Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

lördag 27 juni 2015

MAKTLÖSA GUDAR och REGN

Ingenting. Maktlöst.


Det är inget väder ute. Alldeles stilla. Varken varmt eller kallt. Inte ens ljummet.

All min teknik är sliten. Den står och väger, liksom sommarvärmen.
Vi upplever den kyligaste sommaren på många decennier, och kameralinsen fryser och orkar inte zooma in nånting...

Och min internetuppkoppling har legat nere en vecka.
Kanske beror det på den Star Wars-invasion vi sett här i vår by...

Intresseklubben för Stjärnornas Krig.


Mycket folk har rört sig på stan. Många har hållit andan för alla de konfirmander som idag har bekräftat sitt dop.
Det är stort!

Jag tittade in i en fullsatt kyrka och fick sjunga med i sista psalmen, samt ta emot välsignelsen.
Det är gott.
Och så fick jag krama om "mina flickor" som jag lärt känna lite.

- Må Guds goda Ande leda dig på alla dina vägar...

Fullsatt St Nicolai kyrka!


Jag har cyklat en runda denna väderstilla dag, och vill nu dela några tankar.

Några goda ord från Apostlagärningarna blir den röda tråden:

VI KOMMER MED ETT GOTT BUDSKAP TILL ER:

NI SKALL OMVÄNDA ER FRÅN DESSA MAKTLÖSA GUDAR, TILL DEN LEVANDE GUDEN, 
SOM HAR GJORT HIMMEL OCH JORD OCH HAV, OCH ALLT VAD DE RYMMER.
Apostlagärningarna kap 14:15-17.

Det som vi tillåter styra vårt liv, det är vår gud.
Allt som vi låter påverka våra värderingar, har makten över oss.

Tänk om internet har blivit vår nya Gud?
Vilken makt har Google? Apple? Alldeles för stor...

Facebook, bloggar och internetsajter fyller vår tankevärld. Och utan att vi vet hur det gick till, umgås vi med maktlösa "gudar"...

Strömlös. Maktlös.


Det kanske inte var detta som Paulus och Barnabas varnade för en gång när Apostlagärningarna skrevs, men ibland behöver vi se på oss själva utifrån andra synvinklar.

Det som inte kan trösta mig, uppmuntra mig, ge mig hopp och bota mina sjukdomar är en "maktlös gud".

Om jag går till fel källa, förblir jag otröstad, missmodig, hopplös och sjuk...

- May the Force be with you...

Force. Var är kraften?



- Omvänd er till den Levande Guden.

Vilket underbart uttryck!
Bibelns ord för inga teoretiska resonemang om olika Gudsbegrepp. Nej, det handlar om handlingskraft från Högsta nivå!

Dagligen behöver jag påminnas om detta.

Det är så lätt att tappa fokus.

- Herre, sänd en människa i min väg som kan trösta mig...

 Låt mig få komma till insikt som upprättar mig.
Ge mig ett ord som föder hopp.
Och en läkare som förstår...

Gång på gång händer det!
Genom Helig Ande finns det en direktkontakt med Levande Gud.

Inte via några guider eller andra omvägar.

Och jag är så tacksam.

Direktkontakt.


Vi konfirmerar vår tro på den makt som ligger bakom hela universums tillblivelse.

Allt som stöder livet är en del av denna Levande Gud.
Men där det finns en baktanke, eller ett syfte att binda, där lurar de maktlösa gudarnas ombud.

Speldjälvar, drogdemoner, relationsmissbrukare och förklädda vargar i fårakläder.
Eller självaste Darth Wader...

Låna inte ut den vita dräkten!
Den är förbehållen den som håller sitt dop högt och till den som lever i Guds nåd.

Men det var snälla Star Wars-figurer som samlade in pengar till hjärnforskning.
Typiskt att det var rymdvarelser från en annan värld som tycker att vi behöver göra det..; )

Halva konfirmationsgänget...


FÖRR I TIDEN LÄT HAN ALLA HEDNAFOLK GÅ SINA EGNA VÄGAR,
MEN ÄNDÅ GAV HAN SITT VITTNESBÖRD OM ATT HAN FINNS,
GENOM ALLT GOTT HAN GÖR.

FRÅN HIMLEN HAR HAN GETT ER REGN OCH SKÖRDETIDER, 
HAN HAR MÄTTAT ER OCH FYLLT ERA HJÄRTAN MED GLÄDJE.
Apg 14.

Guds ord är tydligt med att alla människor i alla tider har möjlighet att ana Guds existens.

Istället för att fråga:
- Varifrån kommer det onda?... bör vi nog börja med det motsatta frågan:

- Varifrån kommer allt det goda?!... det blir ju en helt annan ingång till de stora livsfrågorna!

Det stora mysteriet är ju att det goda över huvud taget finns. Eller hur!
Och att vi där börjar med att tacka Gud.

Måne och sol, vatten och vind och blommor och barn, skapade Gud.
Himmel och jord, allting är hans, herren vår Gud vill vi tacka!

Detta var konfirmandernas sista psalm innan de tågade ut ur kyrkan.
Fint!

Blommor och barn och konfirmander.


Ja, så var det då det här med regnet...

