PILGRIMSVANDRING på STIBYBERGET

Stibyberget vid Listerkyrkan.

Första lördagen regnade det. Då gjorde vi vandringen inomhus i en sittande "inre vandring".

Andra lördagen var det hemskt varmt, närmare 30 grader... Men vi gick mestadels i skugga.

Tredje lördagen, som Listerkyrkan inbjöd till pilgrimsvandring, då var det fotboll på Strandvallen - Mjällby mötte Malmö FF...

Hur skulle det bli denna den fjärde lördagsvandringen?

Inget regn. Ingen ökenhetta och ingen fotboll. Bara friska ljumma vindar - tack!

Följ med nu på denna underbara vandring i naturreservatet på Stibyberget på Listerlandet.

Vi vet att den stora pilgrimsvandringen Walk For Future pågår just nu. Vi är många som vandrar på olika sätt, med samma mål - att i bön för världen, skapelsen och varandra forma bättre livsbetingelser, med Guds hjälp.

Naturreservatet Stibybacke.

Varje pilgrimsvandring har fått smak av kommande söndags tema. Vi har gått med Mose och Kristus upp på Förklaringsberget. Vi har vandrat i Andlig klarsyn och sökt finna Guds goda ande - hela tiden med hjälp av Frälsarkranspärlorna.

Vid andra tillfället gick mitt bönearmband sönder. Gummibandet brast precis i början, och alla pärlorna försvann på skogsstigen, bland bark och mark.

En tystandspärla är kvar... Den ville inte bli funnen. 

Det var en reflektion bara det! Tystnaden återgick till skogen, varifrån den kommit...

Nu stod vi där igen, vid grinden, i avenbokskogens djupa grönska.

Grinden i lövskogen.

GUDSPÄRLAN

Gud är alltings början och alltings slut. Gud är själva Varat - essensen av Allt.

Livet är utflödet av Guds vilja.

Lyft blicken! Titta upp i lövens grönska, där solens strålar letar sig ned. Klorofyllet är ett mirakel - hur kan de omvandla solljus till syre?!

Träd är liv.

Därför kallas trädet mitt i paradiset just för Livets Träd.

Vi går i Guds blick, i glädje över livet.

Herre, visa mig din väg.

Och gör mig villig att vandra den.

Min har rosa tystnadspärlor...

Som följeslagare till bönepärlorna tar vi med oss ordet Förvaltare. Det är ett ganska tråkigt ord, men det skall få tala på ett lite oväntat sätt.

Vi gick över kolerakyrkogården och tänkte tysta tankar på dem som berövades livet i den ytterst smittsamma sjukdomen.

Till eftertanke är att ca 30% av befolkningen dog av koleran - delvis på grund av dålig hygien och trångboddhet. Det är fruktansvärda siffror! Under oss vilar mänskoöden vi aldrig får veta något om.

Nu har vi antibiotika som botar koleran.

Vår tids Coronapandemi är inte i närheten av den dödligheten - det perspektivet ska vi ha med oss när rädslan sätter in.

Kolerakyrkogården, Stibyberget.

Vi ställde oss uppe på heden och blickade ut över ängsmarken, över åkrarna med Ryssberget långt bort i blånande toner.

JAGPÄRLAN

Så ger Gud varje människa ett eget liv att leva. Var och en har ett Jag, en unik identitet.

Nu är vi bortom evolutionen. Människan är inte ett djur, inte en varelse bland andra, utan vi är skapade utifrån helt andra villkor - till Guds avbild.

Gud har gett oss ett medvetande, med tanke, känsla och vilja.

Hur förvaltar vi det?

Våra tankar, känslor och vilja är vårt "jordiska kapital", en gåva given att vårda.

Huvud, hjärta, mage.

Där bor våra tankar, känslor och behov; i magen vilar hungern, aggressiviteten och sexualiteten. Hur förvaltar vi det?

DOP-PÄRLAN

Dop-pärlan är intill Jagpärlan. Dopet och Nattvarden är det "himmelska kapital" som Gud gett oss att förvalta - ett särmärke för oss som kristna, med tecken på att vi är indragna i Guds förbund.

Dessa sakrament får kanske ännu större betydelse för oss nu när vi sakta kan börja öppna upp våra kyrkor igen. Längtan är stor efter det heliga.

- Herre, vi kommer inför Dig med vår tysta tillbedjan.

Tyst tillbedjan till skapelsens Herre.

Vid Stibybergets södersida finns en vattenkälla. Den brukar djuren dricka ur. Korna låg på behörigt avstånd och fick förhoppningsvis vatten någon annanstans ifrån, för denna källa var uttorkad, av två månaders höga temperaturer.

HÄR EN KÄLLA RINNER, SÄLL DEN HENNE FINNER.

