BLOGG-VILA i FEBRUARI

Varde ljus.

Uppkopplad, påkopplad, inkopplad men allt annat än avkopplad!
Nu räcker det.

Välfärdssamhället går utför med sin ständiga tillgänglighet. Det vill säga, alltmedan tekniken utvecklas, avvecklar vi vår egen förmåga att själva tänka och möta varandra.

Idag högtidlighåller vi "Förintelsens dag". Marinens musikkår har spelat i Fredrikskyrkan och stämt till eftertanke.
Solen strålade över ett vintrigt torg och jag sände tacksamma hälsningar över att få leva i frid och fred.

Karlskronas stolthet.

I min omgivning är det just nu stora förändringar.
Därför väljer jag att göra som björnen - gå i ide.
Eller som Jesus: - Dra mig undan till en enslig plats där jag kan vila litet.

Det betyder att vi antingen får ses IRL - in real life - eller så får du vänta några veckor tills min blogg-fasta är över.
Så tack alla ni 104 läsare som tittade in här igår, vi hörs om några veckor.

Under tiden kommer jag att be för er - jodå, man kan lägga händerna på sin lap top och låta bönen virvla i väg bland alla digitala ettor och nollor!
Vill du "vara ett i Anden" med mig, kan du istället för att googla, blogga eller facebooka läsa Markus evangelium.
Där finns kraft och maktbalans, där finns perspektiv och tillit.
Och hud för den hudlösa.

Bada. Och vila.

Februari är den vitaste månaden - solen ger allt mer ljus och snön ligger oftast vit på marken.
I detta ljus vill jag bada, i detta ljus vill jag vila.

På återseende.
Helene Sturefelt, som ska njuta en kopp apelsinsoppa!

APELSINSOPPA & SMOOTHIE

En "levande" apelsin i Turkiet!

Härom dagen var jag på ett sjukhem för att hålla andakt. En gammal dam i 90-års åldern utropar:
- Dig känner jag igen! Du var med på TV! Halv åtta!

Själv känner jag knappt igen förra veckans hallåor.. och denna paranta dam hade allting klart för sig - trots att det är 1 år sedan programmet sändes!
Vilket minne!

Hemma-odlingen.

Som tack för detta glada tillrop, vill jag bjuda på en varm apelsinsoppa, nu när den metreologiska vintern nått oss.
Varsågoda:

APESLINSOPPA

1 apelsin
5 torkade aprikoser
1 morot

Riv moroten och koka i 2 dl vatten, med 1 msk socker, ca 5 min.
Klipp aprikoserna i småbitar och låt koka med.
Skala apelsinen och skär i små bitar, häll i.
När det kokat upp, kan du späda med kall apelsinjuice så att den blir dricklagom.

Häll upp i en go´ skål som du kan dricka ur...
Kryp ned i soffan och njut, medan Helge Skoogh fortsätter lattja med nästa halv-åtta-gäng!

Variera med andra frukter:
- riv i ett äpple istället, tillsätt russin, skiva i en banan.
Man kan reda av apelsinsoppan med lite potatismjöl om man vill ha den krämigare.

Rättvisemärkt förstås.

Om du är trött på kaffe (jodå, det blir man) så kommer här en kall, grön drink som får den tröttaste att bli pigg med en gång.
Jag drack denna smoothie (vad betyder det?) när vi var på Irland.
(smooth = slät, jämn, flytande, elegant, inställsam, skägglös och lismande...)

Nåväl, här kommer receptet på denna klorofyllgröna "jämt flytande och eleganta skägglöse-drink":

GRÖN SMOOTHIE:

1 avokado
1 lime
1 liten burk ananas med 3 skivor i
1 äpple

Mosa avokadon, pressa limesaft, skala äpplet i bitar och häll i allt detta + anannnassen (hjälp, hur stavas det?) i en skål med höga kanter och mixa ihop det. Tillsätt vatten för att späda ut, eller äppeljuice eller mer ananasjuice.

Avokadon mättar dig, limen piggar upp dig, ananasen tröstar dig och äpplet gör dig glad.
Serveras kall.
Ett möte mellan alla smaker och vädersträck.

Skål!

Lilla snigel akta dig!

Helene Sturefelt
- apelsinodlare och receptkokerska.

SYNESTESI - TVÄRSINNAD

En syn-estetisk telefon-automat!

Ditt telefonnummer är grönt, gult, blått och vitt!
Året dansar i en ring. Tallinjen rör sig efter ett visst mönster och dofter har också färg...

