SOLENS PSALM - Psaltaren19

Solskens-psalm.

Hur många himlar finns det? Och är solen en avgud, eller en tjänare till Gud själv?

Detta är en fortsättning på föregående inlägg om "Bibeln har hänt".
Vid sinnesromässan igår fick vi höra en modern tonsättning av Psaltaren 19. Texten är mustig som vanligt.
Och tycks ha en koppling till Charlotte Perrellis hitlåt Hero...

Jag gjorde en djupdykning i texten på tåget idag. Alla som arbetar med översättningar vet hur svårt det är att hitta rätt nyans av orden. Så är det också med bibeltexterna förstås.

För att din läsning skall bli meningsfull är det bra om du också har din Bibel uppslagen. Man ska inte skynda sig genom Guds ord...

Så här inleds Psaltaren 19:

Resa genom Bibeltexten.

 

HIMLARNA FÖRTÄLJER GUDS ÄRA
OCH FÄSTET FÖRKUNNAR HANS HÄNDERS VERK. Psalt 19:1

Om du har den reviderade upplagan från år 2000 så står det annorlunda:

HIMLEN FÖRKUNNAR GUDS HÄRLIGHET
HIMLAVALVET VITTNAR OM HANS VERK.

Varför är man inte överens om hur många himlar det är som är glada?

Jo, för att den senare översättningen utgår från vår naturvetenskapliga uppfattning av världen, medan den äldre håller sig till den hebreiska grundtexten, där det står "samayim" = som är plural för "himlarna".

Trodde man på dubbla lager himlar förr i tiden?
Nej, detta är djup teologi som på ett poetiskt sätt försöker beskriva det obeskrivbara.

Det obeskrivbara.

Det går inte att översätta språkligt korrekt om man inte har kunskap om innehållet, eller hur?
Och tyvärr brister den teologiska kunskapen om det hebreiska tänkesättet i den senaste översättningen, som vi ska se.

Jag använder en bibelkommentar av A.A. Anderson, Senior Lecturer in Old Testament Studies at Manchester University, England, där han skriver:

"Himlarna kan ses som en baldakin till jorden, där fästet är andra delen av himlen.
Himlafästet beskrivs ibland som en metallskiva, såsom Job uttrycker det:"

KAN DU VÄLVA MOLNHIMMELEN SÅ SOM HAN,
SÅ FAST SOM EN SPEGEL AV GJUTEN METALL? Job 37:18

Eller från Bibel 2000:

ÄR DET DÅ DU SOM HAR HJÄLPT HONOM ATT HAMRA UT HIMLAVALVET, DEN HÅRDA BLANKA SPEGELN?

Molnsjö. Himlavatten.

Och vi känner ju genast igen detta uttryck i Lina Sandells aftonbönspsalm:

"Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barnaskara,
Stjärnan ej på himlafästet..." Sv Ps 248.

Men att "hamra ut himlavalvet" är en långsökt översättning, tycker jag, där det mer smakar Tors hammare än att "välva molnhimmelen så som han"...

Låt oss för nöjes skull också kolla vad det står i King James Version:

THE HEAVENS DECLARE THE GLORY OF GOD
AND THE FIRMAMENT SHOWETH HIS HANDIWORK.

Den engelska översättningen är trogen både det hebreiska språket och dess teologi.
Nu går vi vidare.

Vittnar om Guds väldighet över Ryssberget.

 

DEN ENA DAGEN TALAR OM DET TILL DEN ANDRA
OCH DEN ENA NATTEN KUNGÖR DET FÖR DEN ANDRA. Psalt 19:2

Bibel 2000 är kort och koncis:

DAG TALAR TILL DAG DÄROM
OCH NATT UNDERVISAR NATT.

King James:

DAY UNTO DAY UTTERTH SPEECH
AND NIGHT UNTO NIGHT SHOWETH KNOWLEDGE.

