Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

onsdag 28 april 2021

KVINNOR ÄR OSLAGBARA - En saga

Män som slår.


Män som slår. Män som orsakar konflikt och är våldsamma. Män som våldtar. I alla tider, bland alla folk - och gör livet till ett helvete för den andra halvan av mänskligheten.
Vissa ideologier lyckas häva den värsta våldsamheten, andra ideologier sanktionerar mannens övergrepp.

Denna månad april 2021, har fem kvinnomord upprört Sverige, och ropet på starkare skyddslagar för kvinnor och kraftfullare konsekvenser mot förövarna ropar nu allt starkare.

Och jag försöker förstå...

Det var en gång ett gäng testosteronstinna hannar. De hade stark och fin gemenskap, ja, det var den enda gemenskap de hade, för hemma var det ingen som brydde sig, och i skolan tappade de fokus för länge sedan. 

Teste, Tessto och Testel gillade den andra sorten mycket. 

På orten där de bodde fanns ett gäng östrogenstinna hennor. De gick två och två och slängde intresserade blickar på hannarna. De var duktiga i skolan och hade det bra hemma, men livet var tråkigt och ingenting hände. 

Östra, Ginna och Östrid längtade efter kärlek.

Magnolians erotiska fröställning.


Båda grupperna kände till principen om "minsta möjliga intresse". Den som visar minst intresse för en förbindelse, är den som dikterar villkoren.

Teste visste att Östra var intresserad av honom, men han spelade kall. 
Så kom helgen och det var föräldrafritt hemma hos honom. Alla var bjudna och mamman hade fixat öl.
- Så slipper ni dricka andra konstiga saker...

Det fanns två sovrum och Teste såg till att få med sig Östra in i ett av dem. 
Hon var överlycklig, för nu skulle det stora ske.
Men han sa bara:
- Gör mig kåt, och visade inga känslor.

Den kvällen blev Östras värsta. Kärleksakten blev till ett övergrepp, och efteråt drack hon sig full på den "snälla" mammans hemköpta öl.

Djävlar!!


Nu kunde Teste skryta med sin erövring och han steg i graderna hos de andra testosteronstinna hannarna.
Östra försökte skryta hon också, men till slut bröt hon ihop... Hennorna försökte trösta, men innerst inne visade de henne förakt. Hon var nog en hora. Så skulle de aldrig göra, följa med in så där!


Tessto och Testel hade själva varit med om övergrepp när de var barn, men det var en mörk hemlighet. Testel hade dessutom blivit slagen av sin pappa, många gånger.
Dessa förödmjukelser låg nu och pyrde, i takt med att tonårshormonerna ökade i mängd. 

Deras missräkningar och förnedrande utnyttjande blev till slut omöjligt att hålla tillbaka. De kunde inte prata med varandra, ty hannar kan inte prata. De har inga ord för känslor, bara en inre vulkan som måste få sin utlösning.

Så en kväll bad de Teste bjuda hem hennorna igen. Östra, Ginna och Östrid kom gående genom parken till villaområdet, lite tveksamma men ändå längtande. Tessto och Testel var ju så snygga! Tänk att få ha deras armar runt sig!

Hanespjut.


Men vad de inte visste var att Tessto och Testel låg i bakhåll i parken. För att riktigt öka spänningen och njutningen hade de kommit överens att överraska östrogenhennorna.
De hoppade fram och låtsades fånga in dem i en falsk kram. Men den var hård och de började slita i kläderna, den slet och hennorna skrek, men blev tystade.

Våldtäkterna fullbordades.

Men hos polisen kunde man inte finna någon sperma på hennorna, så de blev inte trodda. 
Hannarna ville inte erkänna för varann att det inte "kommit nåt"... eftersom deras motiv var makt och dominans, inte sexualitet. 
De var tvungna att sätta dem på plats, att förnedra dem och visa vem som bestämmer. 

Flickorna fick men för livet.

Att kvinnor är oslagbara var bullshit för killarna.


Grova testosteronhannar.


Den här fula sagan är sann, det vet du.
Rita Liljeström, sociolog vid Göteborgs universitet, skrev 1981 en mycket skarp och tuff rapport om mäns våld mot kvinnor, i boken "Det erotiska kriget". Den ska du läsa.
Hon lyfter fram det psykologiska spelet bakom männens våld mot kvinnor, vad de bottnar i och hur vi måste avslöja det.

Rita Liljeström ställer en fråga:
- Vad kan en man vinna på att demontrerea makt mot en värnlös kvinna? 

Som person är kvinnan i regel ointressant, men hon företräder sitt kön och samhället har gett henne rätt att säga nej.
Genom våldtäkten inkräktar mannen på kvinnan självständighet och hennes rätt att vägra samtycke till samlag.
Denna rätt att säga nej är en vägran att bekräfta mannens virilitet. Kvinnan undanhåller mannen hans lust. Intuitivt vet han att kvinnan är den ursprungliga modern, en egen varelse med egna behov och intressen, som männen demonstrerar sin makt över.
(Sid 115).

Könsorganen imponerar på varann.



Jag låter min "saga" fortsätta med Rita Liljeströms insikter.

Tesst och Testel ville vinna ledaren, Testes, godkännande. Genom våldtäkten ville de tillmötesgå honom och visa sig värdiga som män, att få vara kvar i hans manliga gemenskap. 

Det var inget fel på deras intelligens, men deras omdöme svek dem ofta i kritiska situationer. När testosteronhannarna hamnar i känslomässig påfrestning blir de omtumlade och kan inte förutse konsekvenserna av sina handlingar.
De är helt enkelt socialt handikappade, och det är deras mest framträdande defekt i den intima relationen med kvinnor och barn - och även till andra män.
(Sid 111-112).

Socialt handikappad och defekt.



Hannarna kan inte läsa av andras känslor. Vem skulle ha lärt dem det? Mamman tänkte inte på det och pappan var ofta frånvarande. Vem har ansvaret för killarnas känslomässiga handikapp? Vad kan skolan och samhället göra för att utbilda killarna till att bli människor - inte våldsamma monster?!!