HON ÄR DJUP OCH KLAR, GÖMD MED UPPENBAR.

JA, UTI DESS FLÖDEN, GIVES BOT MOT DÖDEN.

I DESS FRISKA FLOD, BLIR MIN VILJA GOD.

Sv Ps 246.

För att inte bli grumligt och dåligt måste vattnet vara i rörelse. Det måste finnas ett uttag för att flödet skall vara friskt.

Så är det också med vår kärlek. Den behöver ges ut för att hållas frisk. Behåller man kärleken för sig själv, blir den grumlig.

Spår av klövar. Intorkad källa.

ÖKENPÄRLAN

Anden förde Jesus ut i öknen för att han skulle få prövas av djävulen.

Nu är det vi som är frestade, frestade att använda naturens resurser som ett skafferi, där vi tar vad vi vill ha - och säljer det dyrt!

Vårt sätt att leva de senaste hundra åren håller på att skapa en öken som breder ut sig över hela planeten.

Hur i all sin dar förvaltar vi jordens resurser??

Tystnadspärlan var väldigt tyst.

Denna ek dog i juni.

BEKYMMERSLÖSHETS-PÄRLAN

Det är svårt att vara bekymmerslös när klimatet har allt svårare att återhämta sig. 

Hur ska vi tänka här?

Jesus säger:

- Gör er inga bekymmer.

Det betyder att vi inte skall tillverka fler bekymmer än de som redan finns.

Och med ordet "förvalta" får vi fundera på om vi kan förvalta själva bekymret, tills vi har lärt oss dess läxa och hittat nya, bättre lösningar.

Uppmärksamma dina bekymmer tills de talat färdigt till dig. Då skingrar de sig av sig själv... 

Men gör alltså inga nya. Var dag har nog av sin egen plåga.

- Herre, visa mig din väg.

- Och gör mig villig att vandra den.

Stenröse vid högsta punkten.

Stibybergets högsta punkt rymmer en hemlighet - ett stort stenröse där mänskorester från bronsåldern vilar. De var nästan samtida med Abraham nere i Israels land...

KÄRLEKSPÄRLORNA

Två röda pärlor - en för att ta emot, och en för att ge.

När vi ger utan att ha fått ta emot, då tömmer vi oss snabbt på egna krafter och utmattningen hotar.

Allting har sin tid. Så här i skuggan efter pandemin är vi extra behov av att få fylla på. Gud är givandes Gud, Herren är den som fyller våra förråd.

Och vi får låta oss fyllas, länge, länge...

Vi är så utsvultna, törstiga på näring, närhet, gemenskap med varandra och runt det heliga nattvardsbordet.

Det är mottagandets tid.

Backtimjan. Tag emot min väldoft!

En bit nedanför öppnade sig en annan utsikt - över Listerlandets kust med Strandvallen och Hanö långt bort. Till vänster såg vi Blekinges kust med Karlshamn och Karlskrona längst i öster.

Vi satte oss ned på klipphällarna och njöt av denna vidunderliga vidsträckthet.

Hur förvaltar du dina behov?

Vad är det som du behöver?

Tala med Gud om det en stund, i tyst bön.

Glada skratt hördes plötsligt. Tre flanörer och två små hundar rundade de torra enrisbuskarna. Jag gick fram och visade min vandringsstav och berättade att vi var ett gäng pilgrimsvandrare som satt tysta runt hörnet, så de inte skulle bli förskräckta.

Tvärtom. De stod tysta och fotograferade och även småhundarna kände av vår andakt.

Ny utsikt öppnar sig.

HEMLIGHETSPÄRLORNA

Hur förvaltar vi våra hemligheter?

Dessa tre pärlor ger oss tre dimensioner.

Först finns det hemligheter om oss själva som vi inte ens känner till. Bara Gud vet.

Det är tankar, känslor och behov som är omedvetna för oss och som kan ligga i det fördolda och "spöka" för oss.

Kan Herren hjälpa oss att förvalta och hantera dessa hemliga hemligheter?

Den andra sortens hemligheter är de vi vet om, om oss själva, men som vi inte berättar.

Det kan vara hemska upplevelser som plågar oss, men också underbara erfarenheter som inte kan uttalas i ord - kanske änglabesök, bönesvar eller att Jesus suttit vid vår sängkant...

Dessa hemligheter får vi förvalta med stor respekt.

Den tredje sortens hemligheter är de som vi får av andra, förtroenden i tillit.

- Lova att du inte berättar detta för någon! Men jag måste få anförtro mig åt någon... Jag orkar inte bära detta  själv.

Och så får det stanna inom tystnadsplikten, på kamratnivå eller inom den absoluta, som bara prästen har.

