JYLLANDSPOSTEN

Jag skulle vila, vara tyst... men nöden driver mig på knä i bön...

Gud,
- jag ber ikväll om beskydd runt det fria Ordet,
- jag ber om beskydd över dem som arbetar på Jyllands Posten,
- beskydd över alla som tar det fria ordet i sin mun!

Du som själv är självaste Ordet - utsänd att verka bland oss - dra Dig inte tillbaka förrän Du har gjort det du skall: så ut försoningens frön.

Gud,
- jag slår en cirkel av kärlekens beskydd runt alla som vill tala Sanning om det som händer,
- kärlekens ögon att våga se en broder i en annan människa,
- beskydd över demokrati och frihet!

Du, Gud, är det Ord som är Liv - inte död och bomber!
Ditt Ord är Ljus - inte hat eller hämnd.

Gud,
- jag ber om ditt ljus mot islams "korståg" mot yttrandefrihet och demokrati,
- jag ber för alla dem som upplever sig vara i underläge och tar offerrollen som sin, och därmed "rätten" att slå tillbaka underifrån...

Din kärlek driver ut all rädsla.
Rädsla hör ihop med straff.
Jesus Kristus, möt Ismaels barn i deras vrede över oss, skingra mörkret.

- inled oss icke i frestelse...
- fräls oss ifrån ondo!

Ute smäller några övnings-nyårsraketer.
Jag vill inte höra fler smällar!

Helig Ande, styrk de kristna i Irak.
Ge dem mod, ge dem frimodighet.

Jag ber för redaktionen på Document.no
http://www.document.no/2010/12/infl%c3%b8kt-og-farlig/

Gud,
- ditt beskydd över denna jord, vars mänsklighet kan styrkas bort likt daggen på ett äpple...
Amen.

Helene Sturefelt

FÖRÄLDRAFRITT

Anarki 10 kr

Det finns ingen gräns för vad TV kan hitta på för att locka tittare.
En dokusåpa där barn ska umgås med varann utan vuxna.. för att se vad som händer...

Låter nästan som högstadiet...
... eller som "Flugornas Herre" som skrevs 1954 av William Golding.

Canal 5 har inte min respekt.
Inte de föräldrar heller som utsätter sina barn för detta.

Kampen mellan ont och gott blir så obehagligt tydlig när barn avslöjar människans böjelser.

- Vi måste ha regler!
- Nej, var och en gör som han vill.
- Vi röstar om vem som ska vara ledare!
- Nej, jag är starkast, jag bestämmer.

Men.
"Föräldrafritt" kanske är nyttig att se för dem som har en överromantisk syn på barnet.
Det kanske är ett jättebra program för curlingföräldrar - dags att vakna upp?

Canal 5 kanske är med och avslöjar arvssynden?!

Människan var från början god, men vi släppte in det onda... lusten att gå emot, bryta regler, låta egot ta all plats.

Barn är inte snälla bara för att de är barn.
Alla som har suttit vid en sandlåda har sett hur en del barn löser konflikter genom att banka, andra genom att gå därifrån.
Det bär vi med oss hela livet.
Banka eller gå.

Kristendomen lyfter fram barnet som en förebild.
- Gud kommer oss nära genom sitt underifrån-perspektiv,
- det värnlösa nyfödda barnet väcker vår beskyddande instinkt,
- Jesus ställer barnet i centrum som exempel på oskuld och tillit.

- Låt barnen komma till mig.

Men kristendomen är därmed inte barnslig.
Att som vuxen våga behålla barnets tillit och oskuldsfullhet är viktiga ingredienser i relationen till Gud.

Det svåra är att som vuxen växa i förstånd och mognad och ändå behålla den innersta tilliten.
Livets törnar och svek mejslar fram vägvalen mellan "banka eller gå".
Det avspeglar sig i de olika världsreligionerna.

O Guds lamm... Gå inte mamma!

Barn behöver sina föräldrar.
Försöker vända på perspektivet:
- denna TV inspelning är verklighet för alldeles för många barn i världen, utan att någon är där och filmar och hjälper dem tillrätta sedan...

Själva ordet föräldrafritt får mig att känna ångesten från högstadiet, då omogna tonåringar skulle härja fritt i föräldrarnas hus - experiment utan rubriker.

Miljövänligt

Idag har jag haft nöjet att få leka med barnbarnen på Leklandet.
Skratten och kittlet i magen dröjer sig kvar som en underbar lycka.

Det gör också minnet av den femåriga flickan, som hjälpte den mindre pojken när han ramlade.
Där fanns inga spår av arvssynden...

Nu tar jag en paus från bloggandet.
Ska vaka in det nya året - och fortsätta leka lite...

Läs gärna äldre inlägg, ta december 2009, några artiklar håller fortfarande måttet.
Annars ses vi nästa år.
Klarar du dig till den 3:e januari? ; )

Du får ett gott ord med dig från Ylva Eggehorn, psalm 744 "Barn och stjärnor":

"Bär vi barnet i vårt hjärta
blir vi bot för världens plåga
Gud är hos oss, ljus i natten
för att hjälpa oss att våga.

Ljuset bär oss, Gud är nära
i ett litet barn som ser oss..."

Helene Sturefelt
- dotter, syster, hustru, mamma, mormor och präst i Svenska kyrkan.

NÄR FÖDDES JESUS?

Sillhövda kyrka

Jesus fanns innan han föddes.
Smaka på den meningen!
Pre-existens.

Det gjorde du också.
Du var en tanke vid Guds hjärta innan du föddes här.
Det är stort.

Men när ska vi fira hans jordiska födelsedag?
När föddes Jesus?

För oss är födelsedagen en viktig dag.
Men det var den inte då.
Det är så lätt att bedöma hur det var förr utifrån våra egna måttstockar.
Men då kan man vara säker på att man kommer fel i förståelsen!

Vi firar inte alltid vår egen födelsedag den "rätta dagen" eller hur?
Vem vill t ex fylla 50 år mitt i stilla veckan en onsdag före påsk...
Fråga mig...

