Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

måndag 28 december 2009

RÄTTVISA ELLER KÄRLEK o FÖRLÅTELSE?



Vilket skulle du välja: kärlek eller rättvisa?
Vad är viktigast i livet: att alla får lika mycket av allt, oavsett behov, eller att alla får kärlek?
När jag samtalar med muslimer är det flera som menar att Rättvisa är det viktigaste. Det är rättvisa som ska prägla samvaron mellan människor och det är Rättvisa som präglar Gudsrelationen.
Så är det inte alls för mig.

Vad hjälper det om rättvisan råder men kärlek saknas? Jag förstår mer och mer varför jag uppfattar islam som en så hård religion. Det finns bara rättvisa, ingen kärlek.
En kurd i Norge sa:
- Ni snackar bara om kärlek och förlåtelse, det fungerar inte så! Ska man synda och få förlåtelse och göra fel igen och få förlåtelse, nej, jag gillar inte kristendomen! Islam är bättre.
Samma inställning mötte en släkting hos några muslimska killar på sin arbetsplats.
- Det är för mycket kärlek i kristendomen!

Jaha... "All you need is love" sjöng Beatles. Muslimerna sjunger inte med. De skapar en annan sorts värld.

Men låt oss ta kritiken på allvar. Kan man "synda på nåden"? Kan man missbruka förlåtelsen?
Ja, allt kan missbrukas, det vet vi. Men riktig förlåtelse fungerar inte som ett slarvigt ord. Riktig förlåtelse föregås av kamp att komma tillrätta med det som är fel. Det tar tid att komma till insikt. Det tar tid att "se och bryta med sina synder".
En sådan mognad kan jag bara komma fram till med kärlekens hjälp. Rättvisan driver mig inte till försoning.

Kärleken är inte rättvis. Den är överflödande!! Den förändrar mitt sinne.

Hela Romarbrevet är en enda uppgörelse med att försöka leva rätt, vara rätt, göra rätt, undgå Guds vrede genom att vara snäll... Martin Luther upplevde en våldsam förtvivlan över att inte räcka till åt Guds krav... Han försökte leva efter alla regler, han gick till och med i kloster, men inget hjälpte. Jag skulle kunna säga att han försökte leva som en riktigt god muslim, men han fick inte frid i själen ändå.
I detta tillstånd läser han de ord som kom att förändra hela den västra kristna kyrkan:
Romarbrevet kap 5:6-8:
MEDAN VI ÄNNU VAR SVAGA, DOG KRISTUS FÖR ALLA GUDLÖSA, NÄR TIDEN VAR INNE. KNAPPAST VILL NÅGON DÖ FÖR EN RÄTTFÄRDIG - KANSKE NÅGON GÅR I DÖDEN FÖR EN SOM ÄR GOD.
MEN GUD BEVISAR SIN KÄRLEK FÖR TILL OSS GENOM ATT KRISTUS DOG FÖR OSS MEDAN VI ÄNNU VAR SYNDARE.

Kärleken älskar villkorslöst, annars är det inte kärlek. Jag har själv upplevt denna Guds kärlek - vilken befrielse! Vilken räddning!
Lägg märke till att Gud älskar inte själva synden, men Gud älskar syndaren! Det är skillnad.

En far eller mor älskar inte sitt barn bara för att det "gör rätt" eller har bra betyg. Man älskar väl sitt barn just för att det är ett litet människobarn - oavsett prestation. Eller?

Jag ser tydligt skiljelinjen mellan kristendom och islam i denna fråga.
Tack Gode Gud att Du sände Jesus till oss, att visa hur kärleken överträffar alla andra vägar till Dig!

Överflödande kärlekshälsningar,

Helene Sturefelt

GUDS SON

             


Har Gud en son? En pojke? Så konstigt...
Som barn förstod jag inte Bibelns berättelser när de lästes i söndagsskolan. Varför skulle Gud ha barn? För mig räckte det att Gud var Gud.
När jag samtalar med muslimer om GUDS SON så tror jag mig ana vad de menar med sin protest:
- Gud är EN! Gud kan inte ha barn!

Som vuxen förstod jag att ordet "son" inte täckte in det som Nya Testamentet menar. Begreppet "son" talar inte bara om de mänskliga blodsbanden, det är ett sätt att "adoptera" och knyta mycket nära till sig själv.

Fariséerna brottades också med denna fråga. Jag läser i MATTTEUS evangelium, kap 22:41-46:
DÄR FARISÉERNA VAR FÖRSAMLADE, FRÅGADE JESUS DEM:
- VAD ANSER NI OM MESSIAS? VEMS SON ÄR HAN?
- DAVIDS, SVARADE DE.
DÅ SADE HAN:
- HUR KAN DÅ DAVID PÅ ANDENS INGIVELSE KALLA HONOM ´HERRE´ OCH SÄGA:
"Herren sade till min herre: Sitt på min högra sida, så skall jag lägga dina fiender under dina fötter".
OM NU DAVID KALLAR HONOM HERRE, HUR KAN HAN DÅ VARA DAVIDS SON?
INGEN KUNDE SVARA HONOM, OCH EFTER DEN DAGEN VÅGADE INGEN HELLER STÄLLA FRÅGOR TILL HONOM. "

Jesus driver själv frågan. Han citerar Psaltaren 110, som troligen var avsedd för den israeliske kungens tronbestigning. En profet eller präst i templet skulle rikta orden till kungen. Orden tänks vara yttrade av David om Messias, den kommande konungen.

Att en son skulle kallas ´herre´av sin far var i vanliga fall otänkbart. I denna text tänker sig bibelforskarna att man förutsätter att Messias både är Davids son i efterkommande släktled OCH härskare med himmelsk makt. I den senare egenskapen blir alltså Messias Davids herre.

Jag menar att det blir återigen fel när vi tänker för bokstavligt. Orden pekar hela tiden bortom sig självt. Gud har ingen "pojke" i samma betydelse som att jag, Helene, har en pojke som jag har fött. Nej, meningen är djupare och våra ord begränsade.
Det blir lättare att förstå när jag tänker "Gud blev människa". Eller som småbarnen sa:
- Gud transformerar om sig!
Så enkelt är det för dem!

När Bibeln använder ordet "son" så är det ett sätt att beskriva att "Han är av Mig" eller "Jag är av Honom".
Fadern, Sonen och den Helige Ande är tre integrerade delar. Mångfalden är skenbar!
Det är en odelbar Helhet.

Muslimerna säger ju "Koranen är Guds ord". Det är en enhet, inte två delar. Det är samma sak för oss med Jesus Kristus. Han är en enhet med Gud.

Ja du, vad hjälper det om vi förstår all teologi i hela världen, om vi ändå inte har kärlek i hjärtat...
Det största budet är ju att ...älska Herren Gud med hela hjärtat, hela själen och hela förståndet... och min nästa såsom mig själv. (Matt 22:34 f).

Tavlan med Tre gröna hjärtan har min syster målat. Tre, men ändå En. Kärleken flödar över!

Enhetshälsningar,
Helene Sturefelt

OREN MAT

                                                                 


- Min julskinka har rymt! sjunger Sven Melander i "Werner och Werner".
Många religioner använder MAT som markör för den tillhörighet man har. Både judar och muslimer har grisen som avgränsning mot andra folk. Vi i Sverige har kvar vårt fornnordiska arv och äter gärna gris. Den var vår överlevnad under äldre tider och mytomspunnen i gamla sagor.

Idag, när vildsvinen tränger sig ut på odlingsmark och skogsområden, skulle vi kunna byta ut industirgrisen på tallriken till att äta mer vildsvinskött! Jag hoppas att det nystartade lokala slakteriet i Blekinge får fart och kan ta hand om de vilda djuren under jakten och förvandla det till mat åt oss andra.
Vem vill äta en industrigris när man vet hur de behandlas... Människan är grym. Bojkott!

Vi som kristna har ingen religionsmarkör vad gäller mat. Allt är tillåtet.
Markus återge en händelse i sitt evangelium, kap 7, vers 14-19: JESUS SA:
-" INGET AV DET SOM KOMMER IN I MÄNNISKAN   U T I F R Å N  KAN GÖRA HENNE OREN. BARA DET SOM KOMMER UT UR MÄNNISKAN KAN GÖRA HENNE OREN.
NÄR HAN HADE DRAGIT SIG UNDAN HOPEN OCH KOMMIT HEM, FRÅGADE LÄRJUNGARNA VAD HAN HADE MENAT MED DENNA BILD.
HAN SVARADE:
- HAR NI OCKSÅ SVÅRT ATT FATTA? FÖRSTÅR INI INTE ATT INGET AV DET SOM KOMMER IN I MÄNNISKAN UTIFRÅN KAN GÖRA HENNE OREN? TY DET GÅR INTE IN I HJÄRTAT, UTAN I MAGEN, OCH KOMMER SEDAN UT PÅ AVTRÄDET.
DÄRMED FÖRKLARADE HAN ALL FÖDA REN. "

Jag tänker på flyktingfamilen som vi hade boende hos oss under fyra månader för några år sedan. De var kristna armenier och hade flytt konflikten i Azerbadjan. Barnen besökte skolan i den lilla byn där vi bodde. En dag kom de hem och sa ivrigt:
- Alla äter gris, alla äter gris!
Jag förstod först inte vad de menade, men de hade levt omgivna av muslimer så länge att det var mycket uppseendeväckande för dem att komma till en homogen och kristen miljö.