Här får vi be Herren om hjälp att förvalta dessa speciella hemligheter!

Vilo-sten.

Skogsstigen gick nedåt. Markerna är så torra att det låg bruna löv på marken. 

Vi passerade "skjutbanan" och de stora ekarna. En björk hade spruckit, där tre stammar låg åt var sitt håll, kanske trängda i ett "curry-kryss"?

En blåvinge fladdrade till.

Så skönt att få komma in i skuggan igen. Nu var det de två sista bönepärlorna kvar.

In i skuggan.

NATTENS PÄRLA och UPPSTÅNDELSE-PÄRLAN

Den svarta pärlan är dödens pärla. Det är Långfredagens genomgripande händelser då Jesus gav sitt liv på korset. Hans försoningsdöd ger oss liv. 

Påskaftonens tystnad är ekande tyst.

Så kommer uppståndelsens vita pärla. Jesus uppstod till liv igen, på tredje dagen. Från mörker till ljus. 

Påsken är ett "himmelsk kapital" av allra största mått!

Hur förvaltar vi det?

Och hur förvaltar vi vår egen tanke på döden? Hur ger vi de tankarna plats?

Hur förvaltar vi sorgen efter det vi förlorat, älskade människor som är döda och förmågor som är borta?

Vår överhurtiga tid med sina rop på "positivt tänkande" kan göra oss till lögnare. Vi tillåts inte vara ledsna eller vemodiga.

Vi behöver få förvalta livsnattens mörker och hjärtesorgernas bedrövelser.

En dag faller vi också.

Och det vågar vi göra eftersom döden är granne med uppståndelsen. Som kristna kan vi se på döden 

genom uppståndelsens pärla! 

Vi har morgonrodnadens perspektiv.

Jesu uppståndelse kan driva bort all rädsla och ge plats att förvalta både mörker och ljus. Då blir det egna livet äkta. Inga känslor behöver förnekas.

Allt får sin plats.

- Herre, visa mig din väg.

- Och gör mig villig att vandra den.

Ljus på stigen.

Efter en timmes vandring var vi framme vid grillkåtan vid Listerkyrkan.

Vi gjorde ett enkelt delade och lyssnade till varandra. Det är så fint! 

Dyrbart.

Sedan gick vi in i kyrksalen, tände altarljusen och satt tysta en stund, i vilsam trötthet.

Alla intrycken fick komma till ro.

Vi lyssnade till epistelns ord, på 9:e söndagen efter Trefaldighet:

Pilgrimsandakt.

NU ÄR SLUTET PÅ ALLTING NÄRA. 

VAR DÅ SAMLADE OCH NYKTRA, SÅ ATT NI KAN BE.

FRAMFÖR ALLT SKALL NI ÄLSKA VARANDRA HÄNGIVET, TY KÄRELKEN GÖR ATT MÅNGA SYNDER BIR FÖRLÅTNA.

VAR GÄSTFRIA MOT VARANDRA UTAN ATT KNOTA.

TJÄNA VARANDRA, VAR OCH EN MED DEN NÅDEGÅVA HAN HAR FÅTT, SOM GODA FÖRVALTARE AV GUDS NÅD I DESS MÅNGA FORMER.

DEN SOM TALAR SKALL KOMMA IHÅG ATT HAN FÅR SINA ORD FRÅN GUD, 

DEM SOM TJÄNAR ATT HAN TJÄNAR MED DEN STYRKA GUD GER.

LÅT GUD FÖRHÄRLIGAS I ALLT DETTA GENOM JESUS KRISTUS.

HANS ÄR HÄRLIGHETEN OCH MAKTEN I EVIGHETERS EVIGHET, AMEN!

1 Petrusbrevet 4:7-11

Blå hortensia.

Vi sjöng psalm 288 "Gud, från Ditt hus, vår tillflykt, Du oss kallar, ut i en värld där stora risker väntar..."

Herren välsigne oss och bevare oss... att nu förvalta både vårt jordiska kapital som är nedlagt i kroppens tankar, känslor och behov OCH att förvalta det himmelska kapitalet, som är Guds Ord, förkroppsligat i Jesus Kristus.

Gå nu till din kyrka imorgon, eller lyssna på TV- eller radiogudstjänsten!

Se till att du är med och förvaltar vår kristna tro i vårt land, Sverige. Annars... vem skall göra det, om inte du? Och jag!

Ärliga hälsningar från Helene F Sturefelt,

- pilgrimsledare och pärlbedjare,

- som välkomnar dig till den sista (?) pilgrimsvandringen nästa lördag den 7 augusti kl 15.00.

Vi ses!

Läs mer här om kolera-epidemin på 1830-talet och Sundhetsnämnde i Mjällby:

Lilla ULVSMÅLATÄLTET med Git Persson

Lilla Ulvsmålatältet, juli 2021.