Nej, då gäller det att vara praktisk och förlägga högtidsdagen då det är möjligt att fira.
Konstigare än så är det inte.
Det gäller även kyrkoåret och vår Frälsare.

Glitterstjärnor kring Jesu födelse

Jag har googlat runt lite ikväll och imponeras av alla duktiga forskare som lägger pussel med historiska fragment och astronomiska kartor och tabeller.

Du kanske redan vet allt detta, men det är intressant att samla in några punkter:

- Lukas berättar att herdarna var ute om natten med fåren = alltså det var den varma årstiden,
- på 200-talet började man fira Jesu födelse, den 6 januari (Trettonhelgen),
- romarna hade sin stora dag den 25 dec som var Solens Dag,
- när kristendomen blev stadsreligion på 300-talet flyttades firandet av Jesus till den 25 dec.

Varför?
Vad har Jesus med solen att göra?

Jo, profeterna talar om Kristus som den klara morgonstjärnan.
Kristus är utstrålningen av Guds eget väsen (Hebreerbrevet kap 1).
Kristus är det sanna ljuset som ger alla människor ljus, och som skulle komma i världen, skriver Johannes i sitt evangelium (1:9).

Gud älskade väl även de hedninska romarna...
Deras soldyrkan kanske lät någon ana att den Gud som skapat denna ljuskälla, skulle kunna komma nära...

Det är alldeles perfekt att låta en befintlig tradition fördjupas och få ett större innehåll.
Det är klok mission, det är teologi i funktion, smidighet utan pekpinnar.
Så gjorde kelterna också.

Några punkter till:

- Själva ordet "jul" lär betyda någon form av "vändning", något som ändrar riktning eller återkommer.

Rent fysiskt är det ju precis det som ljuset gör under året.
Teologiskt sett så ändrar Gud riktning rakt mot oss...
Och andligt sett så har vi människor chansen att också ändra riktning - att ta vår Gudslängtan på allvar och välkomna honom.

- julgranen tror en del forskare har sitt ursprung också hos romarna.
Vid deras nyår hämtades en gren från en helig lund och sattes utanför huset, för att bringa lycka. Den lär ha varit smyckad med girlander eller liknande.
Så bra!
Jag älskar min utejulgran! Lycka till alla som ser den!

Hednisk och kristen lyckobringare?

Mest imponerad är jag nog ändå av munken Dionysos som på 500-talet satt med enkla medel och räknade ut när den nya tideräkningen skulle ta sin början.
Han klarade det alldeles utmärkt, så när som på ett par år!
Storartat.

Man tror ju att Jesus föddes mellan år 7 - 4 f Kr.

Om du vill läsa mer, så har en Christer Holmdal satt ihop en bra artikel, med utgångspunkt från en australiensisk astronom Barry Setterfield:
http://www.getsemane.se/christstar.htm

Till sist:
Är det viktigt att vi firar Jesus på "rätt dag"?
Eller är det viktigare att vi firar honom över huvud taget?

Om man går till sig själv igen... så är det väl viktigare att man blir firad och ihågkommen någon gång under året än att alla har glömt bort en och tycker man är oviktig...

Hm, det gäller ju förstås att bjuda till lite och ordna fest...
Och det gör vi ju i kyrkan hela tiden!
Varje söndag är en Kristus-fest, därför är den röd och därför får vi lägga allt annat åt sidan för att välkomna honom i vårt liv.

Himmelsk hyllning

På tal om fest, vi kom just hem från ett härligt födelsedags-jule-kalas på landet.

Det blev mörkt, kolmörkt, endast marchaller lyste upp gårdsplanen.
Inga ljusföroreningar från staden syntes... och vi lyfte blicken... och stod öga mot öga med Vintergatan.
Rymd!
Frihet!
Vi såg universum - och skådade Gud på ryggen.

Ett trefaldigt leve - hurra!
Let it forever be Christmas.
Helene Sturefelt

LJUSFÖRORENINGAR

För mycket ljus

Har du tänkt på att det där konstiga brandgula skenet över stan är en ljusförorening?
Det felriktade och överflödiga ljuset går rakt upp och döljer himlen.

Vad händer när vi inte längre kan betrakta stjärnhimlen?
Vad händer med vår själ?

Astronomer och rymdforskare har tvingats flytta sina observatorium långt ut i Atacanaöknen, läser jag.
Det finns snart inga mörka platser kvar...
Allt är upplyst.
Tyvärr inte "upplyst" i betydelsen kunskap, utan bara överflödigt ljus, som ingen egentligen behöver.

För fåglarnas del så kan de fångas in i dessa stadens "ljuspelare" så att de inte kan sluta sjunga - ljuset lurar dem att tro att det är dag...
De flyger och sjunger och flyger vilse bland molnen tills de störtar, utmattade...

För människans del påverkar de oss mycket negativt.
Hormonet melatonin hämmas när vi inte får tillräckligt med mörker under natten.
Detta orsakar störd sömn och vissa forskare tror att det också kan gynna cancertumörers tillväxt.

Mer mörker efter-lyses!

Cajsa-Stina Åkerström berättade igår mycket intressant i sitt Vinterprogram (radions P1) om detta fenomen med ljusföroreningar.
Hon bor på en enslig plats där mörkret verkligen är mörkt.

Stjärnklara kvällar kan man till och med se Vintergatan.... detta märkliga band av miljoner solprickar...
Tanken svindlar... där ute är U n i v e r s u m ...
Allt annat blir mycket futtigt...
Stjärnhimlen ger perspektiv på livet och det man sysslar med.

Vad händer med oss när vi inte längre kan se himlen?

Vi mister kontakten med universum... vi korkar igen kontakten med rymden och lägger ett ljuslock över oss själva...
Det är allvarligt.
Ännu ett andligt problem som vår livsstil orsakar.

Dessa förbannade gatlyktor!
Förlåt mig, visst behöver vi ljus i våra parker och i trafikkorsningar, men det finns en överdrift som vi borde kunna åtgärda enkelt.

Se här:

Bländar rakt in.

