TIDIG SNÖ och SEN ADVENT

Snöängel.

I förra veckan kom första snön till Blekinge. Den lurar alltid på oss i slutet av november. Förunderligt är det att se de stora vita flingorna sakta komma från himlen och landa på jorden.

De lade sig på de regnvåta höstlöven, men marken var varm och snön smälte.

Och så slog blixthalkan till.

Den syntes inte. Det var svart, som det brukar vara. Jag klev upp på cykeln, tog ett tramptag och gav mig iväg - en hel meter.

Sen vek sig cykeln och jag ramlade omkull intill de parkerade bilarna på gatan. Cykeln gled iväg och jag hörde ett krasande...

Längre upp såg jag en bil komma. Jag tog mig för huvudet, reste mig sakta och fick glasögonen i händerna, i två delar...

En kvinna klev ur bilen, och kom fram till mig.

- Hur gick det?

- Jag vet inte...

Slag på axeln och blod på näsan.

Snorhalt.

Kommer det bilar?

Idag var det dags igen. 

Snön föll stilla och det blev vitt och vackert. Jag satt i köksfönstret och tittade ut, och njöt av min lunch.

På eftermiddagen skulle jag hämta barnbarnen. Snöandet tilltog och det blev allt tjockare lager på vägarna.

Där jag brukar gå var det svarta isfläckar i fredags. Nu var det översnöade.

Ända tills jag kom och benen gav sig iväg, i spagat... Inte ramla! Inte trilla igen! Jag lyckades ta mig upp på knä när en högstadiekille cyklade förbi, förskräckt, undrande varför en tant stod på knä vid trottoaren.

Han tänkte aldrig på att hon kunde behövt hjälp.

Snön kom tidigt i år.

  

Ser du inte att tant har ramlat?

I fönstren lyste adventsstjärnorna varmt. Det är så vackert när vi äntligen får sätta upp det vackra pyntet.

Men det är inte första advent än.

I år blir vi snuvade på en helg eftersom 4 Advent infaller på själva Julafton. Så dumt.

Vi behöver våra högtidshelger!

Jag är ju en vän av ordning, men även jag har tänt upp stjärnorna i mina fönster. Det blir försent att vänta ända till 2 december.

Det lyser upp.

Men de som ofta går runt i varuhusen är redan trötta på julpyntet. Hösten försvann i Hallowiiiinhelgen och Allhelgona slukades av julgransglittret.

Men det går inte att göra allt i förväg.

Det blir inte Advent förrän det har hänt!

Inte förrän Hosianna har klingat i kyrkorna och Bereden väg basunerat ut budskapet om Herrens ankomst kan alla symboler få liv.

Innan dess är de tomma kulisser. Som varuhusen säljer i likgiltigt utnyttjande av kyrkoårets högtider.

Höst möter vinter som möter Advent.

Eller.

Tänk om vi är så avtrubbade att det inte räcker med att höra alla sånger bara en gång?

Vi måste kanske kräma på med Allt på en gång i flera veckor för att det skall "ta"?

Jingle Bells måste kanske klämta redan vid söndagen före Domssöndagen för att effekten skall komma?

Jag slits i två halvor, precis som mina sönderhalkade glasögon.

Advent är en tid av fasta och återhållsamhet före Jul. Att bereda sitt hjärta för Guds mänskoblivande i Betlehem. Då ska man väl inte frossa i pepparkakor med renskavsost?

Tidig snö och sen advent.

  

Pepparkakor och rökt ren.

Och med fasa hör jag rapporteringen från Israel, där terrorstämplade Hamas slaktade 1.200 israeler i en kallblodig massaker som saknar motstycke. Hatet måste elimineras. Inte hyllas.

Jag skall skriva ett inlägg om detta när orden kommer till mig.

Det märkliga är att miljoner människor världen över snart ska fira födelsen av en judisk man, född i Betlehem för tvåtusen år sedan, men inte tror att judar har levt och bott där före 1948...

Sanningen är inte stabil. Den halkar runt på svarta fläckar av propaganda. Alla tror att alla fejkar och hittar på. Ingenting kanske har hänt?

Allting kanske bara är ett påhitt i en studio, utmanglat över världen via asociala medier till godtrogna människor utan egen kunskap?

Sent skall syndaren vakna. Tidigt skall snön falla. Och försenat kommer 1 Advent, med Jesus inridande Jerusalem, undrar om det är västra eller östra delen?

Vapenlös, visiterad och kontrollerad liksom alla andra blir Messias. För säkerhets skull.