Jag träffade en rättrogen muslim som talade om hur noga han var med att bete sig rätt inför Gud.
- Så du tror att ditt beteende och ätande gör Gud vänligt sinnad till dig? frågad jag.
- Ja, vi muslimer böjer oss inför Guds vilja och vill leva rätt.
- Men mat kan aldrig göra en människa oren, sa jag.
Där gick våra åsikter isär.
Gud älskar oss inte bara för att vi "gör rätt"! Då skulle ingen människa vara omsluten av Guds kärlek...

JESUS fortsätter förklara i Markus evangelium kap 7:20-23:
"DET SOM KOMMER UT UR MÄNNISKAN, DET GÖR HENNE OREN. TY INIFRÅN MÄNNISKORNAS HJÄRTAN , KOMMER DE ONDA TANKARNA, OTUKT, STÖLD, MORD, ÄKTENSKAPSBROTT, SJÄLVISKHET, ONDSKA, BEDRÄGERI, LIDERLIGHET, AVUND, FÖRTAL, HÖGMOD, FÖRBLINDELSE.
ALLT DETTA ONDA KOMMER  I N I F R Å N  OCH GÖR MÄNNISKAN OREN."

Alltså fortsätter jag äta all mat med gott samvete inför Gud. Jag blir varken bättre eller sämre inför honom p g a maten. Jag har heller inget behov av att markera mig mot andra vad gäller mathållningen. Detta är den religiösa aspekten på mat.
Det är en annan sak vad gäller kost och hälsa och de multinationella djurindustrierna. Men det tar vi en annan gång.

- Finns det ett liv efter jul? frågade grisen.
Han fick ett grymt svar...
Att äta, eller ätas, det är frågan. Liv ger liv, som ger liv och åter liv till den andre. Detta är livets lag.
Därför ber jag varje dag:
- Tack gode Gud för maten! I Jesu namn, Amen.
Sänder en tanke till alla dem som saknar mat på bordet... Om jag ändå kunde skicka iväg några korvar och lite potatis...

Helene Sturefelt

onsdag 23 december 2009

BRÖDHUSET - BETLEHEM

                      

Har du plockat fram julkrubban? Är alla figurerna med?

Biskop Antje skriver om en julkrubba som hon köpt i Betlehem. Träsnidaren har format en mur framför stallet... Två av de vise männen har hamnat utanför, liksom åsnan och oxen... Figurerna av olivträ ser ut att tillbe muren istället för Guds son...
Rädslans symbol - muren - är i mitten. Men träsnidaren har gett plats för hoppet, på baksidan... I stallets bakre vägg finns en öppning. Genom den kan man se Guds son.
- Gud hittar alltid nya vägar så att vi kan få syn på Jesus, sa kvinnan som sålde krubban till biskopen.

De kristna palestinierna för en daglig kamp för sin existens. Vem kämpar de emot?
Sören Webeck, journalist i radioprogrammet "Människor och Tro"på P1, har skrivit boken "Ett land, två folk". Han försöker tackla den svårlösta konflikten Israel-Palestina. Enligt honom är det nationalismen som är roten till det onda, inte religionerna. Judar och araber lever med olika historiska berättelser som skapar identitet och politiska ideologier.

Namnet Betlehem betyder BRÖDHUSET. Det finns en koppling mellan födelsescenen i Betlehem och brödet på nattvardsbordet. Naken och oskyddad ligger Jesusbarnet i krubban (matskålen!) och naket och enkelt lägger vi nattvardsbrödet på altaret.

Krubban och altaret, barnet och brödet - det hör ihop! Detta är ett Guds tecken till oss. Gud avstår sin allsmäktighet för ett ögonblick... Gud väljer att komma oss nära, som en av oss... för att inte skrämmas... Gud kommer underifrån, inifrån, inte med vapenmakt, inte med hårda ord, inte med hot mot dem som inte förstår...
För mig är detta kärlekens yttresta tecken! Gud, så utblottad, lägger sig i våra händer... för att väcka vår kärlek. Ja! Herre, du har min kärlek. Jesusbarnet i krubban är Du - i en enhet som mitt hjärta tar till sig.

I många kyrkor finns ett sakramentsskåp där nattvardsbrödet förvaras. Det betyder att det finns ett litet "Betlehem" i kyrkan! Inte nog med det - du och jag kan som människor få vara "brödhus" för varann.
Vår käre himmelske Far använder oss brustna människor till att bära Hans Närvaro. I vårt hjärta får vi bära Jesus Kristus, han får vila inom oss, på strå och halm, så att det vardagliga och heliga smälter samman.

Så var det det där med muren... De vise männen hyllar Jesusbarnet som Sann Människa och Sann Gud. Den tredje, han som hamnade på insidan av den träsnidade krubban, han kanske vände sin blick och läste vad några ungdomar sprayat på betongmuren:
- RÄDSLA BYGGER MURAR. HOPP BYGGER BROAR.

Ibland är hoppet bara som små tunna ljuspunkter, som dessa juleljusgirlander från torget i Vadstena. Men det räcker.
Gud öppnar nya vägar för att alla ska hitta Jesus Kristus. Han finns i brödkorgen... Han finns mycket närvarande varje gång vi delar en enkel måltid med varann.
Krubban talar.

Helene Sturefelt

JULÅNGEST?

                 

På den gamla allmogetapeten från Wämö kaffestuga i Karlskrona ser du ett motiv med glada människor.
Det skulle kunna vara en bild av julens gemenskap - alla är tillsammans.
Men detta är inte längre vår verklighet. Bondesamhället finns knappt kvar (ändå är det ni som ser till att vi  andra har mat att äta!) och de flesta av oss lever i städer. Tro och Tradition hör ofta ihop. Tappar vi det ena, följer det andra med.

Värst är den ensamhet man själv inte valt...
Därför juldeppar jag just nu med alla de splittrade familjerna, det bortflyttade, de iväg-åkta, de ovilliga, de sönderstressade och de sista överlevande...
Ensam, ensam, ensam... Klumpen i magen... att inte längre vara en del av Många... de som känner sig obehövda, de som inte har någon att baka till och äta med...

Titta på bilden igen. En sak är jag gärna utan: julsnapsen.
Sänder en extra tanke till de barn som tvingas se sina föräldrar bli berusade... Gode Gud, beskydda dem!
Sänder också en tanke till alla dem som drabbades av tsunamin i Thailand för fem år sedan. Ber att livsmodet ska vända åter, dag för dag.

Många kristna församlingar och kyrkor försöker hålla öppet under julen, så mycket det går. Det är där julen händer! Att få vara i tjänst under dessa dagar är en nåd, en glädje.

Men till alla er som juldeppar kommer här en bakvänd psalm, en ledsen röst ur Sv Psalm 118 "Fröjdas vart sinne" - men nu heter den "Frukta ditt minne":

FRUKTA DITT MINNE, JULEN FÖRSVINNE!
STÄLL INTE TILL BESVÄR!
JAG ÄR SÅ FRUSEN, TOMMA ÄR HUSEN
LÄNGTANDE VÄNNEN KÄR.

SJÄLEN MÅ LAGAS, ALDRIG DET DAGAS
ENSAM STÅR HÄR MIN STOL
SKINGRAD ÄR HJORDEN, TOMMA ÄR BORDEN
NU KOMMER KLAGOTÅR.

VEM SKA SKINKAN SKÄRA, INGEN ÄR NÄRA
BORTA ALLA BOR
INGEN VILL RINGA, VEM SKA JAG TVINGA
TORKAR GRÅTENS SNOR.

GAMLA OCH TUNGA, KAN INTE SJUNGA
BORDE FÅ NYA BUD
TRÖST ÖVER JORDEN, GE MIG DE ORDEN
HOPPAS PÅ FRIDENS GUD.

Nåja. Så illa är det inte. Det mörka måste ut för att ge plats åt ljuset.
När samhället sviker traditionerna och bara lämnar kommers efter sig, då söker jag mig ännu mer till bönen och lovsången i våra kyrkor.

Julefrid önskar jag er alla.
Helene Sturefelt

tisdag 22 december 2009

DEN GODA SPLITTRINGEN



Kan splittring vara av godo? Ska vi inte alla hålla sams och vara vänner? Enhet är väl ett ideal att leva upp till?
Frid, strid - och däremellan kommer splittringen!

En av julens texter är mycket provocerande. På Annandag Jul läser vi ur Lukas evangelium, kap 12, vers 49-53:
JESUS SADE: JAG HAR KOMMIT FÖR ATT TÄNDA EN ELD PÅ JORDEN. OM DEN ÄNDÅ REDAN BRANN!... TROR NI JAG ÄR HÄR FÖR ATT SKAPA FRED PÅ JORDEN? NEJ, SÄGER JAG, MEN SPLITTRING!

Hur ska vi förstå detta? Det låter ju helt emot det som vi förknippar Jesus med! Han är ju Fridsfursten!
Låt oss nu skärskåda detta. Sanningen finns alltid mitt i det klipp som saxen gör...
Om en gemenskap är förtryckande, då är den inte god. Om du lever i ett förhållande där du kontrolleras och nästan kvävs, då ska du inte stanna kvar. Om en församling tystar ner dig, då ska du protestera. Om ett politiskt parti kräver total lojalitet, då ska du ifrågasätta...

Splittring i dessa fall är alltså en nödvändighet för att överleva! Jesus talar om att han vill bryta igenom de gemenskaper som hindrar en att leva. Ja, hela evangeliets budskap handlar om att Gud bryter igenom de givna sammanhangen för att livet ska växa.

Familjen, som är samhällets minsta enhet, är helig för många. Men om den inte är till skydd och glädje för dig, då blir det precis så som Lukas fortsätter berätta om:
JESUS SA: ... " TY DÄR FEM BOR I ETT HUS SKALL DE I FORTSÄTTNINGEN LEVA SPLITTRADE, TRE MOT TVÅ OCH TVÅ MOT TRE, FAR MOT SON OCH SON MOT FAR, MOR MOT DOTTER OCH DOTTER MOT MOR, SVÄRMOR MOT SONHUSTRU OCH SONHUSTRU MOT SVÄRMOR."

