Men 2021 drabbades han av cancer och kämpade för sitt liv. 

Han berättade i sitt sommarprogram 25 juli om läkarteamet som håll honom uppe både med behandlingar och hopp för själen.

Han tvingades närma sig tanken på döden, trots att han tänkt alla positiva tankar som gick att tänka, men läget började bli kritiskt.

- Hur skall man förhålla sig till döden?

Erik Grönwall hade fått tips av sin terapeut att tänka så här:

- Innan jag fanns, visste jag om det? Svar; nej. När jag ännu inte fanns, så fanns jag inte. Alltså, när jag dör, så finns jag inte och då vet jag inte om det. Alltså behöver jag inte vara rädd.

Icke-existensen är inte farlig.

Jag satte i halsen. Håller inte med!

Detta är ateistisk och buddhistisk filosofi som tränger in allt mer i vårt sätt att tänka. 

Icke-existensen och utslocknandet är bara att acceptera.

Erik Grönwall, gratulerar till din hälsa.

Men.

Om man tror på Gud, vilket jag gör och dessutom lever i gemenskap med, då är ett sådant tänkesätt omöjligt.

Bibelns hela uppenbarelse går ut på att livet existerar från första ögonblicket då Gud skapar.

I Guds tanke finns allt liv lagrat, alla varelser, alla tider och alla livsformer, allt finns redan boende i Guds intelligens.

Det betyder att du och jag var en tanke vid Guds hjärta långt innan det var dags för oss att födas!!

Det är en mycket livsbejakande tanke, till skillnad från ateismen och buddhismen.

Långt bortom rymder vida.

Dessutom talas det om att Jesus Kristus var "pre-existent" - han fanns alltså före sin jordiska existens...

Jag älskar texten från Kolosserbrevet som jublar ut livets storhet:

JESUS KRISTUS ÄR DEN OSYNLIGE GUDENS AVBILD, DEN FÖRSTFÖDDE I HELA SKPAELSEN TY I HONOM SKAPADES ALLT I HIMLEN OCH PÅ JORDEN.

HAN FANNS FÖRE ALLTING, OCH ALLTING HÅLLS SAMMAN I HONOM.

Kolosserbrevet 1:15-17.

Kristus existerar bortom tid och rum.

Min hälsning till denne Erik Grönwall är att vi med vårt begränsade medvetande inte vet mer än det fysiska livet här. 

Men eftersom vi kan ställa så oerhört stora frågor så betyder det att det också finns lika oerhört stora svar, men att vi ännu inte kan tillgodogöra oss dem.

Dock kan bibelläsningen öppna nya världar, så oändligt mycket större än vi kan ana, genom den uppenbarelse Gud har gett genom sitt Ord.

Det är ett icke-hopp att trösta sig med att efter döden kommer ett icke-liv. Ett sådant anti-hopp gör mig deprimerad. Däri finns sannerligen inget "positivt tänkande"!

Men det gör det i kristendomen.

Guds närvaro lyser i mörkret.

Hårdrocksångaren Erik kom tillbaka till livet tack vare god läkarvård och är nu sångare i sitt idol-band från USA; Skid Row. Gratulerar till att du blev frisk och att din dröm blev uppfylld!

Men att vara i mörkret kanske ändå är nödvändigt för att komma nära sig själv.

Författaren och långdistanslöparen Markus Torgeby säger i en artikel i Dagen fredagen den 21 juli 2023:

- Vi lever för mycket i ljuset, det är därför nätterna blir så oroliga. Så är det för mig, jag har svårt att komma ikapp med mina egna tankar när allt är ljust och uppkopplat.

Han bor i Vålådalen nära naturen och hämtar sin kraft där, både då han tränar inför löptävlingar och till sin själ. 

Men han har sett en negativ utveckling i det som för andra har varit en expansion:

- Jag känner en stor sorg, inte för människorna som på samma sätt som jag flyttat hit, utan över lamporna som breder ut sig och som tränger bort mörkret.

Anti-ljus.

- Det var i mörkret jag hittade något inom mig själv som jag fortfarande bär med mig. Det var i mörkret jag valde att tro på något som är större än jag själv. Barnatron landade, gav mig tröst och gick inte att stå emot i ensamhet och mörker.

- Om det visar sig att jag har haft fel när jag skall dö, så har tankarna och friden under tiden ändå inte varit bortkastade, skriver Markus Torgeby.

Friden är inte tomhet.

Undrar hur ett samtal mellan Markus och cancersjuke, men nu friske, Erik skulle låta?

Den enes mörker var bara mörkt och ledde till en ödesmättad tro att mörkret skall segra.

I den andres mörker fanns en närvaro av Gud som ledde till hopp och fördjupad självkännedom.

Den ene vill vara i ljuset så länge det går.

Den andre vill hellre vara i mörkret för att få syn på ett annat ljus.

Den ene hade ingen barnatro att bygga på och fick bara råd från gudlöst håll.

Den andre hade en liten tro som tappades bort i ljuset, då så mycket annat lockade.

Jag känner verkligen igen mig i det som Markus säger!

Dagens ljus stör mina tankar och mitt inre liv. Jag behöver mörkret för att tänka och känna färdigt. Just därför kan mina nätter bli lugna och goda.

Eller som långdistanslöparen sammanfattar det:

- Det enda stjärnhimlen behöver för att visa sig är - mörker...

Stadsbon ser inte stjärnorna.