Jesus kommer!

Glödlampan i hans Betlehemsstjärna i mitt fönster blinkar till. Är inte kontakten riktigt isatt?

Högtiderna glappar. Vädret glappar och hela klimatet.

Vi stör ordningen med skiter i vilket. Vi har ändå redan tappat kontrollen. 

Det är lika bra att äta dubbla pepparkakor med ett tjockt lager renskavsost. 

Nej.

Jag går ut och ställer mig i den rena snön. Just här har ingen ännu gjort några spår.

Så jungfruelig skall världen en gång bli, igen.

Så rent önskar jag att ditt och mitt hjärta skall vara. Oavsett om det sker tidigt eller sent.

Rent. Utan skav.

Varma hälsningar inför Advent,

Helene Sture Snöfelt,

- som tackar Gud för änglavakt att jag inte skadade mig värre med cykeln,

- och som undrar om snöänglar kan flyga?

Vart tog snöängeln vägen?

GRÅTA OCH SKÄRA TÄNDER

Gråta och skära tänder?

Det är så obehagligt att gå till tandsköterskan och få sina tänder rengjorda. Hon drar och sliter med tandtråd och fil så att tandköttet blöder, men efteråt är tänderna blanka och glatta - och alldeles rena.

Eller när man vaknar osövd med ont i huvudet för att man legat och gnisslat tänder med sammanbitna käkar... Känner du igen det?
 

Det kanske inte är riktigt detta Jesus menar när han i evangeliet talar om att "gråta och skära tänder", men jag var tvungen att börja detta resonemang i det vi känner igen.

Nu skall du få följa med på ännu en djupdykning i Bibelns underbara värld, där allvarsglädjen skall drabba oss med full kraft.

En gren tittade plötsligt på mig och började predika...

Lyssna, du människa!

Det är Domssöndag och minusgraderna har gett Blekinge ett välbehövligt kallt täcke. Jag tog mig till kyrkan har njutit av gudstjänsten i Ysane kyrka i fulla drag. 

Det var stor andakt bland de församlade. Psalmer med rikt innehåll sjöngs och nattvarden firades med knäfall, under största respekt, i vördnadsfull tystnad.

Men evangelietexten är tuff, ja, nästan hård om man missförstår den. Det handlar om "de onda och de rättfärdiga". Så här står det skrivet - men jag hoppar över sorteringen av fiskarna och tar istället med slutet, som evangelieboken inte har med...

Domssöndagens psalmer.

SÅ SKALL DET BLI VID VÄRLDENS SLUT. 

ÄNGLARNA SKALL GÅ UT OCH SKILJA DE ONDA FRÅN DE RÄTTFÄRDIGA OCH KASTA DEM I DEN BRINNANDE UGNEN.

DÄR SKALL MAN GRÅTA OCH SKÄRA TÄNDER.

HAR NI FÖRSTÅTT ALLT DETTA?

- JA, SVARADE DE, OCH DÅ SDE HAN:

VARJE SKRIFTLÄRD SOM HAR BLIVIT HIMMELSRIKETS LÄRJUNGE ÄR ALLTSÅ SOM EN VÄLBÄRGAD MAN SOM UR SITT FÖRRÅD KAN TA FRAM BÅDE NYTT OCH GAMMALT.

Matteus 13:49-52.

Finns det något förråd här?

De som tilltalas är inte du och jag. Det är ledarna för det judiska folket. 

Huruvida detta är tillämpbart i dagens Israel får någon annan kommentera - det skulle jag mer än gärna ta del av!

Nåväl, det jag nu vill dela är hur de religiösa ledarna jämförs med en rik bonde som kan ösa ur sina förråd. 

Där finns både nytt och gammalt, utan att värdera det ena som bättre eller sämre.

Men bara några kapitel tidigare beskriver Matteus hur Guds folk inte tar emot det läkedomsunder som Jesus gör med den romerske officerens sjuke pojke.

SANNERLIGEN, INTE HOS NÅGON I ISRAEL HAR JAG FUNNIT EN SÅ STARK TRO!

MEN RIKETS EGNA BARN SKALL KASTAS UT I MÖRKRET UTANFÖR.

DÄR SKALL MAN GRÅTA OCH SKÄRA TÄNDER.

OCH TILL OFFICERERN SADE JESUS:

- GÅ. DU TRODDE OCH DET SKALL SKE.

OCH I DET ÖGONBLICKET BLEV POJKEN FRISK.