Nu tror du jag är tokig igen, lika tokig som igår då jag skrev om High Sensitive Personality, HSP.
Men faktum är att det finns många fler förmågor hos oss än vad vetenskapen hunnit erkänna, med sina begränsade maskiner...

SYNESTESI är en tvärkoppling mellan de fem sinnena.
Istället för att ta ett sinne i taget, kan vi syn-esteter ta flera på en gång.
Men det är inget vi väljer... det bara är så, liksom...

Siffror i mitt huvud....

Det är bara några månader sedan jag fick veta att denna förmåga har ett namn.
Det var min systerdotter och jag som satt och filosoferade tillsammans.
Vi började prata om vår "inre värld" och på skoj beskrev vi tallinjen för varann - jag har aldrig någonsin tidigare berättat för någon hur jag ser siffrorna 0 - 100 - men vi föll varandra i orden och beskrev det exakt likadant:

- Nollan är längst ned, sen går det snett upp till 12, därefter viker sifferlinjen av till vänster, vid 20 svänger den höger, sedan är det raka vägen upp till 100!

När vi kommit halvvägs tystnade vi, och alla runt bordet undrade vad som hände, och vi stirrade på varann som om vi sett ett spöke: hur kunde hon veta hur min hemliga tallinje ser ut i mitt huvud?!

Det enda som skiljde var att för mig svängde linjen vänster, eftersom jag är vänsterhänt, men tvärtom för henne som är högerhänt..
Vi brast ut i skratt och fortsatte prata "gallimatias", enligt de andra...

Fel! Nollan är vit!

Vad är det med våra hjärnor?

Det finns forskning, t ex den här artikeln:
http://natgeo.se/vetenskap/kropp-sjal/synestesi

Syn-estesti kommer av grekiskans syn = med, och aisthesis = sinnen, känsel, förnimmelser.
Alltså en sammankoppling mellan sinnena, på "tvären".

Min systerdotter har en ännu kraftigare form av synestesi än jag.
Bokstäver och siffror har både färg och kön och till och med relationer och yrken!
Det gör att matematik blir extra svårt för oss, eftersom vi måste förhålla oss till siffrornas färg och relation innan vi kan få ordning på plus och minus... Det är sant!

I kyrkan kan jag använda detta genom att komma ihåg psalmnummer med hjälp av dess färger...
- Bereden väg för Herran (103) = grå, vit, grön.
- Jesus för världen (45)  = röd, grön.

... eller att komma ihåg ett klockslag genom att jag minns färgerna...
Detta här jag inte vågat prata om...

Lägg därtill att jag också är HSP med ett högkänsligt sinne, vänsterhänt med förmåga att skriva baklänges, ett födelsemärke i vänstra ögat, kristen och kvinna... kära nån vilka uppförsbackar!

Eller utförsbackar... med sådant försprång, att jag vet alldeles för mycket, alldeles för fort...

Denna värld är för trög...

Käre gode Gud, Du är så rik med dina gåvor till oss alla!
De fem sinnena är så underbara!
Tack för alla dofter, smaker, synintryck, ljud och den sköna känslan av att ha en hand att hålla i...

Hjälp oss, när ålderns höst kommer, att hänga in våra sinnen i Din stora garderob...

Ur Psalmbokens bönbok, nr 175:

"Herre Jesus, jag vet inte vad det är att dö.
Jag kan inte fatta eller ana vad som skall ske med mig när min kropp inte längre har någon betydelse för livet, och mina sinnen inte längre behövs för att iakttaga den värld i vilken vi lever..."

Ser du mig?

Undrar hur det är på Andra Sidan...
Kan själen förnimma tillvaron utan hjälp av kroppen?

C Söderbergs bön fortsätter:

"Men ett vet jag, i dödens stund behöver jag din närhet.
Vissheten om att Du då kommer att ta emot mig, och följa mig på den okända vägen, är det enda som ger mig trygghet och skänker mina tankar ro.
Amen".

Synnerligen estetiska hälsningar i gult,blått, guld och...
Helene Sturefelt

HÖGKÄNSLIG PERSON - HSP

Nedfrysta känslor?

Är du överkänslig?

Äntligen har jag träffat någon som sagt mig sanningen!
Det utbrister kvinnan vid Sykars brunn när Jesus beskriver hennes livssituation.
Så säger jag, nu när jag hittat forskning kring att vara HSP - High Sensitiv Personality - en högkänslig person.

Egentligen är det dumt med ännu en bokstavskombination... men detta handlar inte om en diagnos som ska behandlas, utan HSP är en beskrivning av oss 20% som omgivningen kallar för "överkänsliga"...