Den biologiska familjen är inte alltid den bästa. Den kan vara så tät att den inte släpper in någon annan -vilket är mycket ogudaktigt. Många troende har kunnat berätta om det hån de utsatts för när de berättat om sin Gudsgemenskap. Nej enhet till varje pris tror inte jag är av Gud .
Jesus visar här hur nödvändig splittringen kan vara för att man ska kunna andas igen och tänka själv.

Den kristna trosgemenskapen är en ny sorts familj. Den bygger inte på biologi utan på hjärtats gemenskap med Jesus Kristus. Vi är sinsemellan mycket olika, men centrum är hos Honom som förenar oss. Olikheterna blir till välsignelse när den enes svaghet är den andres styrka.

Så låt oss vända på ordföljden: Strid, splittring och sedan frid! Vi ska inte gå i omaka par, den fåran blir inte plöjd rakt.
Tänk igenom var du har ditt hjärta. När Jesus Kristus blir varm och levande i dig, då kan du också be för dem som hånat dig. Bed att LJUSET från honom som är Sann Människa och Sann Gud, ska avslöja mörkret.
Frid vare med er alla. Låt livet växa!


Helene Sturefelt

måndag 21 december 2009

SNÖVIT


Snön fortsätter falla vit på marken. Hela Karlskrona skärgård är inbäddad i detta mjuka vintertäcke. Det är något förlåtande över snön. Det skyler över fula kantigheter och smutsiga skavanker.
I år behöver vi inte drömma om en vit jul - den är redan här! Och vi har åkt skidor i natriumlampornas guldgula sken. Bakom industriområdet finns ännu en bit av paradiset sparat... Det är ett litet skogsområde med en sjö i mitten. Grenarna var tyngda av all snön. Vackert som ett julkort!
Från andra sidan tränger sig nybyggnationer på. Men än så länge är detta en fredad zon.

Jag tycker inte om när man exploaterar den lilla natur som finns kvar runt stan. Människor blir trängda, stressade. Vi har snart ingenstans att ta vägen. Inte råddjuren heller. Hade med mig några äpplen. Lade dem på en sten i den vita snön. Fruktstund för Bambi.

Vårt eget bostadsområde är också hotat. Den privata ägaren, som köpt marken av kommunen, vill exploatera bokskogen och bygga höghus. Det är en mardröm för oss som bor här. Inlandsisen har lämnat stora stenbumlingar i skogen. Barnen leker där i en miljö som är mycket spännande. Exploatören lovar att inte göra några "betydande ingrepp", bara spränga lite... skövla lite... kanske spara några träd, som kuriosa... barnen kan fortsätta spela sina TV-spel... besöket i naturen var bara en tillfällighet... det artificiella tar över mer och mer... för att exploatören ska få ut sitt...
PROTEST!

Detta är inte att värna Guds natur eller ta ansvar för skapelsen. Snart får vi väl nöja oss med att åka skidor framför datorn med hjälp av Wii-tekniken...
Jag vill inte det.
Jag vill leva på riktigt. Där det barrar och luktar snö. Och knirrar i skidorna.

Vem ska vara taleskvinna för Bambi och Snövit?
Jag! Och Du?

"DET ÄR GOTT ATT BIDA, HERRE VID DIN PORT
HIMLAR ÖPPNAS VIDA, HÄR ÄR HELIG ORT
HÄR MIN SJÄL FÖRNIMMER GLÄDJENS NYA TON
OCH JAG SER ETT SKIMMER, FRÅN EN SNÖVIT TRON."
                                                                    Sv Psalm 206:4
Helene Sturefelt

söndag 20 december 2009

MARIA, DU HÖGT BENÅDADE!




Snön har fallit i flera dagar. Plogbilarna har kört skytteltrafik och vår utegran syns knappt. Småfåglarna har inget att äta så nu var det dags att sätta upp julkärven med havrestrån.
Det är 4 Advent och vi har tänt alla fyra ljusen i adventsstaken. Det är Marias söndag. Både Bibeln och Koranen berättar om henne. Först Lukas evangelium:
"ÄNGELN SADE TILL MARIA: VAR INTE RÄDD, MARIA, DU HAR FUNNIT NÅD HOS GUD. DU SKALL BLI HAVANDE OCH FÖDA EN SON, OCH DU SKALL GE HONOM NAMNET JESUS. HAN SKALL BLI STOR OCH KALLAS DEN HÖGSTES SON. HERREN GUD SKALL GE HONOM HANS FADER DAVIDS TRON, OCH HAN SKALL HÄRSKA ÖVER JAKOBS HUS FÖR EVIGT, OCH HANS VÄLDE SKALL ALDRIG TA SLUT."

Här sitter jag på min stol och är indragen i Guds stora räddningsverk! Gud är verksam i tiden, ja i varje sekel, här hos mig, nu.

Vad står det då i Koranen om Maria? Sura 3:37-38:
NÄR ÄNGLARNA SADE: MARIA, GUD HAR FÖRVISSO UTKORAT OCH HELGAT DIG, JA HAN HAR UTKORAT DIG FRAMFÖR ALL VÄRLDENS KVINNOR. MARIA, TILLBED DIN HERRE, FALL NED OCH BUGA DIG MED DEM SOM BUGA SIG!
Muhammed har återgett nästan ordagrannt det som står i Nya Testamentet.

Fortsättningen är spännande: Sura 3:40:
"ÄN NÄR ÄNGLARNA SADE: MARIA, GUD BEBÅDAR DIG FÖRVISSO ETT ORD FRÅN SIG. HANS NAMN SKALL VARA KRISTUS, JESUS, MARIAS SON, ÄRAD BÅDE I DETTA OCH I DET KOMMANDE LIVET, EN AV DEM, SOM FÅ KOMMA GUD NÄRA."

Ser ni skillnaden? Koranen beskriver Jesus som "Marias son" medan Bibeln beskriver honom som "den Högstes son".
Vad menas med "en av dem som får komma Gud nära"? Vilka fler är det?

I alla tider har människan sökt Gud, på olika sätt. När nu Gud väljer att komma oss nära, så kommer han på våra villkor, han blir en av oss.
Hur ska ha inträda i världen? Genom att välja en ung kvinna, som är trolovad men ännu inte kommit nära en man. Gud tänder livet i Maria och hon svarar JA på att bli "Gudaföderska".

Jag blir lika förundrad varje gång jag läser denna berättelse. Ja, Jesus är Marias son, men ändå mer! Koranen antyder detta med det "ord" som Gud bebådar. Johannes kallar Jesus för .. "ordet som blev människa och bodde ibland oss..." (Joh 1:14). Här finns återigen likheter som skulle kunna föra oss närmare varann. Jesus är inte lösryckt från Gud, Jesus hör intimt samman med Gud!

Eller som det står så underbart i Hebréerbrevet kap 1:3:
OCH HAN, SOM ÄR UTSTRÅLNINGEN AV GUDS HÄRLIGHET OCH EN AVBILD AV HANS VÄSEN OCH SOM BÄR UPP ALLT MED KRAFTEN FRÅN SITT ORD, HAR RENAT OSS FRÅN SYNDEN.."

Maria är en god förebild för mig. När hon fick besök av ängeln, ställde hon besvärliga frågor innan hon kunde acceptera. Det ska vi också göra.
Ställ frågor till texten! Bed och fråga vad Gud vill säga dig. Bed att den Helige Ande får göra bokstäverna levande för dig.
Ur orden träder Kristus fram. Så har det blivit för mig. Jag är tacksam.

Ute snöar det ännu mer.

Helene Sturefelt

lördag 19 december 2009

MELKISEDEK - EVIG KUNG OCH PRÄST



Är det avgudadyrkan vi kristna håller på med?
På min mail har jag fått frågan från en muslim "varför dyrkar ni inte Melkisedek också?".
För att följa med i detta resonemang bör du slå upp HEBREERBREVET kap 7 och läsa där. Vem är Melkisedek och vad har han med Jesus att göra?

"DENNE MELKISEDEK VAR KUNG I SALEM OCH PRÄST ÅT GUD DEN HÖGSTE. DET VAR HAN SOM MÖTTE OCH VÄLSIGNADE ABRAHAM... DET VAR ÅT HONOM SOM ABRAHAM GAV TIONDE AV ALLT. FÖRST OCH FRÄMST BETYDER HANS NAMN ´RÄTTFÄRDIG KONUNG´, VIDARE ÄR HAN KUNG I SALEM, D V S ´FREDSKONUNG´. HAN HAR INGEN FAR, INGEN MOR OCH INGET STAMTRÄD. HANS DAGAR HAR INGEN BÖRJAN, HANS LIV HAR INGET SLUT. HAN ÄR LIK GUDS SON: HAN FÖRBLIR PRÄST FÖR ALLTID".

Gamla Testamentet är fullt av förebilder till Jesus Kristus. Gud låter varje tid peka framåt mot honom som ska komma och fullkomna allt.
Men att läsa efter bokstaven, blir alltid fel! Det spelar ingen roll om man är muslim eller kristen fundamentalist, man hamnar fel. Frågorna blir också fel och svaren konstiga.
Jag förstår mycket väl denna muslim som undrar varför vi inte dyrkar denne Melkisedek också när vi ändå håller på... att dyrka Jesus som Guds son är ju en stor synd för en muslim. Ändå delar vi uppfattning att Gud är En. Kan vi reda ut detta?