Matteus kapitel 8:12-13.

Jesus och Tom Wright.

Min gode vän i bokhyllan, Tom Wright, teolog och biskop i Durham, Anglikanska kyrkan, är en begåvad lärare, som i sin fyra evangeliekommentarer, skriver om detta på följande sätt:

- Det som är "nytt" är de splitternya visioner som himmelriket för med sig. 

Det som är "gammalt" är flera århundradens vishet, bestående av Israels lärdes berättelser och förhoppningar, alltifrån profeternas tid.

- Poängen i det som Jesus säger om den välbärgade mannen är att "nytt" och "gammalt" nu förs samman.

Jesus visar att det nya som händer förankras i de gamla löftena. Det gamla hoppet om Messias och Fridsriket tar sig nu nya och fräscha uttryck.

Den nya våren bor i den gamla hösten.

Och strax innan Matteus berättar om den romerske officeren så har han lyft fram den spetälske mannen som blev ren när Jesus rörde vid honom.

En jude och en romare - det gamla och det nya - möts i kapitel 8 på ett sätt som vi inte förstår, men som vi kan ana:

* Jesus vill återupprätta Guds folk genom att läka allt vad fysisk och mental spetälska heter!

* Jesus visar att Guds rike kommer att nå utanför Israels gränser till alla hednafolk, där officeren är en försmak av den världsvida missionen!

Tro är att erkänna att Jesus har makt.

Det gör inte den som gnisslar och skär tänder.

Skär du tänder?

De religiösa ledare som talar om hoppet, men inte ser det komma, de förleder folket.

De är som dåliga fiskar i fiskenätet - de slängs bort och är till ingen nytta (Matt 13:47-48; den delen jag hoppade över, som du får läsa själv).

Men nu läses ju denna text i våra svenska kyrkor i vårt århundrade. Hur skall vi då förstå dessa ord?

De tillhör väl inte bara historisk tid bakåt? Vad vill Jesus säga till oss idag?

Ja, allt handlar om tänder... nej, förlåt, om "de onda och de rättfärdiga".

Jag måste skoja lite, annars klarar du kan inte att läsa fortsättningen.

Allt handlar inte om tänder.

I Sverige har många avskaffat ondskan. Det finns inget som kan kallas ont, det är bara dålig uppväxt eller taskig skolgång, påstår man. Någon djävul finns absolut inte och det onda är egentligen bara en tillvaro i avsaknad av ljus... 

Säg det till det som är drabbad av brott och våldsamt påhopp!! 

Och i dagens domstolsväsenden lär det vara så att de fyra personer som dömer i rättsmål utgörs av en domare, en juridikstuderande samt två nämndemän, utan juridisk utbildning.

Om dessa fyra är oense i ett brottsmål, alltså att det är "två mot två", så döms förövaren till det lägsta straffet - trots att de båda juristerna ser att fallet borde gå till högre straff.

Hur fungerar domstolarna?

Att låta det "onda" få konsekvenser i Sverige upplevs som ett förakt mot det goda och mot själva människan. Denna oförmåga att se dem som skadar, bedrar, förtrycker, skjuter och våldtar som "onda" gör att sanningen uteblir. 

Men de blir inte mer goda bara för att vi låter ljuset falla på dem. Mörker är mörker. Och död är död.

Ysane kyrkogård.

Här klipper jag in en text skriven av en vuxen man, en otäck reflektion över en upplevd barnmisshandel:

     ÅNGER OCH FÖRLÅT?

   Hur kan man låta någon bära

   sitt eget brustna jag

   och förnedra nå'n så nära

   med sitt eget obehag?

   Hur kan man låta någon höra

   hur värdelös han är

   och självkänslan förgöra

   i den man borde hållit kär?

   Hur kan man utstå att förtrycka

   sitt barn av arv och gen

   för att sitt självporträtt besmycka

   i ett överlägset sken?

   Hur kan man slå en stackars liten

   utan ånger och förlåt

   och oberörd och sammanbiten

   lämna barn i hulk och gråt?

   Hur kan man tro att han ska dölja

   dessa onda uppväxtår

   när varje törn av skam förfölja

   varje skakigt steg han går?

   Han kommer aldrig att förlikas

   med det liv han lever här

   och troligt aldrig berikas

   med att älska den han är.

   Skrivet av "Patrik 100%"

Jag vill ändå ge dig ett hjärta av FRID!