Det syns inte...

Bloggaren Anneli Fromell beskriver det så här på BrandigSpirit´s Blog:

- HSP är en person som är öppen för omgivningen och som ser detaljer fortare och enklare än andra, som processar informationen på ett djupare plan än de som är "normalkänsliga".

- Rent fysiskt har högkänsliga personer låg tolernas för ljus och ljud och starka dofter. De har stark kroppsmedvetenhet och väl utvecklad intuition.

- Socialt känner sig HSP ofta missanpassade - och anklagade att vara "överkänsliga" - de behöver mer tid för återhämtning när de umgåtts socialt, och njuter av egen tid.

http://brandingspirit.wordpress.com/2010/12/13/att-leva-med-en-kanslig-personlighet/

Forskarna heter Dr Elaine Aron vars bok The highly sensitive person förhoppningsvis kommer ut på svenska.

Den andra kvinnan heter Ilse Sand, terapeut och teolog från Jylland.
- Högkänsliga personer har inget skyddande filter. Alla intryck går rakt in...
Man blir lätt överstimulerad och blir då svår att vara tillsammans med, eftersom alla intryck inte sorterats.

Jag ser både framåt och bakåt. Samtidigt.

Tidningen Må Bra har här en artikel:

http://mabra.com/kanslig-och-lattsarad-du-kan-vara-en-hsp/comment-page-1/#comment-4721

Jag är mycket tacksam att Anneli Fromell vågat skriva om sig själv "Att leva med känslig personlighet".
Nervsystemet är extra känsligt, vilket är en ärftlig faktor. Många kan berätta hur de som barn blev tillrättavisade att inte vara så känsliga.

Men man kan inte säga till någon:
- Sluta hör!
Eller:
- Sluta se! Sluta tänka.

Omgivningen har svårt för oss som har denna förmåga. Våra reaktioner verkar överdrivna.
Och om vi själva inte vet om att vi har denna personlighetstyp, gör vi ofta våld på oss själva genom att försöka döva kroppens medvetenhet och ignorera de signaler vi uppfattar.

Anpassad intill tårar...
Utbrändheten lurar runt hörnan.

Kör inte så fort!

Vi behöver hjälpa varann att skydda vår karaktär, eftersom vår känslighet kan skada oss själva - särskilt i kombination med ett generöst hjärta som i värsta fall kan utnyttjas om man inte sätter gränser.

Därför är det förödande för oss högkänsliga när vi hör vissa delar av evangeliet förkunnas:
- Gå och sälj allt du äger - då gör vi det. Ta hela huset! Eller:
- Ber någon om en en skjorta - ge honom två - då får han tre!
- Ber någon om att du skall gå en mil med henne - då går vi två, eller genom hela Blekinge!

Istället är det andra evangelieord som vi måste betona:
- Kom låt oss dra oss undan så att ni får vila litet, säger Jesus i Markus 6:31
- Under Guds vingar skall du finna tillflykt. Psaltaren 91:4
- Gå in i din kammare och stäng dörren, bed till Gud som ser i det fördolda... Matteus 6:6.

En högkänslig person kan vara både utåtriktad och inåtvänd.

Vi har stort behov av att vara i naturen, där vi känner oss vara ett med både träden och djuren...
Staden är ingen bra miljö för oss. Den dränerar oss på kraft, för att inte tala om alla köpcentra...

Gömmer mig bakom glittret.

Nu är jag frimodig och delar med mig av hur jag upplever detta:

Om jag ska klara av att handla på ett stort varuhus, måste jag samla kraft i flera dagar. Ofta är jag helt slut efteråt, och måste vara helt ensam för att kunna återhämta mig.

Jag kan inte gå på bio. Det är en slags "visuell våldtäkt".
Reklam-TV kan ge mig hjärtklappning av alla snabba klipp.
- Stäng av! skriker jag. Suck. Förstår du?

Om jag skall klara ett sammanträde, måste jag också "ladda upp" och "ladda av" - med en gång - för att alla intryck kan sorteras. För en normalkänslig person kan detta verka väldigt överdrivet... men för oss med HSP är det helt nödvändigt! Det går liksom inte att förhandla.

Fördelen med denna förmåga är att jag i själavården kan "scanna av" en situation väldigt snabbt. Känsligheten gör att den emotionella förmågan läser av personen innan orden helt är uttalade.
Hela tiden andas jag tyst Jesus-bönen för att sedan få rätt ord att säga.