Gud låter sin intelligens anas i de naturlagar som finns.
Men nu får vår Herre gärna blåsa bort dem till Ryssland - vi behöver värme!

Annars blir det inga skördetider...

Trons skördetid.


Käre himmelske Far, Du som är Levande Gud,
tack för att Du mättar oss både till kropp, själ och ande, med Ditt Ord.

Tack för att Du har kraft att fylla våra hjärtan med glädje, riktig glädje, som stannar kvar även när vi vaknar upp efter festens högtidligheter eller helgens äventyr.

Herre, hjälp oss att inte vara trolösa mot Dig, utan stå fasta.

Och när vargarna angriper oss, skydda oss i Jesu namn och håll oss vid gott mod.
Amen!

Trons nyckel. Säker anslutning.


Anslutning till lokalt nätverk.. är nu ansluten, men en kabel är inte ansluten...
Suck.
Hastighet 100 kilometermegabittt i timmen, med ljusets hastighet. Fast vädret står still.

Regn, håll dig borta!

Med bönemakt och solsken,

Helene Star Warsfelt

Ingen stjärna.

lördag 20 juni 2015

SMÅGRODOR o RAMADAN


Klassisk midsommarbukett.


Hur har en fransk militärmarsch kunnat bli midsommarens populäraste danslek?
Är det sommaren vi tror på i kyrkan?
Och hur ska muslimerna i Kiruna överleva Ramadan?

Det underbara nordiska midsommarljuset gör att det finns gott om tid att klura på svåra frågor.

Här nere i söder är natten bara fyra timmar lång.
I norr är det midsommarsol dygnet runt...

Lustiga grodor.


... och det är en svår kombination om man är troende muslim som vill gå in i den muslimska fastan, och överleva.
Muhammed skapade denna tradition i Saudiarabien, där dag och natt är ungefär lika långa året runt.

Något måste göras. En förändring måste till. Tidtabellen ändras.

I Mellanöstern är det inte lika svårt att avstå mat och dryck under dygnets ljusa timmar, när nattens timmar erbjuder lika lång tid att äta under.

Skåne kl 23.


Jag ska dela några tankar från en butiksägare i Karlskrona och vad några muslimska vänner säger om detta.

Det handlar alltså om att avstå mat och dryck i solidaritet med de fattiga, och att fördjupa sin Koranläsning och gudstro.

Men under ramadan ökar konsumtionen av mat, och även försäljningssiffrorna ökar i butiken, säger Sadiq.

- Röda linser, ris, saft, olja och annat som ger snabb energi ökar, liksom vinbladsdolmar och dadlar. Vi räknar med att sälja dtygt 30% mer än under en vanlig månad, säger butiksägaren.

Jag förstår inte.
Vad är det då som man avstår i från? Vari består fastan?

Stångresning på gång.


En god vän förklarar:

- Det inre är lika viktig som det yttre. Tungans fasta, i form av vad man säger, är lika viktig! Vi blir medvetna om att avstå från dåliga uttryck, fula ord och negativa rykten.

Det är bra. Det behöver vi alla påminna oss om.
Men hur går det när man är hungrig?

Jag kan bara tala för mig själv och erkänna hur dåligt humör jag har när blodsockret sjunker och jag inte fått äta på fyra timmar... Det är inga snälla tankar jag tänker då!

Snälla människor.


En annan muslimsk vän fyller i:

- Det är inte så svårt att avstå från att dricka vatten här i Sverige, det är ju så kallt...

Själva ordet Ramadan var från början namnet på årets nionde månad, som kännetecknades av torka och svält.
Ordet härstammar ifrån det semitiska ordet för "stark hetta".

... det är mycket svårare i Syrien där värmen är så mycket större. Men å andra sidan är dagen kortare...

Ja, det gäller att inte ta världsliga ting för givet!

Vilken resning! Tar inget för givet.


Men jag förstår ändå inte hur det är möjligt att sköta ett jobb här utan att äta eller dricka.
Jag skulle inte vilja möta en bussförare, läkare eller kassörska som inte har ätit eller druckit på hela dagen!

- Det gör du inte heller, sa en sekulariserad muslim som lämnat det gamla livet bakom sig. De ligger och sover hela dagarna... och äter sig proppmätta på nätterna och förstör sin hälsa.

Nu började samtalet hetta till och grodorna runt midsommarstången gömde sig.

- Ramadan förstör magen, sa han, matsmältningsmedikament ökar... för att hela kroppen kommer i olag.

Under natten renas kroppens stora organ, och om man äter då, störs den processen.
Förbränningen kommer i otakt och det ökar risken för övervikt.

Och tidningen rapporterar att i en del länder utfärdas en varning om risken att äta för mycket sötsaker efter solnedgången.
Det ställer till problem är insulinnivåerna skjuter i höjden.

Även användandet av elektricitet ökar, eftersom man lagar mat under natten och behöver ha lampor tända.
Det är en bakvänd återhållsamhet.

Roskrans för herrar. Vackert.


Jag fortsatte lyssna till samtalet mellan mina vänner.

Den trofasta fundamentalisten sa:
- Vi utvecklar tålamod och ökar vårt medvetande om hur andra har det, och vad Gud kräver av oss.