Det var en ljummen lördagskväll. Den nya motorvägssträckan - E22 genom Blekinge - gjorde det lätt att köra de tio milen upp till Ronnebys norra kommundelar. Småvägarna de sista milen är dock smala och kurviga, så pass att man tror att man kört fel hela tiden...

Men så dyker skylten upp: ULVSMÅLA.

Då har man passerat Eringsboda Brunn och är på rätt väg.

Thomas och Caroline Broström bjöd in till cafékväll med härlig sång och musik. 

Vi kom mitt i kaffepausen. Vilken glädje att återigen få hälsa på alla i det lilla tältet, med plats för ca 30 personer.

Vi är många som minns det stora cirkustältet som fyllde hela ängen för tio år sedan. Nu är det andra tider, men längtan efter att få samlas är stor. Och att få höra sånger om Tro & Himmel.

Thomas och Caroline har en förmåga att finna nya, kristna texter till välkända melodier. Musikaliteten flödar och glädjen står högt i tak.

Git Persson, Thomas och Caroline.

Kvälles gäst var kära GIT PERSSON. Många artister har inte kunnat utöva sitt yrke, så stämbanden var rossliga. Men det dröjde inte länge förrän publikens kärlek hade fått Gits stämband att glimra, som bara hon kan...

I detta inlägg publicerar jag tre sånger som jag fångade upp via min diktafon.

Sedan delar jag även det jag sa i min appell, om seanser istället för kyrkan.

Här kommer Git Persson och Thomas Broström med "Ett litet Ljus", inspelat i lilla Ulvsmålatältet den 24 juli 2021. Klicka på den blå noten:

 

Git sjunger om en vacker kärlekssaga från en dansbana 1922, då livslång kärlek uppstod. 

Åren gick och de blev gamla, med de älskade varandra. Efter 60 var kärleken densamma. Men en dag så kallade himlen och min Morfar gav sig av. Och de avskedsord han sa till Mormor var:

- Ett litet ljus skall jag tända så att du hittar hem. Det skall brinna för oss och för kärleken. Ett litet ljus i mitt fönster, som lyser upp din väg och jag lovar jag skall vänta på dig där.

Sången rör så vid mitt hjärta!

Både texten, melodin och Gits röst har något Mer än det vi hör. Jag anar en dimension till. 

Vem är det som tänder det där lilla ljuset i fönstret? För mig är det inte bara "morfar", utan bakom honom står Jesus själv - han som är Livets stora Ljus.

Git Persson, Thomas Broström.

Jag hade med mig en fin glasprydnadsfigur som denna kväll fick symbolisera en "spåkula".

Jag ställde frågan:

- Hur kommer det sig att vi hellre går till seanser än till kyrkan? Varför lyssnar vi hellre till medium än på predikan?

Var och en har sitt svar, men min erfarenhet är följande. Vår andliga längtan kan gå vilse bland det som verkar mer lättillgängligt. Det kan kännas som ett "bevis" när mediet på seansen kan förmedla hälsningar från de döda.

Men hur kan hon det, egentligen?

Inte en "spåkula".

Jag har kontakt med två kvinnor som varit medium. De har inifrån berättat mycket initierat hur det går till. I den andliga världen finns det både goda änglar och onda änglar. Andevarelserna är av två slag, precis som vi människor har gott och ont i oss.

De onda andarna vill binda människan och hindra oss från att komma nära Gud. De gör allt för att vi skall undvika Jesus Kristus, som de vet är herre över allt och alla. 

Därför kallar de vissa människor att bli kanaler - medier - mellan dem, dödsriket och vår värld.

Dagens skeptiska generation...

Själva mediet vet ingenting om "gamla mormor". Den informationen får de av anden, en "varg" förklädd i fårets ljusa gestalt... 

Men när mediet börjar ifrågasätta vem denna "guide" är, då visar han sitt fula tryne - en djävul med demoniskt utseende, fruktansvärd i sin ondska. 

Sök upp Carina Mirbergers hemsida och läs mer där. Tack och lov så blev hon räddad, fri och frälst.

Men lek inte med det ockulta!!

Detaljer för 'looking4life.se' på Jesussajten.se

Carina Mirberger, 2010.

Jag har ända sedan barndomen levt tillsammans med vår himmelske Fader. Han är alltid med mig, i med- och motgång, och Han leder mig på ett underbart sätt. Jag vet också att Herren Gud tar hand om alla döda. Det är inget jag behöver uppsöka eller syssla med. Den dörren är och skall vara stängd för oss.

Jag får ledning i livet genom Guds Ord, Bibeln, i bön och i samtal med andra kristna, som kan ge nya perspektiv.