När man säger "man kan aldrig helt förstå en annan människa" så är det främmande för mig. Vi som är HSP kan komma en annan människa mycket nära i förståelse.
Men själva blir vi sällan förstådda...

Har man dessutom SYNESTESI - samsyn mellan de fem sinnena - då är alla banor öppna...
Det tar vi mer om i ett annat inlägg.

Ta nu och läs de här länkarna, eller googla på detta ord, så hoppas jag att du har fått en ny förståelse av dig själv eller någon i din omgivning.

Låt ingen trampa på dig eller se ned på dig!

Solnedgång i Figgamåla.

Helene Sturefelt (HS-P!)
- som, tvärtom vad andra tror, ogillar offentlighet, och gärna gömmer sig under en gammal filt!

Hellre Verka utan att synas, än Synas utan att Verka...
Radiopräst kanske?!

BÖNER I DÖDENS NÄRHET

Gravsten. Eller livstecken?

Vad finns det att säga i dödens närhet?
Orden fastnar i halsen och tungan torkar in, allt medan tårarna rinner.

Ändå finns det något att säga!
I trons värld föds orden, av Gud själv, som är Ordet.
Nu vill jag dela två fina böner och dikter, som tröstar i sin ärlighet.

Den första ramlade ur bokhyllan, så där konstigt du vet, när man stryker med fingret över bokryggarna och på måfå slår upp en sida...
Ur Stora Bönboken, katolsk spiritualitet, en bön som kallas Stella Maris, och som ofta handlar om Maria.
Här tolkar jag bönen som Havets Stjärna:

Havets mantel.

O DU SOM SVEPER IN OSS ALLA
I DIN MANTEL AV BRÄNNINGAR

LÅT INTE DET MÖRKA DJUPET
ÅTERFÅ SIN MAKT ÖVER OSS.

NÄR VI URSKILJER DIG I ZENIT
MISTER VÅRT ÖDE SIN SKUGGA.

SÅSOM LIVET FÖDDES UR HAVET
MÅ UR DIG EVIGHETEN BRYTA FRAM.

Ödes-bränningar.

Nästa dikt fick jag i min hand i samband med en begravning.
Det finns så många fina, kloka människor som sitter i sin kammare och hittar orden.
Skribenten är anonym. Rubriken är FRÅN EN VÄN...
En mening markerar jag med en * för att ge en kommentar sedan.

DET LIV SOM BLIVIT OSS GIVET
ÄR BARA ETT LÅN MIN VÄN.
SÅ ÄR DET I BIBELN SKRIVET
DET SKALL TAGAS IFRÅN OSS IGEN.

JA, HERREN STYR VÅRA ÖDEN
KANSKE EJ SOM VI ÖNSKAT OCH TÄNKT
MEN MINNS NÄR DU MÖTER DÖDEN
VEM SOM ÄVEN DIG LIVET SKÄNKT.

Motvind. Solvind.

GRÅT EJ OCH KLAGA FÖR HERREN
HAN SKALL INTE ORDNA ALLT *
GLÄDJEN SYNS KANSKE SÅ FJÄRRAN
MEN SORGEN ÄR LIVETS SALT.

MINNS DETTA JUST NÄR DU GRÅTER
SNART LYSER SOLEN IGEN
DET SVÅRA GER STYRKA ÅTER
DET MSÅTE VI HOPPAS, MIN VÄN.

VI VET SÅ LITE OM LIVET
OM DÖDEN, OM KÄRLEKEN
ATT BLI LYCKLIGA TAR VI FÖR GIVET
MEN, DET ÄR INTE SÅ, MIN VÄN.

IBLAND JUST NÄR SOLEN LYSER
DRAR VINDEN SÅ KALL I VÅR VÄRLD
DÅ KÄNNS DET SOM OM VI FRYSER
INGEN LYCKA FINNS PÅ VÅR FÄRD.

Var är lyckan?

SÅ SKIFTAR LJUSA OCH MÖRKA DAGAR
SAMLAS OCH BLIR TILL ÅR.
MÄNNISKAN STIFTAR LAGAR
OM MYCKET HON INTE FÖRSTÅR.

ETT BORDE VI DOCK BETÄNKA
INNAN DET BLIR FÖRSENT
ATT MERA AV KÄRLEK SKÄNKA
TY JUST SÅ ÄR DET TÄNKT OCH MENT.


* Jo, klaga för Herren! Klaga och gråt!
Det bibliska ordet för tröst betyder just att låta gråta färdigt...

Jo, Gud skall visst ordna allt! Till slut...