Det engelska verbet "utter" betyder att uttrycka något på ett ytterst fullkomligt sätt.

A.A. Anderson citerar The New English Bible som översätter denna vers så här:

DAY TO DAY POURS FORTH SPEECH...

... utan paus, likt en fontän om våren...

Smilande solar om våren.

Detta flöde av skapelsens lovsång är ständigt pågående. Denna redogörelse av Guds härlighet går från naturen till naturen... från dag till natt.

Den keltiska traditionen har liknande uttryck, att naturen själv är den heliga bok som Gud gett oss.

"The heavens are the book from which the whole World can derive its knowledge of God" (sid 169, A.A. Anderson).

Sedan kommer ett klurigt uttryck om det ohörbara språket, det icke-talade ordet...

DET ÄR EJ ETT TAL ELLER SPRÅK VARS LJUD INTE HÖRS. Psalt 19:4.

Jag vet inte om jag förstår den meningen... Gör du? Här är den reviderade översättningen bättre:

Bibel 2000:

DET ÄR INTE TAL, DET ÄR INTE LJUD, DERAS RÖSTER KAN INTE HÖRAS.

King James:

THERE IS NO SPEECH NOR LANGUAGE WHERE THEIR VOICE IS NOT HEARD.

Kärleken hörs. Du klarar det.

Det hebreiska grundordet här är k-w-h och dessa konsonanter betyder "benämna, ropa ut, kalla på, anropa, nedkalla, göra anspråk på... "

Jag kan inte själv hebreiska, så jag är ödmjuk i mitt försök att återge andra teologers kunniga försök till förståelse.
Men vad det handlar om är alltså att himlarna på något sätt berättar om Guds härlighet, med ett språk som inte är hörbart för örat.

Men för själen...

Det är ju detta som många av oss troende menar när vi säger att vi "hör Guds röst".
Inte med öronen! Det är inget sådan ljud... utan med en inre visshet som liknar intuitionen, eller den inre maningen, en kraft bortom den egna kontrollen.

Bortom.

Vi går vidare till vers 5:

DE STRÄCKER SIG UT ÖVER HELA JORDEN
OCH DERAS ORD GÅR UT TILL VÄRLDENS ÄNDAR.

Bibel 2000:

MEN ÖVER HELA JORDEN NÅR DE UT
TILL VÄRLDENS ÄNDE DERAS ORD.

King James:

THEIR LINE IS GONE OUT THROUGH ALL THE EARTH
AND THEIR WORDS TO THE END OF THE WORLD.

De engelska teologerna diskuterar hur den hebreiska prepositionen "b-e" bäst ska översättas:
- in the end...
- to the end... eller
- and in the end... Ibland får man lämna frågorna öppna.

Nu välkomnar jag SOLEN in på arenan! Och det kan vara så att vi hamnar långt ner i den mesopotamiska mytologin.

Solen är Guds tjänare.

ÅT SOLEN HAR HAN GJORT EN HYDDA I DEM.

Bibel 2000:

DÄR HAR HAN REST ETT TÄLT ÅT SOLEN.

King James:

IN THEM HATH HE SET A TABERNACLE FOR THE SUN.

(Du hänger väl med på de högtidliga engelska verb-formerna som slutar på -th?).

A.A. Anderson skriver att vi här kan ana ett fragment av en urgammal hymn till solen. En forskare vid namn Dahood tänker sig att vi ser spår från den kananeiska religionen här.
Vi befinner oss alltså tretusen år tillbaka i tiden, eller ännu mer.

Himlavalven har spänt ut till solen en hydda, ett tält eller ett tabernakel. Vilket förstår du bäst?
Andemeningen är att det är en tillfällig boning.
Det är alltså inget palats, vilket i den hebreiska teologin är mycket viktigt att markera.

Varför då?

En avgud?