Att gå till gudstjänst eller möte i kyrkan kostar ingenting. Men en seans är inte gratis...

Varför väljer man ändå det?

Jesus strålar av ljus!

En del tror att Gud skall göra om dem fullständigt, och det vill man inte riskera.

Men vad man inte tänker på det är att vi människor ofta är en parodi på oss själva... Vi har själva gjort om oss till kopior av varandra, och vi låter hämnd och gamla oförrätter prägla oss så att vi blir svarta i kanten. 

Och mörka och hatiska i sinnet.

Det som händer när vi lär känna Jesus är, att hans ljus genomlyser vårt mörker av trots och synd.

När vi omvänder oss från "oss själva" då kommer vi i kontakt med själva kärlekens livskälla - Gud, vår Fader och Skapare. 

Där blir vi verkligen förvandlade! Till det bättre!

Du blir inte mindre dig själv när du tar emot Jesus. Tvärtom! Du blir Mer Dig Själv! 

Och du kommer mycket bättre i funktion, där dina gåvor kommer till sin rätt när de får tjäna Gud, istället för Mammon.

Ja, denna omvändelse och Gudskärlek kan man faktiskt likna vid ett bröllop... med Herren själv.

Ta det perspektivet med dig när vi nu får lyssna till Git Persson när hon sjunger:

- Idag är det vår bröllopsdag.

 

Min fina lilla glaskula har en manet inbakad i sig - en Aulawaabel som det heter på listerländska.

Det är nog bäst att jag släpper ut den i havet... Någon spåkula är det då rakt inte!

Det var en fantastiskt god och glad stämning i det lilla partytältet. Ja, det var som ett stort vardagsrum där vi skojade med varandra och skrattade.

Ibland fräste det till - det var grillen i taket som höll getingarna borta. Grillad gadd.

Grillad geting.

Lyssna noga på nästa sång, då kan du höra hur det fräser till ibland...

 

Texten till SÅ LÄNGE SOLEN GER OSS LJUS kommer här:

Så länge solen ger oss ljus, skall jag älska dig.

Så länge vi hör havets brus, skall jag älska dig.

När natten färgar dagens band och ingenting jag ser,

då ska du ändå veta att jag för vår kärlek ber.

Så länge rosorna slår ut, skall jag älska dig.

Så länge sorgen har ett slut, skall jag älska dig.

När drömmar blir till verklighet och sagan den blir sann,

då ska vår kärlek brinna het som förr den en gång brann.

Så länge vinden smeker oss skall jag älska dig.

Så länge det finns stjärnebloss, skall jag älska dig.

När  marken blir till ökensand och än en gång till berg,

då skall jag ännu minnas dina ögons färg.

Så länge solen ger oss ljus, skall jag älska dig.

Så länge vi hör havets brus, skall jag älska dig.

Från ingenstans till evighet, jag vid din sida går!

En större lycka jag ej vet - än kärlek som består !

Denna sång - "Så länge solen" - är en kärlekssång som vi kan lyssna på med en annan avsändare.

Vänd på det! Nu är det inte du som älskar en annan människa, nu kan sången rikta sig till Gud istället.

Eller ännu bättre.

Sången riktas från Gud, till Dig!

Git förmedlar.

Utan att veta om det blev Git förmedlare av evangeliet där uppe på den lilla scenen. Gud Fader själv talade igenom hennes stämband... Det var Något Mer denna kväll i partytältet...

Det var dags att avsluta kvällen och många samtal fortsatte ute i trädgården.

Thomas och Carolines dotter Nelli fick sista ordet. Med underbar röst, som mognar allt mer, sjöng denna fjortonåring till Guds ära; Amazing Grace.

 

Vi ses snart igen!

Kanske redan den 29 augusti, då en viss Olle kommer till Ulvsmåla.

Och vill du ha mer smak av Ulvsmåla, så är här en länk till Andliga sånger, radio Sölvesborg, där dessa goa låtar tar plats:

Sturellas Fotoblogg: ANDLIGA SÅNGER - Ulvsmåla (helenesturefelt.blogspot.com)

Var välsignad!

Dansbandsprästen Helene F Sturefelt, med chaufför.

Välsignade partytält.

FOURTUNES Andliga sånger nr 59

Fourtunes, Listerkyrkans utescen.

Välkommen till mitt program i Sölvesborgs närradio, 92,0! 

Andliga sånger röner fin uppskattning och når nästan hela Blekinge och en bit in i Skåne.

Men lättast är kanske att lyssna när du vill - här.

Detta är så nära en "podd" jag vill komma...

Den skönsjungande kvartetten Fourtunes gästade Musik i sommarkväll den 7 juli 2021.