När Bibeln talar om "de rättfärdiga" så handlar det inte om perfekta människor som är moraliskt oförvitliga. Nej, några sådan finns inte, varken i Gamla Testamentet eller i Nya eller i vår tid.

Ordet "rättfärdig" betyder = den som vänder sig till Gud, med sina synder och fel, i bön om förlåtelse.

Kung David hade blod på sina händer, men räknades som rättfärdig eftersom han såg sina fel och brister och ödmjukade sig inför Gud.

HERRE, VAR MIG NÅDIG I DIN GODHET.

UTPLÅNA MINA ÖVERTRÄDELSER 

I DIN STORA BARMHÄRTIGHET...

Psaltaren 51.

Herre, var mig nådig.

Det innebär att änglarna en dag, eller varje dag här och nu, skiljer ut de upproriska från de ångerfulla,

de kaxiga från de ödmjuka, det stolta från de insiktsfulla.

Och om vi låter teologin bli till psykologi, så innebär detta även att änglarna i mig - och dig - vill skilja ut det som är upproriskt mot Gud och medmänniskan, från det som är ödmjukt och fridsamt.

De som skall skära tänder är alla de som plötsligt upptäcker att de förrått livet och agerat som djävulens sändebud, med elände och död i släptåg.

De som skall gråta inför Gud är de som gjort sitt stora Ego till gud och bara följt sina begär efter pengar, makt och sex. Ni skall gnissla tills era tänder är nermalda!!!

Djävlar, sa Aulawaabeln.

Men även inom oss var och en gnisslar det av oro och syndabekännelse på kvällen inför det vi sagt och gjort av orena motiv, som sårat vår medmänniska. 

RENA MIG FRÅN MIN SYND

TY JAG KÄNNER MINA ÖVERTRÄDELSER

OCH MIN SYND ÄR ALLTID INFÖR MIG... 

... skriver David i Psaltaren 51:4.

Varje skriftlärd som har blivit himmelrikets lärjunge kan alltså ta fram både nytt och gammalt ur sitt förråd, säger Jesus. Vilket hopp för de judiska ledarna, både då och nu!

Detta vill jag även tillämpa på alla kyrkliga ledare och kristna församlingsherdar av alla slag.

Det handlar om en "helkyrklighet" där Jesus fogar samman det gamla och det nya förbundet i sin egen kropp.

- För dig utgiven, för dig utgjutet...

Det välsignade altaret i Ysane kyrka!

Den vördnadsfulla tystnaden runt nattvardsringen i Ysane kyrka får avsluta detta inlägg.

Smak av allvarsam glädje får prägla resten av kvällen.

Och vill du höra av dig för att ge respons på det jag skrivit, så får du göra det via Messenger.

Käre himmelske Fader,

- rädda oss från att kastas ut i ett mörker utan Dig!

- lys upp rädda hjärtan med sanningens ljus,

- och kom med FRID till trasiga själar. Amen.

Imorgon har jag en tandläkartid.

Får se om jag har några tänder kvar att bita med då...

Gnisslande hälsningar från

Helene Sture Tandfelt,

- teolog i minusgrader som skriver så det löddrar om tandborsten!

Av frukten skall grenen kännas.

  

HIMLEN - RELIGIÖS ROMANTIK? Banjolele

Himlen - religiös romantik?

Så lycklig jag kan vara! Jag har glädjen att få spela med i en jazzorkester som håller till i Hällevik, närmare bestämt i Listerkyrkan, EFS.

Där finns en begåvad trumpetare, en skicklig trummis och många inbjudna musiker som hanterar gitarr, bas, klaviatur, saxofon, tvärflöjt... och jag på en liten banjolele!

Tänk dig en korsning mellan en ukulele med fyra strängar och en banjo - det blir en uckebanjo, eller banjolele...

Banjolelen - en liten del i en större orkester.

Listerkyrkans café var fullsatt och sköna toner om himlen flödade.

- We shall walk threw the streets of the city - den himmelska staden.

- Oh, when the saints go marching in - in i himmelen... och så vidare.

Jag lät kvällens appell handla just om himmeln, men ställde en fråga.

Här kommer min reflektion, medan trumpeterna vilade.

AFTERNOON JAZZ – appell – Domssöndagen          

                       lördag 25 nov 2023

 

Kapellmästarens trumpeter, Uno Hellgren.

Vilka underbara sånger detta är! Och jag har glädjen att få spela ”ukulele-banjo” i denna strålande orkester

 

Men allt tal om himlen och ett liv hemma hos Gud – är inte det bara önskedrömmar, egentligen? Tänk om dessa himmelska sånger bara är ”religiös romantik”, utan täckning i verkligheten?

