I år ligger helgdagarna tätt. Måndag, Julafton, Juldagen, Annandag och fredag, lördag och söndag efter Jul...
Vi som arbetar i kyrkan är igång hela tiden. I år finns det ingen återhämtning... förrän i januari. Men vi gör det för din skull, för att du ska få en underbar jul där den verkligen händer - i kyrkan.
Vi gör gudstjänster också för att vi måste - Kyrkolagen föreskriver gudstjänst på varje röd helgdag.
Här kommer min predikan, med temat "Guds barn", men jag valde att fokusera på ett annat ord.
LÄRJUNGARNA KOM FRAM TILL JESUS OCH FRÅGADE:
- VEM ÄR STÖRST I HIMMELRIKET?
HAN KALLADE TILL SIG ETT BARN OCH STÄLLDE DET FRAMFÖR DEM OCH SADE:
- SANNERLIGEN, OM NI INTE OMVÄNDER ER OCH BLIR SOM BARNEN, KOMMER NI ALDRG IN I HIMMELRIKET.
DE SOM GÖR SIG SJÄLVA SMÅ SOM DET HÄR BARNET, ÄR STÖRST I HIMMELRIKET.
OCH DEN SOM I MITT NAMN TAR EMOT ETT SÅDANT BARN, TAR EMOT MIG.
Matteus kap 18:15.
Vi är mitt i julfirandet och samlas idag
kring bibeltexter med temat ”Guds barn”. Vi har fått lyssna till Jesaja som
beskriver hur ”vargen bor med lammet och kalv och lejon betar tillsammans – och
en liten pojke vallar dem”… (Du får själv läsa texten i Jesaja 11) och Apostlagärningarna som beskriver hur det utsatta barnet
Moses blev Gamla Testamentets allra största ledare.
Och i evangeliet berättar Jesus alltså om barnen
såsom de största i himmelriket.
Men det handlar inte om barn… inte alls!
Det handlar om ett annat rike där OMVÄNDELSEN är ett faktum, som skapar det nya
livet.
Vi har romantiserat begreppet ”barn” och
tappat fokus på det som är viktigt; att ta ansvar och att kunna lita på
varandra.
Men vad är det då Jesus menar? Omvänd
er…
Om vi skulle sätta en enda rubrik över alla
händelser i Bibeln så är det just detta: att omvända sig. Människorna vänder
sig gång på gång bort från Gud. De vill gå sin egen väg, skapa sina egna lagar
som gynnar de egna intressena.
Människan är sitt eget högsta mått och behöver
inte längre någon Gud, så är dagens uppfattning.
Att skapa sin egen mening är också ett
credo för dagen – men det skapar bara oro och ångest, med en känsla av att allt
tydligen är meningslöst… eftersom vi själva måste skapa vår mening.
- Omvänder er bort från er själva!
Omvänd dig från ditt eget stora Ego. Omvänd dig till den Gud, som
älskar dig och som har en plan med ditt liv!
Det handlar inte om att bara försöka
leva klimatsmart och sluta flyga… eller äta färre kolhydrater och mindre mängd socker…
Nej, omvändelsen
är en bättring som går på djupet, som är en konsekvens av ett verkligt möte med
Gud.
Det är inte du som skapar Gud… det är
Gud som skapar dig… och som ser dig och vet vem du är! Gud känner dina innersta
behov, och ser hur vi försöker mätta vår existentiella ångest med konsumtion
och yttre stimulans – utan någon som helst varaktig tillfredsställelse.
Johannes Döparen ropade:
- OMVÄND ER OCH GÖR BÄTTRING, FÖR
HIMMELRIKET ÄR NÄRA!
Aha! Där fick vi en motivering! Vi ska omvända oss för att Guds
himmelrike är nära – och det är ingen överstatlig myndighet, inte heller något
världssamfund.
Omvänd er och rensa bort allt ogudaktigt
i livet. Och då är det inte bara läpparnas bekännelse, utan en djupgående
ånger som har täckning ända in i personlighetens djup!
Det nya livet kommer när vi vänder
blicken mot Guds kärlek och låter den driva ut all rädsla.
Ja, man kan faktiskt säga att
omvändelsen är en gåva från Gud själv!
Det är inte bara några enstaka synder
som vi skall städa ur… utan vi får låta Gud förvandla oss fullständigt, så som
bara Gud kan göra, med den kärlek som frälsningen innebär.
I Guds totala kärlek kan inget mörker
stanna kvar – allt måste ut, genomlysas, förlåtas – och lämnas.
Herren ber oss att lämna vår gamla
existens och låta förlåtelse, sanning och renhet ge helt nya frukter i vårt
liv.
Omvändelsens äkthet syns på dess etiska
frukter, att vi vet vad som är rätt och fel och lever efter det.
Varje barn, som inte är förstört av de
vuxnas falskhet, har denna inre kompass, som känner Guds hjärta.
Så här i årets sista skälvande dagar,
kan denna söndag mellan jul och nyår bli ett verkligt avstamp till en
avgörelse inför Gud, oavsett om det är första gången eller femtioandra gången.
Vi kan inte leva i Guds närhet och
samtidigt behålla ett sätt att leva som föraktar Guds vilja.
Gud kommer oss mänskligt nära som ett barn
i krubban i Betlehem, men inte för att
vi skall dyrka barnet, utan för att vi skall växa med honom och mogna.
När vi följer Jesus, leder han oss i sanningen
in på lidandets väg, eftersom livslögnen inte tåler sanningen. Samtidigt är det
befrielsens väg! Det är tillit, att Gud leder rätt.
Tillit är att lita på Gud, precis så som
det lilla barnet vänder sitt ansikte mot mor och far, och söker deras
blick.
- Käre himmelske Far,
Tack för att Du vill verka i oss! Förlåt oss allt som hindrar Dig att ta plats.
Tack Jesus för att Du går här mitt ibland oss, och vänder oss om, mot Dig.
Amen.
JESUS FRÅN NASARET GÅR HÄR FRAM, ÄN SOM
I GÅNGEN TID.
LÖSER FRÅN VANMAKT OCH SYND OCH SKAM,
GER OSS SIN KRAFT OCH FRID – HIMMELRIKET ÄR NÄRA! Sv Ps 39.
Välsignade hälsningar från en av många gudstjänster i juletid,
Helene F Sturefelt, predikant,
- med många skor som går åt alla håll - vilket är omvändelsens håll?
Om du vill läsa mer, så finns här ett blogginlägg från den 8 december:
https://helenesturefelt.blogspot.com/2019/12/omvand-er-fran-vad-da.html