Jag tar djupa andetag och drar in livets brustenhet.
Men när jag andas ut, är det helat - för längst där inne är Gud, som vet...
Och jag tar en Jesus-bön i min mun, ord från Psaltaren som tröstat, tröstat...

Vänd ödet.

NÄR HERREN VÄNDE SIONS ÖDE
DÅ VAR ALLT SOM OM VI DRÖMDE,
VI SKRATTADE, VI SJÖNG AV GLÄDJE OC JUBLET STEG FRÅN VÅRA LÄPPAR.

DÅ SADE MAN BLAND FOLKET:
- HERREN HAR GJORT STORA TING MED DEM!

HERRE, VÄND VÅRT ÖDE,
LIKSOM DU GER LIV ÅT BÄCKARNA.

DE SOM SÅR UNDER TÅRAR
SKALL SKÖRDA MED JUBEL.
GRÅTANDE GÅR DE OCH SÅR SIN SÄD,
JUBLANDE KOMMER DE OCH BÄR SINA KÄRVAR.
                                                                Psaltaren 126

Skörda jubel. När?

Käre Gud, skörden blir stor...
Amen.

Helene Sturefelt, gråterska...
... som fotograferade i Karlskrona skärgård på ön Kobebus.

BUDDHA i Spa´t i VARBERG

Är du vaken?

Det här var lyckat!
Jag har varit på dopkonferens i Varberg, på Stadshotellet.

Konferensvärdinnan bjöd in oss till den fräscha spa-avdelningen - Asian Spa - där vi kunde koppla av och "glömma konferensarbetet"...
Glömma?
Snarare fördjupa - i bassängen, ha ha!

Fantastiskt fin miljö! Lyxigt.

Kan man ha en konferens kring Dopet? Det låter som en kulturkrock, men till er som inte är kyrkvana kan jag berätta att kyrkan arbetar helt "i tiden" med de möjligheter som finns.

Vi har samtalat kring vad dopet betyder för oss själva, vi har analyserat dopstatistik och tagit riktning framåt.
Hur använder massmedia ordet "dop" och varför är det så många som väljer att bära fram sina barn till detta heliga sakrament?

Tvättas ren från synden!

Det var skönt att få dra badrocken om sig och smyga uppför trapporna till spa-avdelningen.
Det japanska tecknet på rocken betydde "Stillhet" fick vi veta.
Och det sades med en röst så att vi skulle förstå vikten av det, och att det var lite exotiskt...

Värdinnan visste inte att hon hade kyrkans folk framför sig, som har "stillhet" som ett arbetsredskap, liksom...
Det var verkligen en kulturkrock!
Men vi sa inget...

Rökelse, dämpad belysning och gott om Buddha-statyer i nischerna blev lite för mycket för mig...
Bäst att göra ett korstecken i korridoren...

Blunda! Nu byter jag om.

Kyrkan trygg i bakgrunden.

Delar här mina högst egna tankar kring denna upplevelse.
Betonar att detta inte är kyrkans hållning till buddhismen, utan bara Helenes tankar (såsom hela denna blogg, som är ett uttryck för min enskilda hållning)
Nåväl.

Jag släppte provokationen. Lät mig sköljas över av mjukt turkosvatten och musik, som ingenting ville.
Buddha är bara en inredingsdetalj, sa någon.
Jaha...
Det tror jag inte på.
Jag går alltid bortom och bakom för att hitta det djupare uttrycket.

Han blundar. Buddha kräver ingenting. "Du slipper".
Hans slutna ögon signalerar Bry dig inte, Tänk inte, Se inte - varken de sjuka, gamla, hungriga eller döende...
Skönt ansvarslöst flöt jag omkring, på toppen av det högsta kastet...

Med sänkt blick vakade det stora buddhahuvudet över oss i bassängen - fjärran från det blodiga lidandeskorset... fjärran från missionsbefallningen:
- Gå ut och gör alla folk till lärjungar, döp dem...

Kan korset vara en inredningsdetalj?
Jesus, med armarna chict utsträckta... Nej, jag klarar inte av alla dessa trender som tömmer saker och ting på sitt innehåll!

Högt under hotellets takåsar försökte jag koppla av.
Ut genom fönstret såg jag Varbergs Fästning... ett monument över kontroll, rädsla och kungamakt.
Flöt runt och vände mig om. Där såg jag kyrktornet... som för mig är befrielse, kärlek och Gudsmakt.

