KONSTEN ATT FYLLA ÅR

Gratulerar!

Den svåra konsten att fylla år... "Ja, må du leva!", "Med en enkel tulipan på bemärkelseda'n"... "Vi gratulerar" och "Är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag för det är Helenes födelsedag, hurra, hurra, hurra!"

Jag älskar att höra sången klinga på morgonen och bli uppvaktad med en bricka med ljus och blommor.

Och är det ingen annan hemma, kan man via tekniken kan höra inspelade hälsningar från släkt och vänner där man sitter i sängen nyvaknad.

Att veta att det finns många som bryr sig om en och älskar en betyder Allt! Även om man är "ensam hemma" på sin födelsedag, så är alla andra närvarande i tanken. 

Men, det kan finnas en gnagande oro längst in...

Håll fanan högt.

Att fira sin födelsedag är ju att fira själva livet. Mest kanske man skall fira sin egen mamma som kämpade sig igenom förlossningen. Tack för livet, mamma!

Alla åldrar finns i oss. 

Det var enkelt att fylla år som barn, glädjen var stor och man var glad för det lilla.

Det blev svårare under tonårstiden, hur gör man nu då? Allt var pinsamt och man visste inte hur det skulle gå till. Ändå var behovet större än någonsin att få bli bekräftad - finns jag? betyder jag något?

Jag tänker också på dem som inte blir uppmärksammade alls, som av olika anledningar inte firar sin födelsedag, eller där det inte finns någon som bryr sig.

Min mänskosyn säger mig att nu när Gud har skapat livet och vill varje människas existens, då skall det firas!

Det stora livs-tacket på födelsedagen går först och främst till vår Herre, oavsett om vi har stor släkt eller ingen familj alls runt oss.

Konsten att fylla år.

Tack, alla mammor.

Mitt i glittret och glädjeyran går mina tankar till Job i Gamla Testamentet, han som var så hårt prövad att han till slut önskade sig döden... Jag skriver detta eftersom det kan finnas någon av er som läser som behöver höra detta, för att du inte skall känna dig så ensam.

DÄREFTER ÖPPNADE JOB SIN MUN OCH FÖRBANNADE SIN FÖDELSEDAG OCH SADE:

- MÅ DEN DAG UTPLÅNAS PÅ VILKEN JAG FÖDDES...

VARFÖR SKULLE DEN OLYCKLIGE SKÅDA LJUSET?

JA, VARFÖR GES LIVET ÅT DEM SOM PLÅGAS SÅ BITTERT?

Job kapitel 3:1-3 och vers 20.

Krossa flugan!?

Vi människor kan orsaka varandra så mycket ont. Vi kan skada och sarga varandra så illa att döden till slut är det enda alternativet till livet. Job håller dialogen öppen med Gud. Han talar, grälar och förbannar.

Hans vänner förstår inte vad som är fel och ger honom tröttsamma råd, som inte träffar rätt.

Job är arg på Gud för att han tillåter allt ont att drabba honom; sjukdom, förakt och dödsfall.

Då är det inte lätt att hålla livsgnistan uppe. Och de som i vår tid lever i svält och väpnade konflikter kan förmodligen känna igen sig i Jobs ord.

Det är nu det gäller.

Konsten att fylla åren med liv.

Att inte ge upp, att hjälpa varandra komma igenom den meningslösa prövningen.

Ser du stjärnan i mig? Eller är det släckt?

Jag tänker på allvarsorden som Mose fick:

JAG TAR I DAG HIMMEL OCH JORD TILL VITTNEN MOT ER, ATT JAG HAR FÖRELAGT DIG LIV OCH DÖD, VÄLSIGNELSE OCH FÖRBANNELSE.

SÅ MÅ DU DÅ VÄLJA LIVET, FÖR ATT DU OCH DINA EFTERKOMMANDE MÅ LEVA,

GENOM ATT DU ÄLSKAR HERREN DIN GUD OCH HÖR HANS RÖST OCH HÅLLER DIG TILL HONOM. 

5 Mosebok kap 30:19.

Så må vi välja livet.

Kan man älska Gud när livet är svårt? Kan man höra Guds röst när åren inte fylls med liv, utan bara svårigheter? Hm, det är det som är frågan. Kanske är det den prövningen som varje människa måste genomgå.

För att komma hem till sig själv.

I det 42:a kapitlet är Job och Herren Gud färdiga med varandra. Skarpa sanningar har blivit sagda, inget fördolt är gömt. Det är först då det klarnar. 

Job erkänner Guds allmakt och ber om förlåtelse:

VEM VAR DÅ JAG SOM I FÖRSTÅND GAV VISHET NAMN AV MÖRKER?

ENDAST GENOM HÖRSÄGNER HADE JAG UPPFATTAT DIG, MEN NU HAR JAG FÅTT SE DIG MED EGNA ÖGON.

DÄRFÖR TAR JAG TILLBAKA OCH ÅNGRAR MIG I STOFT OCH ASKA.

Job 42:2.

Sedan går Herren tillrätta med de dåliga vännerna som inte talade sant om vad som var rätt, vilket Job gjorde.

