KRISTEN I BLOGGOSFÄREN

Betlehemsstjärna ger hopp.

Detta är årets sista inlägg.
Jag tänkte att vi skulle göra det tillsammans.

Jag blandar upp mina tankar med texter ur den KELTISKA böneskatten, och bildsätter med några av årets foto-favoriter.

Vad betyder det att det finns kristna röster i bloggosfären?
Går det att bedriva digital församlingsgemenskap?
Kan en blogg vara en förlängd predikstol?

Den kristna rösten ska självklart finnas i bloggosfären.

Ge mig din signal.

FRED MELLAN GRANNAR
FRED MELLAN SLÄKTINGAR.

FRED MELLAN  ÄLSKANDE
   I KÄRLEKEN FRÅN LIVETS HERRE.


FRED MELLAN MÄNNISKOR.
FRED MELLAN KVINNA OCH MAN.

FRED MELLAN MOR OCH BARN.
   KRISTI FRED ÖVER ALL FRED.

Vissen, mitt i grönskan.

Sociala medier är en fantastisk möjlighet att nå ut med sitt budskap.
Vi i kyrkan måste hänga med.

I Finland finns nu en präst vigd till tjänst på internet! Mycket intressant.

Så skulle jag också vilja arbeta, jag som inte längre klarar av stora samlingar och alltför nära kontakter med människor.

I Stockholms stift bedriver man katekumenatet som en sluten grupp på Facebook.

Hur kan vi utveckla den möjligheten hos oss?

Du har säkert hittat fler hemsidor och bloggar.
Kan du inte tipsa oss andra? Vi fortsätter bygga ett starkt nät på inter-nätet.

Trasig repgunga.

Dålig nätuppkoppling.

GUD, HJÄLP MINA TANKAR!
DE IRRAR IVÄG FRÅN MIG
   OCH GER SIG AV PÅ DE VILDASTE FÄRDER.

DE GLIDER UR MITT GREPP SOM ÅLSVANSAR,
DE KASTAR SIG HIT OCH DIT SOM SVALOR PÅ FLYKT.

KÄRE JESUS,
DU SOM SER IN I VARJE HJÄRTA OCH LÄSER VARJE SJÄL:

 TA TAG OM MINA TANKAR!
FÖR DEM TILLBAKA TILL MIG,
   OCH HÅLL MIG TÄTT INTILL DIG.

Larväten blomma vill blomma ändå.

Väcker min ömhet...

Många som skriver vet vilken god terapi det är.

Att sitta här och formulera tankar, och bildsätta dem, har gett mig både distans och glädje under året som gått.

2013 har varit ett av de värsta.

Att ta sig upp ur sjukskrivning p g a utbrändhet och en utmattning, som lett till stress-demens, har varit något av det svåraste jag varit med om.

Skam och skuld har följt i dess kölvatten.

Hopplöshet och tvivel har avlöst varann.

Livet har krackelerat och sprickorna blivit allt tydigare.
Svagheten har tagit över.

Samtidigt har många vänner visat vilken bärkraft det är i vänliga omtankar och förböner.

Utan era böner hade jag inte suttit här, upprätt.
Från hjärtat TACK.

Blå bekymmerslöshets-pärla, Kalmar Domkyrka.

Men jag ser bara rullstolen och brandsläckaren...

Men vi vet också att sociala medier är en stor fara.

Jag gråter med alla barn och tonåringar som plågar varann med fula kommentarer, i rädsla att själva vara "fel".

Jag räds med alla offentliga personer som blir påhoppade när de väljer att stå för sin åsikt.

Jag vet vad nät-hat är.
Låt oss göra som Nelson Mandela; vandra försoningens väg.

Och jag säger som Blondin-Bella:

- Vi måste få blogga utan dödsångest.

Gör rent. Gör rätt.

I de svåra prövningarna har min kristna tro frestats till bristningsgränsen - och hållit måttet, över förväntan.
Eller som det står i en keltisk bön om den lidande Kristus:

JAG TILLBER DEN LIDANDE KUNGEN
   SOM KÄNNER MITT LIDANDE.

JAG ÄLSKAR DEN SÖRJANDE HERREN
   SOM KÄNNER MIN SORG.


VID HANS DÖD KOM INGEN ELD ÖVER FÅNGVAKTARNA
   FÖR ATT BRÄNNA DEM,

INGEN FLODVÅG STEG UPP
   FÖR ATT SPOLA BORT DEM,

JORDEN ÖPPNADE SIG INTE
   FÖR ATT SVÄLJA DEM,

HIMLEN FÖLL INTE NED
   FÖR ATT KROSSA DEM.

Vandrar genom smärtan.