Platsen är Hällevik, Listerkyrkan EFS. Det var så fantastiskt att höra koltrastarna sjunga med i den här konserten!

Fåglarna skapade andakt med sin sång.

I detta avsnitt nr 59 spelar jag även några fina melodier från CD "Psalmer för Livet".

Här kommer 59 minuters härlig gemenskap.

Klicka på den blå noten så börjar programmet.

 

                             MUSIKLISTA

Ciccie Pernveden Malm: "Det sjunger i själen och hjärtat".

FOURTUNES: 

"Sommar", I Wish I Could", "Sun, sun, sun". "Kyrie Eleison", "Peace For Your Soul", "Whitout You", "Newborn Soul" samt "You Can Reach Me".

Dessa fyra samklingande kvinnor är en avknoppning från kören "Novah Gospel" i Sölvesborg.

Det hade regnat (!) på eftermiddagen, men lagom till "soundcheck" tittade solen fram.

Bibbi Samuelsson, kapellmästare.

Från CD'n "PSALMER FÖR LIVET" kommer här fyra sånger, skrivna av Lars Westberg och Hans Nyberg: 

"Över ängar, genom dalar", "Vad är en Gud", "På egen väg" och "Du ser på mig".

Mycket fina sånger som dock inte finns i någon psalmbok.

I andakten får du höra några tankar utifrån psalm 191, med tveksam sång från Listerkyrkans utescen. Jag får hjälpa till lite med blockflöjt inne i studion.

"En enda helig mänskosläkt" är Guds mål med jordens alla folk. Det är mycket starkt!

Om du vill läsa mer, så har jag gjort ett eget inlägg här med bara andakten:

Sturellas Fotoblogg: EN ENDA HELIG MÄNSKOSLÄKT Psalm 191 (helenesturefelt.blogspot.com)

Solen torkar upp allt regn.

Med detta önskar jag dig Guds rika välsignelse!

- Helene Fransson Sturefelt, programkreatör vid mikrofonen,

- Jörgen Hjärtenflo Sturefelt, ljudtekniker och redigerare.

Vi hade lite problem med ena mikrofonen ifall du tycker det knastrar...

P.S. det var 30 grader i radiostudion när vi spelade in... Den här hemska värmen tar knäcken på oss, det är sjätte veckan nu som temperaturen varit mycket hög i landet denna sommar år 2021.

Hjälp, temperaturen skenar!

BE TILL EN STEN - Nissen & Friends

Listerkyrkans utescen, 28 juli 2021.

Vilken härlig kväll vi fick!

Musik i sommarkväll är verkligen en succé i Listerkyrkan, Hällevik. Ikväll hade vi gäster från Danmark - Nissen & Friends.

Glada sånger om tro, bön och Gudslängtan var en god andlig spis. Om några veckor förvandlar jag detta till ett radioprogram i Andliga sånger, 92,0 MHz - håll utkik!

Men nu vill jag dela det jag sa i andakten. 

Varje onsdagskväll har vi sjungit psalm 191 och där tagit min utgångspunkt. Ta gärna fram din psalmbok och läs texten.

Första kvällen talade jag om att vara "ett enda heligt folk".

Andra kvällen lyfte jag fram detta att inte låta "solen gå ned över ens vrede".

Tredje kvällen fick rymden och universum plats.

Och ikväll, denna fjärde gång, var bönen i centrum.

Läs mer här:

Sturellas Fotoblogg: SIGNA NATTENS FRED (helenesturefelt.blogspot.com)

Preben Nissen med söner och vänner.

Preben Nissen och hans söner och vänner hade då sjungit flera sånger som handlar om bön:

- Tom Jones: "Nobody's Fault But Mine" - som handlar om att "min mamma lärde mig be, om jag dör och min själ går förlorad, där är det ingen annans fel än mitt eget"...

- Tomas Dorsey; "Precious Lord Take My Hand" - skriven i en mycket svår situation då han mist både sin fru och barn. I den förtvivlan vände han sig till Gud och ropade i bön om kraft.

I vår kvällspsalm sjöng vi i vers 3:

DEN SOL SOM OSS TILL VILA VIGER

FÖR ANDRA TÄNDER ARBETSDAG.

UR ANDRAS HJÄRTAN BÖNEN STIGER

OM KRAFT ATT VANDRA I DIN LAG.

Bönen stiger ur våra hjärtan.

Bön - vad är det? En del säger:

- Gå där och tjata och prata i nattmössan med någon som ändå inte finns...

Det är tyvärr en vanlig missuppfattning, som har sin grund i att vara en sökare, men aldrig vilja komma Hem. 

Sökaren bestämmer sig aldrig. Håller alltid dörren öppen ifall något bättre kommer. Man måste få testa, ändra sig och ångra sig om det inte fungerar. Öppet köp. Bytesrätt.