Jobs livsskada botas med att Gud välsignar hans slut mer än hans livs början. Herren ger honom stora rikedomar i form av boskap och en ny familj med tio barn.

Ja, må du leva! 

Ja, du valde livet, och du fick ett gott slut!

       Räkmacka ska det va'!

Det är den 30 mars, den sissta tossdan i mass, och här sitter jag och fyller mina år med liv.

Det regnar ute och det passar en göteborgare bra - det är ju det väder jag är uppvuxen i. Då kan man vara inne och greja...

Är det döden som är livets läromästare?

Jag behöver då rakt inga fler motgångar än vad jag haft! Jag väljer livet, varenda morgon, tillsammans med Herren.

I helgen som gick hade jag den stora glädjen att kunna och vilja få bjuda på stort kalas. Hela storfamiljen var där och jag konstaterar att vi blir allt fler och fler... Vilken välsignelse!

En vild önskan gick i uppfyllelse:

- Jag skulle vilja ha en harpa...

Omöjligt, tänkte jag, för jag vet att harpor knappt går att få tag i i Sverige.

Men det ordnade alla med gott samarbete!

Så nu kan jag träna inför himmelen och hela änglakören! Men först skall jag gå på kurs i Åhus...

Är det en vanlig dag? Nej! Det är Helenes födelsedag och jag konstaterar att jag fyller schackbräde...

Vad var det Beatles sjöng? "Will you still be sending me a Valentine, when I'm" - - -

Harpan på schackrutigt kalas!

Så låt oss uppmuntra varandra och driva bort oron att vi skulle vara värdelösa... Den tanken kommer från fienden... Du vet väl om att du är värdefull! Jag vet väl om att jag är värd? Gör jag det?

Ja, det gör jag!

Må Livets Gud välsigna oss alla.

Nu blir det räkmacka.

Fira livet.

Konstfylla hälsningar från en åldersrik medmänniska,

Helene Sture Fyllaårfelt,

- kalasglad och tacksam.

P.S. Säg aldrig något ont om harpan! Den har verkligen en himmelsk klang.

Det skall jag berätta mer om i ett annat inlägg. Hurra.

D.S.

Nej, harpan går inte på ström...

 

JUNGFRU MARIA och SEXUALITETEN

Katolsk Maria-teologi.

Kanske måste jag ompröva min ståndpunkt? Kan det vara så att jag inte sett hela bilden, färgad av min egen protestantiska tradition? Jag känner jungfru Maria för dåligt...

Jag har alltid hävdat att enheten i kyrkan är viktig, att vi lär känna varandras traditioner och gudstjänstliv. Här om veckan skrev jag om HELKYRKLIGHET med stor glädje. Men är vi beredda att ompröva vårt sätt att tänka också?

I söndags var det jungfru Marie Bebådelses Dag och alla ute i samhället vet att den dagen också kallas för "våffeldagen". Det är en ordlek med Marias franska attribut; "vår Fru" = Notre Dame.

Om man säger "vårfru" fort många gånger så låter det som våfflor... alltså äter vi våfflor!

Jungfru Marie Bebådelses våffeldag!

Men detta inlägg handlar inte om att fika, nej, nu vill jag gå på djupet med katolska kyrkans syn på Maria.

Var Maria jungfru hela sitt liv?

Vad säger Skriften om det?

Hade inte Jesus några syskon?

Jag satt och bläddrade bland mina böcker i en av bokhyllorna och visste inte vad jag letade efter. Men så "hoppade" denna bok fram - och jag häpnade över Guds fingervisning.

Boken heter "Enhetens synliga kyrka" och är skriven av Erik Kennet Pålsson, utgiven på Catholica Förlag. Han ingår i den officiella samtalsgruppen mellan pingstvänner och katoliker.

Erik Kennet Pålsson (EKP) möter dessa frikyrkovänners tro med sin egen uppfattning. Jag står bitvis mitt emellan, men eftersom Bibeln är mitt viktigaste fokus - inte samfundstillhörighet - häpnar jag över det jag läser.

Och blir glad.

Baksidestext till "Enhetens synliga kyrka".

Samtidigt har jag lokaltidningen framför mig där en artikel berättar om dagens ungdomar som självklart använder kondom i sina relationer. Kulturkrocken är milsvid... Hur skall de, som kan ha samlag med sina kompisar "bara man har snackat om det och är överens", någonsin förstå allvaret i att sex inte var möjligt utanför äktenskapet förr??

När Maria befinns vara gravid utan att Josef har rört henne, läser vi det med våra glasögon och tänker:

- han hade säkert smugit sig in i alla fall...

- det var kanske en soldat som gjort henne gravid...

Kondom utan trofasthet?

Allvaret är så illa att Maria riskerar att stenas till döds. Vad är det då som har hänt?

Den unga Maria är alltså orörd, oskuld, och får ett möte med ängeln Gabriel. Han säger att hon skall bli havande genom helig Ande. Hon förstår inte och argumenterar emot. Men när hon hör svaret - att helig Ande skall komma över henne - då säger hon sitt JA och accepterar.