Det är i 1 Mosebok kap 14 som denne kung och präst först står omtalad. Hans person är höljd i dunkel. Forskarna står inför ett mysterium. I vanliga fall kom offerprästerna från Levi stam, de var Arons söner. De var dödliga människor och man valde nya när de dog. Men denne Melkisedek kom s a s från ingenstans... han är den levande, han kan inte dö. Han tycks vara större än Abraham, eftersom Abraham tar emot välsignelse från honom och ger honom tionde.

Gamla Testamentets överstepräster var inte syndfria, utan de måste offra både för sina egna och folkets synder. Men Jesus, som är "präst efter Melkisedeks sätt" är präst för evig tid. Han är utan synd. Därför räcker hans offer, på korset, en gång för alla och sätter punkt för offerväsendet.

Melkisedeks titlar talar om att han är en förebild för Messias: (hebreiska)
- Melek = konung
- Sedek = rätt, rättfärdig
- salem = fred/ frid
Han är alltså en rättfärdig konung som kommer med Frid.

Jämför nu detta med den text vi läser på 1 Advent, Sakarja kap 9:9-10:
"SE DIN KONUNG KOMMER TILL DIG, RÄTTFÄRDIG OCH SEGERRIK ÄR HAN. HAN KOMMER FATTIG, RIDANDE PÅ EN ÅSNA... OCH HAN SKALL TALA FRID TILL FOLKEN..."
Det är just detta som Matteus återger i sitt evangelium, kap 21:5, när Jesus kommer ridande in i Jerusalem. Alla känner till profetian vid den tiden. Det blir en mäktig manifestation och hyllningarna börjar. Jesus är Messias!

Hebréerbrevets författare förklarar i kap 4-5 att .. "KRISTUS TOG SIG INTE VÄRDIGHETEN SOM ÖVERSTEPRÄST UTAN FICK DEN AV HONOM SOM SADE: DU ÄR MIN SON, JAG HAR FÖTT DIG IDAG´, LIKSOM HAN PÅ ETT ANNAT STÄLLE SA ´DU ÄR FÖR EVIGT PRÄST, EN SÅDAN SOM MELKISEDEK´" ´(4:5-6).

Låt mig nu avsluta detta inlägg med att citera ur en god, teologisk bok:
- "Den som själv är dödlig, kan ej frälsa från döden. Men den som är levande, har livet i sig - och är präst ´till evig tid´- han kan alltid hjälpa. Jesus lever alltid för att mana gott för oss. Genom honom kan vi komma till Gud."
(Olof Linton, Tolkning av Hebréerbrevet, Verbums förlag).

Det finns alltså ingen anledning att "dyrka Melkisedek" som är en förebild för Kristus.

Jesus Kristus den strålande stjärnan. För mig hamnar Profeten Muhammed och Koranen i skuggan. Jag håller fast vid min bekännelse (Hebr 4:14), men jag tror att denna morgonstjärnas ljus ska nå även skuggan!
Frid vare med er ALLA.

Helene Sturefelt

onsdag 16 december 2009

FILMEN "SOLSTORM"



"OM DIN HÖGRA HAND FÖRLEDER DIG, SÅ HUGG AV DEN OCH KASTA DEN IFRÅN DIG. DET ÄR BÄTTRE FÖR DIG ATT EN DEL AV DIN KROPP GÅR FÖRLORAD ÄN ATT HELA KROPPEN KOMMER TILL HELVETET"
Dessa extremt starka ord står att läsa i Bergspredikan, Matteus kap 5 vers 30.

I söndags visades Åsa Larssons film "Solstorm". Den handlar om en sekt där man manipulerar församlingen och läser Bibeln bokstavligt. De maktfullkomliga männen i styrelsen ser till att allt går deras ärenden.. De hjärntvättar hela församlingen, inklusive barnen...
Filmen är välgjord, äcklig, nödvändig, insiktsfull, avslöjande, pinsam och vridig! Jag var kräkfärdig flera gånger. Åsa Larsson har haft modet att våga göra en film på "Knutby-temat". Det som ska vara människans glädje i Gudsgemenskapen, vänds till en perverterad motsats. Den unge predikanten Viktor visar sig vara homosexuell. Församlingen tror sig vara renlärig - vilket aldrig går! - genom att läsa Bibeln bokstavligt; hugg handen av dig om den förleder dig... d v s andra hjälpte till att ta livet av honom, rensa ut honom, så att församlingen inte skulle besmittas med hans synd...

Gode Gud, vad är synd?! Synd är, menar jag, att beröva andra möjligheten att själv läsa, själv tänka, själv kritisera, själv ta ställning...
Synd är att tala om för andra vad de ska göra, tänka, känna. Och sedan be dem ge alla sina pengar till ledarteamet!

Hans avhuggna händer hittades i ett skåp...

Varför säger Jesus detta? Det är lika hemskt som "döda de otrogna" i Koranen. Nu måste jag ta mitt ansvar och försöka förstå den egna texten i all sin svårighet:

I Bergspredikan skärper Jesus lagens bud. Att bryta ett äktenskap börjar med en blick... Han fortsätter: Älska din nästa och hata din fiende, står det, nej säger Jesus: bed för din fiende! Han drar lagen till sin fullkomning. Vers 48 i kap 5:
- Var fullkomliga, såsom eder himmelske Fader är fullkomlig.

Protest. Detta är omöjligt!
Ja, det är omöjligt. Jesus vill med detta visa hur lagen driver oss till stupet... Jag upplever att lagens funktion är att avslöja min brist - och sedan driva mig rakt i armarna på Jesus!
- Hjälp mig! Jag klarar inte detta.
Just det. Vi klarar inte detta. Ingen människa klarar detta. Men Jesus gör det! Hans hand förleder inte honom. Tvärtom så upprättar han andra med sin hand, han välsignar, han läker, han hjälper med sin hand.

Bokstaven dödar, men Anden gör levande. Hur ska man då förstå detta kraftfulla ord?
Intentionen i texten är alltså att jag ska rannsaka mig själv och se min egen brist.
Därefter vända mig till honom som kan befria mig till kärlek och frimodighet.

Bokstavstro - nej tack.
Inom islam finns samma uttryck när det gäller stöld. Då kan straffet bli att hugga handen av...

Även vår kära Sankta Lucia läste sin Bibel bokstavligt. Hon fastnade i ordet före: Matteus kap 5:29:
- OM DITT HÖGRA ÖGA FÖRLEDER DIG, SÅ RIV UT DET OCH KASTA DET IFRÅN DIG.
Legenden berättar att hon inte ville gifta sig med den man som beundrade hennes skönhet men inte respekterade hennes tro. Då stack hon ut sina ögon...
Legenden berättar vidare att han då angav henne för myndigheterna. Hennes brott? Att hon var kristen.

Min åsikt är:
- VARJE FORM AV BOKSTAVSTRO ÄR FARLIG!
Vi är skyldiga att skaffa kunskap om bakgrunden och den situation det är skrivet i.
Så arbetar uttolkarna av islam också.

Vi är inte satta att vara varandras domare. Det handlar snarare att fortsätta läsa så att texten kommer i sitt sammanhang: Kap 6:14:
TY OM NI FÖRLÅTER MÄNNISKORNA DERAS ÖVERTRÄDELSER, SKALL ER HIMMELSKE FADER OCKSÅ FÖRLÅTA ER.

Hur går det då för den som blivit hjärntvättad? Hur hittar man tillbaka ut ur en manipulation som berövat en både själ och tanke?
Jag sänder en bön till Gud för barnflickan i Knutby... och sänder ett tack till Åsa Larsson som gjorde denna nödvändiga och gräsliga film så att vi kan föra religionsdialogen vidare - och hitta den Friska Tron!
Ty det är en mänsklig rättighet.

Helene Sturefelt

LUCIA - MED BLODRÖDA BAND



Så märkligt att ni lutherska protestanter firar ett helgon, säger katolikerna. Ja, Lucia är en mycket speciell företeelse i Sverige! Lussebrudens gestalt har flera historiska drag inbakade i sin gestalt.

Den historiska Lucia var en kristen kvinna som led martyrdöden för sin tros skull.Hon ville inte tillbe kejsaren som Gud, hon ville hålla fast vid sin erfarenhet att Jesus Kristus är Guds son, kommen till oss som ett Guds svar på vår längtan.

Jag har skrivit en Luciasång tillsammans med Christer Hultgren, ni vet han som skrivit den underbara psalmen "Jag vill ge dig, O Herre, min lovsång" (nr 702 i svenska psalmboken) och "Herre till Dig får jag komma" (nr 758). Vi gjorde ett samarbete för några år sedan och noterna kan jag skicka till den som önskar.
Så här lyder texten:

VEM ÄR HON VÅRT HELGON MED RÖDA BAND?
HON KOMMER NÄR VINTERN ÄR KALL,
OCH SJUNGER OM GLÄDJE MED LJUS I SIN HAND
OCH SMYGER SIG IN I VÅR HALL.

REFR: NI KAN ALLA LYSA SOM JAG
OCH MÖRKASTE NATT BLIR TILL DAG
EN HJÄLPSAM HAND OCH ETT LYSANDE BLOSS
ÄR LUCIAS HÄLSNING TILL OSS.

DET HAR FUNNITS EN TID DÅ ALLTING VAR SVÅRT
OCH KEJSAREN KALLADES GUD
MEN LUCIA SA NEJ TILL ATT HYLLA EN MAN
SOM IKLÄTT SIG GYLLENE SKRUD.

REFR: NI KAN ALLA LYSA SOM JAG....

DE KRISTNA FÖRFÖLJDES OCH GICK UNDER JORD
OCH FLYDDE FRÅN DÖDENS HOT
DÅ KOM LUCIA MED BRÖD I SIN HAND
TILL DEM SOM EJ ONT HADE GJORT.