INGA VILDA FÅGLAR GICK TILL ANFALL MOT PILATUS,
INGA VILDDJUR SARGADE PRÄSTER OCH SKRIFTLÄRDA,

INGEN ORM RESTE SIG
  FÖR ATT HUGGA DEM SOM PISKADE JESUS.


HAN TILLÄT DEM ATT ANKLAGA HONOM FALSKT
   UTAN ATT ÖPPNA SIN MUN.

HAN LÄT DEM SLÄPA HONOM TILL KORSET
   UTAN ETT ORD AV FÖREBRÅELSE.

LUGNT SÅG HAN PÅ NÄR DE DREV SPIKAR
   IN I HANS HÄNDER OCH FÖTTER.

Förankrad.

HAN SOM SKAPAR UNIVERSUM
HAN SOM UPPRÄTTHÅLLER UNIVERSUM,

HAN SOM SOL OCH MÅNE LYDER
SOM SOM REGERAR ÖVER STJÄRNORNA
    GAV UPP SIN VÄLDIGA MAKT.

SÅ LED HAN FÖR OSS SOM LIDER MYCKET.

HAN SÖRJER MED OSS SOM HAR MYCKEN SORG.

Sorg vänds till glädje.

Med tacksamhet tänker jag också på alla de upprop via Facebook som blivit möjliga att stödja när det gäller att rädda naturen från skövling:

- Solviken på Verkö,
- Ojnareskogen på Gotland,
- gasborrning i Vättern,

- bergtäkter i Kebenekajse,
- regnskkogen i Amazonas,
- och vår pyttelilla skogsdunge där träd måste sparas för att ge syre och vindskydd för både oss och läderbaggen.

Sommardopp i naturreservat.

Till nästa år tänker jag fortsätta med mina okonventionella bibelstudier.
Vi behöver hjälpa varann att återerövra vår heliga Skrift.

För vad hjälper det om Bibeln är världens mest sålda bok om vi inte öppnar den?
Här kan vi hjälpas åt att söka förståelse och fördjupning.

En gammal bibelstudieledare sa en gång:
- Rost på din Bibel betyder rost på din själ...

Då får vi väl hjälpas åt att damma!

Solroskossor på Skärva.

Denna nyårsafton ska vi låta det som inte var bra, förlåtas.
Det gamla får dö bort så att det nya kan börja spira ur roten, allt enligt löftet.

Vi ska inte hugga på varann, stammen är redan avhuggen, utan bädda för nya rotskott.

På kvällens program står det:

* Nyårsbön i kapellet.
* Färdigköpt mat.
* Lite Pommac i finglasen, och
* sitta soffan och lyssna på radions P1 när alla domkyrkoklockor ringer in det nya 2014, med nyårshälsning av Christoffer Murray.

Gott slut och välkommen du Nya År!

Helene F Sturefelt.

Gott slut.

JAG TROR, DU GUD ÖVER ALLA GUDAR,
   ATT DU ÄR LIVETS EVIGA FADER.

JAG TROR, DU GUD ÖVER ALLA GUDAR,
   ATT DU ÄR KÄRLEKENS EVIGA MODER.


JAG TROR, DU HERRE OCH FOLKENS GUD,
   ATT DU ÄR DEN SOM SKAPADE MIN SJÄL
   OCH VÄVDE DEN SAMMAN.

DU SKAPADE MIN KROPP AV STOFT OCH ASKA,
DU GAV MIN KROPP DESS ANDE
   OCH MIN SJÄL DESS EGENSKAPER.

FADER, VÄLSIGNA DU MIN KROPP.
VÄLSIGNA DU MIN SJÄL.
   VÄLSIGNA DU MITT LIV.
      VÄLSIGNA DU MIN TRO.

Paradiset finns. Än!

EN ICKE-NYHET

Sammanfattning av årets skörd.

2013 närmar sig sitt slut och många söker sammanfatta årets händelser.

Kvällens inlägg riktar sig utåt mot omvärlden.
Morgondagens inlägg blir mer personligt.

Vi sitter och läser tidningar och jag saxar nu från DAGEN, 27 dec 2013:

"MORD PÅ KRISTNA ÄR EN ICKE-NYHET".

Utrikeskorrespondenten Kjell-Albin Abrahamsson reagerar mot att förföljelserna mot kristna allt för sällan lyfts fram.

- I det postreligiösa Sverige rapporteras sällan något om detta, det är en icke-nyhet, menar radioprofilen Kjell-Albin Abrahamsson.

Vem bryr sig?

Jag och min man har mött honom på resor till Polen, där han varit en utmärkt guide med historiskt djup.

Han skriver i Skånska Dagbladet att kristna trakasseras i kommunistiska regimer, som Kina och Nordkorea, men att utvecklingen är mest skrämmande i muslimska stater som Egypten, Nigeria, Syrien och Sudan.