Bland Israels grannfolk, inte minst Egypten, var solen den viktigaste gudomen.
I Mesopotamien var solguden SHAMASH den som upprätthöll rättvisa och rättfärdighet.
I den välkända skriften Code of Hammurabi ses Shamash avbildad såsom den som ger lagen till mänskorna.

Jag tänker så här. Min erfarenhet av mission och religionsdialog är att alla folk har en ärlig längtan efter Gud. I de föreställningar som finns, går nu Gud in som aktör och visar sig vara den Levande Guden, inte bara såsom en mänsklig föreställning.

Bibeln är ju en händelse. Inte en teori, inte en filosofi.
Nu möter det hebreiska folket de mesopotamiska föreställningarna om solen som gud, men tar det ett steg vidare, och visar att SOLEN är inget annat än GUDS TJÄNARE!

"The sun is the work of God's hands, and all worship is to be given to the Creator alone.
The sun has a tent, and not a Palace, and this may piont to the antiquity of the metaphor."

Denna tillfälliga boning är platsen där solen spenderar natten... Det är så vackert!!

Kärlekens sol.

Vers 6 fyller på:

OCH DEN ÄR SOM EN BRUDGUM SOM GÅR UT UR SIN KAMMARE,
DEN FRÖJDAR SIG, SOM EN HJÄLTE ATT LÖPA SIN BANA.

Bibel 2000:

DEN LIKNAR EN BRUDGUM SOM LÄMNAR SIN KAMMARE,
EN HJÄLTE SOM GLÄDS ÅT ATT LÖPA SIN BANA.

King James:

WHICH IS AS A BRIDEGOOM COMING OUT OF HIS CHAMBER,
AND REJOICETH AS A STRONG MAN TO RUN A RACE... Psalt 19:6.

Himlen racar sitt kretslopp!

En annan klok teolog, Gunkel, lyfter fram att i Babylonien kallades denne solgud Shamash just för en brudgum.
Det finns många mytologiska berättelser om giftermål med solen...
Det är något för en symbolpedagog att ta tag i sedan!

Denna avgudadyrkan blir en plattform till att komma vidare i att verkligen få kontakt med Levande Gud, bortom de egna föreställningarna.

Solen liknas sedan vid en hjälte, "hero" eller en stark man. Idag kanske vi skulle säga "gladiator.." och använda TV 4's ordval...

Och solen springer sin bana. Solen racar, rejsar... Styrkan är viktig. Solguden Shamash är tapper och modig - The valiant lordly hero Shamash.

Nu börjar en sång sjunga sig inom mig, det är från kören JoyVoice (på tal om vårt ämne!!) där vi i höstas sjöng Charlotte Perrellis hit "Hero":

Himmel och jord möts.

HEAVEN AND EARTH KEEP COLLLING
BUT WE LOVE ON A WORLD OF ITS OWN...

OUT OF THE LIGHT LIKE A STAR, LIKE A HERO
LOVE WILL SURVIVE
TAKING A FIGHT IS THE LIFE OF A HERO
STAYING ALIVE!

HEROES CAN LIVE ON THEIR OWN
BUT HEROES NEVER DIE ALONE...

Ständigt samma tema. Vi öser ur samma källor. En schlagerlåt kan visa sig ha rötter ända ned i Psaltarpsalmerna! Det är ju den stora livsberättelsen vi alltid vill berätta, om och om igen. Med kärlekens förtecken.

Himmel och jord kolliderar, men kärleken tar sig fram likt en hjälte.
Kärleken kämpar, den tar kampen och fajtas som en överlevare!
En hjälte kan leva för sig själv men dör aldrig ensam...

Solen och månen... tillsammans över himlavalvet...

Tillsammans! Med vem?

Nu ska vi avsluta detta spännande bibelstudium. Vers 7:

VID HIMMELENS ÄNDA ÄR DET DEN GÅR UPP,
OCH DESS OMLOPP NÅR INTILL HIMMELENS GRÄNSER,
OCH INGET ÄR DOLT FÖR DESS HETTA.