Den sekulariserade muslimen sa:
- Men ramadan fungerar inte här i Norden, bara i Saudiarabien, låt den stanna där så får vi leva ett modernt liv här och nu!

- Nej, i Kiruna har shejkerna gett tillåtelse till att följa Mekkas tidtabell för ljus och mörker.

ÄT OCH DRICK TILL DESS ATT EN VIT TRÅD I DAGBRÄCKNINGEN TYDLIGT SKILJER SIG FRÅN EN SVART.
IAKTTAG SEDAN FULLSTÄNDIG FASTA TILLS NATTENS INTRÄNGANDE.

- Men ni måste följa Koranens ord till punkt och pricka! Om ni ändrar en regel, varför inte ändra alltihop och modernisera religionen, sa den sekulariserade och gick. Detta har ingenting med Gud att göra.

Den troende suckade och sa:
- Min tro prövas ännu hårdare här där natten bara är fyra timmar.

Grodorna kväkte, och jag tyckte mig höra marschmusik i bakgrunden.

Ibland möts inte perspektiven.

"Jag tror, jag tror på sommaren!" Inte.

Tror inte på plåtgrodor.


Vi förflyttar oss till Napoleonkrigen och till fiendskapen mellan britter och fransmän.
Grannar har alltid retat varandra och så gjorde engelsmännen med de grod-ätande fransmännen.

- Frog! lär ha varit ett öknamn på fransoserna.

Den taktfasta marschen hade följande strof:

- Au pais camerades, au pais camerades!

I steg/ i takt kamrater!
Men engelsmännen bytte ut ordet till groda istället...
Så långt är jag med.

Men hur i all sin dag hamnade denna retsamma militärsång i Sverige?
Och hur kunde frog-visan bli en danslek runt vår svenska midsommarstång?

Hur kom du hit?


Och ännu värre, vem hittade på vers 2 - om grisen??

- Båd' öron och svansar hava de...

Jag vågade knappt sjunga om detta djur, medveten om att min sjalbeslöjade fina vän var med i skuttandet...
Det går väl an att sjunga om grodor, men inte om grisar när man är muslim - och absolut inte under Ramadan!

Nu krockade perspektiven i 190 vill jag lova!

"Jag tror, jag tror på..." sommarens alla djur. Inte.

Åt inte vi upp dig i julas?


Vi kristna har det inte så lätt vi heller.

Fastan före påsk sköter vi visserligen på ett helt annat sätt - dagtid - och fokuserar inte alltid avståendet på mat, utan lika ofta på att undvika sitta här vid datorn... eller låta bli att titta på TV.
Som exempel.
Och ge tiden till bön och Bibelläsning istället.

I midsommartid är det ännu svårare att få till det här med bön och Bibelläsning.
Kyrkornas gudstjänster fylls med Evert Taube-musik och Astrid Lindgren-låtar.

Borta är psalmer om Jesus Kristus. Texter om lag och evangelium undvikes till förmån för milda Psaltarpsalmer om naturen.

Predikan byts ut mot kåserier.

Naturens skönhet.


Bagaren äter inte sina egna bullar.
Degen är utan jäst.
Brödet blir inte gräddat och ingenting mättar en hungrig själ.

Det är också en mycket bakvänd "ramadan"... att i själva kyrkan möta sekularisering istället för trosviss förkunnelse om vad Jesus betyder för oss.

För säkerhets skull frågade jag några vana kyrkbesökare om vad de tyckte om musiken i gudstjänsten.

- Mycket trevligt! Verkligen mycket bra!

Och Stig Ohlins trosbekännelse sjöngs högre än alla sommarpsalmer tillsammans:

"Jag tror, jag trooor på sommareeen!"
Detta tycks vara kyrkans Credo. Det har krympt. Skaparen är utbytt mot skapelsen.

Förr kallades det avgudadyrkan, men idag går allt bra, bara folk kommer till kyrkan.

Kristus på korset darrade till lite.
Grodorna var tysta.
Jag gick hem.

Credo.


Kanske ska jag bli troende muslim istället?
Där finns ett allvar som jag kan uppskatta. En seriös inställning till sin tro

Perspektiven är mycket förvirrade. Omkastade.

Men jag vågar inte bosätta mig i Kiruna ifall shejken ändrar sig... Möjligen kan jag smyga in i en kyrka, äta en liten groda så jag inte svälter ihjäl, och spela en militärmarsch på orgeln, i valstakt.

Det är ju ändå sommar.

Sommartro.


Jag tror att jag ätit sur grädde till sillen...

Och ingen vågade tala om för våra muslimska vänner att vi just dansat runt en fallos-symbol med två ringar... och där girlanderna bildade två trekanter...

Fastan gäller även sexualiteten under dygnets ljusa timmar!

Fy vad vi har krånglat till det.

Kranslösa hälsningar från
Helene F Surefelt, vintertroende.

I bön för vår älskade kyrka.

- Små sillarna, små sillarna är lustiga att se...

Hjälp! En trekant.

torsdag 18 juni 2015

KONFIRMANDTRÄFFEN


 Att leva är inte nog...