 

Innan jag blev kristen så var det min uppfattning.

Jag tyckte nästan synd om de äldre som längtade så efter något som var så osäkert som himlen…

 

Är himlen "osäker"?

Men när jag själv började läsa Bibeln och be, då hände något. Mitt hjärta längtade efter ett möte med Gud, och sakta öppnade sig texten - och en Närvaro trädde fram… på riktigt.

 

Någon såg mig, visste vem jag var, och kände till och med mitt namn. Gud Fader rörde vid mitt hjärta och livet fick den djupaste mening, som vi själva inte kan skapa.

 

Jag förstod att Gud har skapat hela tillvaron och håller alla dess tidsskeenden i sin hand.

Och när jag första gången mötte döden hörde jag hur man i kyrkan talade om ”att gå ur tiden”… in i Guds eviga NU.

 

Hos Gud finns bara kärlek och godhet. I Guds eviga NU får det onda inte plats.

Detta tillstånd av FRID är helt rent från mänskligt svek, förtryck och våld. Hos Gud finns bara renhet… och helighet.

 

Banjolelen och korset.

Då såg jag korset, och det var format som en dörr, ett nyckelhål, och jag hörde hur Jesus sa:

- Kom till mig, jag skall skänka er vila. Jag är vägen, sanningen och livet. Och jag vill att där jag är, där skall ni också vara.

 

Det svåra var att våga närma sig Jesus på korset, det såg ut att göra så ont att jag ville undvika det. Men Jesus kallade på mig igen.

- Jag har gjort detta för er skull, för att himlen skall vara en ren plats. Kom, du lilla mänskobarn, låt mig rena dig från ditt mörker och upproriskhet.

 

Så landade himlen på jorden, i mitt hjärta, och sedan dess är sångerna om den himmelska tillvaron inte någon ”religiös romantik” utan full verklighet!

 

En tant bland hermelinerna.

Det är därför vi spelar och sjunger tillsammans denna eftermiddag i Listerkyrkan, för att vi vill dela Guds glädje med varandra – här i jordelivet, och sedan i tillvaron efter detta!

Glada hälsningar från Helene F Sturefelt,

- spelande präst och talande spelevink!

Nu får vi vänta ända till sönd den 28 januari kl 11.00 innan det blir jazz i Listerkyrkan igen. Boka även in lörd den 17 febr kl 15.00

Under tiden vill jag tacka Uno som spelar lekande lätt på trumpet, Daniel som hanterar trummor med snärt himmelsk bomull så att man slipper ha hörselkåpor, Göran på elgitarr, Martin på bas, Jerker på tenorsaxofon, Per på tvärflöjt samt Lasse Nilsson på klaviatur och Bibbi Samuelsson med sång - OCH ljudteknikern Ingmar!

Vilket gäng!

I väntan på - den himmelska starten!

TÄNK OM ALLT BLIR TRAMS - profeten Amos

Bruna svampbollar.

Sancta Garbish plockade skräp i rabatterna. Då fick hon syn på några lustiga små bollar i buskaget. Vad kan det vara?
Hon råkade trampa på en av de bruna bollarna, men det skulle hon aldrig ha gjort - det var som om den blev aggressiv och sprutade ut brun rök över hennes sko!

Den lilla röksvampen gick till försvar. 

Eller, var det tvärtom? Tack för att du hjälper mig att sprida mina sporer?!

Röksvampen reagerar.

Jag funderar på när livet inte är som man tänkt sig. När överraskningen kommer och man inte är beredd.

Är det farligt? Är det bra?

Som t ex löftet om att Jesus skall komma tillbaka på himmelens skyar - är det bra eller dåligt?

Eller när sanning blir lögn och lögn blir sanning, och sociala medier översvämmas av åsikter och nervösa delanden. Vad är det som händer i världen? Är det någon som vet?

Kanske lika bra att strunta i allt och fokusera på den senaste TV-underhållningen, det är också bara påhitt så då gör det ju ingenting...

Dessa två söndagar innan 1 Advent handlar om allvarsglädjen, om dom och upprättelse.

Men tänk om Domens Dag uteblir?

Vad händer då?

Blir allt till trams?

Den lilla bruna svampen tittar på mig med sin mynning.

Röksvampen ser mig.

