SANNINGEN I ADVENT

Sanning i Advent.

Det är mycket nu så här i slutet av november.

Shoppingen är i full gång och pengarna rullar, liksom mörkret in över land och stad.

Vad är sanningen i Advent?

Black Friday blev Black Weekend som nu har blivit en hel vecka lång - Black Week. Alla måste hinna handla, köpa, konsumera mera. Så snällt att de ger oss en hel vecka till det!

Näringsidkarna vill ha svarta plussiffror i sina kassor, förstås, inte röda minussiffror.

En hel, svart vecka!

Ändå är det just färgen röd vid tar fram nu när adventstiden äntligen är inne.

Fast några coola hänger upp svarta adventsstjärnor i sina fönster, utan att begripa att det ljuset är mörkt...

Mörker äter ljus.

Mörker äter ljus.

Kommersialismen förstör våra kristna högtider och profiterar på dem, med en tidshets som får några att brista ut:

- Vad är det vi firar?

Eller med Pontius Pilatus:

- Vad är sanning?

Nu kan steget från Domssöndagens kyrkoårstexter, och handlarnas svarta bokslut, till 1 Adventssöndagen te sig väldigt lång. 

Men nej, det är det inte.

Om du tänker gå till kyrkan på söndag (gör det) så kommer du att få höra ett evangelium som inte bara handlar om åsnan och när Jesus rider in i Jerusalem, nej du kommer även att få höra mycket tuffa ord där sanningen är i fokus.

Rent, sant ljus.

Vårt nya kyrkoår inleds med 2:a årgångens texter, där Johannes återger dialogen mellan Jesus och Pontus Pilatus, då han själv vill förhöra sig vilket brott Jesus begått.

Följande ordväxling utspelar sig:

PILATUS FRÅGADE:

- DU ÄR ALLTSÅ KUNG?

JESUS SVARADE:

- DU SJÄLV SÄGER ATT JAG ÄR KUNG. JAG HAR FÖTTS OCH KOMMIT HIT TILL VÄRLDEN FÖR DENNA ENDA SAK: ATT VITTNA FÖR SANNINGEN. DEN SOM HÖR TILL SANNINGEN LYSSNAR TILL MIN RÖST.

Joh 18:37.

Fotot nedan visar den plats där detta utspelade sig - Gabbata - i Jerusalem, där vi var 2018, en Långfredag - en riktig black friday...

Gabbata.

Här slutar texten i kyrkan. Men i Bibelboken fortsätter den, med en ytterst viktig fråga:

PILATUS SADE TILL HONOM:

- VAD ÄR SANNING?

Joh 18:38.

Host, host, där tyckte jag att adventsstjärnorna blinkade till i fönstren. Är det glapp i kontakten? Sitter inte glödlampan i ordentligt?

Vad håller ni på med i kyrkan? Var är adventsmyset, julglöggen och tomteskum-minglet?

Håll inte på med så svåra frågor när folk äntligen kommer till era gudstjänster!

Ljuset flämtar.

Just det, ser du nu hur långt bort varuhusen har dragit våra kristna högtider? Och "folk" har glidit med.

Visst, många präster kommer inte att ge sig på den här texten. Vi bör inte tala för högt om Sanning längre i kyrkan, det är bättre att resonera öppet:

- Vad tycker du?

Suck.

Jag har aldrig läst att Jesus ställt den frågan.

När Gud rör vid oss är det inte frågan om "tyckande".

Nu kommer en glad nyhet: visste du att konfirmandstatistiken ökar över hela landet?!

Dessa unga tonåringar vet absolut ingenting om kristen tro, och föräldrarna överlåter allt till barnens "eget val". Det är bara det att de vet inte ens vad de har att välja på...

Så nu börjar pedagogernas idoga arbete ge riktigt bra effekt. Och vet du vad dessa unga människor frågar?

Inte bara "vem är jag" och "finns det någon mening med livet" utan just detta:

- Vad är sanning?

Nu skärptes ljusstyrkan i min adventsstjärna, ser jag.

Den tar jag med mig hem!

Unga tjejer och killar i Sverige har samma glödande nöd i själen som Pontius Pilatus.

Jesus är tydlig med varför han har kommit hit till jorden:

- För att vittna om sanningen.

Lägg märke till att han svarar inte:

- För att vara en bra lärare för er. 

Eller:

- För att visa vad rättvisa är och hur ni kan fördela resurserna på ett korrekt socialdemokratiskt sätt.

Eller:

- För att lida och bli dödad. Punkt.

Nej, Jesus GAV sitt liv. För oss.