Och rakt upp genom takfönstret, raklångt flytande i det sköna vattnet, såg jag himmelens fåglar flyga. Eller var det jag som flög?
Tyngdlös, gränslös och med en önskan att alltid få vara så tyngdlös och fri... bara flyta med...

Tömd. Tom?

I vilorummet inbjöds vi till vila på dynor på golvet, bland kuddar, rislampor och buddhabilder.
Ja, jag tömmer mig på allt mitt eget... tömmer och tömmer.
Nu är jag tom.
Vad gör jag nu? Välkomnar Nirvana?

Jag har som student deltagit i kristen djupmeditation enligt zenbuddhistisk metod.
Buddhismen är ett medel - inte ett mål.

Jag fann inte Gud, bara mig själv och mitt ego, som jag är ganska trött på...
Ska man vara sin egen gud?
Bevare mig väl så jobbigt! Det blir ingen höjdare... ett riktigt lågvattenmärke.

Buddhismen är en icke-religion för icke-religiösa.

För den materiella människan blir buddhismen en väg in i andlighet, över huvud taget.
Som dörröppnare är det säkert bra.
Bra som pulssänkare och stresshanterare.
Formen är vilsam.
Men jag finner inget innehåll...

Bara snyggt. Eller?

När jag spa-at färdigt tuggade jag i mig några apelsinhalvor och tänkte att:
- när människan blivit tömd just på allt sitt eget, det är då Kristus blir intressant.
Jesus bryr sig, han ser lidandet, han mättar de hungriga och uppväcker de döda!

Buddha släcker livstörsten. Jesus mättar livstörsten.

Ser du ljuspricken vid statyn?

Några kollegor gjorde en "installation" på torget och ställde ut några dopljusstakar i en tom bassäng.
Det var en vindstilla kväll. Vi trodde knappt våra ögon när vi såg att ljusen fortfarande lyste på morgonen, efter tolv timmar!
Bara det var ett under!

Dopljusets låga släcktes inte. Jesusflamman lyste genom mörkret.
För mig blev detta ett starkt vittnesbörd om det Jesus sa:
- Den som följer mig, skall inte vandra i mörker, utan ha livets ljus...

Ljusstake vid foten.

Amen!
Samtidigt tackar jag Gud att jag fått bada i lite fredlig buddhism, i skön reträtt-miljö.
Var sak på sin plats.

Så har jag dessa dagar själv fått leva i mitt dop - genom att dö från de tankar som inte är fruktbara, och genom att uppstå till nya insikter.
Tack.

Helene Sturefelt

Går i dopets tecken.

VATTEN BLIR TILL VIN

Vinranka på mäss-skruden.

- Vad handlade predikan om idag?
- Att Jesus gifte sig... ?
- Nej! Han var inte gift. Men han var på bröllop där vinet tog slut. Han löste det på ett gudomligt sätt...

Om du har en stund över: här kommer min predikan i Fredrikskyrkan, 2 söndagen efter Trettondedag Jul.
Från kyrktornet hördes klockorna spela psalm 104:

GLÄD DIG DU KRISTI BRUD...

Decibel! Till Guds Ära!

Veckotidningarna har kidnappat bröllopstemat och haussat upp överdådigheten.
Sekten i Knutby har kdinappad begreppet Kristi Brud, så vi knappt vågar använda ordet.
Nu skall vi återföra detta till sitt bibliska sammanhang där den vanliga lilla människan - du och jag - är den älskade bruden, som Gud väntar på.
Och där Gud själv står för bröllopsfestens överdådighet!

Evangelisten Johannes berättar i sitt 2 kapitel om bröllopet i Kana, Galileen.
Det är sång och dans, fest och glädje!

Låt mig säga med en gång att när Guds ord talar om VIN, så handlar det inte om % eller alkoholhalt!
Nej, det handlar om druvan som symbol för den kärlek som mognar.

Ja, ytterst sett handlar det om hur det tunna vattnet - den trevande relationen - förvandlas till moget vin.
Och den som dricker av det, blir berusad! Av kärlek!

Därför är det en smärre katastrof att vinet tar slut på bröllopsfesten.
Det är som att kärleken skulle ta slut, innan den ens har hunnit börja...

Bröllopsmässan.

Jesu mor Maria tycks agera lite som värdinna. Hon ber Jesus rädda situationen.
Det är ingen konst för honom, som är sann Gud och sann Människa, att förvandla vatten till vin.
Men han verkar inte vilja.
Varför är Jesus så trumpen? Är han sur?
- Låt mig vara! säger han.