Nu till Trollhättesonen Claes Eriksson som mödosamt arbetat sig fram till våra hjärtan med sin underfundiga allvarskomik. I sitt sommarpratprogram lyfte han fram två tankar; den ena att vår kultur upplöstes 1976 och att vi nu lever i en hjälplös individualism som gör oss allt mer infantiliserade.

De vuxna har hoppat av sitt ansvar och vill hellre roa sig än fostra och sätta gränser.

Många ord och uttryck blir allt barnsligare:

- "Mello" istället för Melodifestivalen, som förr var en vuxen tillställning, och nu senast kommer Svenska kyrkan med en lansering av "Gudis" - familjegudstjänst för de minsta....

Claes Eriksson menar att det börjar 1976 då skillnaden mellan en arbetare och en direktörslön är som minst, jämställdheten som störst och ordet "kollektiv" är mer förekommande än ordet "jag".

Därefter vänder det.

- Individualismen har på dessa fyrtio år gjort oss mer hjälplösa än någonsin. Det är ständiga hjälp-program hur man ska äta, möblera, träna, fixa en trädgård och lyckas på jobbintervju. Ingen kan någonting själv längre.

Finns influerarna i radion?

Influerare är vår tids lättsmälta dikaturer. Många följer frivilligt utan egen åsikt, och i andra sammanhang är demokratin ifrågasatt. 

Claes Eriksson sveper med sin kritiska blick över samhället.

Romarriket gick under år 469 e Kr. Men det visste inte de. 

De fortsatte leva och sakta sjönk detta samhälle ihop. Först i efterhand kan historierna konstatera detta.

Claes Eriksson fick höra en annan historiker säga samma sak om vårt svenska samhälle.

- Det upplöstes på 70-talet.

Jag tänker att endast de som har förmåga att dra ut konsekvenserna av våra handlingar kan se vart de bär. Alla andra åker bara med.

Historikerna ser åt andra hållet, bakåt, och kan dra liknande slutsatser.

I min uppfattning är detta en del av den profetiska rösten.

Tilläggas kan att den jordbrukspolitik som finns i dagens Sverige gör att bönderna snabbt blir färre och vår självförsörjning snart är ett minne blott. Varför?

Individualisering utan tanke på vårt gemensamma bästa.

Går det att vara lantbrukare idag??

Åter till Claes Eriksson.

Infantiliseringen fortsätter.

Jag blev lika upprörd som han blev då han citerade en annons från en västlig församling som inbjud till "Gudis" - nu har kyrkan i sin pedagogiska iver totalt lämnat respekten för Gud och Guds helighet...

Gudsbilden blir att Gud är en lekfarbror och att inget är på riktigt.

Vad händer i mörkret när den barnatron skall växa upp? Vilka redskap finns då i själens verktygslåda?

Gudis, var är du? Leker du med någon annan?

Vår inställning till livet är olika. Men alla uppfattningar är inte lika bra. En del leder till återvändsgränder.

Vissa tankebanor är inte framkomliga.

Erik, Claes och Markus. 

Mörker, mörker och ljus - fel slags mörker och fel slags ljus.

Förbarnsligande, individualism och hjälplöshet i ett kollektiv som är upplöst.

Tack ni tre som bekräftar mycket av det jag tänker, känner och upplever.

O, KRISTE DU SOM LJUSET ÄR

DIG KAN EJ MÖRKER KOMMA NÄR

VI SKÅDAR UPP I TRO TILL DIG

NÄR SOLENS LJUS FÖRDÖLJER SIG.

Sv Ps 185.

Läs den poetiska teologin i denna psalm!

Kristus är ett annat ljus än det från dataskärmen och reklamskyltarna.

Guds närvaro i mörkret är något annat än den tomma ångestens natt, när strålkastarna är släckta.

Respekten över Guds helighet, och eviga varande, är något annat än att förminska Gud till "Gudis", hur god intentionen än var.

Mera radio!

Imorgon skall jag fortsätta lyssna på radio.

Och läsa min Bibel. 

Kanske plocka lite mer svarta vinbär, i mörkret...

Existerande hälsningar från

Helene Sture Infantilfelt, 

- ständigt uppkopplad, ständigt nedrullad, ständigt lyssnande och skrivande.

Okänd tecknare.

Vi finns. 

Hela tiden.

Bara Gud själv vet hur.

VÄGKYRKOANDAKT i SILLHÖVDA - Ejnar Westling

Sillhövda kyrka i Holmsjö, Blekinge.

Under sommaren byter kyrkorna skepnad. Det är friluftsgudstjänster, sommarmöten, konferenser och vägkyrkor.

Igår hade jag glädjen att få komma tillbaka hem till Holmsjö, där vi levde prästgårdsliv som de sista entusiasterna innan huset såldes.

Silllhövda kyrka är en av våra yngsta och minsta kyrkor, men med märkvärdigt tjocka pelare - som om hon ville likna den stora mäktiga Klosterkyrkan i Vadstena.

Med på resan hade jag min lilla ukulele och temat för denna vägkyrkoandakt var barnatro. Detta ämne har jag funderat på under hela våren.

Det vita antependiet "Herren sörjer för er"

Hur får man en barnatro? Är det bra att ha en sådan tro?

Vad händer om barnatron går sönder och inte klarar livets påfrestningar?