När denna sökande mentalitet tar sig in i hjärtat, då är det fara å färde.

Inga relationer kan växa och mogna i ett ständigt stadium av testande... allra minst relationen med Gud!

En annan sa:

- Förresten spelar det ingen roll Vem man ber till - man kan likaväl be till en sten! Det kvittar!

Huvudsaken är Att man ber, liksom...

Det är en mycket egendomlig inställning till bön. 

Vi kan jämföra med att telefonsamtal till gamle farsan. Skulle du säga samma sak om din åldrade far?

- Äh, jag ringer honom aldrig. Det räcker att jag tänker lite på honom och går och pratar lite för mig själv. Det är ingen idé att höra av sig, han hör ändå inte, bryr sig säkert inte heller...

Hm... skulle vi själv vilja bli behandlad så?

Tänk, det är precis så vi behandlar Gud Fader!

Gud är säkert lika gammal, trött och lomhörd som gamle farsan på demenshemmet...

Martin Ljung - inte Gud Fader!

Men! 

Med Levande Gud är det annorlunda. Han har gett sig tillkänna genom Jesus Kristus! Det är så fantastiskt! Han har kommit oss nära. 

Och han kallar dig och mig att komma Hem till honom, komma hem, igen...

Tänk om det är Gud som är sökare - inte du!

Gud söker dig för att finna dig.

Ingen av oss behöver be i tomma luften längre. Det finns en mottagare av alla böner!

Inte heller ska vi be till stenar, de svarar inte.

Bönen är hjärtats samtal med Gud. I tystnaden får vi lyssna. I stillheten svarar Gud.

Jag vilar i Guds hand.

När vi var i Östergötland för två veckor sedan stannade vi till vid Alvastra klosterruin, där heliga Birgitta bott med sin man Ulf. I närheten ligger det nybyggda klostret vid Omberg, där Mariadöttrarna bor.

Deras livsregel - böneregel - är så här:

     "NÄR VI LYSSNAR

          DÅ TALAR GUD.

      NÄR VI LYDER

          DÅ HANDLAR GUD".

Alvastra klosterruin.

Låt oss be:

Käre himmelske Fader,

Tack för att Du känner oss var och en, hur vi har det, vad vi kämpar med.

Vi kanske inte alls är så trosvissa och kan ropa "halleluja"... och känner oss bara blyga för att ta Ditt namn i vår mun - Jesus....

Tack för att Du söker oss och kallar oss att komma Hem till Dig, igen..."

HERREN VÄLSIGNE OSS OCH BEVARE OSS

HERREN LÅTE SITT ANSIKTE LYSA ÖVER OSS 

OCH VARE OSS NÅDIG.

HERREN VÄNDE SITT ANSIKTE TILL OSS

OCH GIVE OSS FRID.

I GUDS - FADERNS OCH SONENS OCH DEN HELIGE ANDES NAMN, AMEN!

Kristna, danska spelmän!

De varmaste hälsningar!

Helene F Sturefelt, ukulelespelande predikant.

Om du redan nu vill lyssna på ett avsnitt av Andliga sånger så kommer här en länk till avsnittet med TOM JONES, då han i slutet sjunger sin "Nobodys Fault But Mine":

Sturellas Fotoblogg: ANDLIGA SÅNGER nr 53 - Tom Jones (helenesturefelt.blogspot.com)

Och här är Prebens hurtfriska tolkning av denna annars så lugna och eftertänksamma låt. Klicka på den blå noten så kommer den här:

 

FOTOBÖNER - Norea

Här sitter jag och ber...

Bönen är ett sätt att andas. En tanke, en suck till vår himmelske Fader, ibland mer intensivt.

En bild kan hjälpa till i bönen.

Följ med på en fotorunda där motiven dyker upp utan att jag söker dem.

Mitt öga ser kontraster, vinklar och intressanta uttryck.

Under ett halvårs tid har jag ställt mina foton att tjäna som böneuttryck för missionsorganisationen Norea. De samlar in böneämnen från hela världen där människor sänder in sina behov av förbön.

Juli månad innehåller förböner för familjerelationer och äktenskap. 

Upprätta kvinnans identitet!

Familjen är samhällets minsta beståndsdel. Om inte den fungerar, börjar samhällets fogar att brista.

Det är en allvarlig tendens vi ser överallt.

Så, låt oss be!

Den lilla ön Kaninholmen i Sölvesborgsviken har haft stora, döda träd, belysta på kvällarna, med starka silhuetter.

En dag när jag vandrade där, låg ett av träden tvärs över stigen. Ett oväder i våras fick det att fälla.

Inga rötter, inget fäste.