Vilket fint möte det blev!

43 st sommarglada konfirmander träffades idag i församlingshemmet för att samtala med några av oss äldre om vad konfirmationstiden kan betyda.

19 st av oss, som brukar gå i kyrkan, tyckte det var roligt att ställa upp och få lyssna till deras frågor.

Nåja, som pedagogen hade skrivit...

- Vem är du? Tror du på Gud? Hur var det att vara ung på din tid?
- Brukar du be? Vad händer efter döden?
Ge oss ett gott råd på vägen...

Ett gott råd.


Jag ska försöka återge hur jag upplevde den här förmiddagen. Psalmen 794 blir mellanspel.

VI ÄR INTE HÄR FÖRGÄVES, VI KOM INTE UTAN SKÄL.
DEN SOM SÖKER FINNER VÄGEN,
    VÄGEN FÖR EN VILSEN SJÄL.

Det som slog mig var alla ungdomars lätthet till att samtala.
Deras frimodighet i att även berätta inför andra var avundsvärd.

När jag var ung var det bara pinsamt att få frågan... och ingen ville utmärka sig och göra sin röst hörd.
Men så är det inte längre, tack och lov.

Bra samspel.


Jag berättade hur viktigt det är för mig att den kristna tron uttrycks med Kraft.
Det handlar inte bara att sitta stilla och vara lugn...

... för då somnar man ju! sa en av tjejerna.

Och det kan inte vara meningen!

För mig måste tron uttryckas med den energi vi har. Redan på morgonen.
Det är först på kvällen som lugnet behöver infinna sig.

Det betyder också att musiken i kyrkan behöver vara kraftfull, för min del.
Är den alltför intetsägande, eller medhårs, eller gammaldags, då talar den inte till mig, särskilt inte när jag själv var tonåring.

Jag behöver musik som berättar om Jesus, med puls!

Kraftfull!


För Jesus är hårdrock.... Korset är hårdrock.
Det är inget vi kan ta lätt på, eller tona ned. Hos honom finns kraften.

Eller som en av mina systrar brukar påminna mig om, när jag har det svårt:
- Jesus hade det inte heller så lätt på korset...

Hm.

Jag kan aldrig bära korset som ett "smycke" - det innehåller så mycket mer!
Det ska bäras med respekt, eller ännu hellre: korset skall bära mig...

Jesus, bär mig.



VI ÄR INTE HÄR FÖRGÄVES, ENSAMMA HAR VI EJ GÅTT.
FÖRE OSS HAR MÅNGA VANDRAT,
    SAMMA VÄG I TRO OCH HOPP.

Idag lär man sig inga psalmverser utantill, men alla texter som man kan själv, är till stor hjälp många gånger.
Psalm 794 är en ny, fin psalm som beskriver vad man kan känna.

Jag tänker på aftonbönen som vi bad hemma som barn. Tänk att "Gud som haver" kan ha så rikt innehåll att den leder till att tron på Gud blir levande.

Och jag minns att det var bra att ha mamma, då jag själv var konfirmand i Vikens kyrka, och få förklarat för sig vad som var upp och ned på psalmboken...

Som jag förstår det på dagens ungdomar, vet de hur viktigt det är att ha en bra vuxenkontakt.
På 70-talet var inställningen mer att "barnen klarar sig alltid".

Så enkelt var det inte. Kunskapen i psykologi är bättre nu.
Och tack pappa för att du ändå tog dig tid att lyssna när jag var ledsen.

Lyssnar.


Sölvesborgs församling har varit på Södra Hoka på ett tredagars-läger med sina konfirmander.
Lyckliga er!
Det är en fantastisk gård, där potatiskällaren är inredd till ett mysigt andaktsrum, och där många har kommit till tro.

Jag delade ett minne från mitt konfirmandläger i Dalsland, Kyrkans gård på Dal, som det hette.

Varje kväll var det aftonbön med gitarr och ljuständning i den lilla kyrkan i Skållerud.

Men en kväll råkade jag trampa på något vasst och blev sittande i vägkanten, utan att kunna gå.
Då kom prästen, stannade till, och lyfte sedan upp mig över sina axlar!

Han bar mig som ett lamm tillbaka till lägergården, och där satte vi oss på hans expedition. Han tog bort taggen och sedan bad vi aftonbön där.

Allt tal om Gud såsom den gode herden har sedan den stunden blivit en verklighet för mig!
Tack Bengt-Vilgot Johansson för din medmänskliga omsorg.
Du gjorde tron levande.

Den gode herden, på riktigt.


Att tro på Gud har alltid varit en självklarhet för mig.
Därför förvånade det mig att så många av de inbjudna vuxna inte tyckte det...

Flera av de äldre erkände att de inte trodde på Gud.
Ändå går många av dem till morgonmässan på onsdagarna.
Det är något jag inte förstår...

Jag hade så gärna pratat mycket mer med dessa tre fina tjejer, som satt vid mitt bord. Jag hade velat fråga dem vad de själva trodde, hur de såg på Gud.

Förståndet kan aldrig omfatta Guds existens.
Men i hjärtat kan vi ta emot honom, som i en kärleksfull relation.