Vi inledde med att sjunga psalm 606:

DET GUNGAR SÅ FINT NÄR HAN BÄR DIG, MITT BARN.

HAN GÅR PÅ SÅ MJUKA SANDALER.

HANS MANTEL ÄR VÄVD AV DET LENASTE GARN

HANS ARM ÄR SÅ STARK, HANS DOFT ÄR SÅ REN.

HAN KÄNNER VAR ROT OCH VAR GROP OCH VAR STEN.

OCH HAN NYNNAR EN SÅNG SOM HAN GJORDE EN GÅNG

TILL STJÄRNORNAS LJUSA KORALER.

Sv Ps 606:1

Den enkla ukulelens klara stämma fyllde kyrkvalvet med ljus klang.

- Man behöver inte orgel! sa en församlingsbo glatt överraskad.

Att som vuxen få tänka sig som ett barn i Guds närhet kan både provocera och vara oerhört skönt.

Att för en stund vara liten och slippa vuxenlivets ansvar, det är att vila vid att vår himmelske Fader är den som sörjer för oss, som det står broderat på Sillhövda kyrkas vita antependium.

Fadern leder oss, inte tvärtom.

MITT BARN, DU ÄR BUREN I SKAPARENS FAMN.

HAN ANDAS INTILL DIG SÅ NÄRA.

HAN HÅLLER OMKRING DIG, HAN KÄNNER DITT NAMN.

HAN GRÅTER MED DIG, HAN LER NÄR DU LER.

DU ÄR ALDRIG ENSAM OCH OÖNSKAD MER

FÖR DU HÖR HONOM TILL, HERREN JESUS SOM VILL

TILL HIMMELENS GLÄDJE DIG BÄRA.

Sv Ps 606:2.

Aftonbönen vid sängkanten kan öppna en helt ny dimension för det lilla barnet. Där får vi kontakt med den gudomliga världen, där Gud är Skaparen som vill komma oss personligt nära.

Men idag är det inte så. Det är mycket ovanligt att föräldrarna ber med sina barn, med argumentet:

- De skall få välja själva.

Men de ger inga alternativ... Kvar blir bara ett tomrum...

Blank skridsko-is, som en tro som bär.

Jag forskade lite vad som låg bakom sången BARNATRO som vi sedan sjöng. 

Han som skrev sången hette Ejnar Westling (1896-1961). Han var med i Frälsningsarmén i Ljusdal.

Redan som 14-åring skrev han sin första sång:

"O SJÄL, DU SOM VANDRAR DIN VÄG FRAMÅT".

Ca tio år senare, 1920, kom nästa sång till, men bakgrunden till det var mörk.

Ejnar Westling hade kommit bort från den kristna tron som ung vuxen. Skola och militärtjänst gav inte näring till hans andliga liv.

Det berättas att han av en tillfällighet (det finns inga tillfälligheter - det är bara vi som inte ser sammanhangen med tillräckliga perspektiv) kom förbi Frälsningsarméns lokaler i Stockholm.

Där fick han höra sin egen sång sjungas av en kvinnlig frälsningsofficer "O själ du som vandrar din väg framåt".

Han blev helt förstenad och rusade där ifrån. 

Sölvesborgs nedlagda Frälsningsarmé.

Det blev ett oväntat möte med sin egen ungdomliga tro, så stark och trofast.

Han gick hem och skrev den kvällen sången som skulle komma att bli så älskad:

   "Har du kvar din barnatro, där i hemmets lugna vrå

     kan du bedja än som förr du alltid bad:

     - Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är.

     Gamla mor då känner sig så nöjd och glad."

     BARNATRO, BARNATRO

     TILL HIMMELEN DU ÄR EN GYLLNE BRO! ://

Isaks barnatro.

   "Du har kanske vandrat kring, runt kring hela jordens ring

    Och i fjärran land du sökt att lyckan nå

    Du har gråtit mången gång, då du hört en gammal sång

    Som du mindes ifrån hemmets lugna vrå.

BARNATRO, BARNATRO

     TILL HIMMELEN DU ÄR EN GYLLNE BRO! ://

   "Likt en seglare i hamn, blev du lugn i modersfamn

     Ömt hon smekte dig och sjöng om himlens land.

     Hennes stämma blev så varm när du låg vid hennes barm

     Hon din framtid lade tryggt i änglars hand".

Fyrmastare i Karlskronas hamn.

Nästa kväll berättas det att Ejnar Westling gick tillbaka till Frälsningsarméns kår i Stockholm och överlämnade denna nyskrivna sång till den kvinnliga officeren.

Därifrån spred den sig sedan vidare, till stor hjälp och glädje för många som tappat bort sin tro under livets påfrestningar.

Vad är det som händer under livet som gör att Guds ord inte får fäste? Kan vi hämta förståelse ur liknelsen om sådden? 
Vi lyssnade till evangelietexten ur LUKAS kapitel 8, där Jesus själv förklarar vad han menar:

Liknelsen om sådden.

VAD LIKNELSEN OM SÅNINGSMANNEN BETYDER ÄR DETTA:

UTSÄDET ÄR GUDS ORD.

DE VID VÄGKANTEN ÄR DE SOM HÖR ORDET, MEN SEDAN KOMMER DEN ONDE OCH TAR BORT DET UR DERAS HJÄRTAN, FÖR ATT DE INTE SKALL TRO OCH BLI RÄDDADE.