Här är ett trevligt bostadsområde, men där de har de låtit sätta upp högfärdslampor som lyser rakt in i husen.
Lamporna bländar när man är ute och förstör ögats mörkerseende.
Den här typen av lampor är inte konstruerade utifrån den kunskap som finns.
De är "designade" av någon som inte läst sin biologiläxa.

Förr navigerade man efter stjärnhimlen.
Nu har vi överlåtit allt till tekniska hjälpmedel. Inte många kan längre tyda naturens tecken...

Vad skulle ha hänt om de vise männen hade levt på vår tid?
De hade aldrig fått syn på Betlehems stjärna...

Himlens syns inte längre

Låt oss spekulera:
Städernas ljus hade stängt insynen så att planetkonstellationerna - som utgjorde "Betlehems stjärna" - inte skulle kunnat tränga igenom ljusdimman...

Hur skulle då Gud kunnat ge sitt tecken?

Är det därför som dagens människor blir allt mer sekulariserade?

De ser inte naturen... De ser inte "Guds hand"...
De ser bara sina egna, flotta byggnader... och tror sig själv vara den byggherre som skapat allt väsentligt.

"Och ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det."
Johannes kap 1 vers 5

Evangelisten Johannes har sitt namn i almanackan idag.
Hela hans evangelium handlar om relationen mellan ljus och mörker.
Då fanns inga ljusföroreningar.
Då var det mörkret som var problemet, att överhuvud taget kunna se någonting alls med sina enkla oljelampor.

Teologiskt sett är ju mörker allt som har med onska och synd att göra.
Det är det onda mörkret.
Men det finns ett gott och nödvändigt mörker också.

Idag kanske vi skulle vända på ordet:
- Mörkret skall lysa i ljuset...
Alltså, vi behöver med fysiskt mörker!

Nödvändigt.

ABB-tornets julgran.

Vi ser inte ljuset om det är för ljust. Det  låter som en billig självklarhet, men det är inte det.
Mörkret är nödvändigt.

Det är därför frälsningens väg alltid går genom en människas förtvivlade mörkrer...
Det tycks vara en andlig lag.

Är Gud beroende av vårt mörker för att vi ska få syn på hans ljus?

Jag skulle vilja gå med i International Dark Sky Assosiation i USA.
De är de som gjort oss uppmärksamma på denna senaste förorening.
Den moderna människan är otrolig - hur mycket kan vi smutsa ner??

Vårt överflödiga ljus kostar samhället (det amerikanska) 10 miljarder dollar... och 50 öre.

- Vad menas med "överflödigt ljus"?
Det är det ljus som lyser över horisontlinjen som sticker iväg uppåt.
Åtgärd: skärma av det. Rikta det nedåt.

Cajsa-Stina berättade också om det blå respektive gula ljuset:

- det blå ljuset håller oss vakna och är ett viktigt led i ljusterapi.
Men det blir destruktivt när det fortsätter stråla på kontor och arbetsplatser efter solens nedgång.
Hjärnan påverkas och som sagt, melatoninhalten blir störd.
- det gula ljuset är mildare och signalerar "nu går solen ned".

Jag tillhör dem som är mycket ljuskänsliga.
Jag avskyr när vi ska pilla på klockan och manipulera med tiden två gånger om året - för att "få mer ljus på morgonen på vintern" - vem ska bestämma det över mig?
Jag behöver det ljuset mycket bättre på eftermiddagen  när jag kommer hem!

Människan leker Gud.
Vi ändrar på klockan och ska hjälpa Gud Fader - ljusets skapare - få in mer ljus i dagen.
Men i själen är det mörkt...

Förr, innan jag bodde i stan och slapp bländande gatlyktor, kunde jag avläsa klockan på solens ställning på himlen.
Stadens neonljus förstör den förmågan.

Ur led är Tiden.

Jag sover med ögonbindel för att få det riktigt mörkt.
För mig är det en mardröm att ljuset aldrig vilar.
- Släck nån gång! Vi ska sova nu!

Det är tidens tecken.

Släck inte, stanna inte, tänk inte, lyft inte blicken ty då kan du få ett annat perspektiv...
Men på juldagens morgon var det faktiskt mörkt i de flesta butiker.
Så skönt. Vilsamt.

Orkar du en tanke till?
Nä, vi sparar den till nästa inlägg:
"När föddes Jesus eller Den hedniska ljusfesten"

Vi ses. (- inte vi "syns")
De mörkaste hälsningar, i ljuset!
Helene Sturefelt

MELLANDAGS-REANS MARTYRER eller JULKLAPPS-ELÄNDET

Annandag Jul i Karlskrona

Oh så mycket folk det är ute på stan!
Så roligt! Är det så många som ska gå till kyrkan?

Din dummer.
Det är Mamons Tempel som lockar. Inte kyrkan.
Mellandagsreans makt är stor...
Men det är ju en röd dag? Helgdag. Vilodag.
Ska inte de handelsanställda få vila?
Och konsumenterna?

Mot Fredrikskyrkan

Annandag Jul är sannerligen röd, martyr-röd.
Idag firar vi helige Stefanos dag, han som stod för sin tro på Jesus Kristus så trofast, att endast stenarna kunde tysta honom.
Falska vittnen anklagade honom, och domen föll.
Liksom stenarna och hans blod.
Hans vittnesbörd finns bevarat i Apostlagärningarna kap 6.

Vi lider också.
Mr Ego och Fröken Självupptagen har fått fel julklappar...
Nu ska de byta dem mot bättre.
Eller kanske få pengarna tillbaka! Tjäna en slant...
Fy vilket slit det är att springa runt i modden med alla kassarna!

Det är så tragiskt.
De julklappar som skulle bli till glädje, är dagen efter till besvär.
Redan fel.
Kraven är omåttliga.

Marknadskrafterna gnuggar händerna, men snön hindrade oss från att överglänsa förra årets miljardbelopp.
Gläns över sjö och strand alla extraprisers lockelser.

Tänk om vi istället hade lagt 64 miljarder kronor i kollekten, och inte bara 40 miljoner, som julinsamlingen brukar dra in.
- Men man vinner ju inget på det...
Jo!
Man vinner en rättvisare värld. Grogrunden till konflikter kan ryckas undan.