Som att ta emot bollen!


VI ÄR INTE HÄR FÖRGÄVES, HÄR TAR INTE VÄGEN SLUT.
GUD BÄR DEN SOM  STÄNDIGT FALLER,
    DEN VARS KRAFT HAR SINAT UT.

Vad händer efter döden då?

Ja, nu hade vi behövt flera timmar på oss för att våga säga något om det.

Mitt enkla svar fick handla om att vi får ta konsekvenserna av vårt liv - både här och nu, men också efter döden.
Förlåtelsen är ett viktigt ord, där fel och misstag kan lösas ur sin "karma-förbannelse".

Gud känner oss alla. Han kan inte döma någon felaktigt. Det är en stor trygghet.

Och återigen, det Jesus har gjort för oss på korset gör att vi får ta med oss den försoningen, även efter döden!

Det är den kristna människans frihet.

Grattis. Till oss alla.


Kyrkoherde Marie Carlsson ledde det sammanfattande samtalet efteråt, där vi bland annat fick höra alla goda råd som konfirmanderna fick med sig.

Mitt råd är:

1. Tacka Gud för det du har. Din tacksamhet gör dig glad.
2. Ropa på Jesus om du kommer i svårigheter. Hans namn är det starkaste, både i den andliga världen och i den mänskliga.

Och så frågade jag vid vårt bord om jag fick be för dem nu under deras vecka fram till konfirmationen.

Det fick jag! Och säkert längre än så.
Precis som min farmor och min fadder en gång bad för mig.

Så, finaste Alma, Klara och Tilde, nu ber jag att ni skall vara omslutna av Guds kärlek, att Guds goda Ande skall leda er på rätta vägar, och att ni ska få lära känna Jesus Kristus som er bäste vän!

Med eller utan tagg i foten...

Skadad tass...


Nu väntar en skön stund på balkongen i min korggungstol.
Sedan laddar jag inför en spelning på äldreboendet med Ukulele-gruppen!

VI ÄR INTE HÄR FÖRGÄVES, TRÄGEN VINNER LEVNADSLUST.
JESUS VANDRAR MITT IBLAND OSS,
     GER OSS MOD OCH GER OSS TRÖST.


Varmaste midsommarhälsningar, med jordgubbssmak,

Helene F Sturefelt,

- hårdrockskristen, gungande tacksam och rullande glad.

Heja Sölvesborg.

tisdag 16 juni 2015

STUDENTFEST Breaking the Law INTE BOSKAP!

Studentfest.


- Sjung om studentens lyckliga da'r! Låtom oss fröjdas i ungdomens vår!

Ja, det har sjungits och skrålats överallt. Från min balkong såg jag frihetsglada gymnasister med vita studentmössor.

Lövade traktorflak passerade, fullastade med kreatur, nej vad säger jag, med glada ungdomar.

Men det lät som kreatur...

Inte kreatur! Badsälar.


Jag minns hur snabbt frihetskänslan förbyttes till oväntad osäkerhet.
Men, vad ska man nu göra om dagarna?

Skolan hade ju gett livet dess inramning och trygghet, även om det stundom kändes som en alltför kravfylld plåga.

- Än klappar hjärtan med friska taaaag, och den ljusnande framtid är vååår!

Det var ju det man upptäckte.
Att framtiden var där. Med alla nya beslut som skulle fattas.

Och ljuset mörknade snart när arbetsmarkanden gjorde sig påmind... liksom svårigheten att komma in på vidareutbildningar - om man nu orkade det.
Eller omöjligheten att resa ut i världen, eftersom man inte hade några pengar...

Exotiskt.


FÖR ÖVRIGT ÄR ATT SÄGA:

- LÅT VARNA DIG! INGEN ÄNDE ÄR PÅ DET MYCKNA BOKSKRIVANDET,
OCH MYCKET STUDERANDE GÖR KROPPEN TRÖTT.
                                                            Predikaren kap 12:12.

Jag var lyckligt lottad som fick plocka gurkor på Svanebäcks Driveri i Viken... och sedan kom in på Glimåkra folkhögskola.

Och lyckan har stått mig bi.

Men nu vill jag dela ett färskt ögonblick från förra helgen, då jag fick glädjen att fira en nybakad student.

Vi har både den kristna tron och musikintresset gemensamt - dock inte hårdrock - så jag skrev en visa i utbildningssyfte...

Party!


Var så goda: Judas Priest's BREAKING THE LAW med ny lyrik av undertecknad, framförd på hårdrockspimpade ukulele samt iklädda svarta peruker.

Det envisa riffet har bitit sig fast. Det är det jag kör runt, runt i texten.
A-moll, F och G...


VAD SKA NI NU GÖRA NÄR SKOLAN
ÄNTLIGEN ÄR ÖVER, FÖR ER DEL?

SKA NI SOVA BORT HELA SOMMAR'N?
VARA SLÖA, LATA OCH SLAPPA?

      //: BREAKING THE LAW ://

Breaking the Law? Inte.


INTE SKA NI BRYTA MOT REGLER
SVÄRA, SUPA, SLÅSS PÅ RUNDELLA!