Nej, alla sådana förminskande svar ligger endast hos den tveksamme agnostikern, inte hos Jesus själv. Men vågar du följa med lite djupare nu?

Allt grundar sig i ondskan.

Jaha, det var ju en bra start... Ondskan finns väl inte? Det är bara en psykologisk defekt som kan orsaka sjukdomar och sånt?

Tack för den passningen, min vän.

Då börjar vi där.

Jesus visar med allt han gör och säger att det är ondskan som är problemet.

Ondskan är inte frånvaro av ljus, nej ondska är - ondska!! HAT. Hårdhet. Uppror. Våld. Död. 

"Rädda mig från mig själv".

Jag har mött människor i olika sammanhang där jag sett ondskan i deras ögon. Det är fruktansvärt obehagligt och mycket skrämmande. Det är som om personen själv inte är riktigt hemma i sina ögon. Något mörkt har tagit sig in.

Guds ord kallar detta helt enkelt för "synd".

Det är människans negativa val i att vända sig bort från Gud, som orsakar girighet, orättvisor, konflikter, våld och anfallskrig.

Detta är sanningen om oss människor. Det är därför Jesus har kommit till oss för att visa det.

Detta är första delen av sanningen.

Den andra delen handlar om Guds räddningsplan. Snart kommer den lilla åsnan in...

Ondska till salu.

Det är bara kärleken som kan bryta ondskans spiral. Fråga alla de kriminella som blivit frälsta på Sebastian Staksets stora möteskampanjer! 

Fråga alla newagare som lämnar karmaläran bakom sig och upptäcker förlåtelsens kraft hos Jesus, Guds son.

Fråga alla de muslimer som drabbas av Guds kärlek och möter Jesus i drömmen och förstår att deras synder är dem förlåtna. Fråga alla de missbrukare som gömde sin skam bakom drogerna tills helig Ande rörde vid deras hjärtan och Guds kärlek strömmade renande genom dem!

Jesus har kommit för att vittna om sanningen att ondskan härjar och sprider död omkring sig, men att han nu är beredd att bryta dess makt, genom att dö själv.

På korset sker en försoningsdöd som får eko genom hela kosmos. 

Uppståndelsen är sedan ett faktum, och då bryter det nya livet in!!

Tänd alla stjärnor ni har i era fönster!!

Vi tänder allt vi har!

Om du möter någon som förnekar ondskan, så beror det på att de inte känner lösningen.

Se dig om i världen - finns inte ondskan, sa du?

Och se dig om bland dem som mött Jesus och har en helt annan glans i sina ögon - finns inte kärleken, som förlåter?

Jo, absolut!

Adventstjärnorna lyser av Guds eget ljus, som påminner oss om kärlek, förlåtelse och den sanning som skapar FRID.

Det är ju alldeles fantastiskt underbart!

Bered en väg för Herran!

Hosianna Davids son!

Vi lyser så bra ihop, du och jag.

Så, när du hör hur Jesus rider in i Jerusalem på en enkel åsna, så är det för att bereda väg för Sanningen.

Inte för din eller min åsikt, utan just för Guds rena och klara sanning om hur det är ställt med oss.

Nu när jag vet det, vill jag gärna dricka lite varm glögg... tillsammans med dig!

Min bön är detta år, 2024, att alla aggressiva "bombstjärnor" som regnar över länder omedelbart skall upphöra. Jag ber att alla ska få uppleva att frid och fred är möjligt att uppnå.

Då blir evangeliet levande och SHALOM får breda ut sig.

Stjärnklara hälsningar,

Helene F Sturefelt, 

- högtidsfirare.

Lyser av skönhet.

SKRIVARKLUBBEN i KARLSKRONA eller en resväskas dagbok

Tidig morgon, vintersoluppgång.

Hon drog fram mig från gömstället under sängen. Det var dags att bli packad och fylld av diverse godsaker. 

Ja, alltså, om man bor hos en författare under hennes bädd, så är det böcker som är godiset!

På nätterna händer det att drömmar trillar ned och lägger sig i mitt ytterfack.

Ibland är det bara lösa bokstäver, men dem bryr jag mig inte så mycket om.

S n ö.

Va'?!

Har det snöat i natt?! Var det därför ett S, ett N och ett Ö låg på mattan?

Men mina utslitna rullhjul tåler inte sånt väder. De tåler inget väder alls, faktiskt.

Jag är faktiskt känslig.

Obarmhärtigt drog hon i väg med mig på oskottade trottoarer. Morgonen var tidig och ingen plogbil syntes än, bara den vackra morgonsolen över Sölvesborgsviken.

Tåget var en kvart försenat. 