Tage Danielsssons "Karl-Bertil Jonssons Julafton" är ett gott evangelium.
Ta från de rika och ge till de fattiga.
Låtom oss slippa de onödiga presenterna!
Vilken välkonfirmerad pojke han är, Karl-Bertil, som tog taxerings-kalendern och gick till posten och ändrade adresser på paketen.

Hans blida moder fick nästan något religiöst i blicken när hon förstod hur stort detta var...

Denne rödhårige östgöte, Tage Danielsson,  var en mästare på att berätta sanna sagor för vuxna.

50 % allvar, 50 % skämt.

Vår rädsla för allvar.

Det är det det handlar om, sa Roy Andersson, vår rädsla för allvar.

I radions P1 "Vinterpratarna" sa Cajsa-Stina Åkerström att vi håller på att skratta ihjäl oss.
Inte för att vi är glada, nej, utan för att vi är så livrädda för verklighetens egentliga tillstånd att vi låter oss kittlas med underhållning.
Den som vill vara seriös, göre sig icke besvär.

Jo, vi är några som vill vara seriösa.
Jag vill fortsätta tala allvar, även om jag gärna har glimten i ögat.

Kontrasten blev så stor idag, folkrusningen in och ut genom butikerna, och den lite tunnare strömmen till kyrkan...
Jag moraliserar ofta över konsumtionssamhället, och jag gör det eftersom det är ett andligt problem.

Andligt problem?
Du menar väl ekonomiskt?

Nej, jag tänker så här:
Ju mer vi köper, desto mer har vi att döva och dölja.
Ju större konsumtion, desto mer dödar vi vår ande.
Vill du växa andligt?
Sluta shoppa så får du se vad som händer - - -

Du kommer att må fruktansvärt dåligt det första året, ty så fastsnärjd är du.
Tomrummet kommer att gnaga och hungern att skrika, tills du förstår att du har gått till usla brunnar och mättat dig.

Stackars andefattiga svenskar. Vi drunkar i prylar - och snö.
Är det Guds sätt att stoppa oss?
Sända lite oväder med klass II-varning för att vi ska stanna upp... ?

Renen med tom korg.

Julklapparna är sålda på Blocket...

Reklambladen vittnar om de bästa köpen.
Tidningarna har på nytt lärt oss känna igen ordet MARTYR:
Inte många vet att det betyder = vittne.

"Martyrein" på grekiska är att vittna, berätta.
Men ordet känns kidnappat av islamistiska självmordsbombare och har fått bakvänd betydelse.

En kristen martyr dör hellre än förnekar sin relation till Kristus. Han/ hon vill inte sluta berätta om vad gott Jesus har gjort.
En kristen martyr dödar inte.

När vi reste oss upp i kyrkan för att stämma in i trosbekännelsen, var alla mina tankar hos de kristna i Irak...
Det var som om det brände till i ryggen...
Hörde jag ett skott?
Nej, det var bara plogbilen där utanför...

Svärd ska smidas om till plog-bilar!

"Rådet kallade in Petrus och Johannes och sade åt dem att aldrig undervisa i Jesu namn.
Men de svarade:
- Tänk efter själva om det är rätt inför Gud att lyda er mer än honom. Vi kan inte tiga med vad vi har hört och sett."
Apostlagärningarna kap 4.

Men vi tiger.
Vi ska vara politiskt korrekta.
Många är så trötta på detta att tungan halkar och dumheter hörs:
- Flytta hem till ditt land igen! sa pensionärerna i färdtjänstbilen.
- Ja, det ska jag, sa den utlandsfödde föraren.
Vad vet vi om orsakerna till hans flykt hit?

Josef och Maria flydde också med Jesusbarnet till Egypten.
Kung Herodes ville inte ha konkurrens och lät döda alla gossebarn, som en god åtgärd...

Vår egen Kung sa i sitt jultal:
- Hjälp oss dela livets resurser, att vara förvaltare, inte förbrukare, uppbyggare och inte nedrivare.
Det är bra.
Orden är skrivna av ärkebiskop Anders Wejryd och står i frugans bönbok.
Men Kungen vågade inte läsa (bedja) den som en bön, han sa inte "Gud", och han sa inte "Amen."
Politiskt korrekt läst, men ack så andefattigt.

Låt oss inte rea ut vår demokrati!
Den är dyrbar, inte förhandlingsbar, och ska inte bytas ut mot andra lagar.

Men i mellandagarnas realisationsmöjligheter kan jag tänka mig att byta ut lite gammal tid.
Jag har några döda timmar här som jag skulle vilja fylla med liv...

Det saliga bytet fick ske just i kyrkan.
Där kan vi tala om byteshandel - mina synder mot Guds frid!
Mina skulder mot Kristi rättfärdighet.
Iklädd hans kärlek.
Utan extrapris.

Så låt oss inte rea ut vår kristendom!
Den är  i n t e  till salu för halva priset!
Tvärtom, den kostade Gud Fader hela sin allsmäktighet då han steg ned och blev såsom en av oss.

Blodsdroppar

Edert enkla vittne,
Helene Sturefelt

Om jag fick några julklappar?
Några fler bloggläsare - och er byter jag inte bort!

MARIAS FÖDSLOSMÄRTA

Korset i svart, krubban i guld.

Denna julhelgen har jag gått igenom texten till O Helga Natt.
Konstaterar att det är mer en påskpsalm än julpsalm.
Den skulle passa mycket bättre på påsknatten då Jesus genomlidit världens död för försoningens skull.

Precis innan gryningsljuset ska komma på påskdagen kan man sjunga:

"Från himlen bragte frälsaren oss friden, för oss han nedsteg i sin stilla grav...
Folk fall nu neder och hälsa glatt din frihet... "

Inte ett ord om Maria eller Jesusbarnet.

Men låt oss behålla passionshistoriens drama.
Julen varar väl till påska!