NEJ, JAG TROR NI TAR FRAM GITARREN
DRAR ETT RIFF, OCH GÅR HELLRE TILL STRANDEN!

        //: BREAKING THE WAWES !  ://



ALLA DE TALANGER NI HAR FÅTT
LÅT DEM BLOMMA TAKTFAST OCH CHARMIGT.

MEN OM STRÄNGAR BRISTER SÅ MINNS DÅ:
HELLRE SATSA ÄN ALDRIG ATT VÅGA!

        //: BREAKING THE STRING !  ://



NI STUDENTER HYLLAS ORDENTLIGT
MED MIN HÅRDROCKSVISA PÅ "UCKE",

MÅNGA PRÄSTER FÅR ER VÄLSIGNA
SÄRSKILT ALLA DE RUNT OMKRING ER!

      //:  BLESSING THE BOYS !  ://

Trestjärnigt!


Så gjorde vi det - när partytältets jubel hade lagt sig - vi välsignade de nyblivna studenterna genom att bilda en stor länk med armar, som nådde fram till grabbarna.

- Herren välsigne er och bevare er...

Småbarnen badade i poolen.
Det grillade köttet var åtnjutet liksom alla goda pajer och sallader.
Storfamiljen från Syrien och Eritrea växer samman allt mer med oss.

Ja, vi är rikt välsignade! Med varandra! Och Guds kärlek.

Barnasinne och barnaskap!


Nej, inte ska vi bryta mot lagen, Breaking the Law.

Eller finns det tillfällen när det är nödvändigt?

Jag tänker på de asylboenden i Fur, som nu tvingas flytta p g a mänsko-ovänliga regler.

- Det är mycket tragiskt, säger Anders Nordin på Stimulans Invest (!) som driver boendet i Fur.
Anledningen är att avtalet med Migrationsverket går ut på torsdag.

Men det visste ni väl??

130 personer måste nu splittras och transporteras till Sveg och Östersund...
Hoppas de får åka dit i en rolig studentvagn...

- Men om domen kommer redan i morgon så öppnar vi boendet direkt igen.
Men då blir det andra flyktingar som kommer hit.

Och Fur-bygdens underbara människor, som byggt upp relationer och skapat kontakter, får se sitt verk brytas ned.

Det är människor det handlar om! Inte boskap!

Boskapsgroda.


Pressansvarig på Migrationsverket, Johanna Uhr, beklagar också det inträffade.

- Det är ju inte bra för individerna. Men våra regler är sådana. Hela upphandling 7 har överklagats, och ärendet ligger nu hos Förvaltingsrätten.

Om reglerna är dåliga - ändra dem då!
Bryt inte sönder den mänskliga gemenskapen en gång till. Flyktingarna är tillräckligt traumatiserade ändå.

Den ljusnande framtiden kom verkligen av sig.

Här skulle man vilja gå in och bryta reglerna....

Det är mycket som är smutsigt...


Det är mycket orättvisa i världen. Det enda vi kan göra är att försöka visa varandra medmänsklig kärlek, så länge vi har varandra.

Eller, med de tuffa orden från Predikaren igen, där vi hör kung Salomo tala:

YTTERLIGARE SÅG JAG UNDER SOLEN ATT PÅ DOMARSÄTET RÅDDE ORÄTTFÄRDIGHET.

DÅ SADE JAG I MITT HJÄRTA:

- BÅDE DEN ORÄTTFÄRDIGE OCH DEN RÄTTFÄRDIGE SKALL GUD DÖMA,
TY VARJE FÖRETAG OCH ALLT VAD MAN GÖR HAR SIN TID HOS HONOM.


JAG SADE I MITT HJÄRTA:

- FÖR MÄNNISKORNAS SKULL SKER DETTA, FÖR ATT GUD MÅ PRÖVA DEM, 
OCH FÖR ATT DE SJÄLVA MÅ INSE ATT DE ÄR SOM BOSKAP...

Jaha... då hade jag rätt i alla fall...
Det var inte roligt.

Ledsen smiley.


TY DET GÅR MÄNNISKORS BARN SOM DET GÅR BOSKAPEN, DEM ALLA GÅR DET LIKA.

SOM BOSKAPEN DÖR, SÅ DÖR OCKSÅ DE.
SAMMA SLAGS ANDE HAR DE OCKSÅ!

ALLA GÅR DE MOT SAMMA MÅL.

ALLA HAR DE KOMMIT TILL AV STOFT.
VEM KAN VETA OM MÄNNISKORNAS ANDE ATT DEN STIGER UPPÅT?
OCH OM BOSKAPENS ANDE ATT DEN VAR NED UNDER JORDEN?


OCH JAG INSÅG ATT INGENTING ÄR BÄTTRE FÖR MÄNNISKAN ÄN ATT HON ÄR GLAD UNDER SITT ARBETE,
TY DETTA ÄR DEN DEL HON FÅR.
                                                  Predikaren kap 3:16-22.


Delar glädjen.


Jaha.... då hade studentsången också rätt, i alla fall!
Så roligt.

- Sjung om studentens lyckliga da'r, låtom oss fröööjdas...!!