Mina böcker frös i minusgraderna. De är vana vid värme, och bokpärmarna minns än den känsla då de åkte genom limningen i tryckeriet... det var himmelskt skönt, sa de!

Blekinges Skrivarklubb hade stämt möte i Karlskrona denna lördag i november.

Träden var ännu inte avlövade och tung snö låg som tussar på blad och bär.

Oxelträdets bär är vita.

Boverkets lokaler för kreativ verksamhet öppnade sina portar. Helene ställde mig precis vid Boverkets godsmottagning. Jaha, vad tar de emot för gods där, tänkte jag? Bostäder?! Ha, ha!

Hon är en riktig kolportör, min ägare, en skriftspridare och nästan en predikant med sina böcker.

Boverkets godsavdelning.

Medan jag stod och sölade och lät snön smälta i korridoren, dukade hon upp böcker på ett bord och hälsade på Skrivarklubbens medlemmar, de som trotsat vädret och kommit dit.

Undrar hur hon skulle presentera sig denna gång?

- En människa föds med 100 språk och berövas 99, säger en del. Tänk om vi kunde hitta våra olika uttryckssätt igen? Vi är så mycket mer än vårt arbete eller det som inbringar pengar till hushållet.

Ingen människa är "antingen - eller". Vi är alltid "både ock"!

Skriv roliga lappar om dig själv till uppmuntran!

Uppmuntra dig själv - och tacka din Skapare!

Det är inte Gud som begränsar oss - det gör vi själva så bra, i en tråkig attityd att inte ta för mycket plats.

Hm, det är precis så jag har det, tänkte väskan, jag får inte ta för mycket plats där i dammet under sängen...

Sedan berättade Helene om sina böcker - Pilgrimsboken i Nöd och Lust, Dansbandsandakter från Ulvsmåla, Symbolpedagogikens hjälp ur en utmattning samt de små barnböckerna om Prästgårdsbarnen på Sjööholma.

Man får skriva i olika stilar, precis som jag i egenskap av väska får bära olika saker till henne.

- Sätt inte varandra i färdiga fack. Då är man inte fri.

Finfina böcker.

Skrivarklubben i Blekinge firar 60 år i år. 

Ordföranden läste en dikt ur antologin från 1993, sedan fick medlemmarna inspireras av den och skriva en fortsättning.

   DEN BRUTNA ROSEN.

   NÅGON GICK FÖRBI OCH BRÖT KVISTEN.

   DET VAR PÅ KYRKOGÅRDEN DÄR ALLA 

      BRUSTNA RELATIONER VILAR.

        ROSEN KÄMPAR. 

          DEN VILL INTE GE UPP.

   HUR SKALL DET GÅ I VINTER?

Fotot finns på Instagram, Sturella2.

- Ibland fastnar man i sitt skrivande och behöver hjälp att komma igång igen, sa ordföranden.

Här kommer en övning till. Titta på bilden, gör en association och skriv några enkla rader!

Det var hjärtan, en trekant och blå bågar.

   STÄNG INTE IN MITT HJÄRTA

      I DINA FÖRVÄNTNINGAR.

   MITT HJÄRTA MÅSTE SVÄVA FRITT

      UNDER HIMLEN.

   ENDAST SÅ KAN JAG LEVA.

Stäng inte in mitt hjärta.

Glada för den inspiration som flödat tackade alla människorna varandra, köpte böcker och fotograferade varandra. Skrivarklubbens skrift GROBLADET kommer att komma ut med goda dikter lagom till hjul, nej, jul menar jag.

Som du hör var jag redan redo att dra vidare genom snömodden till tåget.

Men uppe vid övergångsstället var jag tvungen att stanna till, min ägare kände igen några vänner och pratade glatt. Plötsligt öppnade hon mitt lock och slet fram den ljusblå boken, del 2 av barnsagan, och stod och kolportörade mitt i gatukorsningen!

Det är typiskt min ägare.

Vilken ingång är det?

Sedan är det typiskt att tåget tillbaka var inställt... Nej! Ska det komma någon ersättningsbuss?

En plogbil kom farande på Karlskronas gator och nästan stänkte ned mig.

Jo, det kom en buss och vi somnade båda två.

Jag hann tänka att det är fint att Jesus själv har alla bokstäver, allt ifrån alfa till omega och allt där emellan!

SE, JAG KOMMER SNART.

JAG ÄR A OCH O, DEN FÖRSTE OCH DEN SISTE, BÖRJAN OCH SLUTET.

Uppenbarelseboken 22:13.

Detta var en resväskas dagbok.

Jag är lycklig.

Det är min ägare också. Hon säger att när hon skriver så finns hon.

Och när man läser, så finns man också.