Bibel 2000:

DEN STIGER VID HIMLENS ENA ÄNDE
OCH NÅR I SITT KRETSLOPP DEN ANDRA
INGENTING ÄR GÖMT FÖR DESS GLÖD.

King James:

HIS GOING FORTH IS FROM THE END OF THE HEAVEN
AND HIS CIRCUIT UNTO THE ENDS OF IT
AND THERE IS NOTING HID FROM THE HEAT THEREOF.

New English Bible:

FROM THE END OF THE HEAVENS...

Glöm inte plural! Himlarna. Flertal.
I det hebreiska tänkandet kan detta flertal låta oss ana vistelsen av hela den himmelska härskaran...

Den "ena änden" kan också översättas med "the extreme east" - den yttersta östern...

Bibel 2000 har - trots sin miss med "himlarna" - en bättre rytm och harmoni i sin översättning här än den gamla. Den senare versionen är lättare att sjunga, sa min vän Matz Arnström, som gjort en tonsättning av hela Psaltaren 19.

Matz Arnström, Psaltaren 19.

Hetta, glöd, "heat" men också ljus, "light".
Ingenting kan gömma sig för solens ljus. Ingenting kan gömma sig för Gud själv... Inte ens solen, som är Guds tjänare, allt enligt Psaltarpsalmens text.


Detta var första halvan, 19a). Sedan kommer ett helt annat stycke, om Guds lag och rättvisa, som om det vore påkopplat utan sammanhang.
Men det är det inte.
Vi ska inte gå in på det djupare än så här, men den mesopotamiska solguden Shamash ger här en ledtråd till att se självklarheten i att SOL OCH RÄTTVISA och rättvisa hör ihop.

"Sun and Justice".

När Guds lag och rättfärdighet kommer in i våra liv, då blir det ljust, bländande ljust!


Må inget av Guds kärlek vara dolt för dig. Bada i detta Guds ljus.

Soliga hälsningar från eder resasnde bibelstudieledare,
Helene F Sturefelt, V.D.M.

- soldyrkare på sommaren... och
- som fotograferade skolbarnens utställning på Sölvesborgsbron för något år sedan.

Nej, var kom du ifrån?!

BIBELN HAR HÄNT - Thåströms sång

Vad har hänt här?

Har du problem med Bibeln? Är den en stötesten, hopplös att förstå?
Eller är den en skattkista, din bästa vän?
För miljoner människor har Bibeln betytt nytt liv och förvandling till inre värdighet och Gudsgemenskap.

Du ska få några enkla nycklar till förståelse.

Följ med till Sinnesromässan i Kungsmarkskyrkan, Karlskrona.

Vår inbjudne gäst sjöng två låtar - först en egen tonsättning av Psaltaren 19, sedan Thåströms åttitalslåt "Bibel" då Babylon faller. Jag återkommer strax till det.

Arnström tolkar Thåström.

När jag var 13 år var jag en bokslukare. Jag älskade böcker! Jag var så ofta på biblioteket i Söndrum att tant Edla frågade om jag inte kunde jobba lite för dem på kvällarna och sortera inlämnade böcker.
Det gjorde jag gärna.

En dag stod det en Bibel i återlämningsvagnen. I vilken hylla skulle den stå? Och viktigast av allt - vem hade skrivit Bibeln...?

Mina teologiska funderingar började här.
Är det skönlitteratur? Hce? Eller en lagbok? Historia? Poesi? Geografi? Allihop...

- Ställ den bland facklitteraturen på Religion, sa tant Edla. Först.

Vem har skrivit Bibeln?
Svaret är: Ingen.

Bibeln är inte en skriven bok. Den har HÄNT. Bibeln är en händelse!

Var skall du stå?

Innan universum fanns, innan någonting över huvud taget existerade, så fanns GUD. Oskapad. Evig.
I alla tider har människan undrat över denna osynlige Skapare, och format sina föreställningar kring detta.
Alla kulturer har sina stora berättelser om livets uppkomst.