- Årets "balansräkning" ligger kring 105.000 mördade kristna runt om i världen.

Han menar att i Sverige gäller mantrat "visa tolerans, arbeta bort din fördomsfullhet, bekämpa islamofobi".
Men varför törs så få vettiga människor protestera mot sakernas tillstånd? frågar han sig.

Vem vågar yttra sig?

Min upplevelse är att det beror på tre saker:

1. Vi saknar kunskap om islam och då är det svårt att samtala.
2. Vi är rädda. Vi ser ju vad som kan hända i andra länder.
3. Vi blundar för fakta och gömmer vår likgiltighet under den täckmantel som kan kallas just tolerans.

Jo, en till:
4. Vi skäms för vår egen tro och har glömt vem Jesus är och vad han står för.

Denna blogg vill vara en motkraft till det.

Kjell-Albin Abrahamsson fortsätter:

- För hundra år sedan var 20% av befolkningen i Mellanöstern kristna, idag bara 5%.

Kristna och judar drivs systematiskt från sitt urhem.
De som stannar kvar i Egypten tvingas betala en straffskatt - jizya - som införts av Brödrasällskapet och som drabbar alla icke-muslimer.

Över etthundra kyrkor och kloster har bränts ned i Egypten.

Vi har alla samma ursprung.

De tre abrahamitiska religionerna.

När jag var i Spanien lärde jag mig på plats att det var likadant under det ottomanska riket.
Muslimska araber kom med stor hantverksskicklighet och kunnighet i arkitektur, men straffskatten som kristna och judar fick betala, talar man inte så högt om.

Till slut blev det liksom billigare att konvertera till islam, trots att det inte var hjärtats tro, för att uppnå högre samhällsposter.

Men så snart kung Ferdinand och Isabella hade segrat, byggde de kyrkor och kapell av moskéerna, inte minst till aposteln Jakobs ära.

Jakobs kapell, Marbella. År 1468.

Tillbaka till utrikeskorrespondenten.
Han menar att civilkuraget i det offentliga samtalet måste höjas.

- Vi måste i den allmänna debatten våga diskutera varför kristna förföljs i muslimska länder, medan vi sällan hör talas om muslimer som diskrimineras i "kristna" demokratiska länder.

Vi måste våga diskutera att av vår tids religiösa kulturer har den islamiska minst antal demokratier, egentligen bara Turkiet, menar Abrahamsson.

Denna artikel är skriven av Leif Ottenvang.

St Jakobs kapellskylt.

Jag blir förtvivlad.
105.000 kristna utplånade p g a sin bekännelse till Jesus Kristus, försonaren...

En av veckans Bibeltexter handlar om en egyptisk farao som glömt hela händelsen med Josef, när han räddade sitt folk från hungersnöd. Det kanske du också har.

Nåväl, när Moses föds, sattes ju han ut i vassen, för att Israels folk inte skulle föröka sig mer:

MEN DÅ UPPSTEG EN NY KUNG PÅ EGYPTENS TRON,
EN SOM INGENTING VISSTE OM JOSEF.

HAN GICK FRAM MED LIST MOT VÅRT FOLK,
FÖRTRYCKTE VÅRA FÄDER,

OCH TVINGADE DEM ATT SÄTTA UT DE NYFÖDDA,
SÅ ATT DE INTE KUNDE ÖVERLEVA.
                                                       Apostlagärningarna 7:17-22.

Överlev!

Och vidare läser jag i tidningen hur Betlehem idag lider brist på kristna invånare.

Det är Washington Post som skriver:

- På den plats i världen där kristendomen bokstavligen föddes, har det helt enkelt blivit ont om kristna.

De som har ekonomiska möjligheter packar sina väskor för att prova ett mindre kaotiskt och kanske mer fröjdefullt liv i Latinamerika, Europa eller USA.

Lika inuti!

Även vi i Sverige lider brist på kristna invånare.

Jaha. Vilken icke-nyhet...

Men jag lovar dig, om var och en som bara har en gnutta tro vågade stå för den, då skulle det göra stor skillnad!

Hur då?

- Kristendomen skulle "normaliseras" - vi tillhör fortfarande en majoritet i världen!
- Vi skulle glädja varandra.

- Kristna skulle på allvar visa försoningens väg när det blir fel, för det blir det ibland.
- I bönen för varann stärks själavården och den psykiska hälsan.

- Jesu kärlek skulle öka kärleken till alla vi möter, och i min lilla värld tänker jag särskilt på alla dem jag möter vid busshållplatsen som går på SFI, svenska för invandrare.