REFR: NI KAN ALLA LYSA SOM JAG...

MARTYREN FICK GE SITT LIV OCH SIN BLOD
FÖR GUD OCH FÖR KÄRLEK OCH TRO
MEN KRAFTEN OCH SEGERN HOS KRISTUS FINNS KVAR
NÄR HAN I VÅRT HJÄRTA FÅR BO!

REFR: NI KAN ALLA LYSA SOM JAG...


Det är viktigt för mig att hålla fast vid våra traditioner, samtidigt som jag vill söka rötterna bortom legenden. Skulle jag själv våga hålla fast vid min Kristustro om jag hotades till livet? Skulle du göra det? Lucias exempel manar till eftertanke!

I år inföll Lucia på en söndag. I många kyrkor firades gudstjänst med inslag av denna ljusbärare!
Men jag har en kritisk fråga till alla er som har SÅ bråttom:
- Varför tar ni ut helgen i förskott?
- Varför firar man Lucia innan den 13:e december?
- Vad ska ni då göra den rätta dagen? Fira jul?

Jag är trött på alla som inte kan vänta och hålla sig till den "rätta dagen". Vi medverkar till att tömma dagarna på sitt egentliga innehåll och det är inte jag intresserad av.
Detta är en bagatell med tanke på mycket viktigare frågor som bör få utrymme, men för mig handlar traditioner om både mental hälsa och god andlighet.
Det vi gör Tillsammans, skapar en härlig känsla av gemenskap. Men om du firar Lucia när du har lust och jag firar Lucia när det passar mig - kanske på sportlovet?! - då blir det ingenting kvar, mer än en uttunnad individualism. Och det tar död på kulturen.

Jag är också kritisk till sammanblandningen av advent och jul. Det är två olika saker! Advent är förberedelsetid, jul är själva målet. För 20 år sedan skulle det varit omöjligt att ta ut julen i förskott! Julkonserter kom aldrig före 4 advent. Julbord åt man inte under adventstidens fastetid.

Men nu är mottot "Allt med en gång!". När jag hävdar detta, lägger jag sordin på stämningen... Under adventstid vill jag tänka på det som är kyrkoårets tema: hur Jesus rider in i Jerusalem, hur han talar om att Guds rike är av ett annat slag, om Johannes Döparen som banade väg för Jesus, om jungfru Maria som lät Gud använda hennes kropp i mänskoblivandet.
Ja, jag är gammeldags, men jag håller fast vid dessa traditioner!

Till alla er som är med i luciatåg; skönsljungande tjejer och modiga killar med stjärngossestrut, om ni visste vad ni gör många glada när ni kommer! Var stolta över den vita dräkten ni bär - den är en dopdräkt = ni har klätt er i Jesu Kristi rättfärdighet! Wow!

Ljusa luciahälsningar
Helene Sturefelt

lördag 12 december 2009

FEM PELARE ÄR MER ÄN FYRA BEN...


Varje religion har sitt sätt tydliggöra sin struktur. Buddhismen har det åttafaldiga vägen, islam har sina fem pelare och vi kristna - vad har vi?

I Apostlagärningarna berättar Lukas om de troendes gemenskap, kap 2:42:
... DE DELTOG TROGET I APOSTLARNAS UNDERVISNING OCH DEN INBÖRDES HJÄLPEN, I BRÖDBRYTANDET OCH BÖNERNA.
I den gamla Bibelöversättningen från 1917 formulerades samma sak så här:
... UNDERVISNING, BRÖDRAGEMENSKAPEN, BRÖDBRYTELSEN OCH BÖNERNA.
Till er muslimer som lite osakligt säger att "Bibeln har skrivits om många gånger" så är det alltså så att Bibeln har översatts många gånger! Inte skrivits om! Varje text måste översättas på nytt eftersom språket ändrar sig genom seklerna.
Dessa lite ålderdomliga uttryck formades till det roliga och pedagogiska uttrycket att en kristen går på fyra ben! Fyra B:n

1. BIBELN, alltså undervisningen, är det första "benet". Man kan inte vara privatkristen och själv hitta på sin tro. En kristen läser Bibeln och hämtar där näring till sin tro. Det är som att läsa ett Guds kärleksbrev till oss! Sedan får var och en pröva sina upplevelser och tankar mot Bibelordet, för att hitta uppmuntran men också varning.

2. BRÖDRAGEMENSKAPEN kallas också för DEN INBÖRDES HJÄLPEN. Det betyder att i en sann kristen gemenskap är hjälpsamheten ett kännetecken. Det kan gälla allt ifrån mat till kläder, pengar och husrum. Gemenskapen inbegriper även kvinnor, tro inget annat. Tron tar sig alltid konkreta uttryck, annars är den en tom åsikt och ett dött skrammel.

3. BRÖDBRYTANDET är inte bara bordsgemenskapen, det är också djupast sett själva NATTVARDEN. Under den första kristna tiden var nattvarden som en hel måltid, men sedan utvecklades den till att bli mer stilistiskt formad. Poängen är att det bröd man använder utrryck för Krist kropp, vinet (oavsett om det är med eller utan alkohol) är uttryck för Jesu blod. Att äta och dricka detta, är att få del av det Jesus har gjort för oss.
Läs mer i 1 Korinterbrevet kap 11:17 och framåt.

4. BÖNERNA. Naturligtvis är bönegemenskapen själva livsnerven för en kristen. Vi ska inte bara samtala Om Gud, vi ska samtala Med Gud! Varför? För att hjärtats längtan vill det! Bön är hjärtats samtal. Det är inte bara att begära, tvärtom, det är snarare att viska ord av kärlek till Gud, likaväl som att ropa ut sin förtvivlan. För mig är bön som att kyssa sin Älskade...

Islam har sina fem pelare. De liknar våra fyra B:n mycket!
1. TROSBEKÄNNELSEN
2. BÖNEN, fem gånger om dagen
3. FASTAN
4. ALLMOSORNA
5. VALLFÄRDEN till Mecka

Låt mig nu få jämföra:
- Trosbekännelsen att Gud är EN, delar vi helt med muslimerna.

- Bönen, javisst, dessa fem gånger om dagen påminner om klosterlivets tideböner som har samma mönster. Muhammed var säkert påverkad av de kristna miljöer som fanns i hans närhet.
I Vadstena Klosterkyrka är tidebönerna levande tre gånger om dagen, för "vanligt folk". Det är underbart att deltaga där! Men annars står det i 1 Tessalokikerbrevet kap 5:17 BED STÄNDIGT. Bönen är för mig ett sätt att andas, att alltid andas tillsammans med Gud.

- Fastan, ja där kan vi lära mycket av er muslimer! Ni tar det på allvar för att påminna er om dem som har det svårt. Jag lider av att vår fastetid före påsk inte är mer tagen på allvar. Men å andra sidan säger Jesus att vi inte ska stå i gathörnen och demonstrera vår askes, den ska göras "osynligt". För många år sedan bestämde jag mig därför att alltid ha känslan av fastetidens allvar med mig. Det betyder att jag avstår från att frossa under hela året. Jag säger nej till överflöd av mat.

- Allmosorna, det är detsamma som "den inbördes hjälpen". Varje söndag tar vi upp kollekt i våra gudstjänster. Utan jippo och TV-reklam ger vi trofast en gåva till de projekt som är fastställt från centralt håll. Givandet är ett särmärke för oss båda.

- Vallfärden - nej, det har vi inte som påbud. Dock kan en kristen kalla sig för "pilgrim" eftersom detta liv stundom är ett främlingsskap jämfört med livet hos Gud, som är "Hemma"!
Vi som har varit i JERUSALEM vet dock att den pilgrimsfärden ger en alldeles speciell dimenson åt trons liv.

Sammanfattning:
Många känner nog igen rubriken från barnprogrammet "Fem myror är fler är Fyra elefanter".
Islams Fem Pelare är ju fler än de kristna Fyra B:nen! Men till det yttre är det många likheter som vi kan ta fasta på.
Det som skiljer oss åt, är hur vi ser på Jesus.
Vem är han, egentligen?

Mer om detta senare.

Helene Sturefelt, en stadig pilgrimsvandrare på fyra ben!

fredag 11 december 2009

KORANEN SOM BOK


Två kurder, en libanes, en palestinier och en bosnier börjar nu bli mina vänner. Det är spännande att lära känna dessa män från en annan kultur. Vår religionsdialog fortsätter. Jag vill gärna möta kvinnorna också! Vi överlämnade två Biblar som gåva, en svart vackert inbunden Bibel och en färgglad med bilder "barnens bibel", båda skrivna på arabiska. Jag hoppas att islamiska kulturföreningen ska ha glädje av dessa böcker. Vi måste nämmligen läsa varandras heliga skrifter för att kunna föra samtalet vidare, annars blir det bara gissningar.

KORANEN som bok är helt annorlunda än BIBELN. Muhammed kunde inte själv läsa och skriva utan dikterade för en skrivare det som han hade hört Gud säga. Det påminner om Heliga Birgittas uppenbarelse!
Det märkliga är att dessa texter sedan är ordnade efter längd i Koranen. Den längsta suran (kapitlet) först, det kortaste sist. Det betyder att de texter som Muhammed mottog i Medina är blandade med de texter som mottogs i Mecka.
Imamen är noga med att betona att ingen av dem själva kan uttolka texterna, det är så komplicerat. Det håller jag fullständigt med om! Tänk om vi skulle sätta ihop texter från Jesaja och blanda med med lite ur Matteus, något från Moseboken och lite ur Apostlagärningarna - det går ju inte att läsa!