DE PÅ BERGHÄLLEN ÄR DE SOM TAR EMOT ORDET MED GLÄJDE NÄR DET HÖR DET, MEN SOM INTE HAR NÅGOT ROTFÄSTE.

DE TROR EN KORT TID, MEN I PRÖVNINGENS STUND AVFALLER DE.

DET SOM FÖLL BLAND TISTLARNA, DET ÄR DE SOM HÖR ORDET MEN SOM LÄNGRE FRAM KVÄVS AV LIVETS BEKYMMER, RIKEDOMAR OCH NÖJEN, OCH ALDRIG GER MOGEN SKÖRD.

MEN DET SOM KOM I DEN GODA JORDEN , DET ÄR DE SOM HÖR ORDET OCH TAR VARA PÅ DET I ETT GOTT OCH RENT HJÄRTA OCH GENOM UTHÅLLIGHET BÄR FRUKT.

Lukas 8:11-15.

En del hamnade vid vägkanten.

Vi sjöng psalm 193, "Gud som haver barnen kär" på psalmmelodin skriven av en domkyrkoorganist i Skara Ivar Wideén (1871-1951), med text tryckt redan år 1780.

Sedan samlade jag församlingen i bön:

Käre himmelske Fader,

- hjälp oss att ta vara på Ditt ord så att vår barnatro kan växa och bestå genom livet.

- jag ber för den som råkat ut för att tron blivit bortrövad av negativa krafter,

- för den som hamnat på berghällen men inte gett Ditt ord näring utan fallit när svårigheter har drabbat.

- Herre, jag ber för alla som kämpar med tistlarna, där bekymmer av sjukdom, arbetslöshet, ekonomiska bekymmer, svårigheter med relationer och skilsmässa har kvävt Ditt ord - jag ber att tron trots detta ska växa sig djup med rötter som ger stabilitet.

- Tack för att det även finns tider i livet som är bättre, där vi kan återvända till Dig, då hjärtat mjuknat och är mer redo för att ta emot.

- Tack att hos Dig har den lycklige någon att ge sin tacksamhet till, den ledsna och trötta någon att hämta kraft hos, den skuldsatte någon att få förlåtelse av, och den skamfyllda någon som ger villkorslös kärlek!

Amen.

Tistlar.

Så blev det tydligt för mig i Sillhövda kyrka att evangeliet beskriver alla våra olika stadier i livet, där vi inte behöver fastna varken i vägkanten, diket eller bland tistlarna!

Förr eller senare mognar hjärtat - låt oss hjälpa varann dit!

Då kan vi brista ut i den afrikanska sången och psalmen Sv Ps 89:

   SE, JAG VILL BÄRA DITT BUDSKAP, HERRE

   AV HJÄRTAT SJUNGA DITT LOV OCH PRIS!

   MED GLÄDJE VILL JAG DITT ORD FÖRKUNNA

   SOM GÖR DEN SVAGE VIS!

   Sv Ps 89:1

Böckerna om barnatro hittade nya hem och vi var alla berikade av det Guds ord hade gett oss denna eftermiddag.

Prästgårdsbarnen.

Frid och välsignelser till er alla som ger av tid och omsorg till alla vägkyrkor runt om i landet!

Er Helene F Sturefelt,

- f d komminister, numer författare och skribent.

Här är ett tidigt inlägg om vägkyrkan, skrivet 2010:

Sturellas Fotoblogg: VÄGKYRKAN (helenesturefelt.blogspot.com)

KRISTINA och JAKOB

Kristna och hedningar.

Detta är tredje delen av namnsdagar i Fruntimmersveckan.
Ofrånkomligen hamnar man i den kristna helgonkalendern, eftersom namnen är historiska personer som hellre led martyrdöden än avsade sig sin kristna tro.

          24 juli        

     KRISTINA

Namnet Kristina kan stavas på många sätt, med många varianter: Christina, Kristin, Stina, Tina, Nina, Kirsti och även Kerstin, men med stavningen Kierstin från början.

Betydelsen är självklar = den kristna.

Kristina är ett mycket vackert namn! Men det förpliktar... Jag tänker mig att namnet tillkom på den tiden då hedningar omvände sig och lät döpa sig till Kristus. Till exempel så här:

- Freja, jag döper dig i Faders och Sonens och den Helige Andes namn. Du är nu den kristna Freja...

Freja Kristina.

Den omvända prästinnan Kristina.

När jag går runt på vikingamarknaden i Näsum i september klär jag alltid ut mig till den omvända hednaprästinnan Kristina, hon som lämnade asagudarnas döda panteon och övergick till den levande och uppståndne Vite Krist.

Men vem var den allra första Kristina som är orsak till att namnet står här den 24 juli?

Vi förflyttar oss till kristendomsförföljelserna på 300-talet e Kr.

Ja, jag har en bok som kanske inte har de bästa källorna, eller så döljer Alf Henriksson det bakom sitt lite småtramsiga sätt att skriva. Jag citerar:

"Den ursprungliga Christina var en from ung italienska från staden Bolsena, och hennes legend är minst sagt rafflande.

Det tycks ha varit så att hon inte drog jämnt med sin grymme far som nämligen var en ivrig hedning, medan hon själv var en from kristen som rättroget bekände sig till Treenigheten. Fadern lät då tolv tjänare prygla henne, kastade henne i fängelse, lade henne oljedränkt på en eld, kastade henne i sjön med en kvarnsten runt halsen..."