Kan plogbilen köra som tåget?

Välfyllda hälsningar från Sturella,

alias Helene Sture Väskfelt, 

- alltid på väg.

Alltid på väg.

EN HERRDAG PÅ SLOTTET

Festligheter med himmelsk försmak.

Jag sitter och sjunger gamla psalmer och reflekterar över när jag var på fest på slottet.

Nej, det handlar inte om herrar mot damer, och slottet är inte särskilt slottslikt.

Ändå vill jag skriva om en herrdag på slottet.

Tänk, så roligt att få gå på kalas i ett så vackert hus!

Sölvesborg ursprungliga slott är inte kvar, men denna byggnad minner om den tid då kungar och drottningar styrde Storsverige, bland annat från denna historiska plats.

Ja, man kan nästan säga att Sölvesborg var ett litet medeltida Bryssel!

Ett pyttelitet slott i Sölvesborg.

Dagens festfirande herrar och damer var finklädda, men inte uppklädda. 

God mat serverades och intellektuella samtal flödade runt borden. Det var en sann fröjd med stimulans till både kropp, själ och ande!

Dagen var gråmulen men inne lyste de stärkta dukarna vitt och vackert.

Vacker dukning i slottssalen.

Framför mig ligger den gamla nordiska folksången om tidens slut, då Gud skall ikläda sig domarrollen och livet rullas upp som en film.

Dessa ord gick i tryck 1718, det är trehundrasex år sedan. Om du vill, slå upp din psalmbok på nr 315:

EN HERRDAG I HÖJDEN ÄR VORDEN BESLUTEN

AV KONUNGEN UTI DET HIMMELSKA LAND,

ATT HAN SKALL HITKOMMA MED MÅNG SINOM TUSEN

OCH KALLA TILL DOMS BÅDE KVINNA OCH MAN.

MED ÄNGLARNAS RÖST, DE TROGNA TILL TRÖST

MED SVIDANDE STYNG I DE OTROGNAS BRÖST.

Sv Ps 315:1.

Folkvisan och psalmen 315.

Med skönaste poesi besjungs en kommande mycket allvarlig dag. 

En "herrdag i höjden" - är alltså "Herrens dag" i det höga, i himmelen.

Denna domsdag är "vorden besluten" - alltså har blivit beslutad. Av vem då?

Av "konungen uti det himmelska land" - inte av Gustav Vasa, inte den danske Kristian eller drottning Margareta - utan av vår himmelske Fader, universums Skapare.

Det är stort!

Vägriktning.

Ännu större är löftet att Gud vill komma sin mänsklighet så nära att han vill beröra oss med sin kärlek och sanning. "Han skall hitkomma med mång sinom tusen" - åh! Herren kommer inte ensam!

Guds tjänare från den himmelska härskaran är också med.

Att Gud skall "kalla till doms" likar inte en vanlig domstol, som i bästa fall håller sig till lagen och tolkar den på bästa sätt.

Nej, detta handlar om att den klara Sanningen och den rena Kärleken är det som belyser vårt liv.

Detta är vår trygghet och inget att skrämmas med, eller skämmas för!

Lika lite som vi behöver skämmas för de domslut som fört Mjällbys fotbollslag ända upp till 5:e plats i Allsvenskan! Hm, den jämförelsen kanske inte var så passande... Men du förstår säkert.

"En herrdag i höjden är vorden besluten."

Ju mer jag tänker på det, desto gladare blir jag att Herren Gud låter varje människa - kvinna och man - vara ansvarig för sitt liv. Våra förutsättningar är fruktansvärt olika, men utifrån omständigheter kommer det att visa sig när vi bara försökt överleva, när vi illvilligt eller omedvetet skadat andra, och när vi  sträckt ut en varm och hjälpande hand.

Jag tittade ut genom det enkla slottets fönster. Där utanför såg jag den raserade borgen, som så länge vakat över Sölvesborgsviken och försökt hindra inkräktare från att förstöra. 

Anar du borgen utanför?

Likväl plundrades och förstördes Sölvesborg 1452 av Karl Knutsson. 

Dennes svärson, Ivar Axelsson Tott, hade några år senare fått Sölvesborgs län i pant av Kristian I, men efter en del fientligheter från Totts sida återtog kungen slottet och pantsatte länet till en annan, läser jag på en tavla.

Inför Gud på Domens Dag får de stå till svars för sitt handlande.

Livsfarlig ledning mellan synden och Guds dom.

Nu utbringades en skål för födelsedagsbarnet och glasen höjdes i glädje.

Goda vänner tar varann i försvar och talar gott om varandra. Det är åttonde budet i funktion.