Hennorna har inget eget värde. Det är fritt fram att ta dem. De är ju gjorda för mannen...

Testosteronhannarna saknar självinsikt. De har föga kontakt med sina egna känslor och behov, motiv och värderingar, med undantag för aggression.

Den enda gång som Teste, Tessto och Testel fick uppmuntran var när de på dagis sprang fortast, i lågstadiet när de vågade säga emot fröken, i högstadiet var starkast och... Ingen lärde dem att se något annat. Vem har skulden?

De lärde sig att känslor, tillit och tillgivenhet var tecken på svaghet. Deras enda uttryck för närhet är sexualiteten, "utbildade" med hjälp av porrfilm. 
- Kvinnor är visst slagbara! de njuter av det! sa hannarna.

De njuter av min hårdhet. Bullshit!


Den typiske gärningsmannen, skriver Rita Liljeström, känner sig kontrollerad av sina känslor, istället för att själva ha kontrollen över dem. 

- Våldtäkten är ett symptom på psykisk störning. Det är en desperat handling av en känslosvag och osäker individ, som inte klarar av de krav livet ställer på honom, utan tillgriper övergrepp i situationer när trycket blir för hårt. (sid 112).

Aggression och sexualitet leder sällan till tillfredsställelse, eftersom det inte är syftet.
Det blir en mycket svårköpt förändring för dessa känslomässigt störda män att inse att en relation kräver närhet och personligt värde.
Innan de mognar fram till det, hinner de förstöra många flickor, tjejer, kvinnor och hennor.

Hur skall det erotiska kriget få ett slut?

Vår tids #metoo-rörelse måste fortsätta vara högljudd. Och ni män MÅSTE undervisa varandra hur man beter sig mot kvinnor!!
Och jag vill inte ha en ideologi i samhället som utlovar män ett paradis med "72 jungfrur"... Var är ni systrar som inte heter Östrid, utan Amina, Khadidja och Aisha?! Vi är med er!

Trädkvinna. Otagbar.


I Sölvesborg startades en grupp som hette just "Kvinnor är oslagbara" med inspiration från Pitemännen.
Citat ur Sydöstran 24 april 2021:

"Det är över sexton år sedan Pitemännen drog igång en folkrörelse för att bryta machostrukturer. Nätverket för kvinnofrid i Piteå inspirerade  män över hela landet att bilda lokala grupper. Sedan dess har ingenting hänt. Jo, förresten. Saker har gått åt fel håll..."
Tack Anders Nilsson för din utgivarkrönika!

Tack. 


Det krävs naturligtvis politiska lösningar, men också ideologiska, kulturella och religiösa lösningar. Vi måste tala med varann på varandras villkor.

Och mansrollen måste förändras. Den är för grisig och bullshittig.
För övrigt har mangolian inget personligt att göra med artikeln - men urk vad den är obehaglig!

Mycket bistra hälsningar från sagotanten, som lever med detta runtomkring mig...

Helene Sture Oslagfelt. 




tisdag 27 april 2021

EN DRÖM SOM TALADE

Vad betyder drömmen?


Drömmarnas värld är mycket rik. Jag tillhör dem som drömmer mycket och som dessutom kommer ihåg vad jag drömt. 
När jag vaknar, tar jag god till på mig att låta nattens äventyr i det undermedvetnas rike sakta få komma upp till ytan. Ofta förundras jag, ibland måste jag skratta och ibland blir jag alldeles stilla när jag inser vad det undermedvetna försöker säga...

Det är känslan som tolkar och "tänker" - inte huvudet! Där ligger alldeles för många försvar, med ett överjag som censurerar och missförstår.

Som den symbolpedagog jag är, gläder jag mig åt vad denna drömmen visade. Jag väljer att dela med mig, för jag tror att du, bästa läsare, också behöver upptäcka detta.

Vad betyder det här då?


Godnatt! Nu går vi till sömns. Det inre livet öppnar sig...

Människorna var samlade för att åka skidor.
- Men det finns ingen snö!
- Förbered er...
- Men, det är ingen idé!
- Förbered er...

Naturen var grå och mild. Det var en trist vårvinterdag när inga färger finns. Åka skidor var det sista man tänkte sig en sådan dag.
Men människorna packade mig sig åkdon - pulkor och skidor.

Avskavd pulkabacke.


I nästa drömscen kommer vi till en skidbacke. Skogen är fortfarande trist och disig, men i mitten ligger en sträng av snö. Visserligen är snön grå och smutsig, men det är dock snö.

Vi står på en avsats och en av flickorna tittar nedåt där det är en härlig utförsbacke. Hon sätter sig på pulkan, men vi ropar:
- Stopp! Stanna! 

Backen slutar i en granskog, men det är försent... Hon åker iväg - och fastnar förstås i granarna.
Hon kunde inte förutse faran, och hon lyssnade inte på oss.
Det såg komiskt ut, så vi kunde inte låta bli att skratta, men hon var inte glad.

När vi blickade uppåt såg vi den stora skidbacken, med sin smutsgråa snö. 
Hur skulle vi göra nu? Hur skulle vi ta oss upp?

En annan backe.


Just där blev kudde för varm, och jag vaknade...

Nej! 

Men tydligen hade det undermedvetna talat tillräckligt och sagt sitt.
Jaha... Och?

Om man inte är van vid drömmarnas symbolik, tror det vakna jaget (huvudet) att drömmen handlar om en skidbacke. Men det gör det inte!
Ett meddelande har bara klätt ut sig till en liten nattlig filmsnutt.

Budskapet liknar det Noa fick vara med om i riktiga livet:
- Bygg en båt!
- Men det regnar inte...
- Nej, inte än. Men regnet kommer. Och då måste du vara förberedd för att rädda det som räddas kan.

Ösregn.


Min enkla dröm har en liknande betydelse, nu in i vår situation.