OCH JORDEN SNURRADE ÖDE OCH TOM
OCH ALLT VAR TYST ÖVER HAVEN
OCH DÅ HÖRDES EN RÖST IFRÅN OVAN
OCH DET VAR LJUS DEN FÖRSTA DAGEN... skriver Thåström.

Denne gamle punkare har förstånd till att förstå texten rätt. Det är poesi som rymmer människans djupaste erfarenhet att bära paradiset i hjärtat, men att det är nedsmutsat och brustet av girighet och grymhet.

OCH RÖSTEN SADE FRAMBRINGA EN FRUKT
OCH MÅ DE HAVA FRÖ PÅ JORDEN
OCH INGA BROTT VAR ÄNNU BEGÅNGNA
OCH DEN ANDRA DAGEN KOM TILL JORDEN.

Ackordsatt manus.

 

Gud ger. Vi använder. Gud skapar. Vi utnyttjar. Men det var tänkt att vi skulle älska...

OCH TILL SIN AVBILD GJORDE RÖSTEN
EN MAN OCH EN KVINNA ATT ÄLSKA
OCH DE BLEV KUNGAR PÅ JORDKLOTETS RUND
DET VAR DEN TREDJE DAGENS RAND.

Men något har hänt och Joakim Thåström ropar i refrängen:

VEM SKA BE FÖR BABYLON?! SJUNG EN PSALM FÖR BABYLON.
SLÅ PÅ TRUMMAN FÖR BABYLON - FÖR BABYLON FALLER.

Snart rasar det...

Människan har hamnat i sitt eget främmande land och blir sin egen motsats och fiende:

MAN OCH KVINNA LÄRDE SIG ELD
OCH BYGGDE RIKEN OCH MURAR
DEN FJÄRDE DAGEN VAR MURARNA SÅ LÅNGA
ATT INGEN VISSTE VAR DEN SLUTA'

OCH INGEN HÖRDE EJ LÄNGRE NÅ'N RÖST
HÄR VÄXTE STÄDER MOT SKYARNA
DEN FEMTE DAGEN DÅ VÅREN BLEV TILL HÖST
FÖLL DET ETT REGN ÖVER MÄNSKOBYARNA.

SÅ VEM SKALL BE FÖR BABYLON... ?!

Kajorna ropar.

Thåström gör en suverän tolkning av Skapelseberättelsen i 1 Moseboken! Han använder den precis så som det är tänkt - alltså existentiell förklaring till livets villkor, inte en naturvetenskaplig rapport.

Sedan dröjer det inte länge förrän det första brodermordet kommer...ondskan som tilltar och syndafloden...Babels torn och nystarten med kallelsen av Abram, som ska bli en fader för många folk - Abra-ha-m.

Det är Gud som agerar. Det är Guds ingripande som dessa människor berättar om. Det är helig historia! Man slarvar inte eller lägger till när så speciella händelser återges!

Jag gjorde ett test på Sinnesromässan.
- Jag ska leka djävulens advokat nu, sa jag, och förstöra en välkänd bön för er... Jag vända till den och ändra, och när jag säger fel måste ni säga "stopp", annars har ni del i förstörelsen... Är ni beredda?

- Gud som haver hunden kär...
- Stopp!
- Se till mig som kaxig är...
- Stopp!
- Vart jag mig i skolan vänder står min lycka i egna händer...
- Stopp, stopp!

Den här bönen nedtecknades 1780. Den är alltså tvåhundrafemtio år gammal och väl bevarad. Jag kunde inte bryta sönder den eftersom ni alla kan den utantill!
Hur mycket mer är det då inte med de heliga berättelserna i Bibeln!

Gud som haver barnen kär.

* Bibeln är en HÄNDELSE.

Detta är första nyckeln.