Kommersen får en motkraft och diakonin blir ännu mer synlig.
Församlingarna blir ännu tydligare som äkta gemenskap och ett hem, där familjebegreppet inte bygger på blodsband.

Jag hoppas kunna återrapportera om 1 år vad som har hänt...
Är du med mig?

Och då blir detta sannerligen ingen icke-nyhet!

Släpp in ljuset!

Ta det lugnt ikväll.
Vi håller varann sällskap.

De bästa hälsningar med Guds kärlek till "alla folk och stammar"!

Helene F Sturefelt, förebedjare och paprikaodlare.

BARN, LEJON och LAMM

Jag är störst! Och tjockast.

Ständigt denna jämförelsesjuka... Vem är störst, bäst och vackrast?
Till och med bland lärjungarna! Hör här:

- Vem är störst i himmelriket?
Jesus ställde ett barn framför dem och sa:
- Om ni inte omvänder er och blir som barnen, kommer ni aldrig in i himmelriket.

Och i bowlinghallen blev vårt vuxenlag besegrat av de små barnbarnen, som fick den ena "striken" efter den andra... jag fick nästan "stroke".
Nejdå, men fuskställningen som barnen använde visade sig vara ett vinnande koncept.

Bowling-stöd-sikte.

Följ nu med på en djupdykning i profeten Jesajas text som läses i alla kyrkor denna dag - Söndagen efter Jul - med rubriken "Guds barn", eller:

BARN, LEJON OCH LAMM.

Här sitter vi, ett antal vuxna i kyrkan/ samt ett hundratal bloggläsare, och får höra att vi skall bli som barn...
... Vi som hela livet kämpat med att lämna det barnsliga och bli vuxet ansvarstagande människor.

Vad menas?

Fortsätt vara vuxet ansvarstagande.
Jesus vill nämligen komma åt något annat.

I Guds rike är många begrepp vända upp-o-ned.
Den minste är den störste och de sista skall bli de första.

Vad är då motsatsen till att "bli som barn"?

Det är inte att vara vuxen utan jag tror att det snarare är att vara mekanisk.. som en maskin.
Eller kall som en robot... att låtsas vara mänsklig men sakna känslor.
Att vara som en hubot, en mänsklig robot, en human robot.

Mekanisk som en datorstyrd kägla.

Jag blir så glad när jag ser barn leka. Hela hjärtat fylls med kärlek!
Jesus vill lyfta fram ett par saker hos barnet, som jag ser det:

- Öppenheten
- Tilliten
- Förmågan att ta emot, utan tacksamhetsskuld.

Då blir evangeliets fråga till oss:

- Vem stängde vårt hjärta och berövade oss öppenheten?

- Vem lärde oss tvivla så att vi inte längre vågar leva i tillit att Gud är god?

- Vem lärde oss vara misstänksamma och beräknande så att vi inte längre vågar ta emot, förutsättningslöst?

Tappade fattningen.

Nu gör vi en tidsresa tillbaka till 700-talet före Kristus.

Profeten JESAJA pekar på ett förunderligt sätt mot framtiden.
Gud lägger ord i hans mun och insikter i hans hjärta som för evigt finns bevarade, till läsning i alla tider:

EN GREN SKALL VÄXA UR JISHAJS AVHUGGNA STAM,
ETT SKOTT SKALL SKJUTA UPP UR HANS ROT.

HAN ÄR FYLLD AV HERENS ANDE,
VISHETENS OCH INSIKTENS ANDE,

KLOKHETENS OCH KRAFTENS ANDE,
KUNSKAPENS OCH GUDSFRUKTANS ANDE.


HAN DÖMER INTE EFTER SKENET,
SKIPAR INTE RÄTT EFTER RYKTEN.

RÄTTVIST DÖMER HAN DE SVAGA.

HANS ORD ÄR EN KÄPP PÅ VÅLDSMANNENS RYGG.
DE ONDAS LIV BLÅSES UT AV HANS TAL.

RÄTTVISAN ÄR HANS BÄLTE,
TROHETEN BÄR HAN KRING LIVET.

Rättvist spel?

Detta är ord ur Jesaja kapitel 11.
Jag läser inga romaner, däremot gärna längre stycken i Bibeln för att få sammanhang.
Och det är dramatik!

På Julafton läste vi ju ur kapitel 9 om Fridsfursten som skulle födas.

Stycket därefter är en uppgörelse med folket.
De har struntat i att leva i Guds helighet, vilket resulterar i respektlöshet, både mot naturen och varandra.

I det politiska skeendet just då, med konflikter med grannländerna, skriver han - läs noga:

Gröna mot röda...

ETT ORD SÄNDER HERREN OCH DET SLÅR NED I ISRAEL, DE SOM SÄGER I SITT ÖVERMOD:

- TEGELMURAR HAR FALLIT, MEN MED HUGGSTEN BYGGER VI UPP NYA.