Freda kvinnorna! Bogö, Danmark

Jag orkar inte skriva alla grymma detaljer, men konstaterar att faderns grymhet inte fick Christina att omvända sig.

I vår tid finns samma grymheter då unga kvinnor och män omvänder sig från islam och tar emot Guds kärlek i Jesus Kristus. 

Kontroll och manlig heder går före både sanning och kärlek. Varför är det så?

Att bedja om mannens frälsning är den viktigaste bönen vi har!!

Christinas blodtörstige fader gav till slut upp andan, men "ett par likasinnade herrar fortsatte hans verk och lät föra henne till avgudarnas tempel, satte henne i en glödande ugn, kastade henne i en ormgrop men alla deras skändligheter misslyckades" skriver Alf Henriksson och avslutar med att tala om försynen...

... "till dess det behagade försynen att låta Christina lämnad det jordiska livet för ett smärtfritt pilskott".

Nytillverkade äldre knivmodeller.

Det märkliga är att under de första kristna församlingarnas tid så var det just förföljelserna som fick antalet kristna att växa.

Många förstod att här fanns en oerhörd kraft som de kristna inte ville lämna. Det lockade fler anhängare. 

Martyrernas blod talade om en sanning och kärlek som var värd att dö för - och en himmel som väntade.

I på grund av eget önskemål utan för att Jesus själv hade sagt det, och visat det med sin gärning.

Så när jag tänker på dagens namnsdag blir jag både glad och fyllde med största respekt OCH ledsen och bedrövad. Många av våra kyrkor idag är bitvis insomnade, där allmänt vacker kultur tagit över och bibelläsning trängts undan. 

Där växer inte antalet kristna...

Men det gjorde de kring nästa namnsdagsbarn.

Vargkorset.

          25 juli        

        JAKOB

Ett namn är, som sagt, något man "är", inte något man "heter". Den förste Jakob är tvilling med Esau. 

Det var bråk redan i moderlivet. Isaks hustru Rebecka frågade Herren vad som stod på:

TVÅ FOLK SKALL KOMMA UR DITT LIV, OCH DEN ÄLDRE SKALL TJÄNA DEN YNGRE.

1 Mosebok 25:23.

Det är en mycket dramatisk händelse, där den yngre Jakob lurar till sig förstfödslorätten av den blinde gamle fadern Isak. 

Namnet Jakob har flera betydelser på hebreiska: den som håller i hälen men även den som bedrar.

Jakob är en efterträdare med hopp om att också vara en beskyddare.

Men det är inget roligt namn att bära...

Jakob lurar sin gamle far Isak.

Denna helg läser vi texten om Kristi Förklaring, dit Petrus, Jakob och Johannes Sebedaiosson, fick följa med upp.

Jakob lär vara den som författade ett av de många brev som finns i Nya Testamentet, där hans poäng är:

TRO UTAN GÄRNINGAR ÄR DÖD.

Ja, det var ju det jag sa...

Jakob är Spaniens apostel och ligger begravd i den spanska staden Compostella.

Spanjorerna kallar honom Santiago, tyskarna Sankt Jacobus, finnländarna Jaakko och Jakkoppi.

På engelska heter han Saint James, i Frankrike Saint Jacques och i Italien Sankt Giacomo.

Vår heliga Birgitta, som för övrigt hade sin himmelska födelsedag (dödsdag) den 23 juli, vallfärdade till Jakobs grav vid stjärnfältet i Spanien: Santigago di Compostella. 

Idag är detta ett av de mest populära pilgrimsmålen, att vandra på Caminon.

Pilgrimssnäckan, St Jakob. Rogslösa.

Alf Henriksson lyfter fram en legend "som meddelar att Sankt Jakob predikade evangelium en tid, men hade föga framgång. Han reste då tillbaka till Jerusalem, men där råkade han ut för illasinnade människor som förde honom bunden till Herodes Angrippa, vilken lät halshugga honom.

Jakobs lärjungar tog emellertid hand om hans lik och förde det till Spanien, där många under omedelbart utbröt kring transporten.

Själva drottningen i landet omvände sig då och lät dessutom göra om sitt palats till gravkyrka åt aposteln." (sid 273).

Läs gärna mer på bättre ställen...

Pilgrimsmusslan, Ysane kyrka.

Och läs ännu hellre det brev som står efter Hebreerbrevet i Nya Testamentet.

Tänk om Jakob fick vara sommarpratare i P1, och fick sitt brev uppläst... Wow!

NU KANSKE NÅGON FRÅGAR:

- HAR DU TRO?

- JA, OCH JAG HAR GÄRNINGAR. VISA MIG DIN TRO UTAN GÄRNINGAR, SÅ SKALL JAG MED MINA GÄRNINGAR VISA DIG MIN TRO.

Jakobs brev 2:18.

Eller det här:

NI BER, MEN FÅR INGENTING, DÄRFÖR ATT NI BER ILLA.

NI VILL BARA TILLFREDSSTÄLLA ERA BEGÄR.

Jakob 4:3

Jakob glider varken på sanningen eller kärleken:

DOMEN BLIR OBARMHÄRTIG ÖVER DEN SOM INTE HAR VARIT BARMHÄRTIG,

MEN BARMHÄRTIGHETEN TRIUMFERAR ÖVER DOMEN.

Jakob 2:13.

!!

Begär eller barmhärtighet?