Förbered dig på något annat som du inte ser...
Detta en en typisk strategi för hur Gud verkar ibland oss. Det är bara Gud som har hela världsbilden klar. Vårt mänskliga perspektiv är alldeles för litet, både i tid och rum.

Förbered dig på en vinter som du inte ser. Förbered dig på ett problem du än så länge bara anar, eller förbered dig på något roligt som skall hända...

Att vara beredd. Ligga steget före. Ha öppna ögon och öron. Att vara medveten, vaken - även i drömmen! Bered en väg...


Vi lever under det "synligas förtryck".
Det vi inte ser, det finns inte. Det är en livsfarlig hållning! Och ganska barnslig...

Det allra mesta som finns, kan vi inte se med blotta ögat - alltifrån makrokosmos ut i universum, till mikrokosmos där atomer, bakterier och virus härjar...

Hjärtat ser mer än ögonen. Hjärtat "ser" känslor och känner av relationer. 
Kunskap "ser" med hjälp av erfarenhet - och måste tyvärr invänta att eventuella mätinstrument hinner komma ikapp och undersöka läget. Likväl finns företeelsen hela tiden, trots att ögat inte kan se.

Förbered dig!



Vad betyder flickan som åkte nedför backen in i granskogen?

Hm, det drömmen säger mig här, är att aningslösheten banar väg för kraschen.
- Vilken rolig backe! Vilken härlig utförslöpa!

Ja, i några sekunder ja... Förmågan att förutse konsekvenser är en egenskap som växer med åldern, där vi behöver hjälpa varandra att se långsiktigt.
- Stopp! Du kommer att landa inne i granskogen!
- Men jag vill uppleva att det killar lite i magen...

Denna enkla drömscen fångar in vår tidsanda.

Vi har inte velat se klimatkrisen som en konsekvens av vårt beteende - förrän nu.
Ett dödligt virus tvingar oss ned på knä... Med kniven på strupen ändrar människan beteende. Naturen har återhämtat sig i vissa fall, där vi kan påvisa renare luft och renare vatten.

Så bra!

Och alla tänker att bara vi kan vaccinera bort det dumma Covid-19-viruset, så kan vi leva som vanligt igen.
Men naturen - med alla dess bakterier och virus - tänker annorlunda. De har haft överläggningar på mikronivå och Moder Jord och Fader Vår har gett tillåtelse till Corona-virusen att mutera - för att hålla mänskligheten i schack!

Granskogen varnar.


Den tredje scenen i drömmen är då vi tittar uppåt, mot den stora skidbacken.
Snön är smutsgrå, det finns inget vinterlandskap kvar i den omgivande skogen, och vi vet inte hur vi skall komma upp...

Just det.

Drömmen har talat. 

Där står vi nu. På en avsats. Det finns inte så mycket kvar att åka på, liksom... Vi har snart tömt ut jordens resurser så att förutsättningarna för att leva är oerhört dåliga.

Längtan att ta sig högst upp infrias inte. Det finns inte längre något liftsystem, det är borttaget. Skogen ser redan vissen och död ut.
Det är klart att kudden blev för varm just i det ögonblicket!

Överhettat. 

Kors i all sin dar!


Hur fortsätter drömmen?
Det är det som är så oerhört märkligt med det undermedvetna. Den stoppade just där, där problemet var uppenbart, och överlät fortsättningen till vaket tillstånd.

Drömmen har påvisat en resurs och ett problem, så är det alltid.
Resursen är "förbered dig". Problemet är "det går inte att åka längre"/ det går inte att leva som vi gjort tidigare.

Svaret på drömmen är:

- Åk hem. Sitt still. Ta det lugnt. Far inte omkring! Tro inte att naturen är din lekstuga! Ta hand om den, vårda den. Annars kraschar du snart rakt in i granskogen. 
Och då är det ingen som skrattar.

Skaparen har talat.

Godmorgon!


Nattliga hälsningar från Helene Sture Drömfelt,

- vaksam sovare och lyssnare.

Tolka fotspåren.








måndag 26 april 2021

"EN LITEN TID..." Predikan 4:e sönd i Påsktiden

Snart i sändning.


Det är inte samma sak att lyssna till en predikan som att läsa den. Du hör inte min intonation och vad jag betonar, men du kan säkert få ut något av detta också. Helig Ande låter inte Ordet vända tillbaka förrän det har verkat såsom Herren vill. 

Slå upp psalmboken på sid 1426 - 4:e söndagen i Påsktiden - och läs Jesaja 54:7-10, Hebreerbrevet 13:12-16 och Johannes 16:16-22.

Följ med till EFS Möllebackskyrkan i Karlskrona! Gudstjänsten finns även på deras Facebooksida. 
Psalm 251 var viktig, för i vers två sjunger vi precis om det Jesus sa:
- En liten tid, sen en tid igen och jag är nära, då blir åter fröjd och frid.

Vägen till livet.



Inledning
 
Vägen till livet går genom smärta. När vi tagit oss igenom lidandet, väntar en glädje som är lika stor som när en kvinna fött ett barn.
I vår tid förväntar vi oss att vi skall vara lyckliga och framgångsrika, helst med en gång! Vi uppdaterar vår status på sociala medier, men gråter kanske bakom kulisserna, och tror att motgång är ett nederlag. Men det är det inte!

Pandemin har tvingat oss att tänka om. Lidandet är en del av livets villkor. De tre bibeltexterna ska hjälpa oss att få syn på detta.
 
Rubriken för predikan är ”En liten tid…” och den är indelad i tre delar, där vi sjunger Lina Sandells psalm ”Blott en dag”, 249, mellan textkommentarerna. Den födande kvinnan kommer att vara en kraftfull bild för det som sker med Jesu död och uppståndelse.

Tredelat.