MULLBÄRSTRÄD HAR MAN HUGGIT NED,
MEN CEDERTRÄD SÄTTER VI I DESS STÄLLE.
                                                              Jes 9:8-10

Pratar du politik från predikstolen, Helene?

Ja, det skulle man kunna tro, men det är alltså en helig text 2700 år tillbaka i tiden.

Det visar att konflikter och våldsamheter alltid har följt i spåren av människans olydnad mot Gud, och när hon tar rätten i egna händer, och ifrågasätter den medmänskliga kärleken.

Ni måste tåla varann.

Vad händer sedan?

I kapitel 10 berättas att Herren Gud låter Assyrien få härja i Israel, för att de skall vakna upp ur sin likgiltiga dvala.
Fiendelandet blir ett redskap i Guds hand.

Assyrierna blir dock övermodiga och får lust att utplåna hela Israel...

Men vad är detta? Ett klipp ur dagens nyhetsflöde??
Nej, ett profetord från förr...
Men det stannar inte vid det.
Vi närmar oss nu sakta vår text, om vilddjuren och barnet:

Kan du bli omvänd?

DÅ SKALL VARGEN BO MED LAMMET,
PANTERN LIGGA VID KILLINGENS SIDA,

KALV OCH LEJON GÅ I BET
OCH EN LITEN POJKE VALLAR DEM.

KON OCH BJÖRNEN BETAR TILLSAMMANS,
DERAS UNGAR LIGGER SIDA VID SIDA.
                                                          Jes 11:6-7

Just det. Billigt får.

Jesaja profeterar om framtiden då en liten kvarleva av folket skall omvända sig. Jes 10:22.

Kungarnas orättfärdiga styre och Gudsfolkets egensinninghet gjorde sammantaget att Herren, likt en sträng förälder, var tvungen att markera allvaret i en destruktiv livsföring.

Och nu jämförs hela situationen med en skog, ja det låter som en modern skövling av regnskogarna.

MEN SE, DÅ HUGGER HEREN SEBAOT AV DEN LUMMIGA KRONAN MED FÖRSKRÄCKANDE MAKT,

DE RESLIGA STAMMARNA LIGGER FÄLLDA,
DE HÖGA TRÄDEN STÖRTAR NED.

DEN TJOCKA SKOGEN HUGGS NED MED JÄRNET,
JA, LIBANONS SKOGAR FALLER FÖR DEN VÄLDIGE.
                                                                       Jes 10:33-34

Stormfällt.

Det låter ju som om vi vandrar i våra skogar efter stormen Sven, eller orkanen Gudrun
Eller bara ett girigt skogsbruk utan hänsyn till rådjurens stigar och lingonrisets plats...

Men det är nu det vänder.

Orkar du läsa lite till? Gå och hämta en clementin så för du energi till själva poängen!

Ur dessa omvälvande händelser skall allltså ett skott skjuta upp ur Davids rot och stam, som det står i psalm 113.

Allt detta går i uppfyllelse när Jesusbarnet föds i Betlehem.

SPÄDBARNET LEKER VID ORMENS HÅLA,
ETT BARN STICKER HANDEN I KOBRANS BO.

INGENSTANS PÅ MITT HELIGA BERG SKALL SKE NÅGOT ONT ELLER VRÅNGT,

TY KUNSKAPEN OM HERREN SKALL UPPFYLLA LANDET,
LIKSOM HAVET ÄR FYLLT AV VATTEN.
                                                         Jes 11:9

Gå inte in där!

Kan du se bilden framför dig?
Vilddjuren ligger plötsligt bredvid tamboskapen, utan att äta upp dem!

Ondskan ligger bredvid godheten, omvänd från sig själv.
Och vuxna bredvid barn, utan att förstöra dem...

   Varg contra Lamm.
      Panter contra Killing.
         Lejon contra Kalv.

Och björnen och kossan har sin fikastund tillsammans!

När Gud upprättar skapelsens skönhet igen ur förödelsen, då blir det som vid allra första början, före syndafallet:

LEJONET ÄTER HÖ SOM OXEN.

Otroligt! Lejonet blir vegetarian och käkar gräs!!

OCH EN LITEN POJKE VALLAR DEM...

Segerdans.

Ingen annanstans, inte i någon annan religion, har jag funnit att man ställer barnet så högt som i Bibeln.
Detta är den totala rättvisan och jämlikheten - eftersom vi alla har varit barn...

Vi har alla en gång varit öppna, i full tillit till Gud och omvärlden.
Vi har alla varit mottagande av närhet och kärlek, utan att komma i tacksamhetsskuld.