Herren måste göra så här. Gud utgår alltid ifrån "ingenting" när han skapar "någonting nytt". 

Det är alldeles nödvändigt att det inte finns någon mänsklig inblandning. Jag jublar - Bibelns Gud är Skaparen som format universum från noll... 

Då är det inte så svårt att tända ett liv i en ung kvinnas livmoder...

 

Livet tänds i Maria!

Nåväl. 

Men vad hände sedan?

När Jesus, Guds son, blivit född i Betlehem, då kunde Josef ta henne till sig. Vi läser ingenstans att de gifte sig, men man antar det. 

Josef var äldre än Maria, som bara var en tonåring. Troligen dog han ganska kort tid därefter, för det står redan i Markus kapitel 3 om Jesus och "hans anhöriga"... Vilka var det?

NÄR JESUS KOM HEM, SAMLADES FOLKET PÅ NYTT SÅ ATT HAN OCH LÄRJUNGARNA INTE ENS KOM ÅT ATT ÄTA.

HANS ANHÖRIGA FICK HÖRA DET, OCH GAV SIG IVÄG FÖR ATT TA HAND OM HONOM...

Markus 3:20-21.

Var det Josefs släktingar som även Maria var hos?

Maria födde inga fler barn.

Erik Kennet Pålsson skriver i sin bok att det finns vissa svårigheter att förstå vem "Jesu bröder och systrar är".

Jag citerar:

"Katolska kyrkan talar, som bekant, om Maria som semper virgo = alltid jungfru. Det innebär rimligen att hon inte födde några andra barn efter Jesus."

Men begreppet "broder och syster" användes i en större gemenskap, inte bara om biologiska släktingar. 

De semitiska språken använder samma ord för kusiner som för köttsliga syskon, menar EKP (sid 92).

Och så följer en argumentation utifrån Skriften som är mycket intressant. Han skriver:

"De flesta frikyrkliga tycks obekymrade läsa dessa ord bokstavligt, utan att bry sig om kyrkans långa tradition. Man tar för givet att Maria födde fler barn på naturligt sätt, trots att Skriften entydiga vittnesbörd att aldrig ansetts vara fallet."

Maria födde bara Jesus.

"Varken Luther eller Calvin levde i föreställningen att någon av dessa bröder eller systrar var Marias barn, inte heller han som alltid kallas 'Herrens broder Jakob'.

En del har hävdat att de var halvsyskon, alltså att Jakob var son till Josef i ett tidigare äktenskap. 

Men då borde de rimligen varit omnämnda både vid skattskrivningen och flykten till Egypten.

Och kanske också vid vallfärden till Jerusalem tolv år senare. Om Maria hade haft andra, yngre barn, borde åtminstone de har varit med, men ingen annan nämns än än den tolvårige Jesus.

Om det funnits halvsyskon eller helsyskon är det också svårt att förstå varför Jesus på korset överlämnar sin mor i lärjungen Johannes vård."

Hm... Han har rätt. Jag har aldrig läst texten så noga med denna synvinkel för ögonen.

Den katolska traditionen kan ha bevarat något viktigt som vi protestanter har tappat.

Jag är beredd att ompröva min ståndpunkt.

     Maria, den jungfruliga rosen.

Dessutom ger Markusevangeliet en tydlig definition från Jesus själv vem hans verkliga släktingar är. Det berättas att hans mor och hans bröder kom och sände bud efter honom. Det satt mycket folk omkring Jesus och de sa:

DIN MOR OCH DINA BRÖDER ÄR HÄR UTANFÖR OCH SÖKER DIG-

JESUS SVARADE DEM:

- VEM ÄR MIN MOR OCH MINA BRÖDER?

HAN SÅG PÅ DEM SOM SATT RUNT OMKRING HONOM OCH SADE:

- DET HÄR ÄR MIN MOR OCH MINA BRÖDER.

DEN SOM GÖR GUDS VILJA ÄR MIN BROR OCH MIN SYSTER.

Markus 3:31-35.

En katolik möter frikyrkofolket.

I boken "Enhetens synliga kyrka" står det vidare:

"Martin Luther kan inte beskyllas för att ha avskaffat den troendes vördnad för Maria och den saligprisning alla släkten förutses instämma i:

FRÅN DENNA STUND SKALL ALLA SLÄKTEN PRISA MIG SALIG...

säger Maria i Lukas 1:48.

Luther vände sig naturligtvis mot överdrifter bland medeltidens fromma och kanske vidskepliga människor, men han hade själv stor kärlek till Maria.

Långt efter den slutgiltiga brytningen med Rom bekänner Luther i en predikan sin tro på Marias obefläckade avlelse (Weimar 67 vol. 53:640)."

Vad betyder "obefläckad"?

Här vill jag göra min röst hörd. Som ung kristen fick jag tidigt känslan att de där katolikerna dyrkade Maria mer än Jesus... Det var en slags avgudadyrkan som var mycket störande. Varför skall man be till henne och inte direkt till Herren Gud? Då var det ju ingen mening att Jesus kom för att öppna vägen till Gud?

Här har jag ett stort motstånd.