 
GT-texten JESAJA 54:7-10
 
”Ett kort ögonblick övergav jag dig, men i stor kärlek tar jag dig åter” säger Herren till sitt folk Israel. Varför gjorde Gud så?
Jo, därför att folken hade brutit gemenskapen med Gud. De följde hellre sin egen vilja, än Guds.
Det är samma konsekvens som när ett barn trotsigt bryter mot sina föräldrars vilja och ger sig ut på farliga vägar. Då bryts gemenskapen och barnet kan uppleva att det är övergivet. Men så är det inte. Föräldrarnas kärlek står kvar, men dold.
 
”Jag dolde mitt ansikte i häftig vrede ett ögonblick, men evigt trofast visar jag dig nu min kärlek”, säger Herren. Folket, barnet, du och jag, får vända om från den farliga väg som heter egoism.

Destruktiv väg.


Det som ligger bakom detta uttalande är att Israel varit i fångenskap i Babylonien i en hel mansålder. Det är inte precis ”ett litet ögonblick”… Gud lät det ske, men vakade ändå över dem. Det är korsets gåta på gammaltestamentlig mark.
Gud överger, men ändå inte – precis som det som sker när Jesus ropar i Getsemane ”Min Gud, varför har du övergivit mig”?
 
Det svåra måste ske… Varför? Jo, för att allt dåligt som inte tjänar livets syfte måste rensas bort. Men bara under en begränsad tid… 
Så är det även med vår tids pandemi, tänker jag. Vårt dåliga beteende som skadar hälsan både människor emellan och klimatet, det måste bort.
Ett nytt rent sätt att leva håller på att födas fram.
 
PSALM 249 vers 1 ”Blott en dag, ett ögonblick i sänder…”

Korset, ständigt närvarande.

 
Episteltexten - HEBREERBREVET 13:12-16
 
I Hebreerbrevet möter vi en uppgörelse mellan det gamla och det nya förbundet.  Ordet ”offer” går igen, gång på gång. Det kan kännas mycket främmande för oss, men tänk om vi också på med ”smygoffer” i vårt sökande efter Gud… 

Det är inga blodiga offer utan det handlar om att blidka Gud genom olika prestationer:
- om jag ber tillräckligt, eller mediterar tillräckligt mycket, slutar ljuga eller slutar dricka… då skall Gud bry sig om mig och svara på mina böner.
 
Nej, Gudsgemenskapen fungerar inte så, lika lite som en mänsklig vänskap bygger på att någon uppför sig fint… Gemenskapen går inte att villkora. Den bygger på kärlek.
 
Nu tar vi sats och dyker ned i tidslagren igen, till platsen utanför stadsporten i Jerusalem. Där utanför offrades syndoffersbocken, sedan bars blodet in i templet, för att bringa försoning för folket synder. Djurkroppen förbrändes utanför stadsporten.
Det är därifrån vi har uttrycket ”syndabock”!

Offerbocken.



Jesus utstod sitt lidande också utanför stadsporten, på Golgata kulle. Det är en direkt koppling till det GT’liga offret, men inte som en fortsättning, utan som en fullkomning!
När översteprästen gick in med offerdjurets blod till templet, så gav Jesus, Guds son, sitt eget blod på korset.

- Fader, i dina händer anbefaller jag min ande. Det är fullbordat.

Offerdjurets blod tas tillvara.

 
När en kvinna skall föda och ge liv, så måste hon också offra en del av sitt blod i förlossningsarbetet. Smärtan är oerhörd. Döden känns nära, timmarna av väntan är inga korta ögonblick – det kan vara evigheter av smärta.
Men lidandet förebådar den allra största glädje; snart kommer barnet, det nya livet! Det ger kraft att stå ut och kämpa!
 
Det var endast ett fåtal som insåg vad som hände där på Golgata kulle när Jesus gav sitt liv. Lärjungarna förstod inte att det gamla testamentet nu upplöstes genom döden, och ett nytt testamente föddes. Fullkomningen var här! Offerväsendet nådde sitt slut.

Jesus är Guds lamm - det sista.

 
I sin kärlek leder Gud oss vidare, in i Jesu Kristi härlighet. Ett annat sorts offer föds nu fram:
- lovsången som ett ”offer” och att göra gott som ett ”offer” – detta i betydelsen att människan inte skall ha sig själv i centrum, utan besjunga Guds ära och sedan se till medmänniskans behov.
Vi får offra vår egoism.
 
PSALM 249 vers 2 ”Själv han är mig alla dagar nära…”

Korsets trä blir Livets träd.


 
EVANGELIET Johannes 16:16-22
 
De två förbunden är oförenliga, men de är varandras förutsättning. Som kristna ska vi läsa Gamla Testamentet, och se hur Gud leder folket fram till fullkomningen. Samtidigt har Israel en särställning som Guds eget förbundsfolk, och vi anmodas att be för Israel och välsigna Israel med Guds nåd.
 
Man kan alltså säga att Guds nya värld föds ur moderlivet på det gamla. 

Syndabocken.



Lärjungarna kastas in i en kort och intensiv förvirring, som påminner om en förlossning. De är ifrågasatta, jagade, uppgivna och förstår inte varför Jesus säger det kryptiska:
 
”En kort tid och ni ser mig inte längre, ännu en kort tid och ni ser mig igen…”
Jaha.. hur i all sin dar skall de kunna förstå det? Vi som vet vad som hände, förstår sammanhanget.
Men framför sig har lärjungarna påskens händelser, där Jesus skall genomgå världshistoriens största prövning, då döden skall dödas inifrån och alla synder skall möta den stora försoningen. 
Efter tre dagar kommer uppståndelsen, och då skall de se honom igen.
 
”Ni kommer att gråta, men världen att glädja sig”, säger Jesus för att förbereda dem. Ja, hur många av oss har inte blivit hånade av oförstående människor som tror att vår Frälsare är död… Men Jesus fortsätter:
”Ni kommer att sörja, men er sorg kommer att vändas i glädje!”
 