Nu kommer predikans poäng:

Jesus vill få alla våra sidor - både mörka och ljusa - att sluta fred med varann!

* Jesus vill att vargen inom dig skall möta lammet...
Och att lammet skall gå fram till lejonet, utan rädsla.

* Jesus vill att pantern inom dig och mig inte skall riva längre, utan möta killingen.
Och att killingen inte skall vika undan blicken!

* Jesus vill att lejonet skall buga för kalven...
Och att kalven ystert skall dansa framför sin forne fiende!

Detta är att leva i barnaskap hos Gud!

Det är att ta dopets förbund med Gud på allvar.
Och på allvar lyssna till vad Gud vill säga - i vårt eget liv, i församlingens liv, i kommunens liv - Gud Fadern till ära.

Bowlingvinnare.

Herre, Tack att Du nu skriver Ditt ord in i våra hjärtan,
så att det kan förmana och varna oss,
men också trösta oss, till glädje och uppmuntran.
Amen.

Du har just nu fått dela predikan med församlingen i Kungsmarkskyrkan i Karlskrona.

The Bowling Gospel Train.

Och vi tog tåget hem från bowlingbanorna i Emmaboda, och jag lovade mig själv att aldrig mer tro att jag är överlägsen en 4-åring i denna klotsport...

Med en bruten nagel och en fastnad tumme i bowlingklotet erkänner jag mig besegrad av barnen. Precis som Jesus sa.


De allra rundaste hälsningar från ett mycket modigt och räddhågset kaninlejon,

Helene Sture Lammfelt,
- predikant och HSP-person.

SVENSKA NY-ORD

Spanska strandjulgranar.

Udda familjen lämnade Landet och åkte söderut.
Kravfullt firande var inget för dem. Julefrid åtnjöts bäst vid solig strand och caffe latte.

Men du vet hur det är när man åker utomlands - man blir så svensk!

Med sig i packningen hade de årets lista med svenska ny-ord.

Ett mycket egendomligt samtal utspann sig, där ingen lyssnade på den andre, men där alla ändå pratade.

Runt cafébordet satt Gråbella, Senaps-pappan, Skogs-Sune och Brunettbella, var och en med sin proffession i bagaget.

Lyxhotell för julfirare.

- Jag blir så f-b arg över den här betalskuggan, sa Senaps-pappan och grejade med sin smarta mobil.
Den funkar ju inte här och kontanter, vem har det nu för tiden?

Brunettbella sörplade på en kopp bjudkaffe som caféägaren bjöd på, och hon carpade verkligen stunden.
Med mjuka händer embrejsade hon en e-cigarett, utan puffar.

- Man undrar ju hur det ska gå för USA, sa hon, att låna så mycket pengar att inkomsten går åt till att betala räntan är ju rena budgetstupet!

Spetskompetens.

- Det låter som funktionell dumhet, sa Gråbella, att ha ett okritiskt förhållningsssätt som ska förbättra produktiviteten.

Skogs-Sune satt tyst.

Han ville egentligen inte följa med.
Alla visste att han var en Hikikomori - en ung person som isolerar sig i föräldrahemmet - men han kände sig tvingad att lämna skogsstugan för att vinna lite sociala poäng.

- Fäbodifiering, sa han buttert.

- Jaha, ok?

- Eehh, jag gillar när masstillverkade produkter marknadsförs som småskaliga, sa han.

- Så många bokstäver har du inte sagt på en gång sedan du blev upprörd över gubbplogningen i din lilla småstad, skrattade Senaps-pappan.
Och tänkte på hur viktigt det var att först ploga männens vägar innan man tar kvinnornas trottoarer.

Välplogat.

- Mans-gris, väste Brunettbella och längtade efter julskinkan.

- Nån som vill ha hästlasagne? fortsatte Skogs-Sune som hade börjat tina upp.

Han tänkte på den varma sommaren där hemma, så han satt i kjol i skogsmaskinen...
Ja, det var en tyst sympatiåtgärd med alla de män som inte fick ha shorts på jobbet.

- Hur har du målat naglarna egentligen? frågade Gråbella och studerade Brunettbellas olikfärgade naglar i regnbågens alla färger.

- Rysk homo-protest, sa hon kort. Alla måste få finnas. Nån som vet hur man fixar Läx-Rut?

Senaps-pappan behövde läxhjälp till sina barn och hade kläm på hur det var avdragsgillt, men han satt och sov i solen.

- Man kan inte beskylla dig för att vara särskilt satsig ialla fall, suckade Brunettbella, dina ambitioner är lika slut som din mobil.

Bassäng-sats. Fontän-ambition.

Gråbella försökte sig på en selfie.