Denna juldag, med julottans vibrationer ännu i kroppen, vill jag låta en gravid kvinna samtala med Jesus Kristus på korset.
Det skulle kunna vara ett uttryck för Marias födslovånda.

Våra söta figurer i krubban ska nu få kött och liv.
Det är svårt att föda barn på lasarett.
Ännu värre i ett stall.
Utan bedövning eller lustgas...

Smärtans mörker

JAG VÅNDAS INFÖR SMÄRTAN, HERRE
PRECIS SOM DU GJORDE.
- OM DET ÄR MÖJLIGT,
LÅT MIG SLIPPA DENNA KALK.

DET NYA LIVET FÖDS INTE SMÄRTFRITT.
VI HADE INGEN LINDRING ELLER LUSTGAS
- KUNDE GLÄDJEN ÖVER DET NYA LIVET, SOM SKULLE KOMMA, HJÄLPA DIG IGENOM?

NÄR DU GICK DIN TUNGA VÄG
UPP TILL GOLGATA,
DÅ BÖRJADE FÖRLOSSNINGSVÄRKARNA
OCH DET ONDA TILLTOG...

KUNDE DU DÅ LE I KÄRLEKSGLÄDJE ÖVER GUDSLIVET, SOM VÄNTADE DIG?

JAG KÄNDE HUR DET SPARKADE INOM MIG.
KUNDE DU OCKSÅ GÖRA DET?
VÄRLDENS NYA LIV.

DIN SMÄRTA VAR INTE MENINGSLÖS
LIKSOM MIN INTE HELLER ÄR DET.

"Fäst dina ögon på Jesus
se in i verkligheten själv..."

GUD, HJÄLP MIG FÄSTA SINNET VID DEN AVSLAPPNANDE ANDNINGEN.
HJÄLP MIG FÄSTA HJÄRTAT VID DEN TROFASTE GUDEN.
DET SVÅRA SKALL INTE BESTÅ FÖR ALLTID.

DU, LIKSOM JAG, KOM TILL ETT STADIUM DÅ NATTEN VAR TOTAL
OCH PANIKEN NÄRA.
- MIN GUD, MIN GUD, VARFÖR HAR DU ÖVERGIVIT MIG?

BARA LITE TILL, LITE TILL...
SEDAN GAV DU UPP ANDAN...

VAR DET DÅ DET SKVALPADE TILL,
OCH HERREN GUD FÅNGADE UPP DIG...
... OCH LADE DIG PÅ SITT BRÖST?
DÄR PÅ ANDRA SIDAN?

BARA LITE TILL, LITE TILL...
OCH JAG FÖDDE MIN FÖRSTFÖDDE I NATTEN UNDER BETLEHEMS STJÄRNA.

Smärtan har släppt

NÄR SMÄRTANS SKRI LAGT SIG
FÖLL ETT STILLA REGN FRÅN HIMLEN.
TÅRAR FÖLL FRÅN SALIG GUD
SOM BESEGRAT DÖDEN MED SITT LIV.

KAMPEN ÄR ÖVER
OCH BARNET LIGGER VÅTT OCH VARMT
PÅ MIN MAGE.

VI KOM IGENOM PASSAGEN.
DET HÅRDA VIDGADES OCH BLEV MJUKT.
LIVET HAR INGEN ANNAN VÄG ATT GÅ.
- INTE FÖR GUD HELLER...

JAG TAR DIN HAND I PASSIONSTID
OCH TRÖSTAR DIG MED ATT DET SNART ÄR ÖVER.
VI GLÄDS ÅT DEN SKAPANDE SMÄRTAN
OCH LÅTER LIVET FÖDAS UR VÅRA BLÖDANDE KROPPAR.

Passion för blodröda julkulor.

"JESUS FÖR VÄRLDEN GIVIT SITT LIV".
MÖDRAR I VÄRLDEN GER AV SINA LIV TILL BARNEN,
SOM BLIR TILL.

"JESU KROPP OCH BLOD FÖR DIG UTGIVNA".
MODERNS KROPP OCH BLOD UTGIVET FÖR BARNET I ETT HEMLIGT FÖRBUND.
- LIV AV LIV.
PULSERANDE AV NATTVARDENS BLODRÖDA VIN.

OCH NÄR JAG STÅR INFÖR DÖDEN EN GÅNG,
LÅT MIG DÅ FÅ BEHÅLLA DENNA VISDOM:
"GENOM DÖD TILL LIV".
- SOM ATT KOMMA HEM FRÅN EN LÅNG RESA.

UTAN LUSTGAS.
MOR OCH SON.

"Ett barn är fött på denna dag,
så var Guds välbehag.
Det föddes av en jungfru skär,
Guds son det barnet är."  Sv Ps 126.

Julröda hälsningar,
Helene Sturefelt

O HELGA NATT eller HACKSPETTEN med ADHD

Upplysning

Denna dag, så fylld av känslor, förhoppningar och minnen.
Julafton.
Det är lätt att förlora sig i "förr" - romantiska minnen av gammeldags jular som inte längre finns i vår högteknologiska tid.
Eller den svunna barndomens oskuldsfulla längtan, som sedan förbyttes i besvikelse och i en tro som blev stum.

Följ med till julbönen i Fredrikskyrkan.

Förväntan

Kära församling!
Vi är samlade här för att vi vill något mer med julen än bara äta...
Jag tänker tala till dig som upplever din tro som stum och stelnad, men som ändå i djupet längtar efter att Gud ska beröra dig.

"O HELGA NATT, O HELGA STUND FÖR VÄRLDEN
DÅ GUDAMÄNSKAN TILL JORDEN STEG NED
FÖR ATT FÖRSONA VÄRLDENS BROTT OCH SYNDER..."

Gud vet om din och min sårbarhet.
Gud är inte en arbetsgivare eller försäkringskassetjänsteman som jagar oss för att se om vi uppfyller villkoren...

Nej, Gud är kärlekens Gud som säger:
- Dina tillkortakommanden är inget hinder för mig att älska dig...