* Denna händelse är MUNTLIGEN traderad med yttersta noggrannhet, sedan är den NEDTECKNAD, av människor, förstås.

Särskilt avdelade skrivare skrev av texterna då pergamentrullarna var utslitna, och dessa lades i stora stenkrukor i grottor. Det är dessa manuskript som nu hittas, en efter en, och ger ett enastående bevis-materiel till den bibliska berättelsens noggrannhet.

Väl bevarade handskrifter, Qumran.

Men det hjälper inte, Helene, jag tycker Bibeln ändå är förskräcklig! Det är så mycket krig i Gamla Testamentet... Det kan inte vara samma Gud som i NT!

Jo, visst är det det!

Här kommer nästa nyckel till förståelse, och då får vi jämföra med barnuppfostran:

Gud skapar ett helt nytt folk utifrån Abraham. Gud vill fostra dem och ge dem goda kvaliteter, men de är omogna som trotsiga 2-åringar...
Och hur talar man till snoriga småungar? Jo:
- Sitt still! Var tyst!

Alltså med korta kommandon. Så kan man se Tio Guds Bud. Det är korta kommandon till ett outvecklat folk som nu skall avstå från grannfolkens avgudadyrkan, stjälande, äktenskapsbrott och mördande.

Tiden är våldsam. Gud måste hela tiden agera kraftfullt i denna våldsamma tid, precis som en förälder måste ta i med hårdhandskarna mot sin arroganta tonåring. Eller hur?!

Eller... är det detta som är problemet?
Vi har inte haft krig i Sverige, och vi vill ogärna uppfostra våra barn... Det är klart att vi inte förstår Gamla Testamentet då!
Vänta bara... nej, förlåt... Jag menar, flera av mina kristna flyktingvänner kan identifiera sig klart med händelserna i GT, och känna tacksamhet över en Gud som ingriper starkt.

Murarna faller!

* Guds folk är OMOGET. Gud fostrar dem med Tio Guds Bud. UTVECKLIGEN sker sakta.

Joakim Thåström fortsätter:

OCH INGA MURAR KAN STOPPA ETT REGN
SOM FALLER ÅR EFTER ÅR
DEN SJÄTTE DAGEN HAR EN RÖST MIG BERÄTTAT
VAR JORDEN SOM ETT ÖPPET SÅR.

SÅ VEM SKALL BE FÖR BABYLON... ?!

Kristus ber. För oss alla.

Seklerna går. Livet händer. Gud ingriper. Domare kommer. Kungar insätts. Profeterna ropar och vägleder, lyhörda för Guds vilja. Folket bråkar...omvänder sig, faller, reser sig igen och mognar, sakta, sakta.

Till en dag då Jeremia får ett löfte att Gud skall ta bort stenhjärtat ur deras kropp och skriva sin lag in i själva hjärtat!

Folket formas allt mer och löftet om Messias kommer, han som skall uppfylla allt.
Nya Testamentet berättar också om dessa händelser, då Jesus Kristus sammanfattar hela lagen med det dubbla kärleksbudet.
Det är så man talar till det barn som vuxit upp och nu umgås med sina föräldrar på ett mer jämlikt sätt. Nu behövs inga korta kommandon längre.

DU SKALL ÄLSKA HERREN DIN GUD AV ALL DIN KRAFT
OCH DIN NÄSTA SÅSOM DIG SJÄLV.

Detta är vad Lagen och Profeterna har sagt hela tiden.

Det är alltså inga filosofier eller teorier som presenteras, utan upplevda erfarenheter.

Det är detta Bibeln beskriver. Ibland måste vi ha ett fågelperspektiv för att inte fasta i detaljerna.

Gångväg till Qumran-grottorna.

Gamla Testamentet är upplevd historia. Att besöka Israel idag är ett enastående möte med ett levande folk som Gud skapade från Abraham!

Du som talar om "fantasier" och "påhitt" har tyvärr ett så avlägset perspektiv att du inte är i närheten av det som faktiskt hänt. Och fortfarande händer!