Vi delar musiken, flaggan, grillen och poolen.
Vi delar festen, sorgen, hoppet och bedrövelserna, och skapar idag gårdagens morgondag, med glädje.

Delar flaggan.


Lagriktiga hälsningar, med lätt civil olydnad, från en urgammal kreaturs-student, fortfarande sångarglad,

Helene Sture Kofelt,

- inte Judas Priest, men väl Jesus Christ Priest!

Mu!

JP på Sweden Rock.




måndag 15 juni 2015

SVÅRA VÄGEN VALDE OSS - om PRINSENS BRÖLLOP

Prinsessan Sofia och prins Carl-Philip.



Man behöver inte vara rojalist för att bli berörd av två människors kärlek.

Lördagen den 13 juni gifte sig vår prins Carl-Philip med Sofia Hellqvist i Slottskyrkan.

Prinsens tal till sin brud möttes av stående ovationer!

- Sofia, vi valde aldrig den svåra vägen, den valde oss.
Varje gång vi försökte välja bort den, förde kärleken oss samman igen.

Varje gång vi försökte vara ifrån varandra, så blev mitt hjärta tomt.
Och till sist, till sist Sofia, valde vi rätt - ett beslut som gör mig till världens lyckligaste man.

Sofia, du fyller mitt liv med kärlek och glädje.
Idag bevisar vi att kärleken över vinner allt. Sade prinsen.

Högtidsdag.


Vilken dröm att få så innerligt vackra ord sagda till sig, och med en sådan närvarande värme!
Vi var många som satt med näsduken i hand...

Alla människor har sin väg att gå, men för prinsar och prinsessor är valmöjligheterna inte lika många.

De borde ju vara fler, kan man tycka, men när någon av "börd" (vilket ord!) väljer en livskamrat "utan börd" (ännu värre ord) så ifrågasätts valet.

Kan en vanlig människa lära sig leva hovlivet med all den offentlighet som det innebär?
Övervinner kärleken olika uppväxt och olika referensramar?

Kärleken övervinner allt.



För kronprinsessan Viktoria och Daniel har det gått mycket bra.

Och det tror vi att det skall göra även för Sofia och Carl-Philip - även om hon varit bikini-brud i en utvikningstidning...

... van vid en annan sorts offentlighet. Är det detta som antyds har varit deras svårighet?

Det finns väl värre saker.

Och jag tänker i mitt stilla sinne, nej i mitt upprörda sinne, att det vi gör i vår ungdom måste få vara tillåtet!
Likaså att lämna det och gå vidare.
Med erfarenheter som gör en klok.

Och det tror jag vår nya prinsessa är.

Blåsväder i varma vindar.


Prinsens fantastiska tal anspelade på Dag Hammarskjölds ord ur hans "Vägmärken".

ANDRAS VÄG HAR RASTPLATSER I SOLEN
DÄR DE MÖTAS.

MEN DETTA ÄR DIN VÄG,
OCH DET ÄR NU, NU DU INTE FÅR SVIKA.

GRÅT, OM DU KAN, GRÅT,
MEN KLAGA INTE.

VÄGEN VALDE DIG - OCH DU SKALL TACKA.

Östgötablåklint.


Pilgrimscentrum i Vadstena hade för några år sedan dessa ord av Dag Hammarskjöld uppsatta runt Tycklinge, till eftertanke och meditation.

De fick en avgörande betydelse för mig, då gammalt liv byttes mot nytt, och kärleken åter fick blomma.

Det jag trodde var omöjligt, visade Gud var helt enligt hans plan!
Även kärlek i motvind och uppförsbacke är möjlig.

- Vägen valde dig - och du skall tacka.

Ja, åh som jag tackade!

Saxtorp längs Tycklingerundan.


I samma veva såg jag prins Carl-Philip i Vadstena.
Han hade kört några tävlingsrace på motorbanan i Mantorp.
Ett stort gäng var samlat på bakgården mellan Klostermuséet och heliga Birgittas Klosterkyrkan.

- Så kort han är, tänkte jag, där han leende stod och pratade med sina motorvänner.

- Så stor han är, tänker jag idag, då jag lärt känna en liten bit av honom genom bröllopstalet.

Klosterkyrkan, utan motormän.


- Alla som lärt känna dig, Sofia, vet att det enda som slår din yttre skönhet är din inre.

Det kanske bara är en prins som kan säga så...! Jag smälter helt och hållet.

Och barnbarnet funderar på vad det innebär att verkligen bli en prinsessa - på riktigt, inte bara som i filmen Frozen...

Historien uppvisar många omöjliga kärlekssagor.
Eller, om jag vågar jämföra med dam-fotbollen igen:

- Nu  vinner damerna svenska hjärtan också, och går om herrfotbollens popularitet.

Det är ett erövringståg som bara kommer att fortsatta.
Den största kärleken, det är den du måste lida för, kämpa för. Fråga Pia Sundhage, förbundskapten!

Så skriver Jennifer Wegerup i Aftonbladet.

Skönhet.


Prinsen lyfte upp sin nyblivna hustrus starka engagemang Project Playground i Sydafrika, där barn och ungdomar får hopp om en bättre framtid.

- En värld byggd på empati, engagemang och kärlek. Du står upp för starka värden med passion och mod.