Och jag blir arg ifall sexualiteten skall betraktas som något lågt och smutsigt - vad menar med "obefläckad avlelse"? Själva ordet får mig att rysa...

Men nu kommer Erik Kennet Pålsson med ett klargörande som ger ett helt nytt perspektiv:

Mariabild från Taizé.

"Denna dogm har inte med själva jungfrufödseln att göra, som många tror, utan med Marias utkorelse och fullkomliga renhet.

När katolska kyrkan talar om Maria som jungfru är detta alltså något som gäller hela hennes liv."

Jesus tilltalade sin mor vid ett par viktiga tillfällen med tilltalsordet "KVINNA". Inte heller det kan vår genusnervösa tid förstå. Det är ingen markering att 'hon inte är en man' utan det är en konnotation - ett begreppsinnehåll - som skall leda tankarna till 1 Moseboken.

Där står det om ondskans kamp i form av ormen som lurade Adam och Eva.

JAG SKALL VÄCKA FIENDESKAP MELLAN DIG OCH KVINNAN, MELLAN DIN AVKOMMA OCH HENNES.

1 Mos 3:15.

Likaså i Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken, talas det om Kvinna med särskilt eftertryck:

OCH ETT STORT TECKEN SYNTES PÅ HIMLEN, EN KVINNA KLÄDD I SOLEN...

Uppb 12:1.

"Ett tecken syntes på himlen"...

Tidigt förklarade kyrkofäderna att "Maria är den nya Eva"!

Maria är moder till Honom som i sig sammanfattar den nya mänskligheten!

Maria är 'moder till alla som lever' (1Mos 3:20), till alla frälsta i Jesus Kristus, ja hon är hela kyrkans moder.

Och detta är hon inte i första hand på grund av sitt rent biologiska om än övernaturliga moderskap, utan därför att hon svarat 'JA'. Den som gör Guds vilja är min bror och syster och mor, sa ju Jesus.

"Ingen annan i Skriften har blivit tilltalad med detta högtidliga tilltalsord KVINNA. Ingen har heller fått orden till sig 'Du högt benådade!'

I Maria har redan förverkligats det som alla heliga har kallats till, nämligen att:

LÄRA KÄNNA KRISTI KÄRLEK... TILLS HELA GUDS FULLHET UPPFYLLER ER.

Efesier 3:19.

St Katarina kloster; Josef och Maria.

Maria, som mer än någon annan lever nära Guds och sin egen son, är redan uppfylld av Guds fullhet."

I sin fullkomliga ödmjukhet som 'Herrens tjänarinna' så är det liv som vävs samman i hennes sköte inte behäftad av någon synd = alltså något uppror mot Gud.

Åter igen, det handlar inte om någon djupt rotad sexualskräck hos celibatärer eller hos frikyrkopredikanter. Om vi ändå tror det, kan vi inte förstå vem Maria är. Men då är vi dels fulla av fördomar, dels läser vi inte Bibeln och vad den vill förmedla.

Synd handlar om upproriskhet, om aggression och olydnad där egensinnigheten sätts i Guds ställe.

Sexualiteten i sig är given av Gud som en god gåva - "uppfyll jorden!"

Men samlivet är omgärdat av största skydd och respekt. 

Sexualiteten är ömtålig och helig eftersom den återspeglar den trohet och det förbund som även finns mellan Gud och människa.

Därför blir jag så bedrövad över vår relationsytlighet. Vi är nu så långt bort från troheten att det enda som är 'bra' är att man använder kondom när "man har nya partners (plural!) eller är i en relation" som en av skolsköterskorna i artikeln sa.

Kondom utan trofasthet?

Marias jungfrulighet är bortom sexualiteten. Den fokuserar på att hon är utvald till något alldeles speciellt. Erik Kennet Pålsson skriver vidare:

"Detta är till följd av att man vägrar ge Maria hennes bestämda plats i frälsningshistorien, som är henne given av Gud.

Hon och Kristus, från vilken hon har sitt upphov likt Eva från Adam, står tillsammans.

Maria vänder Evas 'nej' till ett 'ja' - och detta är frälsningens gryning!

Läs långsamt:

"Maria är, genom Guds suveräna (enastående) utkorelse, från första ögonblicket av sin tillblivelse, just sådan som Gud skapade människan i tidernas morgon.

Allt vad Gud har verkat, förberett i och genom det folk Israel, från vilken Gud har beslutat att bli en av oss, allt detta sammanstrålar i Maria".

Hänger du med i alla bisatser?!

Jungfrurosen.

Nu kommer det sista argumentet som gör att jag är beredd att ompröva min ståndpunkt.

Maria är i skärningspunkten mellan det gamla och det nya (sid 96).

Maria sjunger ju i 'Magnificat':

HAN TAR SIG AN SIN TJÄNARE ISRAEL OCH HÅLLER SITT LÖFTE TILL VÅRA FÄDER,

ATT FÖRBARMA SIG ÖVER ABRAHAM OCH HANS BARN, TILL EVIG TID. 

Lukas 1:54-55.