Oavsett vad vi drabbas av, klarar vi av att behålla detta bibliska tids-perspektiv ”en liten tid…”? Kan vi se vår egen livstid som ett ”ögonblick”.. vår stund på jorden, där Gud låter prövningarna skilja ut det som har bestående värde.

Jesus Kristus!


- Vänd om! Omvänd er! Se hur Gud älskar dig i mörkret, för att när rätta tiden kommer, upprätta dig igen, såsom Herren upprättade Israel, såsom Herren styrkte lärjungarna då de frimodigt gick ut och berättade om vår uppståndne och levande Frälsare! 
Det nya livet är här!

PSALM 249 vers 3 ”Hjälp mig då att vila tryggt och stilla…”
 
Avslutningsvis kan du här lyssna på organist Christer Magnussons improvisation kring psalm 313 "Min frälsare lever, jag vet att han lever":


                              

På återhörande!

Eder predikant på fastlandet av de 33 öarna i Karlskrona,
Helene F Sturefelt, V.D.M.

- som bildsatte med kyrkans fina glasfönster, och ur en fantastisk bilderbok köpt på tempelinstitutet i Jerusalem,
- och som halkade in på en annan melodi: "En liten tid vi leva här, med mycket möda och stort besvär"...
... där refrängen har med tomtegubbar att göra... ; ) Hoppsan! 


Talande kyrkfönster.



 

lördag 24 april 2021

ETT ANNAT EVANGELIUM Galaterbrevet

Bibelstudium.


Det kan tyckas hopplöst onödigt att läsa Bibeln tillsammans i en tid där alla tycker vad de vill - och plockar ihop sin egen andlighet som det passar - men som kristna vet vi att Bibeln har ett ärende från Gud själv. 
Det vill vi ödmjukt närma oss och lyssna in.

Välkommen att följa med på Möllebackskyrkans bibelstudium om Luther och Visheten.
Tag gärna fram din Bibeln och slå upp Galaterbrevet.

Vår utgångspunkt är att det i söndags, den 18 april 2021, var exakt 500 år sedan som Luther stod inför riksdagen i Worms för att återkalla sin kritik mot dåtidens romerska kyrka. 
Han gjorde inte det, ty han hade funnit att alla krav på avlatsbrev inte hade med Guds vilja att göra. syndaförlåtelsen är av nåd, och endast nåd. 
Vilken befrielse!

Läs mer här:

Luther ska återkalla sin kritik?

Tre punkter vill jag ta upp:

1. Ett annat evangelium.
2. Av nåd allena.
3. Abrahams löftesson Isak.
Paulus skriver om den hotade friheten till galaterna, omkring år 52-56 e Kr. I sitt brev hälsar han dem med glädje, men skriver sedan med bestörtning:

Galaterbrevet kapitel 1:6-9:
"Jag är förvånad över att ni så snart överger honom som har kallat er genom sin nåd, för ett annat evangelium - fast det inte finns något annat; det är bara några som ställer till förvirring bland er och söker förvränga evangeliet om Kristus.

Men om någon, vore det så jag själv eller en ängel från himlen, skulle förkunna ett annat evangelium än det jag har förkunnat för er - förbannelse över honom!".

Förbannelse - inte välsignelse. Det här är sannerligen skarpa ord!
Varför då?
Jo, om någon tar bort en enda del av det Jesus har gjort, t ex att påstå:

- Jesus var inte riktigt död...
- Jesus togs upp till himlen direkt...
- Jesus uppstod aldrig utan rövades bort...
- Jesus är inte Guds son men en bra läromästare... och så vidare...

... då är det ett annat evangelium, en annan berättelse, än det som verkligen skedde.

Korset.


Vår tid lever med nyandligheten "New Age" där Jesus reduceras och änglarna för stor plats.
Detta mjuka sköna "evangelium" är motsatsen till medeltidens dödssvarta hot om skärselden. Pendeln har svängt.

Historien har sett många sekter uppstå som vill komma med nya infallsvinklar, där Jehovas Vittne är en variant. Även Muhammed vill mena att de har fått ängeln Gabriels uppdaterade version av Jesus (att han upptogs direkt och bara är en profet).
Och nu kämpar Luther med biskopar och påvar som påstår att det är nödvändigt att köpa avlatsbrev för att få syndernas förlåtelse...

Med Galaterbrevets ord: förbannelse över det! Ni tar bort Guds frälsande kärlek genom att förminska och förvrida evangeliet!

Två förbund i prästens "elva".



Nu flyttar vi blicken till kapitel 2:15. 
Det berör konflikten mellan judiska seder och den kristna friheten. Hur skall man förhålla sig?
Det är två förbund som står emot varandra. Hur är förhåller sig GT till NT?

Jag tecknade prästens "elva" i högtidsdräkten - den symboliserar nämligen lag och evangelium.

Paulus skriver:
"Vi är visserligen judar till födseln, inte hedningar och syndare. Men vi vet att människan inte blir rättfärdig genom laggärningar, utan genom tron på Jesus Kristus. 
Därför har vi också satt vår tro till Kristus Jesus för att bli rättfärdiga genom tron och inte genom laggärningar".

Vilken frestelse det tycks vara att själv försöka ställa sig i bästa dager inför Gud!

"Vilka dårar ni är! Vem har förhäxat er?" undrar Paulus i kapitel 3.

Kristi fem sår. Heliga Birgittas kors.



Men det är inte så att det är "för enkelt" att bara "ta emot".
Vad det handlar om är ju att faktiskt erkänna att man har gjort fel... uppror mot Gud... och står i konflikt.
Att sedan ta emot den förlåtelsen från en Gud som till sitt väsen är kärlek, och vill se vår omvändelse, det är mycket svårt...

... ända tills inget annat återstår.

Ingen människa kan fullgöra Guds lag. Men Kristus har fullkomnat lagen, åt oss!

Detta upptäckte Luther och genombrottet kom. Evangeliet skall predikas "rent och klart" (ingår fortfarande i dagens prästlöften!), utan villkor.
Och absolut inga avlatsbrev eller köpt syndaförlåtelse!