På onsdag är det sjusovardagen, men det får du ta reda på själv vad det kommer ifrån!

Hm, men jag tror att jag har varit i den grotta där dessa kristna martyrer låg och sov... Den finns i Mindre Asien, i dagens Turkiet, i Efesos.

Kristna hälsningar från Helene F Sturefelt,

- almanacksbitare.

På historisk mark.

 

JOHANNA Praxedis, MAGDALENA och EMMA Apollinaris

Stora namnboken.

Detta är en fortsättning på förrförra inlägget om FRUNTIMMERSVECKAN och dess namnsdagar.

Nu ska vi se vem som döljer sig bakom namnen Johanna, Magdalena och Emma.

Namn är alltså ingenting man bara "heter" utan någonting man framför allt "är".

Almanackans namn är verkliga personer som katolska kyrkan tidigt utarbetade för att ihågkomma de kristna martyrer som gett sitt liv för Jesus Kristus, hellre än att avsäga sig sin tro.

Johanna.

          21 juli       

JOHANNA

Varje namn har många olika namnformer beroende vilket språk som namnet bor i.

Johanna har gett upphov till Janina, Hanna, Hannele, Jenny, Jeanne, Joan, Jane, Giovanna och Juana, med flera.

Johanna är en feminin form av Johannes och lär komma av grekiskans IOANNA  som är en omskrivning av hebreiskans JOCHANNA. 

Namnet betyder Gud har förbarmat sig, Nådegåva, Gudagåva.

Namnet kom hit på 1300-talet och blev allmänt spritt på 1600-talet.

Varför namnet Johanna kommit in i almanackan är okänt. Tidigare, i den medeltida kalendern, var det PRAXEDIS som hade sitt namn den 21 juli.

Så låt oss uppehålla oss lite inför henne, innan vi letar upp Johanna.

Alf Henriksson skriver i sin bok "Årets alla dagar":

PRAXEDIS

"Praxedis var en romersk martyr som tillsammans med sina bröder Novatus och Timotheus och sin syster Pudentiana fick undervisning i den kristna tron av inga mindre än apostlarna Paulus och Petrus.

När dessa  avlivades under kejsar Neros förföljelser av Praxedis och hennes syster tillstädes och torkade upp martyrernas blod med en duk." (sid 268).

Johannas man Kusas, förvaltare hos Herodes.

Han fortsätter:

"En Johanna med liknande upplevelser finns verkligen; bland de fromma kvinnor som efter korsfästelsen sökte sig till Jesu grav, och fann honom uppstånden, uppräknas nämligen hos Lukas en som hette Johanna.

Hon tycks inte inte alls stå med i helgonlängden, men det finns många nunnor som som grundat olika kongregationer har burit detta namn."

DÄREFTER VANDRADE JESUS FRÅN STAD TILL STAD OCH FRÅN BY TILL BY OCH FÖRKUNNADE BUDSKAPET OM GUDS RIKE.

MED HONOM FÖLJDE DE TOLV OCH NÅGRA KVINNOR SOM HADE BLIVIT BOTADE FRÅN ONDA ANDAR OCH ANDRA SJUKDOMAR;

- MARIA, HON FRÅN MAGDALA SOM SJU DEMONER HADE FARIT UT UR,

- OCH JOHANNA, HUSTRU TILL HERODES FÖRVALTARE KUSAS,

- SUSANNA OCH MÅNGA ANDRA, SOM ALLA HJÄLPTE DEM MED SINA TILLGÅNGAR.

Lukas evangelium kap 8:1-3.

Detta leder oss naturligt över till det fjärde namnet i Fruntimmersveckan.

Suddiga bilder av Maria Magdalena.

          22 juli        

MAGDALENA

Magdalena kommer från hebreiskan och betyder kvinnan från Magdala.

Magdala var en by vid Genesarets sjö. Den bibliska Maria Magdalena var en av Jesu trognaste följeslagare och en av de kvinnor som stod vid hans kors. 

Det var samma Maria som upptäckte Jesu tomma grav den första påskdagsmorgonen.

Namnet Magdalena har alltså blivit ett eget namn, och kom in i helgonkalendern på 1100-talet.

Hennes namn finns i flera språkformer såsom Lena, Magda, Agda, Malin, Lene och i min tanke även som namnet Dalia som är huvudperson i min nyutgivna bok "Prästgårdsbarnen på Sjööholma". Men det är en parentes...

Dalia var fyra år...

Vad har den egensinnige Alf Henriksson att säga om denna Maria Magdalena?

Ja, han är ju kyrkokritisk i alla sina kommentarer, men lyfter fram en intressant notis från kyrkokonsten:

"För den som är intresserad av konst är det för övrigt intressant att finna att ingenstans i bibeltexten hittar man någonting om den botfärdiga Magdalena, som så ofta har figurerat på de stora mästarnas tavlor. (sid 270).

Tydligen har man identifierat henne med synderskan som tvättade Jesu fötter i Lukas 7:37.

Det kan knappast vara rätt. Den som frågar sig varför bör läsa även nästföljande kapitel hos Lukas" skriver den gode Alf, vilket jag alltså citerade ovan i kapitel 8.

Magdala ligger mellan Gennesaret och Tiberias.

"Märkligt nog har denna föreställning hållit sig levande i det allmänna medvetandet genom många århundraden," särskilt hos manliga målare...

Här är en mycket intressant genomgång av kvinnliga lärjungar utifrån dagens moderna forskning i kyrkohistoria!