På radion fick man under förmiddagen hälsa till släkt och vänner.
Det var så vackert och gulligt.
- Jag vill att ni spelar O helga natt för mina kusiner i Nättraby...
Visst.
Men de var tvunga att tona julens heligaste sång precis i crescendot för att det var dags för nyheter...

Nyheter?
Den största nyheten under julen är väl att Jesus Kristus försonat våra synder!!!

"FOLK FALL NU NEDER
OCH HÄLSA GLATT DIN FRIHET!"

Goda nyheter

Varför måste man umgås med "nära och kära" under julen?

För många är de varken nära eller kära - de är långt bort och de är besvärliga!
Om man ens har några släktingar...

Detta är årets svåraste helg...
Tack alla ni som ordnar "alternativ jul" och bjuder på värme och gemenskap!

Det är mycket lätt att identifiera sig med hackspetten i Kalle Ankas fågelexpedition i djungeln... ni vet han som stör de skönsjungande kolibrierna.
- Happ app appappa papapaaa ...

Han har säkert ADHD den pippin, som han bär sig åt!

Tänk om man fick bära sig åt så på julkalaset bland släkt och vänner...
ställa till en scen... dansa kozac-dans runt granen som man inte har...
Konfiskera den dumma filmkameran som ska föreviga allt och klippa sönder den gammaldags filmen... öppna en dörr i bergväggen, som inte finns och lura in alla där...

Det är inte alla som är så lugna och fridsamma som tjuren Ferdinand.

Vilka sociala koder har du?

Texten i Adams Julsång fortsätter:

"HOPPETS STRÅLE GÅR IGENOM VÄRLDEN
OCH LJUSET SKIMRAR ÖVER LAND OCH HAV
FOLK FALL NU NEDER
OCH HÄLSA GLATT DIN FRIHET!"

Allt sedan den dag jag förstod hur oerhört mycket Gud älskar oss var och en, personligen, genom Jesus Kristus, så har jag fäst mig vid orden "Folk fall nu neder".
Det är precis så jag känner det.

I största heliga glädje vill jag böja mig inför den plats och den person som har lyft mig ut ur mörkret in i sitt underbara ljus!
Men inte i underkastelse.
Utan i helig tacksamhet.

Gud älskar även hackspettar - särskilt dem som har ADHD... och är omöjliga, de som inte orkar sitta stilla och de som bär sig åt...
TACK gode Gud för att din kärlek till oss bär oss genom denna helg.

Ljuset landar på marken

Sakta vandrade jag hemåt genom snömodden, fylld av intryck, alltifrån ljuständningen i de mäkta ljuskronorna i kyrkan till enskilda människor, som värmde mig med sin närvaro.

Gud Jol.
Nej, eller jo kanske!
Eller Jul Gud. Gud är god.
God Jul.

Helene Sturefelt

SILVIA och RÖDKÅLEN

Ur Prästens Dagbok, da´n före Julafton:

Vaknade av att ett sjok snö rasade nedför taket med en duns.
Katten är väl inne?
Kastade ut ett äpple till koltrasten och skottade fram brevlådan.
Det är klass II varning ute - snöovädret kan bli farligt för allmänheten...

Ju mer vi umgås med maskiner, desto mer förvånade blir vi över att det finns väder... nåt som hindrar vår framfart.
Stadsmänniskan är dum och opraktisk, tänker jag och tar på mig tjockstövlarna och går till kyrkan i snömodden.

Det var många flaggor i farten idag. Jag gillar flaggor.
Adam har namnsdag och drottningen fyller år.
Bussarnas glada vimplar skrattade i snöyran och jag skänkte drottning Silvia en tanke.

Men bara en.
Det finns andra som behöver mina tankar och förböner mer...
Borta vid  församlingshemmet var det halv stång.

Sorgligt, men ändå inte.

När jag klädde om i sakristian samlade jag mina tankar:
- Nu ska vi fira Kristus-fest!
Får man tänka så inför en begravning?
Absolut.
En kristen begravning är en Kristusfest.

Jag kan inte döma hur en människa har levt. Men jag kan lysa frid över ett minne och visa respekt över mänskovärdet.
Och vem vet varför man gör sina val som man gör i livet?

"Du Gud utrannsakar mig och känner mig...
Du omsluter mig på alla sidor...
En sådan kunskap är mig alltför underbar..."
      Psaltaren 139

Medan andra julstökar och handlar, så satt vi där, ett litet trevligt sällskap och talade om liv och död.
Vi förundrades hur Gud är en Mästare i Tajming...
"Tillfälligheter" är bara Guds eget sätt att vara anonym.
Han kanske behöver det Han också!

Tänk själv hur många dåraktiga fördomar vi behäftar Gud med.
Nej, då måste nog Han också få gömma sig i hemliga dimridåer fyllda av "tillfälligheter".
Vår sak är att avslöja dem - och tacka Gud!

Alla gudstjänster är förberdda inför julen.
Så skönt att helgen ligger ordentligt på redan "röda dagar" så att det inte blir söndag på måndag.

- Är det lördag idag?
- Ja, fast den är röd. Och räknas som söndag.
- När går bussen då?
- Som på en... eh...

Senare på eftermiddagen satte jag mig i fåtöljen och klappade katten.
Allt är lugnt.
Studerade insidan av ögonlocken en stund...

Mon petit chou

Undrar om drottning Silvia lagar mat till Kungen, sin älskling.
Kan hon göra rödkål? Brunkål?
Vet hon att grönkål heter "långkål" och står på sid 397 i Vår Kokbok?

Mon petit chou betyder = mitt lilla kålhuvud, men också min älskling!
Det är bara att välja...

Jag måste få vara kroppslig för att koppla av från allt tänkande, predikan och lyssnande.
Då sjunker alla ord och möten på plats i hjärtat.

Vegetarisk hjärna

Så vacker rödkålen är!
Vilket mästerverk av nervtrådar och oj vad jag blev röd om händerna..
Lila?... Nej, hur ska detta gå... ?
Jag kan ju inte välsigna församlingen med blålila handflator på julbönen!
Kära nån, vad gör jag nu...
Ringer Systern.