   DEN TID KOMMER, SÄGER HERREN GUD, 

   DÅ JAG SÄNDER EN HUNGER ÖVER LANDET - 

   INTE EN HUNGER EFTER BRÖD, 

   INTE EN TÖRST EFTER VATTEN, 

   UTAN EFTER ATT HÖRA HERRENS ORD.

   MEN DÅ SKALL DE IRRA FRÅN HAV TILL HAV,

   DRIVA OMKRING FRÅN NORR TILL ÖSTER

   OCH SÖKA EFTER HERRENS ORD,

   MEN DE SKALL INTE FINNA DET.

   Amos kapitel 8:11-12.

Guds Ord. Öppen bok eller stängd?

Många som har dåligt samvete över sin livsstil skulle förstås bli glada.

Så skönt! Rättvisan skall inte ha sin gång och jag kan fortsätta göra precis som jag vill, det skall ingen lägga sig i! Allra minst någon Gud som påstår sig vara allsmäktig...

Men jag som älskar Sanningen över allt annat, blir dödsförskräckt. 

Tänk om allt blir trams?

Det finns inget allvar kvar.

Ingen riktning, ingen kompass eller värdegrund.

Rätt och fel är utbytt till lust och begär. Mat och dryck finns, men utan näring, bara E-ämnen och tillsatser. Bukfylla är det, men mätt blir man inte. Bara fet.

Brun dryck rinner i blodådrorna.

Kyrkorna är bortbombade och Bibeln är uppeldad i värmande bål.

Guds ord är raderat och endast tramset består.

Meningslösheten är större än någonsin, men gurusarna hejar på att alla skall skapa sin egen mening, gudsåsköntdetgörvi!

Individens frihet har imploderat till ett svart hål i själen, men det kan man fylla med konsumtion, detgårjättebrasådetgörvi!

Och vem har sagt att det inte är bra att driva omkring från norr till öster? Detärhärligtattresasådetgörvi!

Skräptidning?

Profeten Amos var en bildad herde, med god språkkänsla och väl insatt både i landets historia och samhällsskick. Amos var en av många som hade en filial till Jerusalems tempel och försedde offergudstjänsterna med offerlamm.

Men så kallade Herren Gud honom att bli språkrör för Guds vilja. Det är inget man väljer själv, det är något som Gud lägger på vissa personer.

Uppgiften är att tala ut Guds vilja som är emot allt vad folkets girighet heter. Amos starka tal väckte en pinsam uppmärksamhet. Han anklagades för högförräderi och utvisades ur riket. 

Därefter fortsatte profeten Amos sin verksamhet skriftligt, och det kan vi vara mycket tacksamma för!

Amos profetbok är bevarad i Gamla Testamentet, efter profeten Joel och före profeten Obadja.

Den kritiska rösten säger "allt står inte väl till".

Ni lever i ett önsketänkande, i höga ideal som inte hör ihop med den verklighet ni skapat.

Ni behåller era pengar för er själva och orkar inte hjälpa dem som är utsatta.

Fårens äng utanför Betlehem, med höghus.

Amos riktar sig till Guds folk Israel. Vi befinner oss ca år 760 före Kristus.

Det är en blomstrande storhetstid då välståndet ökade med stor lyx för ett fåtal.

Men så kunde inte Guds folk fortsätta leva. De var ett utvalt släkte som skulle representera Guds närvaro, och då gällde andra lagar.

Renhetslagar. Avskildhet från andra.

Profeten Amos kommer mitt i detta som en olyckskorp och förstör den glada stämningen.

   DEN DAGEN, SÄGER HERREN GUD, 

   LÅTER JAG SOLEN GÅ NED VID MIDDAGSTID 

   OCH LÄGGER JORDEN MÖRK PÅ LJUSA DAGEN.

   JAG VÄNDER ERA FESTER I SORG OCH ALLA ERA SÅNGER I KLAGAN.

   JAG KLÄR ALLA HÖFTER I SÄCKVÄV 

   OCH LÅTER ALLA GÅ MED RAKAT HUVUD.

   Amos 8:9

Stör mig inte, Gud!

Individen har ingen egen vilja utanför det kollektiva förbundet. Att fortsätta leva egoistiskt leder alla bort från välståndet. 

Vänd om!

Avgudadyrkan hade tilltagit, det verkade mer spännande med grannfolkens religioner.

Den egna judiska offergudstjänsten tömdes allt mer på sitt innehåll och hade blivit ett skal utan kärna.

Det kan jag känna igen.

(Sekulariseringen i svenska samfund och kyrkor ökar allt mer).