Sturellas Fotoblogg: KVINNLIGA LÄRJUNGAR (helenesturefelt.blogspot.com)

Är detta Maria Magdalena?

          23 juli        

EMMA

Det femte namnet i Fruntimmersveckan är Emma. 

Det är möjligen en tidig kortform för EMERENTIA som kommer av latinets emereri, som betyder den Förtjänta, den Värdiga, den Flitiga.

Jag citerar ur Stora Namnboken från Albert W Carlssons förlag:

"Den dansk-engelske kungen Knut den stores gemål bar detta namn. Kungen hade nämligen övertagit Ethelred den rådlöses änka som gemål; Emma av Normandie, död 1052.

Namnet Emma finns i almanackan sedan 1827."

Alf Henriksson ser hur Emma förekom i furstliga tyska familjer på 1800-talet, framför allt med relationer till kronprinsessan Josephine. 

"Hennes eget barn som föddes det året blev dock en pojke och kunde omöjligt få namnet Emma; han fick istället heta Gustaf, den blivande sångarprinsen".

Men som jag nämnde i förra inlägget så var det ett annat namn som länge dominerade den 23 juli.

Suddiga bilder av Apollinaris. 

APOLLINARIS

Apollinaris föddes i Antiokia i Syrien. var den förste kristne biskopen i Ravenna, ditsänd av ingen mindre än aposteln Petrus, i vars sällskap han hade kommit till Rom österifrån.

Goda gärningar och underverk följde i hans spår.

Han led martyrdöden, men årtalet är osäkert liksom vilken av alla blodtörstiga kejsare det var...  antingen år 79 under Vespasianus förföljelser av kristna, eller några hundra år senare under Septimius Severus.

Katolska kyrkan räknar honom som ett av sina många helgon.

Alf Henriksson påpekar att Apollinaris har brukat anropas då man lidit av sjukdomar i de inre organen. 

Men det är ett katolskt ofog - vi får gå direkt till vår himmelske Fader och be om hjälp!

Helgonet Apollinaris.

Nu avrundar vi detta namnsdagsinlägg.

Som sagt, jag tycker det är mycket mer intressant med alla dessa äldre namn som gömmer på historiska personer, försvunna i tidslagrens dimma.

Jag vill hellre hålla dem vi liv, än att på vårt ytliga sätt säga "grattis på namnsdagen" till endast 360 utvalda personer som har råkat få ett namn i almanackan. Det är ju inte så den är tänkt att fungera.

Jag återkommer med Kristina och Jakob.

Flitiga och värdiga hälsningar från eder kalenderbitare,

Helene Sture Frans Felt.

ÄLSKA VARANDRA HÄNGIVET 

TY DET UPPHÄVER MÅNGA SYNDER.

Oj, kan det vara så?!

LÄSARE av VÄRLDEN IDAG

Världen Idag, 21 juli 2023.

Hej alla nytillkomna läsare!
Ett särskilt välkommen till dig som läser tidningen Världen Idag som publicerar en artikel om mitt författarskap.

Rubrikerna är:

"Präst kombinerar rockintresse med författande". 

"Skrivande blekingepräst debuterar med barnbok".

Så roligt!

Du kan läsa artikeln på min facebook-sida, 21 juli 2023, eller varför inte gå in på Världen Idag's hemsida?

Det är en mycket intressant kristen dagstidning som vi läser med stor behållning i vår familj.

Detta är en "skärmdump" som du inte kan klicka på...

   I BEGYNNELSEN FANNS ORDET

   OCH ORDET FANNS HOS GUD

   OCH ORDET VAR GUD. 

   DET FANNS I BEGYNNELSEN HOS GUD. 

   ALLT BLEV TILL GENOM DET

   OCH UTAN DET DET BLEV INGENTING TILL AV ALLT SOM FINNS TILL.

   I ORDET VAR LIV OCH LIVET VAR MÄNNISKORNAS LJUS. Johannes kap 1:1.

Johannesprologen är en stormäktig hyllning till Levande Gud som är ett ORD... som agerar.

      OCH GUD SADE:

      - VARDE LJUS!

     OCH DET BLEV LJUST. 

     1 Mosebok 1:3. 

"Varde ljus" över Karlskrona.

Att som människa få vara en del av detta stora skapande ord är fantastiskt.

Varje ord vi säger, får en konsekvens:

- jag älskar dig!

- jag hatar dig...

Vi styr världen med våra ord.

Journalisten Ola Karlman lyfter i artikeln fram lusten och glädjen i skrivandet.

Några av oss lever genom pennan, eller om jag får citera Descartes på mitt sätt:

"Jag skriver, alltså finns jag".

Det är inte alla förunnat att få sina texter utgivna och publicerade.

För min del tog det fart via Skrivarklubben i Blekinge. Ta reda på om det finns något liknande där du bor!

Skrivarklubben i Blekinge.

Under studieåren på Theologicum i Lund lärde vi oss det noggranna hantverket i att läsa text, gärna på originalspråket grekiska, för att sedan översätta och tolka det till vår tid. Predikoarbetet är min stora glädje!

Ofta blev det tankar över, och då startade jag denna blogg 2009, med hitte-på namnet "Sturella". Egna foton underlättade att få fram innehållet, och så slapp jag låna bilder på internet.