"Maria är den nya Eva. Maria är Sions dotter. Maria är KVINNAN i vilken Gud fogar ihop det gamla med det nya.

Maria är hela mänskligheten närvarande i den nya Eva, utan uppror och synd. 

Marias samtycke att bli moder åt Guds son, är utan löfte om någon kroppslig eller andlig tillfredsställelse, mer än att helt och fullt ha bejakat Guds vilja. 

Genom sin tro och sitt 'ja' vänder hon människans olycksaliga 'nej'. "

Punkt!!

Tack, Gud, för Maria!

Tack käre himmelske Far, att Du lät den här boken hoppa fram ur bokhyllan.

Hjälp oss att lyssna till varandra så att HELKYRKLIGHETEN alltmer läker ihop den splittrade kyrkan.

Förlåt oss i vår tid som låter ungdomar tro att om man bara använder kondom så är allt bra...

Förlåt oss all vår otro och otrohet!

Tack för att vi får hjälpa oss se klarare vem Maria är, som Du utvalde i Ditt stora frälsningsverk!

Ja, jag är beredd att prisa henne salig, som hon själv sa...

Amen!

- Eva, ska vi ta en våffla till? Med mycket grädde och sylt!? Vad säger du, Adam?

Varma hälsningar från 

Helene Marie F Sturefelt,

- helkyrklig Maria-teolog och våffelätare.

Gudsmoder.

ANDLIGA SÅNGER nr 94 - VIA DOLOROSA

Via Dolorosa - Smärtornas Väg.

Välkommen att lyssna till ANDLIGA SÅNGER, utsänt från radio Sölvesborg, 92,0.

Precis som vinterkyla och vårvärme strider, så kämpar ont mot gott, krig mot fred. Före påskens jubel kommer fastetidens lidande.

I detta avsnitt nr 94 får vi följa Jesus på Smärtornas Väg - Via Dolorosa - där både musik och text lyfter fram den stora allvarsglädjen.

Dramat kan börja.

Klicka på den blå noten så startar programmet!

    MUSIKLISTA

Signaturmelodin "Det sjunger i själen och hjärtat" - CICCIE PERNVEDEN MALM

EVIE TORNQVIST - "Korset där Jesus gav sitt liv".

GÖRAN FRISTORP - "Jesus för världen givit sitt liv" (Psalm 45). Detta är en mycket ovanlig och spännande tolkning av den välkända psalmen.

Från klostret i IONA, Skottland, John Bell - "Brödet som brutits", "Här ser vi nu Guds lamm" och "O, Guds Lamm Agnus Dei".

MIKAEL JÄRLESTRAND - "Via Dolorosa" och "Det är Fullbordat". Detta är två oerhört starka sånger, där Mikael tolkar evangeliets dramatiska händelser.

PER HARLING & TOMASENSEMBLEN från CD'n "I Guds Vind" - "Hör min gråt och klagan".

VIOLA GRAFSTRÖM - "Lammets sång".

CHRISTER SJÖGREN - "Brustet Halleluja". Detta är den bästa svenska text av Leonard Cohen's "Broken hallelujah".

Melodika.

Mellan texterna spelar jag på min melodika, psalmerna 143 "Guds rena lamm oskyldig", 45 "Jesus för världen" samt 146 "Vad ljus över griften han lever, o fröjd!" 

Fastlagsris.

Hur kan man fira påsk hemma?

I fastetid tar jag in ett björkris, sätter i vas utan vatten, med violetta fjädrar eller liknande, som symboliserar de plågor som Jesus fick utstå.

I veckan före påsk tar jag in ett nytt björkris, och nu skall det vara vatten så att det grönskar lagom till uppståndelsen på påskdagen. 

Jag pryder det med gula och vita färger och små påskägg som symboliserar det nya livet.

Eller ännu hellre: fram med hela julgransfoten! Sätt i en liten björk (jag tar i ett skogsområde där björk växer som sly och gör samtidigt en god gärning) och pynta det! 

I toppen sätter jag en tupp, som varnar för svek... och på grenarna hänger jag små vårblommor i tyg bland fjädrarna.

Påskträd i julgransfoten!

Kristendomens tema är "genom död till liv". Det vill jag gestalta även i mitt eget hem!

Och leva med i mitt hjärta.

Fortsättning följer i nästa avsnitt.

På återhörande!

Helene Fransson Sturefelt, programkreatör.

Jörgen Hjärtenflo Sturefelt, ljudtekniker.

Genom död till liv!

KANNIBAL-KRISTENDOM?

Skyltdockor. Kannibalism?

- Ät mitt kött och drick mitt blod, säger Jesus.
Nej, det är så makabert att vem som helst är beredd att ge upp kristendomen!

Jag hade tagit med en vän, som inte är troende, till kyrkan och ångrade mig djupt när jag hörde denna evangelietext läsas. Psalmerna var hopplöst svåra och jag ville bara sjunka genom golvet.

Men var och en får ta ansvar för sin reaktion, och det tänker jag göra nu genom att bearbeta denna köttiga och blodiga text.

Till min hjälp har jag den utmärkte teologen och biskopen i Durham, Anglikanska kyrkan; Tom Wright. Men hjälp av hans bibelkommentar knäckte jag nöten...