Vi litar på varann och ser alltid fram emot nästa möte.

Så är min relation också till Jesus Krist.

Jag vet att Han tar oss i försvar inför Fadern, ja att Han manar gott för oss och ber för oss:

JAG BER FÖR DEM SOM DU HAR GETT MIG

EFTERSOM DE ÄR DINA...

Johannes 17:9.

Och jag försöker försvara Honom inför de människor jag möter.

Födelsedagsbarnet viskade: 

- Ser du flaggan utanför? Vi är samlade unders korsets fana...

Korsets fana.

Den gamla folksången fortsätter:

ACK, MILDASTE JESUS, FÖRÖKA OSS TRONA

ATT VI MÅ BEREDDA OCH VAKANDE STÅ

ATT VI EJ BORTMISTA SALIGHETENS KRONA

OCH ATT VI DIN NÅD EJ FÖRLUSTIGA GÅ.

O, RÄCK OSS DIN HAND, VÅR FRÄLSAREMAN

OCH FÖR OSS TILL HIMLENS LYCKSALIGA LAND.

Sv Ps 315:2

Om det är så här vackert på jorden...

"Föröka oss trona" - det är en bön att vår tro skall öka och bli större.

Och så skall det ju rimma på "krona"...

Vers 2 handlar om vaksamhet och beredskap - det är väl precis det vi måste bli just nu när myndigheterna skickat ut broschyrer "när kriget kommer"... inte längre "om..."

Och Guds Stora Dag har väl samma dignitet - gånger himmelskt mycket mer!

"Salighetens krona" är att krönas av Guds nåd och förlåtelse. 

Det har ingenting med våra gärningar att göra, de är för små och för korta. Men att dra på sig den vita dräkten av förlåtelse och försoning får saligheten att börja skimra runt oss...

Bara glädje och frid.

Ja, skål för dig, käre himmelske Fader, att DU räcker oss din hand och bjuder oss in till det himmelska kalaset, med evig frid och glädje som aldrig kommer att ta slut!

Men, som sagt, det är bara genom allvars-sanningen som den rena kärleken kan komma.

Och motståndet mot det som vill förstöra.

Mina damer och herrar, tack för att ni har lyssnat!

Herrliga hellsningar, 

Hellénne Sture Fransslott,

- som aldrig kommer att bli någon fin dam... men man kan ju låtsas för en stund.

Tack, du vänlige vän som bjöd in mig!

Och ännu mer tack, käre Far i himlen, som bjuder in var och en till den himmelska festen!

Glad! 

"NOVENT" och "SPARUARI"

"Novent" - vad är det?

Våra månader får nya namn i folkmun.

Du känner säkert till hur sjukmånaden februari kallas "VABBRUARI" efter alla småbarnsföräldras hemmavaro med sjuka barn. 

Förra året myntades den långa och fattiga månaden januari - då pengarna är slut efter julhandeln - för "SPARUARI".

Nu kommer ännu ett namn, för den innevarande månaden november; den kan kallas "NOVENT".

Vad är nu detta för påhitt?

Den fattiga månaden Sparuari.

Jag läser i lokaltidningen om en ung kvinna som tycker att november är så hemskt lång, tråkig och mörk. Därför pyntar hon sitt hem med kransar, stjärnor och girlanger.

Ja, november är mörk. Särskilt eftersom vi lämnat sommartiden och återgått till den mörka vintertiden.

Idag smygstartar allt fler med julfirandet redan före första Advent, vilket jag tycker är mycket konstigt.

Man har knappt tagit bort alla spöken och spindelnät från Hallowiiiin - Allhelgona har man missat - och nu skall julpyntet fram...

Och så kallar man detta november-stylande för en ny högtid... ?!

November i "Årets saga".

Varför är jag så kritisk?

Jo, jag ser Sverige med den engelske ståuppkomikern Al Pitch ögon. Han jämför våra högtider med kakor. Han säger:

- I Sverige firar ni kakor... Ni har Kanelbullens Dag, Kladdkakans Dag och Pepparkakans Dag...

I andra länder firar man högtider med ett innehåll, där en kaka kan förgylla stunden. 

Men ni firar själva kakan!!

Utan något annat än det... Va' ?!

Just det.

Lussesemla med nutella och grädde...

Vi har låtit sekularisering gå så långt att vi snart har tömt alla dagar på sitt innehåll. 

Vi firar själva kakan... Du hör ju själv hur desperat det är! Se bara på min galna lussesemla med nutella.

När individen frikopplar sig från kollektivet då kommer historielösheten.

En individ kan inte fylla en tradition vad hon har lust med. Då är det inte en tradition. Då är det bara en egen åsikt. 