Det finns säkert en kod till förståelsen av Koranen, men detta sätt att redigera texten har gjort det oerhört svårt för både muslimen och mig som kristen att läsa och förstå.

Jag vet att muslimen anser Koranen vara dikterad av Gud själv - men varför har Gud iså fall sagt allt i en sådan konstig ordning? Jag tror att även muslimen måste se att texten är redigerad och sammansatt av någon, för skönhets skull?, då textbitarna fogades ihop till en enda bok.

BIBELN följer istället en historisk tidslinje där Guds folk är i centrum. Olika profeter i olika tider har gett röst åt Guds vilja. Detta bevarades först i muntlig tradition, sedan i textform, där skrivarna var oerhört noga att överföra texterna rätt på nya pergamentrullar. 1947 hittades gamla rullar i en grotta i Qumran. Forskarna fick ett fantastiskt material att jämföra med. Samstämmigheten var stor. Hela berättelsen fanns där om Guds plan med mänskligheten.

Som kristen tror jag inte på en bok. Nej, jag tror på den Gud som denna heliga bok berättar om! Det är inte regler i första hand, det är ett förändrat sinnelag, med Jesu försoning som gåva.
BIBEL betyder just "böcker", det är en samling skrifter som visar hur Gud är med, från urhistorien, Noa, Moses, Abraham till löftet om Messias och hur Jesus uppfyller hela lagen. Mer om det på annan plats!

Muslimer och kristna kan vara överens om det som Johannes skriver om i sitt evanglium:
ORDET VAR GUD. Men sedan fortsätter vi: OCH ORDET BLEV MÄNNISKA OCH BODDE BLAND OSS.
Alltså: det som Nya Testamentet berättar om Jesus är hur Guds ord kommit mig mycket nära, i en varm person som bor i mitt hjärta!

Gud vare med er alla.
Läs ditt Nya Testamente! Och läs Koranen! Läs och bed. Hör Du var Guds Ande talar?

Helene Sturefelt

måndag 7 december 2009

VÄSTERLÄNDSK NAKENHET


"Ta av dig skorna!" sjöng Povel Ramel, och vi tog av oss mer och mer... Västerlandets nakenhet visar en utblottad själ och en tävlingsinriktad kroppsfixering. Unga tjejer klär sig i "vulgo-linnen" där urringningen visar vad skafferiet är fullt av... En del undrar varför man inte ser dem i ögonen utan i mer i brösthöjd... ja, man undrar...

Kroppen är vacker. Kroppen är alldeles underbar! Men den är inte till för VEM som helst. Eller för VAD som helst.

VET NI INTE ATT ER KROPP ÄR ETT TEMPEL FÖR DEN HELIGA ANDEN, SOM NI HAR INOM ER OCH SOM NI HAR FÅTT AV GUD? NI TILLHÖR INTE ER SJÄLVA. ÄRA DÅ GUD MED ER KROPP!
1 Korinterbrevet kap 6:19

Svenska turister som besöker katolska kyrkor blir förvånade över förbudet att inte gå in i shorts eller i kortärmat. Vad är det för fel med det? Jag kommer väl som jag vill...
Nej, det gör du inte!
Var plats har sina regler. Badkläder i badhuset och påklätt i kyrkan.

Men om kroppen är så vacker, varför ska man dölja den i kyrkan?
Jo, därför att kyrkan är en bönens plats. Där är det Gud som är i centrum, inte din kropp.

När man är i TAIZÈ, klostret i södra Frankrike dit många tusen ungdomar vallfärdar, då får alla lättklädda ett enkelt bomullsskynke när de går in i kyrkan. Man sitter tätt, tätt på golvet i bön och tillbedjan. Att då ha en svettig rygg framför sig eller ett par bruna, snygga lår, drar koncentrationen bort från bönen. Den respekten måste var och en visa sin medmänniska.

Hur ska man då "ära Gud med sin kropp"?
Genom att stanna upp ett ögonblick och tänka på det underbara ordet att kroppen är ett TEMPEL FÖR DEN HELIGE ANDE! Ett sådant kroppstempel måste skötas på bästa vis, med mat och vila, ömhet och trofasthet.
Och bön. Helst stående upprätt, med lyfta händer, mot himmelen.

- Ta av dig skorna, sa Herren Gud till MOSE. Här har vi något att lära av muslimerna.
Jag läser i 2 Mosebok kap 3 vers 5:
- PLATSEN DÄR DU STÅR ÄR HELIG MARK. JAG ÄR DIN FADERS GUD, ABRAHAMS GUD, ISAKS GUD OCH JAKOBS GUD.
DÅ DOLDE MOSE SITT ANSIKTE..

Den som vill komma nära Gud, måste nalkas Gud i ödmjukhet.
Och inse att det är själen som är utblottad, ja naken...

Påklädda hälsningar,
Helene Sturefelt

KLIMATKRISEN OCH GUBBEN NOAK


Klimatmötet i Köpenhamn pågår just nu. Vår tid har två ödesfrågor som vi måste hitta ett förhållningssätt till. Det ena är klimatet, det andra är islam. Det är alldeles nödvändigt med mer kunskap och prestigelösa beslut i samverkan. Fler mötesplatser behövs för att förstå vidden av det som håller på att hända.

Just nu skulle jag vilja åka till den lilla ön Kirebass (felstavat?) utanför Australien. I takt med att glaciärerna smälter, stiger havsnivån. Invånarna är oroliga. I en intervju berättar en kvinna att de inte har mycket teknik till godo där, men att de är desto rikare på glädje och harmoni. De får ta konsekvensen av vårt slösaktiga rikemanssätt att släppa ut miljögifter. Jag skäms när jag hör detta.

JORDEN BLEV ALLTMER FÖRDÄRVAD FÖR GUDS ÅSYN OCH JORDEN UPPFYLLDES AV VÅLD...
JAG SKALL LÅTA FLODEN KOMMA MED VATTEN ÖVER JORDEN OCH FÖRDÄRVA ALLT KÖTT SOM HAR NÅGON LIVSANDE... OCH HERREN SADE TILL NOA: GÅ IN I ARKEN MED HELA DITT HUS TY DIG HAR JAG FUNNIT RÄTTFÄRDIG...
1 Mosebok kap 6 vers 12, 17 och 7 vers 1.

De flesta accepterar att ta ansvar för sina egna konsekvenser. Det är värre med de som andra orsakat. Noa fick ta konsekvensen av andras våld och brottslighet. Syndafloden kom och dränkte allt. Sedan fick livet börja på nytt.
Hur många syndafloder har gått över världen sedan dess?
Är det ett nödvändigt reningsbad som måste tvätta världen ny, med jämna mellanrum?

Varför smälter glaciärerna? Är det en naturlig periodicitet eller har våra utsläpp orsakat den? Vi vet inte. Men jag vill inte vänta på att forskarna ska komma överens! Under tiden drunknar folket på den lilla ön utanför Australien... Faktum kvarstår, vattennivån stiger.

Vilken statsman vågar släppa prestigen först i Köpenhamn? Vilket land vågar ta de tuffaste besluten med en handlingsplan som ger effekt i verkligheten? Och vem av oss är beredd att börja släppa vår egen bekvämlighet för att visa att vi själva menar allvar?

Ska regnbågen få fortsätta lysa med hopp om ett Nytt Förbund? Jag vill gärna tro det.
Det kan vara så enkelt att "allt man vill är möjligt".
Men du som inte vill avstå dina privilegier och fördelar, du kan flyga till den lilla ön och dela ut simringar...
Ta bad-ankan med dig.

Blöta hälsningar,
Helene Sturefelt

BURKA - SKYDD ELLER MARDRÖM?


Vissa dagar önskar man att man fick dra något gammalt över sig. Tänk att få slippa andras blickar, att få bli lite osynlig... Gå omkring utan att någon vet vem man är, men själv kunna kika ut lite...
I de muslimska länderna där burka är påbjuden undrar jag hur de vet vem som är vem. Hur vet de att det är rätt kvinna som går in i rätt hus? Ni som har sett TV-serien "Kvarteret Skatan" vet vad jag menar.
Är detta heltäckande tygstycke den muslimska kvinnans möjlighet till frihet, att gå vart hon vill, till vem hon vill... eftersom ingen ser vem hon är...
Är det en smart kvinnolist i ett patriarkaliskt samhälle? Vem kontrollerar vem?

Jag hörde en ung kvinna berätta varför hon hade konverterat till islam: det ena var de fasta reglerna, det andra var att hon slapp exponera sin kropp. I vår översexualiserade samhälle kan jag också känna att det skulle vara skönt att slippa kroppsfixeringen. Att då klä sig i burka kan vara en protest mot reklamens avklädda kvinnosyn.
Men man kan ju också välja hiphop-modet där pöskläderna döljer kroppens linjer. Yo!

Natten kom med mardrömmar...
Det blev kolsvart. Någon drog en svart säck över huvudet.
- Så där ja! Nu är hon klar! En av oss! Ha Ha!
Överallt såg jag svartklädda kvinnor, med en smal öppning för ögonen. Drömmen förde mig till ett dagis. Jag skulle lämna mina barn. Överallt var dessa svartklädda burk-kvinnor... Nej! Rör inte mina barn! Barnen skrek. Jag grät.

Drömmen förde mig vidare. Jag skulle ta bussen till stan. En svartklädd kvinna var chaufför.
- Jag klär mig precis som jag vill på jobbet, väste hon.
- Se upp! Ser du inte den mötande bilen! - - -

Jag skulle till vårdcentralen. All vårdpersonal var svartklädda. Bara hål för ögonen.
- Var så god nästa.
De omringade mig.
- Du kan ta av dig på överkroppen.
Jag vred mig i sängen, kallsvettig. Burka, burkor, burkast...
- HJÄÄÄLP!