Är det familjegräl? Mamman tjatar på sonen... Eller?
- Min stund har inte kommit, fortsätter Jesus.
Här kommer nästa bibliska begrepp: Ordet STUND är detsamma som "Guds tid".
Men är det inte dags att börja den offentliga gärningen nu, Jesus?

Förra söndagen var temat "Jesu dop" där Johannes Döparen inviger Jesus i hans Messias-gärning.
Nu är det väl dags att ta steget ut i offentligheten?

Men Jesus tvekar... en mänsklig tvekan... Det är samma tvekan som vi möter tre år senare i Getsemane trädgård. Också då är vinbägaren inblandad:
- Låt mig slippa dricka denna kalk, ber han, men inte som jag vill, utan ske Din vilja... ber han sin himmelske Fader.

Låt mig slippa...?

Trots denna sonens tvekan, agerar Maria, hans mor, självständigt vid bröllopet (lägg märke till det!).
Hon säger till tjänarna - utan att vänta på att Jesus skall svara:
- Gör det han säger åt er.

Jag tänker att det skulle faktiskt kunna vara en rubrik över mitt liv, eller över varje kristen människas liv:
- Jag vill leva efter det som Jesus säger.

Kan du se de 6 jättestora stenkrukorna framför dig? De rymmer ca 100 liter vatten vardera.
Tjänarna fyllde dem till brädden med vatten. Det måste ha tagit tid....

Nu stannar vi till igen - här är fullt av kodade hälsningar!

VATTNET är en symbol för det gamla förbundet.
Israels folk gick genom Röda Havets vatten. Mose slog med staven på klippan så att vatten rann fram i öknen.
Vattnet, det klara, är Lagens klara bud, om ordning och reda i samlivet mellan människor och Gud.

Stenkrukor, stentavlor och Tio Guds Bud.

Nu förvandlas det gamla förbundet. Det tunna vattnet blir till det kraftfulla vinet.
Lagen förvandlas till den barmhärtiga kärleken.
- Döm inte, så skall ni inte bli dömda!
- Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett nytt, av kött och blod och inkännande kärlek!

(Jag tänker skriva lite till. Orkar du? Hämta en kopp kaffe annars! Eller läs resten imorgon.)

Stenhjärtat smälter.

Vi tänker ofta att det är vi som söker Gud. Egentligen är det tvärtom - det är Gud som är Sökaren! Gud söker oss så mycket mer!
Gud längtar efter vårt gensvar - Herren är "olyckligt kär" så länge vi vänder oss bort...

Han låter Jesus visa med hela sin livsgärning hur enheten mellan Gud och människa skall återföras till sin helhet igen.

Den hemlighet Gud har lagt ned i ÄKTENSKAPET är stor.
Där förenas två olikheter och blir en ny enhet.
- Underordna er varandra. Älska varandra, såsom Kristus har älskat församlingen och utgivit sig själv för henne!

Och vi kämpar på i vår vardag. Det är tufft att leva i vår tid. Våra relationer utsätts för hårda prövningar, och att leva själv/ eller ensam, har sina prövningar.
Oavsett civilstånd, längtar Gud efter att vi skall smälta samman med honom.

Hur då?

Sakrament - helig handling.

När bägaren med vin höjs, så är det den dyrbara Gudskärleken som upphöjs.
- Drick av den alla! säger Jesus vid nattvardens instiftande. Denna kalk är det Nya Förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse.

Här sker föreningen!
Här blandas Gudsvinet med vår kropp!

Och allt detta är en försmak av den himmelska härligheten, som kommer.

Oavsett vad Maya-kalendern säger om universums slut eller ett högre medvetande... så kallas den väntande himmelska festen för LAMMETS BRÖLLOP.
Det är den stora slutliga festen då Jesus själv är brudgummen och du och jag i församlingen är hans BRUD, i jublande uppriktig glädje.

När kommer han? Brudgummen. Jesus alltså.

Så uppenbarade Jesus sin härlighet i Galileen en gång för tvåtusen år sedan. Det har gett kraft och livsmod till miljoner mänskor, genom sekler, att få perspektiv på sitt liv, och lust att vilja leva.

Så får du och jag smaka hans sanning, som doftar kärlek, som är nåd och frihet.

PSALMER som vi sjöng: 29, 436, 323, 728 och 410.

Var välsignad du som läst allt detta.
Nästa gång du kommer till nattvarden så se dig själv som den Älskade Bruden som Brudgummen längtar efter!

Helene Sturefelt, predikant.

Mogen kärlek.

BEGRAVNING I YSTAD

I skuggan, av ditt ljus...