Jesus säger själv vad målet är. Slå upp Johannes kap 15:11-17:

DETTA HAR JAG SAGT ER FÖR ATT MIN GLÄDJE SKALL VARA I ER OCH ER GLÄDJE BLI FULLKOMLIG.

Kristus, vår glädje!


Nu kommer vi till tredje delen, om Abraham. Han är aktuell i religionsdialogen och finns med i skolbarnens undervisningsmateriel för att se utgångspunkten till samhörighet.

Gamla Testamentet handlar alltså om Lagen och laguppfyllnad. Samtidigt - och det är viktigt - finns det ett löfte om en kommande tid, som skall uppfyllas av "löftessonen" Isak.

Vi läser Galaterbrevet kapitel 3:15:

"Inte heller ett vanligt testamente kan upphävas eller ändras sedan det en gång har blivit giltigt.
Men nu gavslöftena åt Abraham och hans avkomma. Och det heter inte: 'åt dina avkomlingar' som om det gällde många, utan det talas om en enda: 'åt din avkomma' och det är Kristus.

Om arvet berodde på lagen, kunde det ju inte längre bero av löftet.

Uppfyll hela lagen! 



Du får gärna läsa helheten själv, för nu går jag vidare till kapitel 4:21, där Paulus fortsätta förklara Abrahams familjesammanhang. Det handlar om två förbund: lagens och löftets.

"Svara mig, ni som vill stå under lagen, har ni inte hört vad lagen säger?
Där står skrivet att Abraham fick tv söner, en med sin slavinna och en med den fria kvinnan.
Men hans son med slavinnan var född efter naturens ordning, sonen med den fria kvinnan tack vare ett löfte.

Häri ligger en djupare innebörd; de två kvinnorna är två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn till slavar, det är Hagar. Sinai är ett berg i Arabien men svarar mot det nuvarande Jerusalem, som ju lever i slaveri tillsammans med sina barn."

Abraham och Sara får besök.



När Abraham inte kunde få barn med Sara på grund av deras höga ålder, föreslog Sara att han skulle gå in till deras tjänstekvinna och så få barn med henne. Det var ett accepterat sätt på den tiden.
Men det var en handling i otro mot Gud! Det brukar aldrig leda rätt...

Ismael föddes så efter "naturens lag". 
Ca 13 år senare blir Sara oväntat gravid med sin man, mot naturens lagar, men enligt det löfte Herren gett, och Isak föds.

I vanliga fall är det äldste sonen som har "förstfödslorätten", men inte i detta fall. Det är den yngre Isak, som alltså är den väntade sonen, "efter löftet".
Detta är viktigt!

Det berodde på Gud, inte människan!


Senare i livet får Isak själv som pappa uppleva detsamma, då hans tvillingpojkar Esau och Jakob upprepar historien. Gud låter inte den äldre Esau få förstfödslorätten, utan den yngre Jakob, genom att han lurar den till sig...

Varför låter Gud detta ske? Jo, den djupa teologiska innebörden är att det nya inte kan komma ur det gamla. Det äldsta kan inte föda fram det nya.
Varken Ismael eller Esau kan vara släktlinjen vidare framåt, det är Isak och Jakob.

Från den "löfteslinjen" - bortom mänsklig natur - låter Gud föra historien framåt, tills Kristus träder inte på den historiska scenen - löftessonen fullkomnad.


På Paulus tid förklarade detta varför de judiska sedvänjorna inte kunde tas med in i det nya kristna livet. Det gamla förbundet är fullkomnat i Kristus och har nått sitt mål. 

Vi i vår tid kan även se en annan linje. Ismael är ju stamfader till muslimerna, där Muhammed på 600-talet trädde fram. Tyvärr stannade han i en ännu värre laguppfyllelse som är mycket långt ifrån det evangelium som Kristus gav, där rädslan att inte vara god nog för Gud (Allah) är ett stort problem.

I mitt förra inlägg om Luther kan du läsa om den muslimske ledaren Soliman, som ville störta Kristus från tronen

Sultan Soliman, 1500-t.



Så avslutar vi där vi började - att inte predika ett annat evangelium än det som är oss givet!
Gå till källan, läs de ursprungliga texterna, sök Kristus och finn hela Guds oerhörda djup!


Vi avslutade vårt bibelstudium med att samtala kring vår tids rädsla.

Det kan vara mänskofruktan, andras åsikter, oviss framtid. Det kan vara Relativismen - att det inte finns något fast att bygga på. 
Österlandets läror lär oss att "allt är en illusion", vilket leder till en allt mer omfattande känsla av meningslöshet... vilket är vår tids ångest. Nej, livet är sannerligen ingen illusion! Däremot är det en illusion att tro att allt är en illusion....

NI ÄR JU KALLADE TILL FRIHET!
Gal 5:13

Jesus Kristus är med dig. Han vandrar vid din sida.

Välsignelser!

Er bibelstudieledare, Helene F Sturefelt, V.D.M.

Det sanna evangeliet.






fredag 23 april 2021

500 år LUTHER i WORMS

Luther inför riksdagen i Worms.


I söndags, den 18 april 2021, var det 500 år sedan Martin Luther stod inför rätta vid riksdagen i Worms.
- Vill du återkalla din kritik?
- Nej.

Hans våldsamma kritik mot kyrkan bottnade i att han läste Bibeln - och följde den. Det gjorde varken biskopar eller påvar, som utfärdat avlatsbrev där vanliga människor kunde köpa sina synders förlåtelse... och minska kyrkans straff i skärselden.

Girighet styrde maktens män.
Rädsla styrde övrigt folk.

Men låt mig få backa lite och hämta upp vad som hänt innan dess. Människan känner inte sin samtid, som det står i Predikaren 9:12. Det tar tid att få perspektiv.

På 1500-talet rörde sig två strömmar mot varandra. Det ena var den enorma rädsla som präglade människorna i samhället, det andra var begynnande vetenskapliga framsteg som gav framtidshopp. 
Och i allt detta hade Gutenberg uppfunnit boktryckarkonsten, som revolutionerade spridningen av kunskap och information.