Så ett dåligt äktenskap.

Otrohetens fördärv.

Jag cyklade en sväng med barnbarnet till en liten djurpark. Småväxta höns spatserade omkring och pickade fröer att äta. Fjäderdräkterna var så fina.

En unghöna flaxade upp och satte sig på staketet. De håller ihop och kycklingarna lär sig av de äldre.

Bilden rörde mitt hjärta när jag sedan bad bönen för unga mammor i Sydkorea, som inte har några föräldrar som kan ge råd...

Stötta varandra.

I ett villakvarter i närheten står storvuxna, vackra, levande träd.

Det största - en blodbok - sågades ned förra året för att dess blad skräpade ned ägarens bil, som han brukade ställa rakt under... Jag blev förb.. arg!

Men dessa två står kvar, med murgröna klängande i sig. En av grannarna har grävt en swimmingpool i sommar, och jag bad att rötterna inte skulle skadas...

Många människor lever sina liv med sår i själen. Murgrönan kan vara en sinnebild för det som vill kväva och göra ont.

Att vara ett känslomässigt stöd för sina barn är livsnödvändigt!

Den som ständigt blir kritiserad lär sig fördöma...

Känslomässigt stöd.

Här är en underbar sommarbild med svenska flaggan och dess kors mot blå himmel!

Frälsningen är ett stort ord. Men det är som att kapitulera inför kärleken...

Ofta är det nöden som driver en att söka kontakt med Gud. Förtvivlan tar all kraft och man måste få hjälp och ledning i livet. Att då våga släppa taget helt om sitt eget och låta Jesus komma nära är den största upplevelse en människa kan göra.

Därför ber jag för familjer i Paraguya - och i Sverige - som har tagit emot frälsningen, och att de skall bevaras i tron. Många blir hånade...

Vår välsignade korsflagga.

Jag cyklade förbi glassbåten och fick syn på den här gamla skylten. Jag blev så glad över dessa clowners kärlek att jag var tvungen att ta ett foto. 

- Hej hej!

När jag sedan satt med Noreas bönekalender, dök denna bild upp.

Bibelordet var att Guds viktigaste bud är att vi skall älska varandra hängivet... 

Kristendomens särmärke!

Hängivna glassclowner.

På 60-talet monterades äktenskapet ned på allvar. Fria förhållanden och gränslös sexualitet var den nya moderna friheten.

Nu efter femtio år har vi sett resultatet.

Oförmåga att ta ställning och hålla fast vid varann gör att hälften av de äktenskap som ännu ingår, upplöses i skilsmässa.

Det gör så ont, så ont, så ont...

Och de riktigt unga, födda på 00-talet, har flytande gränser vad gäller kön över huvud taget.

Jag blir rädd.

Därför ber jag innerligt om kärlek till alla, den kärlek som har sin tydligaste gestalt i Jesus Kristus.

Osby kyrka. 

Gud är LIV, överflödande liv!

Gud flödar över av kärlek till sin skapelse, och till oss små människor på jorden. I denna kärlek kan vi spegla våra mörka sidor och vända om. 

Det här fotot på några håvar utanför leksaksaffären blev en bild för mig hur Herren vill bärga oss, liksom "håva in" oss, hem igen, till den varma Gudsgemenskapen.

Så här i olympiska OS-tider ber jag extra för ensamstående mammor i Japan, att de ska få stöd och kunna försörja sig och sina barn.

Herre, fånga mig!

Människan är halv. Gud är helig och hel. 

Jag vet att Herren kan hela (!) och läka människor och hela familjer.

Men att förlåta ska man inte ens försöka om man inte först talat ut... Det onda måste bli synligt och förklarat innan man med Guds hjälp kan släppa det.

Till vardags är det inte farligt att göra fel när man har fått tillgång till korsets nyckel - förlåtelsen, och allra djupast: försoningen.

Jag ber med det lysande korset framför mig; kom Jesus till den som just läser detta... Kom med frid in i hans/ hennes situation. Amen.

Döm inte.

Vi var ute på jordgubbsfälten och plockade jordgubbar. Många kom i mun och mage... men de flesta ned i de små korgarna.

När jag kom hem lade jag några i ett glas saft. Plötsligt såg jag hur solen lyste på bären och fick dem att skimra på bordsskivan.

Klick!

Där fångades ögonblicket.

Jordgubbsbilden är en god illustration av bibelordet från Ordspråksboken, hur Herren gör munnen förståndig genom den vises hjärta, och lägger lärdom på läpparna!

Gott budskap!

Med dessa bönebilder får vi hjälpas åt att ha bönelinjen öppen med vår älskade himmelske Fader!

Frid och välsignelse.

Helene Sture Fotofelt, 

- linslus och situationsfotograf.