Vill du följa med?

Jag tänker bildsätta inlägget med lika makabra foton som texten... Skyltdockorna är dock teologiskt neutrala.

"Ät mitt kött..." ??

Först har Jesus berättat om fäderna som åt mannat i öknen, men de dog den naturliga döden.

Sedan påstår Jesus att han är det levande brödet som kommit ned från himlen. 

BRÖDET JAG SKALL GE ÄR MITT KÖTT,

JAG GER DET FÖR ATT VÄRLDEN SKALL LEVA.

Johannes kap 6:51.

Då börjar vi rent matfilosofiskt och konstaterar att detta handlar inte om att vara köttätare, vegetarian eller ens vegan. Det är ingen påbjuden kost. Det handlar snarare om hans gärningar.

Judarna börjar naturligtvis tvista med varandra om hur han kunde ge dem sitt kött att äta.

Precis!

Jag äter hellre grönsaker... tror jag.

Ingen av oss fattar någonting. Jesus svarar:

SANNERLIGEN JAG SÄGER ER:

- OM NI INTE ÄTER MÄNNISKOSONENS KÖTT OCH DRICKER HANS BLOD, ÄGER NI INTE LIVET.

DEN SOM ÄTER MITT KÖTT OCH DRICKER MITT BLOD HAR EVIGT LIV, OCH JAG SKALL LÅTA HONOM UPPSTÅ PÅ DEN SISTA DAGEN.

Joh 6:53.

Är ni uppståndna?

Kan det vara så att Jesus talar i gåtor? Är det ett andligt ätande? En symbolik?

Nej. Tyvärr försöker den västliga teologin av idag att förminska religion och förandliga den.

Men hela evangeliet handlar ju om att Gud, som är själva Ordet, tar sin boning ibland oss och blir kropp/ blir kött = alltså människa, på riktigt.

Gud uppenbarar sig inte som en föreställning, ett andligt fenomen, en känsla eller upplevelse.

Nej, Gud kommer oss fysiskt nära genom Jesus.

Fysiskt nära?

Det grekiska verbet för äta betyder "mumsa på" eller "tugga" ljudligt. Det är alltså inget andligt idisslande Jesus talar om.

Jaha, då återstår alltså bara den rent bokstavliga betydelsen då?

Nej, inte så heller!

Det judiska folket på den här tiden kunde sin historia. För att förstå, tar vi kung David till hjälp.

Han levde tusen år före Kristus.

David kämpade mot filistéerna som hade intagit hans födelsestad Bet-Lehem. En dag när de inte kunde ta sig vidare, längtade han efter att få dricka vatten från brunnen i hemstaden. Tre starka och lojala stridsmän lyckades ta sig igenom filistéernas läger och hämta vatten.

De tre kämparna var stolta, men David ville inte dricka vattnet. Istället hällde han ut det på marken... som ett dryckesoffer till Herren. Hans politiska omdöme gick före hans törst.

HERREN BEVARE MIG FÖR ATT GÖRA NÅGOT SÅDANT! SADE HAN.

INTE KAN JAG DRICKA DE MÄNS BLOD SOM HAR SATT SINA LIV PÅ SPEL!

Läs hela situationen i 2 Samuelsboken 23:17 eller i 1 Krönikerboken 11:19.

Brunn i Betlehem. 

Kung David ville inte bli sedd som den som utnyttjade de modiga stridsmännens goda vilja att riskera livet för hans skull. Därför hällde han ut vattnet.

Nu börjar vi sakta närma oss vad det handlar om.

En jude får ju absolut inte förtära blod, därav deras stränga bud om kosherslakt, påbjudet i 3 Mosebok 17:10.

Att dricka av brunnens vatten skulle vara det samma som att dricka männens blod.

Det var så de tänkte. Han ville inte dra fördel av det som männen gjorde.

Dra fördel?

Det Jesus menar med att "äta hans kött och dricka hans blod" är att vi skall kunna dra fördel av det han gör.

Vi måste bli som en som äter hans kött och tar vara på den gärning han kommer att utföra på korset.

Jesus, som är den sanne Messias, går alltså längre än David och hans kamrater. Jesus kommer att riskera sitt eget liv, ja han kommer att ge det till lösen som ett försoningsoffer. Och meningen är att alla människor skall kunna dra fördel av det han gör!!

Att "dricka hans blod" är att acceptera det som sker på korset, att det är en nödvändighet för syndernas förlåtelse.

Det här är så starkt... jag tror att jag nästar förstår detta nu, på ett Ännu Djupare Plan än någonsin tidigare... TACK, Tom Wright, för din kunskap och ditt klarseende!

Dra fördel av din gärning på korset!!

För att bli förenad med korsdöden och uppståndelsen måste vi "tugga på hans kött" och "dricka hans blod" i tro på att det verkligen gäller oss.

För det är nämligen ingen mening att göra det utan tro, utan att lita på att det gäller mig.

Det har ingen magisk verkan. Det är ingen mening att äta och dricka utan Ande...