Med ett ryck satte jag mig upp i sängen. Pulsen skenade.
Gode Gud vilken mardrööm!
Eller var det ett besök i framtiden? En resa 20 år framåt, då Sverige är så förändrat att jag inte längre känner igen mig.

Vi får inte klä oss hur som helst på jobbet. Vi har våra sociala koder hur mycket kropp vi bör visa, eller hur lite. Det handlar om säkerhet och öppenhet.
Att markera sin särart på ett så extremt sätt som burkan är, skapar olust hos mig. Hur ska vi kunna samspela när kroppsspråket inte finns? Kvar blir en stor misstänksamhet.

När jag besöker andra länder tar jag seden dit jag kommer. När jag går in i katolska kyrkor, visar jag respekt genom att ha långbyxor och långärmat på mig. När jag besökte alAksa-moskén i Jerusalem tog jag naturligtvis av mig skorna!
Men burka? Nej tack.
Visa vem du är, du muslimska kvinna! Jag vill lära känna dig!

... HERREN VÄNDE SITT ANSIKTE TILL DIG.. OCH GIVE DIG FRID.

Välsignelser till alla, från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.
Helene Sturefelt

söndag 6 december 2009

TILL ER SOM GÅTT UR SVENSKA KYRKAN


Det finns många anledningar varför man väljer att träda ur Svenska Kyrkan:
- jag tillhör en annan kristen församling
- jag har inte råd
- jag är inte troende
- jag ogillar det ni gör i kyrkan!
Så måste det få vara i en demokrati.

Men. Jag är arg på er som tillhör den fjärde kategorin "Jag gillar inte det ni gör i kyrkan". Vi behöver er ! För att en företeelse ska hålla sig frisk, måste det finnas både extern och intern kritik. Jag kan inte gå ur landstinget bara för att jag inte gillar vårdpolitiken, eller för att jag sällan är sjuk. Jag kan inte gå ur kommunen för att jag inte utnyttjar deras kommunala service. Jag kan inte gå ur "vägförvaltningen", om jag nu skulle vilja det, för att jag hellre åker tåg...

Många kritiska röster är bra med friska infallsvinklar. Det är så lätt att stå utanför och klaga istället för att stanna kvar, ta sig själv på allvar, och börja förändra, inifrån.
Min egen åsikt drabbade mig själv för många år sedan när jag undrade:
- Varför deltar inte prästerna mer i debatten i massmedia? Vill de inte? Kan de inte?

Jag gick förbi ett skyltfönster i stan just när jag tänkte så. En präst skymtade förbi, väldigt lik mig. Oj, det var ju jag!
Frågan riktades till mig själv: ska jag orka stanna kvar i denna stora, gamla tröga kyrka, eller ska jag ge upp? Om jag förväntar mig att andra ska vara frimodiga, men själv drar mig tillbaka, då är jag en ynkrygg. Alltså, sätt igång!

Ett ord på vägen:
GE INTE UPP ER FRIMODIGHET, DEN SKALL RIKLIGEN BELÖNAS. UTHÅLLIGHET ÄR VAD NI BEHÖVER FÖR ATT KUNNA GÖRA GUDS VILJA OCH FÅ VAD HAN HAR LOVAT ER...
... OM HAN DRAR SIG UNDAN, ÄR HAN INTE LÄNGRE TILL GLÄDJE FÖR MIG. VI HÖR INTE TILL DEM SOM DRAR SIG UNDAN OCH GÅR FÖRLORADE, UTAN TILL DEM SOM TROR OCH RÄDDAR SITT LIV.
Hebréerbrevet kap 10:35-39

Alla ni som har gått ur kyrkan för att den inte klarade av kvinnliga präster - kom tillbaka! Vi har arbetat i kyrkan på Guds uppdrag i 50 år!
Alla ni som gått ur kyrkan p g a de homosexuellas vigselrätt - kom tillbaka och arbeta för er åsikt inom kyrkan! Det är lättare att föra dialogen när ni är nära.

Till er som tillhör en annan församling: bed för oss. Bed att Svenska Kyrkan ska hålla sig nära trons centrum, Jesus Kristus, och inte fastna varken i administration eller feghet.

Till er som inte har råd: Jag hoppas vi ska kunna skapa ett medlemskap som tar hänsyn till ekonomisk förmåga. De troendes gemenskap i Apostlagärningarna utgick från vars och ens möjlighet och behov.

Och som sagt, till er som ogillar det vi gör, se dig själv i spegeln och betrakta dig själv som en del i den världsvida kyrkan. Bland Jesu lärjungar fanns både troende och tivlare! Det viktiga var att de ville vara nära kraftkällan, Jesus själv.

Och till dig som är likgiltig - du läser nog inte denna sidan - det är bra att du inte är med. Visst behöver kyrkan din medlemsavgift, men inte till vilket pris som helst, alltså skenhelighetens pris. Dock tänker jag på att Guds omsorg är till för alla. Även den som är ljummen kan ju bli varm... för att avsluta med ett riktigt tufft citat:

ÄNGLEN SKRIVER TILL DEM I FOLKETS STAD (LAODIKEIA):
- JAG KÄNNER DINA GÄRNINGAR, DU ÄR VARKEN VARM ELLER KALL. OM DU ÄNDÅ VORE KALL ELLER VARM. MEN NU ÄR DU LJUM... OCH JAG SKALL UTSPY DIG UR MIN MUN. DU SÄGER: JAG ÄR RIK, JAG HAR VUNNIT RIKEDOM OCH SAKNAR INGENTING. OM DU ÄNDÅ FÖRSTOD ATT JUST DU ÄR FATTIG OCH ÖMKANSVÄRD..."
Det är Johannes som skriver detta i Uppenbarelseboken kan 3:15

På fotot ser du Gudhems kyrka med de gamla kyrkoruinerna. Ska det bli så med våra kyrkor bara för att inte pengarna räcker? Eller är det bra att det yttre försvinner?
Bara det inte är en bild för vår själ... i ruiner...

Gud vare med er ALLA!
Eder Helene Sturefelt

lördag 5 december 2009

AV-SLÖJAD...


Ta av dig mössan! Kepsen av tack. Dölj inte ditt ansikte!
Slöja, sjal, burka...
- Vi syns!
Nej, du syns inte, du har gömt dig bakom ditt tygstycke.
Men jag hoppas att vi SES!...

När jag var ute och gick, såg jag några klädesplagg slängda på marken. Jag skulle gena över järnvägsspåret - jag vet att man inte ska det! - och blev stående och tittade på tygstyckena. En tröja, ett par byxor och en sjal... Vad har hänt här? Jag stod kvar länge och funderade kring det livsöde som låg framför mina fötter på den kalla marken. Det var alldeles uppenbart en muslimsk flicka som som slängt sina kläder där. Varför? Konflikt hemma? Att leva i Sverige bland svenska kompisar men ha helt andra koder innan för familjedörren. Så svårt det måste vara.
När jag lyfte blicken för att fortsätta gå, glömde jag se mig för - jag hade varit långt bort i tanken under flera minuter - jag hörde tåget tuta... Gode Gud ska jag springa eller stanna.... ?
Flickans livsöde fick mig helt ur balans. Tanken strejkade. Jag sprang över spåren, och hade sekunderna på min sida. Mer var det inte...

Med bultande hjärta var jag över på andra sidan. Tårarna kom, inte bara för min skull utan för flickans skull.
Hon ville inte bära sin sjal - hon hade av-slöjat sig där...

"Let your hair hang down" skvalar det från radion. Låt ditt hår hänga ned, ja låt det blåsa i vinden! Läs om lattiz på hennes blogg, hur hon kämpar med sina världar! Gå in på hennes blogg THE TRUTH ABOUT THE LIES. Sökord är lattiz.

När Nya Testamentet talar om UPPENBARELSE så handlar det just om att AV-SLÖJA. Gud avslöjar sin plan för mänskligheten, det som länge varit dolt ska nu bli synligt. Paulus skriver:

"... jag vill att ni ska styrkas i era hjärtan, förenas i kärlek och nå fram till hela den djupa och rika insikt som är kunskapen om Guds hemlighet; Kristus, i honom finns vishetens och kunskapens alla skatter gömda."
Kolosserbrevet kap 2:2-3.

Gud döljer inte sitt hjärta för oss. Gud döljer inte sina avsikter. Nej, Gud låter sig bli tydlig och av-slöjad genom Jesus Kristus, som var Sann Människa och är Sann Gud. Hela hans liv visade att Gud vill älska oss tillbaka, det gäller muslimer, buddhister och oss ALLA.

Nu kanske det är dags för min att av-slöja vem jag är...
Nej, ni vet nog.

Eder tillgivna, Helene Sturefelt

torsdag 3 december 2009

GLASSBILEN ELLER BÖNEKLÄMTNINGAR?


Det är mycket oljud nu för tiden! Sällan är det tyst. Stadens ljud brusar ständigt. Det är biltrafik, polissirener, kyrkklockor, glassbilen - och minareter? Ja, det kanske blir en verklighet även i Sverige. Till slut blir det ett himla oväsen! Inte en lugn stund.
Det stora stenbumlingarna som inlandsisen lämnade efter sig, anser gammal folktro att trollen kastade mot kyrkklockorna. De hedinska "trollen" avskydde kyrkornas klang som kallade till syndernas förlåtelse, frid och glädje i sakramentens helighet. Jag minns min egen "hedniska tonårstid" att jag ogillade kyrkklockornas klang. Det påminde mig om att nåt inte var bra... det störde mig...
Men allt eftersom jag lärde känna Guds kärlek hos Jesus Kristus, blev denna evangeliska malmklang allt mer kär för mig. Varje nyårskväll lyssnar jag med glädje till radions utsändning av landets alla domkyrkoklockor, som ringer in det nya året.