Gutenbergs revolutionerande boktryckarkonst.


Prästerna hade under långa tider predikat bredvid Bibelns ord, utan klarhet och balans. Missbruket gynnade deras maktställning. Själva var de säkert varken omvända, överlåtna eller frälsta, vilket en präst bör vara för att kunna förkunna.

Det finns gott om träsnitt från denna tid som visar människans uppfattning om Gud och livet efter döden. Många levde med ångest för den straffande guden. När Guds dom kommer, skall jag bli uppslukad av helvetets gap då? Är paradiset förlorat för mig?

Många altarskåp visar denna kamp - inte minst i Vadstena, nere i brödrakoret.

Ångest till vänster...


Martin Luther är en flitig läsare. Han studerar Bibeln, läser många böcker och skriver själv olika skrifter. Han vill utforska sanningen om Gud och Jesus Kristus.
Även han plågas av ångest över sina synder - trots att han som präst läser mässan - ångest inför sin död och ännu mer full av ångest inför skärselden.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om "Abrahams sköte" - väntrummet mellan döden och uppståndelsen.
Läs mer här:

Det lilla som Bibeln nämner om detta, det förstorade den romerska kyrkan upp till så våldsamma proportioner att det nu helt hade tagit överhanden.
Borta var Guds nåd och den glädje Jesus Kristus kommit för att bringa till oss. 

DETTA HAR JAG SAGT ER FÖR ATT MIN GLÄDJE SKALL VARA I ER OCH ER GLÄDJE BLI FULLKOMLIG!
Jesus i Johannes evangelium kap 15:11.

Ljuset bryter igenom.



Då, liksom nu, tänkte man sig att världens slut var nära. Den yttersta tidens ryttare var på väg, med ännu mera död (Uppb 6:2-8).
Människorna var rädda för fasansfulla sjukdomar och för den svarta pesten. Vi är rädda för det smittsamma viruset Covid-19 som härjar i vår tid.

- Vad ska vi göra? frågar de. Hur ska vi bli räddade?

Många ber till helgon, eller dyrkar reliker, såsom seden var i den romerska kyrkan. Man gav sig ut på vallfärder till heliga platser, med fanor och stora vaxljus. 
Bland dem fanns sjuka och krymplingar, som gav sina sista krafter till att blidka denne vrede Gud...

Här är en bild, ett träsnitt från 1523, på den "Vackra Maria" i Regensburg, dit många vallfärdade. De bad och sjöng, de åkallade Maria i sin nöd och hoppades på hjälp. Du kan se på bilden hur de kastade sig ned inför Marias bildstod, fulla av förtvivlan...

Tillbedjan inför Maria, Regensburg.


Jag blir arg, upprörd och förtvivlad när jag läser om detta sista mörker av medeltiden. Det är bokstavligt talat så in i helv... förfärligt! Och kyrkan skuld till detta. Skäms!!
Jag blir lika upprörd som Martin Luther... han är min själsfrände!

Men inte nog med det. 

Det fanns även yttre fiender av kött och blod. Turkarna stod utanför Wien. Balkanländerna är redan intagna av turkarnas mäktige ledare; sultan Soliman.
Här är ännu ett kopparstick, av M Lorch, 1559, på denne mäktige muslimske man:

Islams ledare hotfull.


Turkarnas ledare Soliman vill erövra Europa. Människorna är mycket rädda.
Martin Luther skrev senare i en psalm - som inte finns i vår svenska psalmbok:

    Behåll oss, Herre, i Ditt Ord.
    Ge skydd för påven, turkens mord,
    som störta vill ifrån Din tron,
    Jesus Krist, Din ende Son.

Den psalmen skulle jag vilja sjunga.

Även domstolarna bidrog till denna skräckfyllda tid. Om någon blev anklagad, utsattes personen ofta för tortyr för att en bekännelse skulle tvingas fram. 
Kvinnor blir brända som häxor. Påven Innocentius VIII hade 1484 utfärdat en bulla om häxförföljelsen, och öven där tilläts tortyr.

Betyder inte namnet Innocentius = den Oskyldige, den Oskuldsfulle?
Här skulle jag kunna tänka mig att svära en lång ramsa....

Förkunna evangeliet - inte avlat!


Trots att vetenskapen ser framtidsljus med Columbus och Kopernikus, och handelshusen blomstrar samt att riddare och humanister för fram ett annat livsideal, så är det ändå den romerska kyrkan som har den största makten.
Varför?
Jo, det är kyrkan som förvaltar människornas frälsning. Det är bara kyrkan som kan bevilja avlat = minskning av kyrkans straff för redan förlåtna synder... Denna avlat är till salu. Många köper avlatsbrev i förhoppning att det skall bli lindrigare i skärselden...

Stopp! Sluta nu! Detta är gräsligt!!
Precis så reagerade Martin Luther.

Reformatorn Luhter.


Till kardinalen skriver Luther, den 31 oktober 1517:

"Vilken fara är det inte för en biskop om han förtiger evangeliet och bara låter avlatslarmet nå ut till folk.
Ingenstans har Kristus befallt att man skall predika avlat."

Det är nu de 95 teserna tar form.

Luther börjar skriva disputationsblad för att bjuda in de lärde för att diskutera saken. Boktryckarkonsten tjänade verkligen hans syfte.
Latin var de lärdes språk, men en av mottagarna låter trycka teserna även på tyska.
Bladen sprider sig blixtsnabbt. Inom två veckor har de nått hela Tyskland! 

Betänk att man skrev allt för hand annars...

Boktryckarkonstens välsignelse.



Folket har väntat så länge på att något skulle hända, att någon skulle komma. Om Luther säger nu folket:
- Här är mannen vi behöver, i kamp mot allt det ruttna och falska som kyrkan ger! Nu är tiden inne!