Några kapitel senare klargör Jesus detta vid sista måltiden, då han tog ett bröd och sa att "detta är min kropp" och bägaren med vin "detta är mitt blod".

Då blir allt mycket rimligare.

"Detta är min kropp, detta är mitt blod".

Men fortfarande gäller själva innehållet, att acceptera den gärning som Jesus gör för mänsklighetens skull.

Nu tänker jag inte skriva ett ord till!

DEN SOM ÄTER AV DET BRÖDET SKALL LEVA I EVIGHET.

Joh 6:51 b)

Det här var sannerligen en "köttben" för själen!!

Nu skall jag ta mig en macka och en kopp te - bröd bakat på durra-frömjöl och torrjäst...

I Jesu namn till bords vi gå...!

 

Bröd på restaurant i Betlehem.

När bibeltexten är svår - ta hjälp!

Men förminska inte och ge inte upp. Skrift skall med skrift tolkas.

Oblodiga hälsningar från en gurkälskare,

- som fotograferade i en lokal klädesbutik, i fruktdisken samt i Betlehem år 2018,

- och dagens datum är 2023-03-23.

 Helene F Sturefelt, V.D.M.

Hejdå.

GAMLA, VISSNA TULPANER - Knausgård

Vackert åldrande.

"När Morgonstjärnan uppenbarade sig slutade folk plötsligt dö i landet".

Jag läser en recension om Knausgårds senaste bok, den tredje delen i serien om den mystiska Morgonstjärnan. Han skriver om den narcissistiske litteraturprofessorn Arne och hans konstnärliga fru Tove, med psykiska besvär. Han skriver om sataniska mord och om att folk slutar dö när den mystiska stjärnan visar sig.

Kanusgårds apokalyptiska värld möter min vardag.

Knausgård och Morgonstjärnan.

På köksbordet står en vas med tulpaner som jag fick av ukuleleorkestern, med ett fint tack-kort.

Deras prakt har avtagit dag för dag, och idag är de allt mer livlösa, så pass att de hänger med huvudet ned mot bordsduken.

Gammal och vissen.

Vem vill bli det?

Knausgård säger i intervjun:

- Vi lever genom skärmar och distanserar oss från hur maten blir lagad. Det finns bara en sak som vi inte kan fly ifrån, och det är döden, som kommer och tar oss alla. Samtidigt finns det ett begär att radera ut den också.

- Och i ett samhälle där det inte finns någon död - vilka är vi då? frågar han.

Åldrandet kommer.

Jag tittar på mina vissna tulpaner och funderar.

I en värld utan Gud blir det fruktansvärt att bara leva och leva och fortsätta leva - utan att det får ett slut.

Då är vi helt utelämnade åt oss själva, att skapa mening och försöka hålla etik och moral upprätt, då det inte finns något rättesnöre för vad som är "rätt och fel".

En av hans böcker har titeln "Tredje riket" och väcker olustiga känslor till nazismen. Men Karl Ove Knausgård menar att dess egentliga betydelse är "Den Helige Andes tid".

Jaha, hur menar han då?

Det skulle jag vilja veta mycket mer om!

Blomstervasen darrade till och jag tyckte att en av tulpanerna reste sig lite mot ljuset.

Upp mot ljuset.

När kristendomen talar om det eviga livet, så är det inte detsamma som att bara fortsätta leva, utan död.

Döden är det nödvändiga nyckelhålet.

Jesus går igenom döden, han tar inte bort den! Muslimerna tror tyvärr att Gud lyfte upp honom till himlen direkt, men då kvarstår dödens makt och syndens härjningar. I så fall är döden inte besegrad och förlåtelsen är utan förankring.

Det eviga livet är beroende av att döden är dödad. Och besegrad genom uppståndelsen. 

Och att Gud själv fyller livet med sin närvaro.

Döden, ett nyckelhål, till Andra Sidan, till Guds ljus.

Men den jordiska tillvaro som Knausgård beskriver tycks vara en evigt laglös tillvaro som aldrig tar slut... Det ger mig mer ångest än själva döden.

Han låter frågan vara öppen och tar sitt författarskap på allvar. Läsaren själv får fortsätta fundera.

Och jag undrar om det finns något åldrande i den apokalyptiska värld som han diktar fram?

Blir människor rynkiga där och får stela ben? Vissnar tulpanerna i Morgonstjärnans Knausgårdska värld?

Finns åldrandet?

Det intressanta med den världsbild som Bibeln beskriver är, att den innehåller ett "både ock". 

Vi lever det fysiska livet på jorden OCH där Gud själv gett sin närvaro, genom Jesus Kristus och den Helige Ande. Vi är inte lämnade ensamma.

Hur yttrar sig det?

Vad är den Helige Andes närvaro?

Jag vet inte alls vad Karl Ove menar, men i det bibliska perspektivet står Den Helige Andes Tid i motsats till "Världens Tid". 

Den Helige Ande väcker min ande, min innersta mänskodel, till att längta efter Gud och låta honom bli min Herre. 

Den Helige Ande vill förnya oss till att leva såsom det behagar Gud - i rättfärdighet.