En sak till.

Kristofobin griper omkring sig, och den som är tommast vinner. Ingen får ta anstöt. Det är vinterhögtid istället för jul.

Och Advent, som infaller den 1 december i år, blir bara en samling ljusslingor utan mening.

Jo - absolut! Vi behöver ljuset!

- "Novent" blir som en mildare Advent, säger tidningens intervjuperson.

Men.

Vi slingrar oss.

Det är så tragiskt att vi inte vill behålla innehållet i varför vi firar alla dessa våra högtider.

Allhelgona:

 - minnet av de kristna helgon som gav sitt liv för Jesu skull.

- och minnet av våra avlidna.

Sedan kommer den mörka november, ja det gör den. Men tänk om det är bra att vi vågar stanna upp i detta milda höstmörker för att vila? Och reflektera? 

Advent:

- väntan på Jesu ankomst då han rider in i Jerusalem.

Åh nä fy så kan du inte säga! Nu var du inte politiskt korrekt. 

Just det, se där. Där kom den ängsliga rädslan igen. Ändå var det just det som Jesus gjorde.

Red in i Israels huvudstad Jerusalem...

... medan templet ännu inte var rivet av romarna och medan Muhammed ännu inte hade kommit in på den historiska scenen och låtit bygga moskéer (600-t efter Kristus) där.

Jesus rider in i Amiralitetskyrkan, Karlskrona.

I förra inlägget skrev jag om den judiska ljusstaken Menorah och den judiska ljusfesten Chanukka, då templet återinvigdes år 164 före Kristus.

Detta skulle kunna vara en föregångare till vår adventsljusstake - visst är det intressant!

Läs mer här:

Sturellas Fotoblogg: OLJELAMPOR och CHANUKKA

Den sjuarmade ljusstaken, Menorahn.

Låt oss göra fint i våra fönster och i våra hem.

Men ta inte ut allt i förskott!

Alla ni unga människor som tappat hela kyrkohistorien: det är ju kyrkans högtider som är innehållet i allt detta! Kan vi inte gå till kyrkan tillsammans, och återupptäcka denna rikedom?

Granen kommer inte in förrän den 23:e hos mig, och juldukarna lägges inte på förrän dagen före Julafton.

Detta kan man kalla för en "kristen mindfulness" om man vill... att vara närvarande i nuet utan att springa före...

Vi tar det lugnt, tillsammans med Elsa Beskow.

"Novent" - nej, det är ingen ny högtid, och inte heller något event (varning - svengelska för "händelse") (bah!). 

Det är bara ännu ett stresspåslag från varuhusen att vi skall köpa deras prylar och konsumerar mera. 

Men jag låter gärna glappet i november vara. 

En filt om benen och ett litet värmeljus, det räcker.

"Mörkovember" är mitt namn. 

Det är många veckor, men inte farligt.

Och jag tror jag vet vad som fattas - den öppna spisen! Kakelugnen! Den riktiga ljuskällan som värmer, den som Elsa Beskow tecknande så skickligt. 

Brasan!

"Om du inte känner igen dig i din samtid, då har du levt så länge att du är med ända in i framtiden..."

Framtiden? Utan innehåll. Jag vet inte om jag vill det.

Jag längtar tillbaka till farmors kök där det doftade av ved i köksspisen och var så underbart varmt och skönt.

Ur led är tiden.

Novent - nej. Jag håller mig till Elsa Beskows årssaga och vilar vid det.

Sura hälsningar från Helene Sture Novemberfelt.

Nej tack.

OLJELAMPOR och CHANUKKA

Oljelampa.

Vilken spännande gudstjänst! Svenska kyrkan i Asarum uppvisar stort mod och integritet då de idag inbjöd till att fira mässa utifrån våra judiska rötter.

Det är Sveriges kristna råd som uppmuntrar församlingarna att motverka antisemitismen genom att lyfta fram judendomen som en naturlig del av oss.

Prästen Jenny Chapman predikade mycket förtjänstfullt om att "följa Jesus in i synagogan". Hon bjöd även på sång på hebreiska från Psaltaren, till eget gitarrspel - mycket berikande!

Gudstjänsten inleddes med att hon tände två sabbatsljus... för att markera våra judiska rötter. Det var sannerligen mycket frimodigt!

Ser du de två ljusen?

Vid förbönen använde hon den judiska bönboken som finns i synagogan i Stockholm, med vissa tillägg.

Följ med till Asarums kyrka mitt i Blekinge! Jag vill gärna berätta vad jag har varit med om.

Se till att tända dina lampor nu - du har väl olja så det räcker? Eller tillhör du de "oförståndiga flickorna"... ? Det gör kanske jag...