Å andra sidan är violett adventstidens liturgiska färg...
Men det är väl vitt i morgon... ?
Glädjens färg.
Lika vitt som ute. Men vi är trötta i snöskottarmuskeln.

Hur gör kungen och drottningen?
På sin födelsedag skottar Silvia säkert inte snö, men nog får hon väl göra vanliga saker också och inte bara vinka?

Imorgon ljuder Adams julsång vi våra kyrkor.
Det är Människans sång:

"Folk fall nu neder och hälsa glatt din frihet
O helga natt du frälsning åt oss gav."

Det gäller både drottningar, koltrastar och andra människor.
Tack Gud för att Du älskar oss alla så oändligt mycket.

Helene Sturefelt
- men vänta nu - det såg ut som om det var en ängel i rödkålen... ?!

Ängel och Himladrottning!

Gud, göm dig inte mer! Kom ut!
Du behöver inte vara så anonym...
Du vet att jag älskar Dig och har hängt glitter vid jungfru Maria-tavlan, hon som är Himladrottningen!

JULGRAN o COCA-COLA

Inne att vara ute

Har du julgran ute eller inne?
Jag vill gärna ha både ock, men får nöja mig med en utegran.
Den lyser om natten för förortens rådjur och gläder trötta bussresenärer.

Men jag skulle vilja ha en inne också, men huset är inte byggt för julgranar.
Annat var det i prästgården! Då tog vi in bjässar på 3 meter! Det är sant.

Nu ligger allt julpyntet i sin kartong och gråter. Utkonkurrerade av en hopfällbar platsgran som blingar och är lukt- och lusfri.

Sveriges gröna guld

Här kommer en hyllning till granen.

LEGENDEN OM GRANEN

"Vår Herre sa:
- Låt oss välja ett träd som kan vara med vid högtiden då min son skall födas till världen.
Trädet skall peka mot Mig.
Det skall vara evigt grönt.
Det skall ha korsets symbol och ge skydd åt de svaga.

Guds änglar gav sig ut för att leta, och hittade Granen.

- Se här, Herre, detta träd pekar med sin topp mot himmelens sky.
Det är grönt både vinter och sommar.
De små kvistarna är formade till ett kors och de stora grenarna är en tillflykt för den som behöver det.

Och så kröntes granen med Betlehems stjärna.
Glittret var strålglansen från Guds kärlek till varje människa.
De röda kulorna då?
De är blodet från Guds sons blödande hjärta, för dig utgiven, för dig utgjutet...

Det är en underbar berättelse som får granen att bära hela evangeliet.

Stortorgets gran vid Tyska kyrkan

Men du dricker väl inte coca-cola till julmaten?
I så fall ska du skämmas.
Det är julmust som gäller.

Jag vill tipsa om boken "Ett annat ord för mord", skriven av Bror Perjus.
Recensenten Åsa Linderborg skriver i Aftonbladet idag:
- Det är en ohygglig historia Bror Perjus berättar. Coca-Cola är den bruna smörja som rinner i kapitalismens artärer...
"Have a coke and die"...

En av deras fabriker i Guatemala förbjöd allt fackligt arbete. De som ändå vågade, mördades brutalt.
Ägaren citeras:
- Jag bränner hellre fabriken än tillåter fackföreningar!
Han hette John C Trotter och lär ha varit djupt kristen.

Hur då kristen? undrar jag.
En icke reflekterande moralist som går i kyrkan bara för att det är tradition?
Det är inte att vara kristen. Skamligt är det i vilket fall som helst.

Läsk-arbetarna vägrade dock att ge upp. Det var fler som kämpade för sina rättigheter än de som han hann mörda...
En av de drivande bakom detta enastående exempel på internationell solidaritet var svensken Dan Gallin, generalsekreterare i den internationella fackliga rörelsen.

Jag bojkottar fortfarande coca-cola.
Jag tänker inte ens stava namnet med stor bokstav.
Varför är vi så lättlurade?
Hur kan gommen styra över förnuftet?

Fingret åt c-c

Minns ni Enbärsdrickan?
Som barn såg jag farfar dricka denna dryck. Den såg precis ut som c-c... men smakade inte lika aggressivt.
Eller min morfar som drack svagdricka. Också det från något lokalt bryggeri.

Så här är det alltså julmust som gäller.
Det hör ni väl själva att det hör ihop med julgranen.
Julmust och Julgran!

Det heter inte Julgran och Coca-cola, möjligen Kokos-palm och coka-cola, men då är vi någon annan stans och då firar vi inte jul...

Coca-cola... koka kola... Ja! Det kan vi göra.
Men det kallas knäck...

Från köket meddelas att nu har barn och barnbarn bakat både mandelmusslor och lussebullar, och även en omgång coola knäckar.

Gran-kors

Coola hälsningar från en o-knäckt
Helene Sturefelt

P.S Låt bli att ge er ut i trafiken. Stanna hemma.
It´s a must.

ADVENT - vad väntar vi på?

Böneljus

Nu lyser alla de fyra adventsljusen. Det är tre dagar kvar till jul.
Da´n före da´n före da´n före Doppareda´n.
Räknade jag rätt?

Med vad väntar vi på, egentligen?
Att rean ska börja tidigare?
Att temperaturen ska släppa sitt järngrepp om oss?

Jag gick ut en runda ikväll men det var som att andas snabblim...
Näsan klibbade fast i sina egna näsborrar...
Minus 18 grader! I Karlskrona skärgård!

En bit norrut, i Eringsboda, finns en mätstation där SMHI har mätt upp snödjupet:
- 67 cm.
Det är 17 cm mer än i självaste Sälen, säger SMHI (som betyder Sol Moln Hetta och Is...)

Ljus från ovan

Ikväll var vi samlade i kyrkan och spelade "Levande Julkrubba".
Konfirmandarbetslaget var klädda i tidsenliga kläder och bjöd på sig själva i evangeliska ord.
Ett 50-tal personer var samlade.

Nä, detta är inte vi!