Ja, den Helige Ande skapar samhörighet och gemenskap, medan världen sår strid och splittring - även in i församlingarna. Det värsta jag vet är när kristna talar illa om varandra och skapar grupper med "vi och de".

Helkyrklighet är det enda som är av Guds sinne. Läs gärna inlägget om Magnus Perssons goda föredrag just om detta församlingskyrliga "både ock", kallat för "helkyrklighet":

Sturellas Fotoblogg: HELKYRKLIGHET - BÅDE OCH - TILLSAMMANS! (helenesturefelt.blogspot.com)

Helkyrklighetens "både ock". Magnus Persson.

All splittring i alla sammanhang - i familjen, i kyrkan, bland nationer och folk - får mina tulpaner att vilja krypa ut ur vasen...

Knausgård skriver sin apokalyps utifrån det natursköna Norge, men där mörka krafter tog form under 90-talet, då han växte upp, läser jag. Han menar att den tråkiga händelselösheten uppfann det mörka och våldsamma, det som blev de norska black metal-grupperna, där vissa var satanister och brände kyrkor...

Knausgård jämför med punken i England och den dåliga känslan av att allt sugs upp av kommersiella krafter.

- Då kommer en protest för eller senare, och den blir våldsam.

Nu slänger jag mina tulpaner.

Ofrånkomligt vissnande?

Det är intressant att denna bok har namnet "Morgonstjärnan". I Bibeln har det uttrycket två betydelser.

Dels syftar den fallna morgonstjärnan en dålig kung och politiker i Gamla Testamentet (jag har glömt hans namn just nu).

Det andra är att Messias, Jesus, kallas för den klara Morgonstjärnan.

Vilken Morgonstjärna avses i boken där folk slutar dö då den uppenbarar sig?

Är det en falsk hälsa, utlovad av en dålig politiker och makthavare, där oräkneliga vaccinationer påstås hålla människan evigt frisk?

Eller är det en äkta hälsa, där Gud själv är läkedom för folken (Uppenbarelseboken 22)?

Jag tänker och funderar.

Vilken Morgonstjärna öppnar livets dörr?

Adam och Eva var ju högst levande inne i Edens lustgård, där döden inte fanns.

Men när de gick emot Guds vilja bröts den levande kedjan. 

OCH HERREN GUD SADE:

- SE, MANNEN HAR BLIVIT SÅSOM EN AV OSS, SÅ ATT HAN FÖRSTÅR VAD GOTT OCH ONT ÄR.

MÅ HAN NU INTE RÄCKA UT SIN HAND OCH TA OCKSÅ AV LIVETS TRÄD OCH ÄTA, OCH SÅ LEVA I EVIGHET.

OCH HERREN GUD FÖRVISADE HONOM UT UR EDENS LUSTGÅRD, FÖR ATT HAN SKULLE BRUKA JORDEN, VARAV HAN VAR TAGEN.

1 Mosebok 3:22

Kunskap utan rättfärdighet är livsfarlig. Det har väl vår tid visat, med alla tekniska uppfinningar som kan spränga sönder jordklotet flera gånger om?!

Stjärnmärkt last... med... ?

Det är välgörande med litteratur som utmanar vårt sätt att tänka och känna. Varje författare har ett ansvar att ge nya perspektiv, beskriva tillvaron så att man både känner igen sig och blir omskakad.

Frågan är vilket som skakar om mest - Knausgårds apokalyps eller Bibelns?

Och att åldras och vissna vackert, det får vi ta i ett annat inlägg.

Men ärligt talat, vad gäller tulpaner så ser man dess karaktär allra bäst när de är helt utblommade, inte när de står i ungdomlig knopp...

Det är något att glädjas över när man tittar sig själv i spegeln!

       Vackert åldrande!

Undrar hur det gick med litteraturprofessorn Arnes kreativa hustru Tove? Knausgård beskriver henne med en talang där hon kan överskrida sig själv genom konsten, men hon kan inte hantera sina krafter.

Boken behöver bli läst. 

Och jag gör på samma sätt som han; artikelförfattaren beskriver att han är noga med att ta sig ut ur skrivandet och den apokalyptiska stämningen, för att vara närvarande i vardagen.

- Det skrivna finns bara i rummet där skrivande pågår, säger Knausgård.

Just det. Nu skall jag gå och hämta barnbarnen!

Den unga och rosiga generationen!

OCH HERREN GUD DREV UT MANNEN OCH SATTE ÖSTER OM EDENS LUSTGÅRD KERUBERNA, TILLSAMMANS MED DET FLAMMANDE SVÄRDETS LÅGOR, FÖR ATT BEVAKA VÄGEN TILL LIVETS TRÄD.

1 Mosebok 3:24

Litterära blomsterhälsningar,

Helene Sture Tulpanfelt,

- varsamt vissnande, skönare än någonsin, med energirik pollenavgång innan Apokalypsen på allvar är här,

- sjungande om Staden där rosor och tulpaner aldrig dör...

Må Herren välsigna och bevara oss alla.

Tack, Elin Swedermark, för en god artikel.

Där rosor och tulpaner aldrig dör.