Den tilltagande moraliska upplösningen visade sig i osedlighet och dryckenskap.

Och det sociala problemet struntade man i. Pengar lånades ut till höga räntor och de fattiga blev ännu fattigare.

(Det känner vi också igen).

Helene, beskriver du vår tid nu, eller?

Nej, vi är 2.700 år tillbaka i tiden. Detta är människans ständiga pendelrörelse - från välgång till utarmning, från stolthet till förtvivlade rop.

- Herre, var är du?!

Ska vi någonsin lära oss??

Det går väl bra?

Sancta Garbish tittade på de lustiga små röksvamparna.

Ni är som bomber och granater, tänkte hon, dolda för omgivningen men lömska där ni ligger längs marken i buskarna.

Men den som har profetens blick ser klart genom de bruna dimridåerna. Det finns andra ögon som ser längre, och de sitter i själens innersta hjärterot, där kontakten med Gud har sin sambandscentral.

Jag är livrädd för att allting skall bli trams.

Hmppfff... 

Domssöndagarna försvinner och ersätts av den villkorslösa kärleken där Gud är en tomtegubbe, utan kraft att hålla den sanning som förutsätter omvändelse.

Adventstiden ersätts av Black Friday-fredagar där handeln ersätter sina röda minussiffror till svara plusdito. Kapitalismen är snäll mot de eländiga ibland, men bara för att sko sig på den fattiges små möjligheter att ändå kunna köpa något till billig peng.

Och julen är slutkörd redan i oktober och hösten bortraderad med tomtemys i varuhustemplen.

Vinterhögtiden har ersatt den kristna julen med budskapet att "nu samlas alla där hemma".

Helene är gnällig redan i oktober.

Inte kan Sancta Garbish hindra brunsvamparna från att växa där de gör, men jag kan låta bli att trampa på dem så att de inte sprider sina sporer, som just nu får illustrera min frustation över sakernas tillstånd.

En muslimsk kvinna gick förbi och log mot mig. Hon bar allvarsgläjden i sig och sa:

- En dag kommer Jesus tillbaka, inte Muhammed. 

Och så böjde hon sig ned och plockade upp ett kastat chokladpappersskräp.

Vi var helt överens där.

För ett ögonblick skingrades dimman och tramset lade sig.

Rökdimman lättade.

Och när Herren förkunnat sina domar över sitt älskade folk genom profetens skarpa ord, kom ett nytt löfte. Herren talade genom Amos och sade:

   DET KOMMER ATT KOMMA EN DAG 

   DÅ JAG SKALL UPPRÄTTA DAVIDS FÖRFALLNA HYDDA.

   JAG SKALL MURA IGEN DESS REVOR OCH 

   UPPRÄTTA DESS RUINER OCH BYGGA UPP DEN 

   SÅSOM DEN VAR I FORNA DAGAR.

   DAGAR SKALL KOMMA, SÄGER HERREN, 

   DÅ BERGEN SKALL DRYPA AV DRUVSAFT 

   OCH ALLA HÖJDER SMÄLTA NED.

   DÅ SKALL JAG ÅTER UPPRÄTTA MITT FOLK ISRAEL.

   NÄR DE BYGGER UPP SINA ÖGDELAGDA STÄDER 

   SKALL DE OCKSÅ FÅ BO I  DEM, 

   NÄR DE PLANTERAR VINGÅRDAR SKALL DE OCKSÅ FÅ 

   DRICKA VIN FRÅN DEM.

Olivpressen i Ketsrin, norra Israel.

   JAG SKALL DÅ PLANTERA DEM I DERAS EGET LAND, 

   OCH DE SKALL INTE MER RYCKAS UPP UR DET LAND 

   SOM JAG HAR GIVIT DEM, SÄGER HERREN DIN GUD.

   Amos kap 9.

Detta är min tysta kommentar till det som just nu sker i Israel, där terrorstämplade Hamas slaktade 1.200 människor, med vetskapen att Israel skulle reagera skarpt. Då gömmer de sig bakom sina egna och gör precis som när lillebror retat upp storebror och läraren kommer just när han markerar mot lillebror... och så skyller de på att storebror är dum.

Mänsklig psykologi gånger tusen bruna bomber.

Jag gråter.

Men upprättelsen kommer! I alla avseenden!

Men då får lillebror hoppa av från storebror!

Allvarsglada hälsningar från Helene Sturetrams Amosfelt,

- ensam mot strömmen.