Det viktigaste av dem alla, sa prinsen, är kanske att våga vara sig själv, att våga stå upp för sig själv.
Och framför allt att kärleken inte känner några gränser, oavsett religion, kön eller bakgrund.

Full närvaro.


När man är av börd är det inte så lätt att vara sig själv, mot allas förväntningar.
Inte heller när man kommer "från andra hållet"...
Här blir klyschan sann - att kärleken inte känner några gränser.

Och så kommer det säkert att bli med alla de flyktingar som kommer till vårt land.

Den svåra vägen har redan valt dem alla, och kommer att göra så ännu mer, i takt med att familjer återförenas, eller inte förenas...

Hur ska livet levas då?
Vem utgör den nya familjen, den nya kärleken?

Flyktingströmmen från Balkan på 90-talet visar att det är kärleken som är den bästa integrationsmodellen.
Men den kan man inte lagstifta fram...

Blågul kärlek.


Kämpa. Gå emot. Våga tro att det man känner är rätt.

Vi gör alltför snabbt små lådor som vi stoppar in livet i.
I den här boxen kan livet levas!

Särskilt i kyrkan har vi varit måna om att skapa goda skyddsnät runt det som är vårt känsligaste uppdrag - att leva tillsammans.

Men.

Ibland leder vägen ut ur lådan igen... Det blev för trångt, man kvävde varandra med krav och sura miner.

Plötsligt kan Dag Hammarskjölds ord bli ett bakvänt tack:

Gråt, om du kan, gråt, men klaga inte. Skilsmässans väg valde dig.
Kan man tacka för det?

Ja, om det innebär befrielse.

Den äktenskapliga vägen får inte leda till förtvinande och själslig död! Då är den allt för svår, och har förlorat sitt uppdrag.

Motorhaveri på grund av minskat intresse för den andre...
Punktering orsakat av vassa föremål, såsom anklagelser eller utebliven uppmuntran.

Kyss mig!


Hur är det i våra församlingar?
Hur många håller fast vid sitt döda äktenskap bara för att man måste? Inte vågar göra en förändring?

Prinsens inledande ord kan användas även åt andra hållet:

- Ibland kommer man till ett avgörande val, ett val som avgör hela ens framtid och som handlar om vem man är, och framför allt vem man vill vara.

Jag vet ett äldre par som har plågat livet ur varann under alla år, och nu kommer ålderskrämporna ifatt dem.
Allt medan de fortfarande positionskrigar.

Är ett sådant förhållande värt att kallas äktenskap?
Man vill vara "gift" och ha giftermålets fördelar, inte skild, men vet inte hur man ska handskas med den där som sitter på andra sidan köksbordet...

Ibland lossnar ljuddämparen tidigt.

Styrk varann.


Jag är stolt över vår prins som vågar välja den kvinna han älskar!

- Ofta kräver det mod. Mod att inte välja den lätta vägen bara för att den är lätt, utan mod att stanna på den svåra vägen, för att den är rätt.

Prinsens tal är en av de bästa "predikningar" jag hört på länge!

Och mina tankar går osökt till Jesus när han talar om den smala och den breda vägen.
Den väg som leder till livet är ofta både smal och svår.

Carl-Philip har ett djupt evangeliskt sätt att se på tillvaron.

Blommor till dig!


Även överhovpredikanten höll ett utmärkt tal, med anknytning till motorintresset:

- Låt ert äktenskap var som en depå, där ni kör in och vilar.

Men inte bara några sekunder i väntan på att ge er ut på racerbanan igen, nej utan stanna där lite längre, hämta kraft hos varann...

Så fint!

Depå-präst.


Ja, så försöker vi var och en styra vårt liv genom de JA och NEJ som vi säger, till livets olika händelser.

Vi kan aldrig riktigt veta om vi gör rätt.
Men låt oss i så fall ha den evangeliska hållningen till varann, att vi tillåter felen att få finnas när de uppkommer!

Förlåtelse och Försoning heter ju det altare som varje äktenskap ingås inför, i kyrkan.
Och då har vi ingenting att vara rädda för.

Endast Guds kärlek är fullkomlig.


Den vackra vigseln avslutades med Beethovens mäktiga musik, omgjord till gospel = det glada budskapet, med Samuel Ljungblad.

- Joyful, joyful!

Europas bördiga folk fanns sig själva klappandes händer - som om det vore en melodifestival i Slottskyrkan...

Nu förstår vi varför Sverige hela tiden toppar Eurovision Song Contest, skrev en tysk tidning.

Vi satsar Allt!
Oavsett om det är ett kungligt bröllop eller en tävling. I musik eller i racerbilars snabbhet.

Livet går som en dans. Ibland.


Du är utvald, att vandra och acceptera den livsväg som ligger framför dig, hur svår och omöjlig den än tycks vara.

Kan prinsen och Sofia, så kan du och jag.

Guds rika välsignelse tillönskar vi varandra.

Helene Sture Vägfelt,

- som övar sig i att tacka för alla de Vägar som Gud låter mig gå, och som gladdes åt de fem vigslar som förrättades på Sweden Rock!

Hårdrocksbröllop!