Som bloggare är jag fri att göra mina samtidsanalyser i svängrummet mellan kultur, kyrka och samhälle.

Vinjetten är "Du blir som den Gud du tillber."

Sturellas Fotoblogg.

När man skriver tvingas tanken sakta ned. Det går långsamt att formulera de ord man tänker i höghastighetesfart.

Vad menar jag, egentligen? Vad är det jag vill ha sagt? Hur känner jag? Vilka ord är mest ärliga?

Vill Gud tala genom mig till någon?

Det är ansvarsfullt och stort. Det gäller att välja sina ord och inte skriva fel. Likväl har det hänt vid några tillfällen, och när missförstånden kommer får man backa och be om ursäkt.

Skrivandets svåra konst.

Tre böcker har jag gett ut på eget bevåg. Jag hittade på Sturellas bokförlag och gick till det lokala tryckeriet i Torskors i Karlskrona/ Lyckeby och fick lycklig min första bok i hand:

DEN LÅNGSAMMA KÄRLEKEN

PILGRIMENS SJU NYCKELORD - I NÖD OCH LUST.

Sturellas Fotoblogg: DEN LÅNGSAMMA KÄRLEKEN (helenesturefelt.blogspot.com)

Boksignering 2010. Pilgrimsboken.

Den andra boken var en sammanfattning av åren som dansbandspräst i Ulvsmåla, i Ronnebys norra kommundelar:

PRÄSTEN TÄNKER I TÄLTET - TRE ESS.

Där har jag använt mig av dansbandstexter som underlag för andakter, väl värd att läsa som sin aftonbön, eller till uppbyggelse. 

Enkla, svartvita foton på många av våra dansbandsdrottningar förgyller boken. Omslaget visar en glad afton där Målle Lindberg, Leif Loket Olsson, Caroline och Thomas Broström och jag står hand i hand... Åh, vilka fantastiska kvällar det var i Ulvsmåla!

Målle, Helene, Loket, Caroline och Thomas.

Jag har även gjort en del radioprogram om detta i "Andliga sånger", utsänt från radio Sölvesborg, 92,0.

Här kan du lyssna:

Sturellas Fotoblogg: ANDLIGA SÅNGER - Ulvsmåla (helenesturefelt.blogspot.com)

Den tredje boken var ett examensarbete inom symbolpedagogiken, där vi arbetade med alla kreativa uttryck för att komma åt själens insida. Drömmar, musik, rörelse och dans, berättande och målande blev vägen ut ur en svår utbrändhet för mig.

Boken innehåller alla mina bilder, från djupaste mörker till hopp om att åter kunna leva ett gott liv.

Den är utgiven på Recito förlag, med titeln:

ÖGAT I DJUPET - OM SYMBOLPEDAGOGIK 2015-2017.

Den är väl värd att läsa, i klass med "bildterapi", men symbolpedagogiken når längre och bredare.

Utbildning finns, bland annat genom Helen Kemi, stiftspedagog i Linköping, "Symbolon Via Unna"

Läs mer här:

(4) symbolon via unna - Sökresultat | Facebook

Ögat i djupet. Om symbolpedagogik.

Och nu i vår kom alltså min fjärde bok, men allra första som "romanförfattare" i genren barnbokslitteratur.

Jag har många barn runt omkring mig och hör många roliga barnhistorier. Till slut var jag tvungen att skriva ned dem för de var så roliga. Dessutom har många av mina kollegor - inklusive biskop Johan - levt prästgårdsliv - så det var tacksamt att förlägga historien till ett stort gammalt hus på landet.

PRÄSTGÅRDSBARNEN PÅ SJÖÖHOLMA har som sitt syfte att lyfta fram barnatron.

Sällan kan vi läsa om barnens existentiella frågor i dagens barnböcker.

Boklådan med den nyutgivna barnboken!

Det tog lång tid för mig innan jag hade kraft att skicka in manuset. Mitt eget krav på snygga illustrationer hindrade mig. Jag kom ingen vart... jag som är tecknare och haft flera utställningar med mina "Aulawaablar" och "Fulfinkar"...

Men nej, den här boken fick inga illustrationer, bara ytterst sparsmakat. Det var en jobbig process innan mina egna krav lagt sig.

Denna nackdel har visat sig vara en fördel då flera har sagt:

- Barnen bara bråkar om att få se bilderna...

- De lyssnar dåligt på själva texten...

- Böckerna idag stimulerar inte deras fantasi...

Men det gör Prästgårdsbarnen på Sjööholma!

Den är utgiven på Visto förlag i Lerum, som är ett paraplyförlag där IDUS barnboksförlag finns.

Tack, Ulrika Slottner och alla ni andra att ni trodde på mig och denna bok!

Prästgårdsbarnen på Sjööholma.

I begynnelsen var Ordet och jag är ett litet kommatecken , , , , ,

Jag ber med orden från Reformationssöndagen: Det levande ordet:

Nådens Gud, kom med ditt levande ord, som skapar, förvandlar och upprättar oss.

Låt Ditt Ord beröra oss och bli till frälsning, för Jesu Kristi skull.

Amen!

Böckerna kan du beställa genom att maila till mig:

helene.f.sturefelt@live.se

Verbala och ordrika hälsningar!

Helene F Sturefelt,

- skrivarglad, lättläst med alla bokstavskombinationer som finns - helst A och O i efterföljelse av vår herre och mästare Jesus Kristus!

Just det! Man undrar ju...