Den 18 december står det i almanackan "islamskt nyår". Om tio år kanske det då är fullt med böneutrop i de minareter som vuxit fram, eller vad tror ni? Ni som är muslimer, hur firar ni nyår?

I mångfaldens namn kan ju detta vara bra. Men det kan också befästa att vi lever i parallella världar, där ett samhälle växer fram inuti samhället.

Ett annat bönerop hörs varannan vecka i vårt kvarter. Det är när konsumtionens mest förföriska vara ska er bjudas: GLASS!
Glassbilens signatur har fått en egen text:
- Nu lurar vi barn, nu lurar vi barn på deras veckopeng!
Just när de minsta barnen nästan har somnat, kommer glassbilen tutande - och utlöser famijegräl och tandagnisslan...
- Snälla mamma....
- Gå och lägg er!
Tänk om alla försäljare fick köra runt på det här viset!? Dingedong - nu kommer korvbilen! Plingplong - här kommer brödbilen! Tjohoo - nu kommer.... TYST! Jag vill inte tillbedja era shoppingvagnar när jag är hemma! Jag besöker er när jag vill - utan att ni behöver tuta! Ni är ju inte ett dugg intresserade av mig - det är bara mina pengar ni vill ha!

Annat är det med kyrkklockorna. De berättar om en gränslös kärlek, till alla, oavsett tro, oavsett vilken glassort man gillar. "Ty så älskade Gud världen..."
Men inte begrep vi det... Medan vi firade långfredagens gudstjänst då Jesus dog på korset, tutade glassbilen runt i kvarteret med sin smöriga uppmaning att köpa, köpa, köpa...
- Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.
Lukas evangelium, kap 23:34.

Eder tillgivna, Helene Sturefelt

P.S. - Om jag äter glass? Nej! Men gärna lite yoghurt med honung i!

MINARET ELLER KYRKTORN?


Schweizarna har i majoritet röstat nej till fler minareter i sitt land. Vad beror det på? Det är inte säkert att det är ett utslag av främlingsfientlighet. Det är inte säkert att det beror på rädsla för det främmande.
Det kan finnas en tredje anledning som inte passar in i de politiskt korrekta fårorna.
Jean-Philippe Schaller, journalist på statliga tv-kanalen TSR säger:
- Ett viktigt inslag i debatten har varit att ifrågasätta om den muslimska religionen verkligen är förenlig med vår västerländska syn på demokrati och jämlikhet.(citat ur Kyrkans Tidning 3 dec 2009).

Det finns tre stora varianter av islam, som jag har förstått det: majoriteten som tillhör traditionalisterna, en liten del som tillhör dem som vill modernisera islam samt en del som är radikala islamister. De två första varianterna av islam går att möta, men det är den tredje radikala falangen som skapar protester.
Hur ska man uttrycka något som man upplever vara fel, utan att bli kallad för något som man inte är? Om man gärna tar emot främlingen, om man har en öppen attityd, om man är politiskt obunden - men ändå säger nej, på religiösa grunder, då är det viktigt att möta frågan från ett annat håll.

Islams fem pelare har hämtat inspiration från både judiskt och kristet håll: att Gud är En, bönen, fastan,allmosor och vallfärden. Där finns många sidor som jag känner igen och själv tillämpar - men inte som regler som ska hjälpa mig visa Gud att jag är rättfärdig. Som kristen går här en skiljelinje. Jag kan aldrig bli rättfärdig inför Gud med hjälp av mina gärningar! Det är bara Jesus Kristus som har uppfyllt lagen helt och fullt. Genom att bli döpt "till Kristus" får jag del av det han har gjort för mig. Att vara kristen är att vara fri från lagens förbannelse. Det är kärleken istället som får leda.

Jaha, hur ska det då gå till när vi ställs inför en fråga som hör ihop med religionsfrihet och mänskliga rättigheter? Det är inte kärleksfullt att acceptera vad som helst bara för att det är "religiöst". Den radikala delen av islam är en politisk rörelse som inte sorterar under begreppet religionsfrihet. Det betyder att frågan om minareter blir betydligt mer komplicerad än att bara handla om ett "bönetorn"!
Schweizarenas nej skulle kunna vara ett uttryck för nej till det som är politiskt hårdhänt. Då är det riktigt att folket får uttrycka sin ståndpunkt i ett demokratiskt val.


Helene Sturefelt, politiskt obunden

ADVENTSLJUSEN LYSER - INTE...

















Äntligen får vi ta fram våra adventsljusstakar och hänga upp våra advenststjärnor! Det är så efterlängtat i mörkret, särskilt eftersom tidsmanipulationen till "vintertid" gör dagarna ännu mörkare på kvällen.

Men det är inte överallt i vår stad som detta ljus kommer fram.
Jag minns en händelse från början av 1990-talet då jag låg på BB. Jag hade just fött vårt tredje barn och personalen skulle pynta och göra fint. I sal efter sal tog man in adventsljusstakarna - men inte till oss. Varför? En av mammorna brevid hade en pojkvän som var muslim. Han skulle snart komma på besök och då kunde han ta illa upp om vi hade en kristen symbol i fönstret...

Vi diskuterade saken och alla kände instinktivt att det nog "var bäst" att låta bli den där ljusstaken. Ingen ville stöta sig med någon, och det där med islam var både främmande och konstigt då.
Alltså, adventsljusen lyste på lasarettet - men inte på vår avdelning.

Nu, många år senare, funderar jag på vad som hände. Var detta ett utslag av respekt till en annan trosuppfattning? Ja, säkert var det så från de anställdas sida. Sjukvårdspersonal vet att de måste ta hänsyn till olika religiösa uppfattningar inom vården. Och det är bra.

Men det är nåt annat som faktiskt gör mig ledsen.
Det var vår gemensamma avsaknad av stolthet över vår egen tradition, kultur och religion! Varför betydde den inte mer? Vad var vi rädda för? Att pojkvännen inte skulle kunna hälsa på sitt nyfödda barn?
Eller att han skulle be oss att genast ta bort den där kristna grejen...?

Nej, jag tror att probelemt låg hos oss själva. Avsaknad av trygghet i vår egen tradition. Avsaknade av resepkt för vår egen tro - för den är väl inget.... Eller?
Skulle vi blivit bemötta på liknande sätt om vi befunnit oss i ett muslimsk land, på ett sjukhus, där man skulle göra en motsvarande markering av en muslimsk högtid? Jag tror inte det. Vad säger ni som läser?

Eller, om vi vänder på det ett varv till: Var denna uteblivna adventsljusstake ett tecken just på kristen kärlek? Jag kan avstå för din skull?

Paulus skriver:
- FRIHET ELLER HÄNSYN?
1 korinterbrevet kap 10:23

Allt är tillåtet - men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet - men allt bygger inte upp. Sök inte ert eget bästa, utan andras.

ja, det gör jag gärna. Men jag vill ha min adventsljusstake i fönstret! Och glädjas åt ljuset som är tänkt att invänta Jesus Kristus i mitt hem!

I Guds, den barmhärtiges namn! Helene Sturefelt

onsdag 2 december 2009

JAG SKÄMS INTE FÖR EVANGELIET


 "I BEGYNNELSEN FANNS ORDET OCH ORDET FANNS HOS GUD OCH ORDET VAR GUD. ORDET VAR LIV OCH LIVET VAR MÄNNISKORNAS LJUS"

Detta Ord ur Johannes evangelium har gett min själ liv ända sedan jag började läsa Bibeln som tonåring.
Det som först var torra bokstäver blev till liv när jag sökte efter Guds närvaro i trycksvärtan.

Men vad har vi gjort med Ordet? Både samhälle och kyrka lider av sekulariseringen, anser jag.

När jag bygger min värdegrund vill jag ha mer än bara tyckande, mer än bara känslor, mer än vad som ger mest profit... Jag söker efter en grund som kan bära de fyra svarta frågorna:

- synd, - skuld, - skam och - död...

Nej, detta orkar jag inte läsa! Det blir för tungt! - - -

Vänta nu... vad har vi gjort med Ordet, det stora Ord som ska ge oss liv?
På bilden ser du min farmors Bibel., tryckt 1889. Den har vackra silverbeslag och illustrationer av Gustav Doré:

... efter den från grundtexten utförda och beriktigade översättningen, tillika med nödiga förklaringar..."

Vår tid har förklarat bort Bibeltexten så till den milda grad att den nästan inte har någon betydelse. Eller så hamnar man i det andra diket; att texten missbrukas för egna syften. Detta har jag gemensamt med många muslimer, som också ogillar att deras Koranversar missbrukas.

Det behövs ständiga förklaringar av Ordet för att det ska bli begripligt för sin samtid.

Just nu är det mer politiskt korrekt att lyfta fram islam i den offentliga debatten och trycka ned allt det som andas kristen tro.

Men jag skäms inte för evangeliet! Det är en oerhörd kraft för den som längtar efter att komma Gud nära. Jag kommer att dela med mig av min tro på denna bloggsida utifrån det jag själv har funnit. Du är välkommen att kommentera och ge dina synpunkter.

OCH ORDET BLEV MÄNNISKA OCH BODDE IBLAND OSS
OCH VI SÅG HANS HÄRLIGHET
EN HÄRLIGHET SOM DEN ENDE SONEN FÅR AV SIN FADER
OCH HAN VAR FYLLD AV NÅD OCH SANNING.

I Jesu Kristi namn OCH i den demokratiska frihetens namn!
Helene Sturefelt