När de vise männen hade lämnat sina gåvor, sa berättar-ängeln: Här är:
- Guld till en kung: Jesus är vårt hjärtas kung.
- Myrra till en läkare: Jesus är vår själs läkare.
- Rökelse till en Gud: Jesus är Guds son och vår Herre!

Det är detta vi väntar på.
Eller som Britt G Hallqvist skrev i den lilla barnsången:

"JULEN NALKAS I ADVENT
OCH VÅRT FJÄRDE LJUS BLIR TÄNT
PÅ GUDS LILLE SON VI TÄNKER
NÄR DE FYRA LJUSEN BLÄNKER".

Var inte rädd. Jo lite..

Jag läser med stort intresse boken "Ismaels barn" skriven av några araber som lämnat islam och blivit kristna.
Du ska få läsa vad Khalil skriver. Jag citerar:

"Jag föddes i Jesu Kristi hemland, det kära Palestina.
Vi kallades för araberna på Västbanken.
Jag växte upp under ockupationens skugga i ett land som inte var vårt eget.
Min by låg nära al-Quds (=Jerusalem) - staden som dödade profeterna och stenade dem som blev sända till henne, staden som korsfäste Kristus.

När du föds in i denna miljö, blir du ett barn som kastar sten.
Men man kan inte fängsla en människas tankar och hjärta.
Jag drömde om hur jag skulle befria Palestina och mina drömmar slutade alltid med att jag blev en martyr.

Gud blev min tillflykt.
Jag bad och höll fastan upp till femton års ålder, men till vilken nytta?
Skedde det något mirakel så att vi fick tillbaka vårt hemland?
Uppväckte Gud våra martyrer från de döda?
Gav Gud tillbaka vår förlorade glädje eller gjorde han slut på all blodsutgjutelse?

Varför hade död, folkmord och fördrivningar blivit just vårt folks öde, till skillnad från andra nationer och folk?
Var detta verkligen himmelens vilja?

Jag förkastade alltihop och levde under rena ateismen.
Mitt liv började förlora mening. Moralen vittrade sönder. Faktum är att jag begick alla synder, stora som små.

En dag hände något som förändrade mitt liv. Jag mötte en europeisk kvinna som hette Tina.
Hon var av den ovanliga sorten som utstrålade liv och närvaro, hon fick alla att känna sig värdefulla.
Tina var kristen.

Vår vänskap ledde så småningom till kärlek och äktenskap.
Men jag var inte kristen. Jag bar mig ganska illa åt, drack och raglade hem på gatorna.
Vilket lidande jag orsakade Tina!
Hon bad hela tiden för mig att Gud skulle frälsa mig och upprätta mig.

En dag träffade jag två män som berättade om Johannesevangeliet.
Vi började träffas och samtala.
- Gud älskar alla folk, sa de, Gud bryr sig om varje individ på jorden. Gud samtycker inte med människans ondska eller resultatet av ondskan. Gud är ju källan till godhet, redbarhet och helighet.

Jag lyssnade intensivt med törstigt hjärta.

Efter en tid började jag förstå att Gamla Testamentet innehåller nästan 300 profetior om Kristus, uttalade hundratals år innan de inträffat.
Detta skakade hela min varelse.
Jag förstod att Kristus inte är en vanlig person.

Jag förvånades över att judarna inte trodde på Kristus.
Han är ju huvudtanken i GT.
Och ändå väntar judarna på honom ännu...

Vi muslimer väntar på att Kristus skall återvända som en rättvis härskare som ska döma världen.
Även kristna väntar på hans återkomst som Gud och Kung.

VEM ÄR DÅ DENNE PERSON SOM NÄSTAN HELA VÄRLDEN VÄNTAR PÅ, de må vara judar, muslimer eller kristna?
Det skulle vara mer logiskt om judarna väntade på Mose och muslimerna på Muhammed, men så är inte fallet!

ALLA VÄNTAR PÅ KRISTUS!"

Detta skriver Khalil, en man i femtioårsåldern, som levt hela sitt liv på Västbanken, med knuten näve.
Khalil kämpade med sin muslimska uppväxt tills han kom in i en återvändsgränd.
Han skriver:

"De under som Jesus utförde var annorlunda än andra profeters.
Det var inte så att skillnaden låg i själva budskapet utan snarare så att Kristus var den ende som liknade Gud i hans gudomliga egenskaper och kraft, så att de var ett och samma.

Hur kan Gud ge en profet en sådan förmåga att likna honom även i sin kärlek?

Jag insåg att det fanns ingen möjlighet för mig att nå frälsning genom mina egna goda gärningar eller välgörenhet. Vem skulle rädda mig från min ondska?

När jag till sist inte orkade mer, ropade jag till Gud:

- Låt mig får veta sanningen. De himmelska religionerna tror alla att Du är En, men frågan är om du är långt borta eller om du har förkroppsligats och kommit för att förenas med oss?
Jag fortsatte:
- Jesus Kristus, om du verkligen är min Gud och frälsare, så förvandla mitt liv, förvandla mitt svarta hjärta till ett vitt, mitt hatiska hjärta till ett kärleksfullt, mitt orena hjärta till ett heligt och rent hjärta.

Ljuset kommer!

Vad hände?

Mitt liv började faktiskt förändras på ett sätt jag aldrig vågat drömma om.
Jag började uppleva att glädje uppfyllde mitt inre, utan alkohol och droger.
Mitt liv började få mening. Gud är allt jag behöver.
Tina blev mycket glad att se skörden av alla tårar och böner."

Tack Khalil för din berättelse. Och tack Gud för denna omvändelse!
Du möter oss en och en...

Jag har inte julstädat.
Jag har inte bakat alla kakor.
Jag har inte handlat julklappar.

Hos oss blir det jul ialla fall - trots att frosten får näsan att frysklibba och vi inte vet vart vi ska lägga all skottad snö...

Vi väntar inte längre. Han har redan kommit !!
Jesus Kristus bor hos oss, som hjärtats kung, själens läkare och Guds son.
I all enkelhet.
Men han ska få en busselulle.
Nej, en lusse-bulle menar jag.

Välsignelse till er alla!
Helene Sturefelt