Hon siktade med kameraögat mot sig själv och tog en egopic.
Det blev lite snett, hon är ju så gammaldags, men man måste dokumentera var man är!

Hon hade blivit riktigt duktig på det här med datorer och var en hängiven klicktivist - hon deltog aktivt på facebook i alla möjliga upprop.

Det var bekvämt att slippa texta plakat och gå ut i regnet som man gjorde på 70-talet.

Inte sådana plakat!

Ute på redden låg ett spökgarn och flöt. Någon hade slängt i ett fiskenät som utan tillsyn skulle driva omkring och fånga fisk.

- Den här utsugningen av naturen står jag inte ut med! sa Brunettbella och började snacka om sextremism, snippgympa och smartplåster.

Men ingen orkade höra.

Ett gäng torggängare drog förbi med ett filmteam efter sig.
De skulle vara statister för att skapa bilden av ett myllrande torgliv.

Några tramsade och twerkade, ja, skakade rumpa i takt till musiken.

Twerkande torggängare?

- Nu går jag, sa Gråbella, det här är bara för mycket.

Hon funderade på hur hon skulle utsmarta den här udda familjen så att hon kunde smyga iväg till kyrkan, utan att de märkte något.

- Vart ska du gå?

Det gick inte att överlista dem.

- Jag skall gå till det adhessesiva intermediat för fasthållande av själar, sa hon torrt, och lyssna till en exeges av rättfärdighetsprincipen gällande teodicéproblemet hos den katolske teologen...

Kyrkiska var hon bra på!

Konversationen hade för länge sedan havererat.
Kommunikationen var obefintlig.

Men på något sätt tyckte de om varandra ialla fall.
Det är i hjärtat som den viktigaste förståelsen finns. Det tycker Gud också...

Babels torn.

Eller fyren i Marbella.

I skuggan av språkförbistringen vid Babels torn,
Helene Sture Verbfelt.

GENERÖST GIRIG och JULKLAPPSLEKEN igen

Tappa inte fokus.

Varför blir man så förtvivlat trött av Julen?
Det ska ju vara roligt och glittrande glatt...

Kan det vara pendlingen mellan ytterligheter?

På gågatan sitter en tiggare hopkrupen framför varuhuset, i snålblåsten.
Där inne pågår den varma kommersen.

Det är jakt på billiga presenter, smarta julklappar och roliga överraskningar.
Och så blir man störd i sin julklappshets av Frälsningsarmén som står och skramlar med bössan.... Aldrig får man vara ifred med sin girighet.

- Tar ni kort?

Pendlingen mellan givmildhet och girighet åker jojo dessa dagar.

Och en del tror att de röda dagarna i almanackan är till för de röda billiga prislapparna...

Girighet eller Givmildhet?

Vi som arbetar i kyrkan upplever ännu en variabel av svängningarna.

Vi kommer inte undan det ovan sagda, men dessutom har vi julens alla underbara gudstjänster, som uttrycker julens verkliga budskap.

Strålglansen, sångerna, ljusen och Gudsorden är så gudomligt mäktiga.

- Det är ju där det händer!

Men vi möter också nöden bakom kulisserna. Pendeln svänger ännu kraftigare...
Himmel och helvete, bokstavligt talat.

Det är många som vill hjälpa, och hjälper i det tysta, men det får sällan några rubriker.

Finns det några fattiga barn?

Jag upplever det allt svårare att leva upp till andras förväntningar.
Min förmåga är snart slut.
Jag måste hitta en annan strategi.

En bok hoppar fram ur bokhyllan.
"Livsglädje" av Ulla-Britt Berglund, präst och föreläsare.
Boken slår upp sig på den sida som handlar om matglädje, och att njuta.

- Ännu en egotrippad harmoni-lära?

Nej, inte alls. Tvärtom. Jag citerar:

"Njut av varje måltid som ett sakrament.
Det är lika viktigt hur vi äter som vad vi äter.

Helgonen kan äta kattmat och må utmärkt!

Maten visar vårt beroende av varandra, livet, Gud och moder jord.
Ingen kan äta sig mätt en gång för alla.
Vi måste ständigt återvända till bordet, som är en symbol för livet och gemenskapen.

ÄT DITT BRÖD MED GLÄJDE.
                                              Predikaren 9:7

Restpizza med banan.

"Vill du njuta av livet och maten så gör det idag, skriver Ulla-Britt, imorgon kan det vara försent.
Sinnena försämras hela tiden.
En 70-åring har bara 1/3 kvar av sina smaksinnen.

Att njuta av livet kan inte uppskjutas - njuter vi inte av livet, är vi inte tillräckligt förälskade i livet."

Här pausar jag. Det där tål att tänkas på!

Njutning i Bibelns perspektiv handlar om tacksamhet.
Reklamens "njutning" handlar om konsumtion och giriga sinnen.