Asarums kyrka i Blekinge.

Vi skall lyssna till evangeliet med judiska öron - inte kristna eller lutherska! Jesus berättade en liknelse som mycket väl kan ha sina rötter i den judiska ljusfesten Chanukka!

Det handlar om att vara förberedd för himmelriket. Jesus jämför med en bröllopsfest, där inte alla brudtärnorna var så väl förberedda.

JESUS SADE:

- DÅ BLIR DET MED HIMMELRIKET SOM NÄR TIO UNGA FLICKOR GICK UT MED SINA FACKLOR FÖR ATT MÖTA BRUDGUMMEN.

Matteus 25:1.

Låt mig först konstatera att ordet "fackla" leder tanken fel, för mig. Våra facklor är ju hoppressat papper runt en trästav. Så var det inte alls på Jesu tid. 

Den gamla översättningen 1917 talar istället om "lampor" som krävde olja, vilket du kan se på den här bilden från tempelinstitutet i Jerusalem:

En annan sorts oljelampa.

FEM AV DEM VAR OFÖRSTÅNDIGA OCH HADE INTE TAGIT MED SIG NÅGON OLJA.

DE KLOKA HADE MED SIG BÅDE OLJEKRUKOR OCH FACKLOR.

Matt 25:3-4.

När man inte vet något om hur det fungerar, är det lätt att döma:

- Så klumpiga de var! Att de inte tänkte på det! Alla har väl ett extra batteri i fickan!

Men prästen Jenny Chapman tog våra preferenser ned till den judiska högtiden Chanukka, då det skedde ett under - oljan räckte mycket längre än vad som var möjligt.

Var det det som "de oförståndiga" flickorna tänkte på? En trosviss erfarenhet att "Gud förser"...!!

Herren förser mig säkert med olja!

Vi backar lite till.

Romarna förstörde judarnas liv och traditioner genom ständiga påhopp och skändningar av templet.

Ockupationsmakten bar sig så illa åt att ett judiskt uppror var oundvikligt. 

För att göra en mycket lång historia alldeles för kort, så inträffar Mackabéerupproret mellan år 167 och 164 före Kristus, där judarna lyckas återerövra sitt tempel och kan rena det från avgudaoffer.

Denna tempelinvigningsfest kallas Chanukka - ljusfesten.

Jag lånar ord från Wikipedia:

Enligt Talmud förklaras helgen med en legend om ett mirakel. Det fanns olja till templets lampor för en enda dag, men Gud såg till att oljan räckte i de åtta dagar som behövdes för att få fram ny tempelolja. Chanukka varar därför i åtta dagar, och varje kväll tänds ljus till minne av detta under – ett ljus den första dagen, två den andra, och så vidare.

Menoran i templet.

Jag saxade från Wikipedia där, men jag har själv varit på tempelinstitutet i Jerusalem och med egna ögon sett denna ljusstake, som är förberedd för det tempel man hoppas kunna återuppbygga i vår tid. Men då krävs att SHALOM råder...

Som sagt, de oförståndiga flickorna kanske tvärtom var mycket trosvissa, i förhoppning att Herren skulle förse dem med den olja de behövde under kvällens väntan på brudgummen.

Kan denna händelse ligga till grund för det som Jesus berättar?

I så fall har jag gjort en stor upptäckt idag!

Men Jesus vill komma vidare.

Och innan vi går vidare vill jag stanna upp lite till inför denna ljusstake.

Liten souvenir-menorah i bokhyllan.

I vårt hem har vi en stor Menorah, som vår far fick i gåva vid ett viktigt tillfälle i sitt liv.

Även jag har en liten Menorah i min bokhylla, den köpte jag i Jerusalem 1977 på resa med bibelskolan från Glimåkra.

Chanukka-ljusstaken liknar Menorah-ljusstaken, men det finns en väsentlig skillnad:

* Menoran symboliserar den brinnande törnbusken där Herren uppenbarade sig för Mose. 

Den ursprungliga Menoran tillverkades för det stora tält man bar med sig under ökenvandringen - tabernaklet - där gudstjänsten skedde.

Menoran var tillverkad av solitt guld och hade lampor där olivolja fick den att brinna. På så sätt lyste den upp "det heliga" varje dag.

Flera mirakel har skett i samband med denna ytterst speciella ljusstake. 

Tyvärr blev den ett rövargods och lär vara helt försvunnen sedan 400-talet e Kr, då Rom plundrades.

Vart tog templets Menorah vägen?

Judiska synagogor av idag har dock inte någon Menorah i sina gudstjänstlokaler. Varför då?