Käre himmelske Fader,

- ge oss kraft att be och vaka i denna värld som allt fortare går mot sin undergång.

Hjälp oss att sätta högt värde på Ditt levande Ord!

Förlåt oss när vi väljer bekvämligheten och matar varandra med trams.

Helige Ande, röj den nöd som söker din sanning.

Låt oss få fatt i varandra, i kärlek.

Jag välsignar Israel, såsom Du själv har välsignat Ditt folk, och ber om frid och fred i hela Mellanöstern. 

Amos. 

Jag menar, Amen.

Det var en gång ett Jesusbarn.

Litteratur till fördjupning:

- Profetens budskap, Gerhard von Rad

- Förstår du vad du läser, Ivan Hellström

- Amos profetbok i Bibeln.

Onsdagen den 29 nov 2023 bildar vi en Israelförening i Sölvesborg, med syfte att be för landet och dess grannfolk.

www.israelsvanner.se

Israels flagga vid Döda havet.

ANDLIGA SÅNGER nr 105 - JESU ÅTERKOMST

Jesu återkomst - Apokalyps = uppenbara en hemlighet.

Välkommen att lyssna till Andliga sånger, utsänt från radio Sölvesborg på 92,0 MHz.

Vad menas med att Jesus skall komma tillbaka? Väcker det oro eller glädje?

Jag öser ur den äldre sångskatten, men framför allt ur Ingmar Johanssons produktion "Mässa i de yttersta tiderna" - Apokalyps. 

De får även höra spännande tolkningar på kyrkorgel av några klassiska hårdrockslåtar - för allt illustrera denna allvarsgläjde!

Klicka på den blå noten så startar avsnitt 105. Var välsignad!

Se musiklistan här nedan:                            

Denna veckas musik.

                 MUSIKLISTA

Signatur: CICCIE PERNVEDEN MALM - Det sjunger i själen och hjärtat.

MATS PAULSON - Gyllne Morgon.

INGMAR JOHANSSON från CD'n "Apokalyps" - Trots Allt, Apokalyps samt Maranata (som betyder just "Kom Herre Jesus snart").

Gästsolist är Putte Wickman på klarinett samt kammarkörerna Immanuel och Levande Ton.

Putte Wickman och Ingmar Johansson

ORGELROCK med organist ANNIE SVENSSON, St Nicolai kyrka i Sölvesborg:

- Smoke on the Water (Deep Purple)

- Thunder (ACDC)

- The Final Countdown (Europe).

Kyrkorgeln i St Nicolai kyrka, Sölvesborg.

ALF och ANNELIE JOHANSSON LAX - I min Bibel.

EDIN & ÅDAHL - Väntar på Dig.

ULF CHRISTIANSSON - Herren Kommer.

ESPERANZA ASUL och Yamandú Pontvik - Allting Nytt (tonsatt text från Uppenbarelseboken).

LEWI PETHRUS och barnbarnet DAN JACOBS - Tidstecken.

Återkomstmusik ur den kristna sångskatten.

Det grekiska ordet för "återkomst" är tre stycken:

- parousia = personlig närvaro, personlig ankomst

- epifania = Gud skall bli synlig och visa sig tydligt.

- apokalyps = avslöja, uppenbara en hemlighet; den plan som Gud har för hela universum och vår mänsklighet.

Ingen kan räkna ut när Jesus skall komma tillbaka och återställa livet. Den som ändå försöker, går emot Guds eget ord och gör sig andligt högmodig. Låt oss istället hjälpa varann till en andlighet som har Jesu försoning och kärlek i hjärtat!

Det intressanta är att även muslimer erkänner att det är Jesus som skall komma tillbaka på skyarna en gång, inte Muhammed. Där är vi helt överens.

Men detta kan inte ske förrän alla folk i fullt mått alla länder blivit nådda av missionsbefallningen - det goda orden om att Gud sänt sin son för att ingen skall gå förlorad. 

Med hjälp av digital teknik går denna mission nu mycket fortare, via radio och TV-kanaler. Det är glädjande!

Vem välkomnar vem?

Låt oss vänta på Jesu återkomst som på en vän. 

Vedermödan kommer att få ett slut och ondska och orättvisor kommer att få sin rättmätiga konsekvens.

Jesus, vi välkomnar dig idag in i vårt hjärta.

Helene F Sturefelt, programkreatör och präst, vid mikrofonen,

Jörgen Hjärtenflo Sturefelt, ljudredigerare och kristen.

På återhörande!

Trans World Radio mission!