Och att vara förälskad i livet gör det omöjligt att slänga sitt skräp omkring sig där man står vid bullhållplatsen, eller där man går i skogen...

Jag blev uppriktigt ledsen när jag såg hur nedskräpat det var idag.
En gammal systemkasse låg framför mina fötter. Det var bara till att börja plocka...

Städtanten suckar.

NJUT LIVET MED DEN DU ÄLSKAR ALLA DAGAR I DITT FLYKTIGA LIV.
                                                              Predikaren 9:9

Fru Berglund fortsätter:

"Att njuta av livet är mer än att konsumera.
Det är att stå i relation till livet och döden.

Ja, att njuta har en andlig innebörd - det är ingen flyktväg! - utan ett sätt att återhämta sig och samla sina krafter.

Att njuta är inte bara ett mål, det är ett medel för att orka axla mer av livets bördor.

Att inte dö med sparade krafter...

ÄT, DRICK OCH VAR GLAD!

Nej, inte så!

Vi lämnar boken och återvänder till julfirandet.

För att råda bot på julklapps-hysterin är det allt fler vuxna som har börjat leka JULKLAPPSLEKEN.

Girigheten möter sin överman; Generositeten.

Ni har säkert era regler, men så här går det till hemma hos oss.

Alla vuxna bidrar med 1-2 inslagna julklappar, som lägges i en hög på bordet.
Låg prisnivå.
En tärning går laget runt. Vi var så många att vi hade tre tärningar samtidigt... för att det inte skulle bli så drygt...

6:a = du får ta ett paket från bordet.

Orättvisan blir uppenbar. Några hade fått alldeles för många paket, någon ingen alls...
Skadeglädjen låg på lur... och sinnebilden för hur orättvist livet är på denna jord blev politiskt väldigt tydlig.

Fel. Finns inte. 6:a var det.

När alla paket är slut, börjar runda nr II.

6:a = nu får du ta ett paket från någon!

Ha-begäret får fritt spelrum. Vi bestämde att tre rundor med tärningarna fick räcka.
Sedan öppande alla sina paket. Ååhhh...

Men någon fick triss i ettor... och livet var precis så grymt som i verkligheten.

Just så kändes det.

Runda nr III:
Nu när man verkligen ser vad det var i paketen, vet man ju vad man vill ha... och ta...

5:an var siffran som avgjorde att man fick ta valfri paket av någon.

- Neejj! Ta inte den!!

Det här var så elakt roligt att denna tärnings-kommers fick pågå i många fler rundor...

Sen satte vi stopp för girigheten.
Nu äntligen var det dags för Generositeten att komma fram.
Och vi fick visa vårt rätta jag... Eller? Jodå.

Vi bytte siffra igen, för att den som inte lyckats slå en enda 6:a, eller 5:a, skulle få omvänd tur.

1:a = var så god och GE någon ett paket från din hög.

Hm, det var någon som inte hade något att ge.. precis som i det materiella livet. Men:

Vi såg till varandras behov och på något lustigt vis kom alla grejerna till rätt personer, i lagom mängd, till slut!

Helt utmattade av skratt, vånda och "tur i oturen" återvände vi till matbordet och samlades runt grötfatet.
Barnbarnen satt stilla och lekte med sina ärligt fådda klappar, och undrade varför vi var så högljudda...
 

Generöst glad.

Idag är det ingen röd dag. Det är en "svart fredag" och vanlig vardag.

Jag har med glädje betalat mina räkningar, inklusive till några 90-konton, och njutit av möjligheten att få stödja det jag tycker är viktigt.

Tack gode Gud att det även med små medel går att glädja andra.

Hjälp mig nu att slippa alltför stora pendel-svängningar mellan mörker och ljus.

Ge oss en lugn vardag, där rutinen bär och kraften sparas till oväntade händelser.
Amen.

I krubbans fotspår.

En nydiktad tomtedikt får avsluta, av L Jönsson:

JULAFTONS-MORGON BLÅSIG OCH BLÖT,
FÅGLAR HAR PARAPLY.

VATTENSKADAD ÄR TOMTENS GRÖT,
ÖNSKAR SIG ANNAN MENY.

MEN HÄR INNE ÄR LAGOM HETT,
GRAN OCH KAFFE FYLLER MIN DOFTPALETT.

REGNDROPPAR KROSSAS MOT TAKEN,
ENDAST JAG OCH KATTEN ÄR VAKEN.

                                                   
Njutningsfulla hälsningar från en lågpresterande men glad 1:a,
Helene Sture Skräpfelt,

- som faktiskt tycker att skräp kan vara intressant att fotografera. Ialla fall när en soptunna finns i närheten...