Det uppseende som teserna väcker är otroligt. Luther säger själv senare:

"Att teserna nått ut till nästan alla länder är ett underverk för mig själv.
Jag har råkat in i denna storm utan egen beräkning. Jag ville det alls inte själv. Gud är mitt vittne."

För många år sedan reste jag i "Luthers fotspår". Jag har stått vid slottskyrkan i Wittenberg där vänstra dörren blev anslagstavla för hans 95 teser. 
Den kritik jag själv upplevt inifrån kyrkans arbete, har samma glöd och utgångspunkt som Luther - den kyrka han reformerade! - nämligen att när kyrkan och församlingen tappar den dagliga bönen och bibelläsningen, då tappar vi fokus på Kristus.
Det Gud har gjort för oss tenderar att försvinna i all vår verksamhet/ traditioner.

Wittenberg, porten 95 teser.


Luther har två problem: 
- det ena är som sagt att romerska kyrkan inte längre förkunnar evangeliet klart och rent. 
- det andra är att han inte finner någon sinnesfrid. Det hjälper inte att gå i kloster...

Hans starka erfarenhet är att om någon klosterbroder någonsin skulle komma in i himmelriket på grund av sina fromma gärningar, så vore det han...
Det är bara det att frälsningen inte handlar om det.

I sin förtvivlan skriver han en psalm som sammanfattar kampen. Den återfinns som nr 345 i vår svenska psalmbok (nr 37:2-3 i gamla psalmboken från 1937):

JAG UNDER SATAN LÅG, 
  OCH KUNDE MIG EJ HJÄLPA.
    DEN SYND SOM RÅDDE MIN HÅG
      I GRUND MIG VILLE STJÄLPA.

MIN SYND MIG TILL FÖRTVIVLAN DREV,
  MITT SAMVETS DOM ORYGGLIG BLEV
    OCH HELVETET STOD ÖPPET.

MEN GUD AV SIN BARMHÄRTIGHET
   SIN' ÖGON TILL MIG VÄNDE.
    HAN SÅG I NÅD MIN USELHET
      OCH HJÄLP AV HÖJDEN SÄNDE.

ÄNDOCK JAG VAR AV SYNDER FULL
   VAR HAN FÖR MIG EN FADER HULD
      OCH LÄT SOM OM MIG VÅRDA.

"Herren sina trogna vårdar"...


Luther läser Guds ord intensivt. Som den språkskicklige teolog han är, översätter han GT från hebreiska till tyska och NT från grekiska till tyska. Nu kan Guds Ord läsas på folkspråket och var man kan själv se vad Guds Ord säger. 
Folket slipper vara i händerna på prästerna, som läste mässan på latin...

När han kommer till stycket i Romarbrevet 9:16 så förändrar det hela hans - och kyrkans! - liv: att Guds NÅD är allt vi behöver:

ALLTSÅ KOMMER DET INTE AN PÅ MÄNNISKANS VILJA ELLER STRÄVANDEN,
UTAN PÅ GUDS FÖRBARMANDE.
Rom 9:16.

Vi kan nog inte förstå hur stort detta är. Det är en enorm befrielse! Här är räddningen! Här är kärleken som bär den förkrossade människan igenom försoningen, till frälsning.

"Av nåd allena.
Genom tron allena.
Genom Skriften allena."

Det har Martin Luther förstått. Det säger han nu gång på gång. Men det hade den romerska kyrkan dittills inte predikat. Det är en ny lära. Det är emot påven.

Är detta en ny lära? Nej!



Så blir Luther anmäld till påven år 1518. Han blir bannlyst och fredlös. Han måste återkalla sina teser. Det gör han inte.
Två år senare, 1520, bränner Luther den påvliga bannbullan jämte de påvliga lagböckerna.
Året efter, 1521, står han inför riksdagen i Worms, för att ta tillbaka sina påståenden, och där kommer de berömda orden:

"Här står jag och kan inget annat."

Men den stränga uppfordrande fortsättningen:

- Om jag inte blir överbevisad med Skriftens innebörd, eller med uppenbara förnuftsskäl, förblir mitt samvete fånget i Guds ord. 
Ty jag tror vare sig på kyrkomötena ensamma eller på påven, eftersom det är uppenbart att de ofta misstagit sig och motsagt sig själva.
Återkalla kan och vill jag inte, eftersom det vare sig är säkert eller tillrådligt att göra något mot sitt samvete.
Gud hjälpe mig. Amen.

Tio dagar senare förklarar kejsar Karl V i "Worms-ediktet" följande:

"Vi förklarar Martin Luther för en från Guds kyrka avsöndrad lem och en uppenbar kättare. Vi bjuder er alla att inte ta emot honom i ert hem eller ge honom något att äta"....

Luther predikar den korsfäste Kristus.


Men sanningen segrade, Guds ord segrade och kyrkan blev reformerad, men till priset att den sprack i två delar.
Luthers anhängare kallades "evangeliska" (i motsats till de lagiska i romerska kyrkan). De kallas även för "protestanter" eftersom de protesterar mot att nattvarden bara skall delas ut i ena gestalten (bara bröd, inte vin...) och att prästerna måste få ingå i äktenskap.

Läs gärna själv vidare i kyrkohistorien. Det är mycket lärorikt! Och tragiskt hur dumma människor kan vara...
Men Guds Ord är det friska källflödet som ger evigt liv.
I nästa inlägg gör jag ett bibelstudium kring det Luther fann - Nåden allena.

Vi ses där.

Guds kärlek till alla,

- med tack till Dietrich Steinwede för din utmärkta sammanfattning om Luther i text och bild, utgiven på Verbums förlag 1983, i översättning av Håkan Gardar.

Helene F Sturefelt, V.D.M - Det gudomliga ordets tjänare,

- som fotograferade brödrakoret i Vadstena, samt Lukas Cranachs träsnitt från Luthers samtid, 
- och som vet att reformationen måste ständigt pågå, eller hur!

Tack Gud för Luthers reformation.