Jo, den anses vara helig och endast avsedd för själva templet. 

En sjuarmad Menorah får inte användas utanför templet, enligt Talmud.

Men det finns en annan variant, och det är en åttaarmad ljusstake - Chanukka-ljusstaken - som används för firandet av ljusfesten då alltså templet invigdes år 164 f Kr. 

Den har 8+1 ljus, där det nionde ljuset kallas "tjänaren" - det ljus som man tänder de andra ljusen med.

Så gör vi även i våra kristna gudstjänster - tändstickor skall icke användas! - utan man tar ett litet extraljus och hämtar lågan från altarets ljus. Visste du det?

Altarljus i Asarums kyrka.

Tillbaka till Jesus och den liknelse som han berättade.

De som inte hade tillräckligt med lampolja fick nu rådet att gå och köpa hos dem som sålde olja.

Men medan de är borta kommer brudgummen... Då kommer de starka, tuffa, hårda, raka mothårsorden:

DE SOM STOD FÄRDIGA FÖLJDE MED HONOM IN TILL BRÖLLOPSFESTEN OCH PORTEN STÄNGDES.

EFTER EN STUND KOM DE ANDRA FLICKORNA OCH ROPADE:

- HERRE, HERRE, ÖPPNA FÖR OSS!

MEN HAN SVARADE:

- SANNERLIGEN, JAG KÄNNER ER INTE.

HÅLL ER DÄRFÖR VAKNA. NI VET INTE NÄR DAGEN ELLER TIMMEN ÄR INNE.

Matteus 25:12-13.

När är tiden inne?

Det handlar om att vara förberedd. Inte att lita blint på att "det ordnar sig".

Om vi läser detta med glasögon färgade av svensk politik att "alla skall med"... då blir denna liknelse mycket problematisk... Och vi gör uppror. 

- Jag duger inte.

- Gud är orättvis!

- Jag visste det, han väljer ut bara vissa...

Men det är inte så. Tvärtom! Jesus visar att Gud låter varenda människa vara ansvarig för sitt liv!

Det är ingen kollektiv anslutning. Det är ett individuellt ansvar.

Att stå där i mörkret och inte lysa, gör att porten hinner stänga sig.

Obehagligt!

Men sant.

Att stå där utan att lysa...

En fråga som jag nu ställer till flickorna utan lampolja är:

- Ville ni inte lysa? Var det skämmigt att visa upp er? Skämdes ni för er tro? Hade ni prioriterat er tid till annat?

Och en annan fråga, till brudgummen själv:

- Varför släppte du inte in alla tio brudtärnorna? Varför sa du att du inte kände dem? De var ju tillsammans med de andra!

Tänk om brudgummen svarar så här:

- Jo, visst kände jag dem. De brukade alltid hänga med de andra. De tillhörde "svansen" som alltid gled med. De som aldrig gjorde något på grupparbetet, utan hoppades på att de duktiga skulle lägga orden i mun på dem... 

Tyvärr, de var aldrig riktigt intresserade av min bröllopsfest.

Så jag stängde dörren.

Hm. Nu känns det som om ljusen fladdrar ordentligt i alla ljusstakar.

Vad är det som händer?

Om två veckor är det dags att tända våra adventsljusstakar. Söndagen den 1 dec lyser de åter igen i våra fönster. Men inte innan dess! Töm dem inte på innehåll, tack.

Förmodligen ligger denna judiska uppfattning om ljus och helighet till grund för vår nutida adventsljusstake.

Visst är det spännande!

Vi behöver sannerligen ta vara på och lära oss mer av våra judiska rötter!

Tack, än en gång, svenska kyrkan i Asarums församling, för er frimodighet. 

Har vår adventsljusstake judiska rötter?

Käre himmelske Fader,

- jag ber för det judiska folket, de som bor i det heliga landet, och för dem som längtar dit.

- Kom med frid och fred till en värld så fylld av oresonligt hat, med raketbeskjutning och jakt på terrorister. Vi ropar på SHALOM!

- Låt din kristna kyrka be sina judiska bröder och systrar om förlåtelse för den oförståelse som skett, bakåt i tiden. Tack för att vi får läka varandras sår - med din hjälp, Du den Ende Guden.

Amen.

Menorah i Jerusalem.

Måtte Guds ljus aldrig slockna i våra hjärtan.

Nu skall jag sjunga psalm 316, om de "fåtviska jungfrurna..."

Oförståndiga hälsningar, Helene F Sturefelt,

- som hoppas att "Gud förser"...

P.S. Om jag har gjort mig skyldig till några sakfel, får du gärna höra av dig.

Var är oljan?