Fredagen den 13:e... Till och med bananen hade sorgekanter vid frukosten.
Det var frost i själen, och det var frost på den gamla fordens bakruta, sparsamt skrapad genom sin färd framför oss på E22:an.

Vi skulle följa en kollega till sista vilan. Profession och yrkeskunnande satt i kragen, men inuti skrek hjärtat som ett barn....
Nej! Hon hade ju just börjat sin gärning! Vi behövde henne! Kyrkan behövde henne.
Och familjen!
Det meningslösa ordet "varför" plågade mig.

Brustet hjärta.

En grodprins väntar, undrar...

I blomsteraffären köpte vi tulpaner till handbuketten.
I bakgrunden spelades CD´n "Så mycket bättre" där Lena Ph sjöng Lalehs "Live tomorrow"...
Leva imorgon?
Usch, att gå på begravning är så mycket Sämre! Och hon skulle ju levt Idag!

Vaktmästaren förbereder.

Väldigt mycket folk var samlat i kyrkan, många unga - scouter och konfirmander - och många högtidsklädda präster.

Orgeln spelade.
En elgitarr drog några mjuka ackord.
Sällan har väl "Broken halleluja" känts så brustet - men starkt framfört av sångerskan.

Mitt Halleluja har fastnat.

Prästens inledande ord hjälpte mig:
- Vi kan känna oss som ett Frågetecken... krokigt böjda mot marken... med våra frågor, som vi måste få ställa.
Men Hon var inget frågetecken! Hon var ett Utropstecken, så självklar i sin framtoning och gärning.

Ja, där satt jag böjd i kyrkbänken med alla mina frågor... blicken svepte över de medeltida figurerna i kyrkan.
Ungdomarna framför kunde inte sitta still och de tog mitt fokus, liksom fotografen längst bak som fotograferade klick, klick, klick...

Måste det låta så? Det är så själsdödande!
Iakttagen... Någon ser mig, genom sin lins... Det var tur att jag grät allt igår, för här var det inte möjligt.

Nu ser vi gåtfullt, som genom en spegel.

Begravningstalet, så välformulerat:

Älska och vara älskad.
Beröra och beröras.
Ge och ta emot.
Vår kollega har berört många...

En psalm hon tyckte om: Psalm 90:

BLOTT I DET ÖPPNA HAR DU EN MÖJLIGHET
LÅSER DU OM DIG KVÄVS OCH FÖRTVINAR DU
UT I DET FRIA SKALL DU MED HERREN GÅ
KRAFTEN FULLKOMNAS MITT I DIN SVAGHET DÅ.

Får vi inte gå in i kyrkan? Jo!

Det var fantastiskt att se och höra familjen, så samlad, så starka, så burna - sjungande!
All min beundran och respekt.

Mitt i sorgen fanns det så mycket kärlek och konstigt nog: glädje.
Kören sjöng OH HAPPY DAY för den sången älskade hon.
Happy day?

Den inre brottningskampen gastkramade mig.
Kan man sjunga så på en begravning?! Men Helene, hur sekulariserad har du blivit? Det är faktiskt en kristen begravning...
Jag kom på att sången handlar ju om frälsningens dag - "When Jesus washed my sins away" - och hon var mycket lycklig över att ha blivit Sökaren som Landat.
Jesus i hjärtat.
Dessutom är att dö att komma Hem!

Hennes man läste en dikt som hade legat på hennes skrivbord: "Ibland stannar livet upp och det blir inte som man tänkt sig"...
Och där hon skrivit med egen hand:
- Frukta inte, var inte rädd...

Dessa båda, på var sin sida om horisonten, tröstade oss...
Makalöst! Maka-löst...
Och jag tackade Gud för deras kärlek.

Till döden skiljer oss åt.

Oerhört generöst blev alla vi månghövdade gäster bjuda på minnesstund efteråt.
En ung tjej sjöng:

Det är många som talar om himlen
men få som förstår evigheten.
Du bar himlen inom  dig.
Var du finns nu är det ingen som vet...

Jo, det vet vi!
Hon är hemma hos Gud.

Ystad Folkets Park.

Och när vi väl var hemma i Karlskrona, föll snön.
Men begravningen i Mariakyrkan i Ystad lämnar så mycket värme efter sig, att frosten tinas upp mitt hjärta.

Kanske Lalehs sång "Live tomorrow" kan få vara en försmak av himlen?
Leva här idag, javisst, men också i den morgondag vi ännu inte sett.

Helene Sturefelt
- ledsen, men glad.