Men kanske du också är den som protesterar mot Bibeln av följande orsak: Om Bibeln är sann, då ligger du illa till i din förnekelse... och det vet du innerst inne.
Du vill inte ändra ditt levnadssätt, du vill inte bli "förvandlad", men du mår inte heller särskilt bra...

Du är inte ensam. Så är det ju faktiskt för oss allihop!
Det är ju därför Gud återigen vill bryta in i våra liv och röra vid vårt hjärta, smälta bort synden och upprätta en riktig relation, där förlåtelse och kärlek på allvar blir livets grundstenar!

Så är det för mig. Så är det för många i Kungsmarkskyrkan. Ja, så är det för Matz Arnström som tolkade sången så gripande.

Sinnesro.

OCH JORDEN SNURRADE ÖDE OCH TOM
OCH ALLT VAR TYST ÖVER HAVET
DÅ HÖRDES EN RÖST IFRÅN OVAN
OCH DET VART LJUS DEN SJUNDE DAGEN... Var det det?

Nästa inlägg handlar om solens psalm, Psaltaren 19, som inledde vår mässa. Vi ses!

Händelsefulla hälsningar från eder bläddrande

Helene F Sturefelt,

- som ser hur nödvändig kunskapen är för att vi själva ska fortsätta mogna, i kärlek och tro.

TESKEDS-TRO eller Bröllopet i Kana

Teskeds-tro.

Hur mycket tro ska man ha innan det händer något? Hur mycket tro kräver Gud innan man har uppfyllt kraven?
Och hur lång tid tar det att ösa upp vatten med tesked ur en stenkruka som rymmer 100 liter?

Välkommen till ett inlägg som tar oss med till ett bröllop i Kana, i Galileen. Eller vilket bröllop som helst där man bjuder på vin - helst det goda vinet först innan gästerna blir alltför berusade... allt enligt Skriften!

Kommer du ihåg texten från Johannes evangelium där det pinsamma händer att vinet tar slut?

Jesus är på sitt första offentliga uppdrag och han övervakas av sin stolta moder Maria.
Som alla mammor vet hon precis vad som behövs. Blixtsnabbt har hon bedömt situationen och tipsar sin son att han nu måste gripa in:

VINTET TOG SLUT OCH JESU MOR SADE TILL HONOM:
- DE HAR INGET VIN.
JESUS SVARADE:
- LÅT MIG VARA, KVINNA. MIN STUND HAR INTE KOMMIT ÄN. Joh kap 2:1-11.

Vinet är slut.

Nu ska inte detta handla om ett familjedrama där den ömma modern föser fram sin son... men jag kan inte låta bli att se situationen med ömhet... eftersom jag känner igen mig... Kan du höra Marias stolthet då hon likväl föregriper situationen:

HANS MOR SADE TILL TJÄNARNA:
- GÖR DET HAN SÄGER ÅT ER.

På festen stod det sex stora stenkärl som användes till deras religiösa reningsceremonier. Vart och ett rymde ca hundra liter. Mycket korthugget får vi nu bevittna vad som händer:

JESUS SADE:
- FYLL KÄRLEN MED VATTEN.
OCH DE FYLLDE DEM TILL BRÄDDEN. SEDAN SADE HAN:
- ÖS UPP OCH BÄR DET TILL BRÖLLOPSVÄRDEN.

Skeendet i ett under kan man sällan bevittna på utsidan. Det som sker ligger bortom vår kontroll.
Om detta hade varit en saga av Alf Pröysens "Teskedsgumman" så hade jag roats av berättelsen och den hade gett mig hopp att "allting är möjligt", trots allt.

Låt oss göra en jämförelse:

Allt är möjligt.

Gumman, som förvandlas till en tesked, kan nu varken hänga upp tvätten eller laga mat till sin man, men hon är rådig och talar allvar med stekpannan:

- Jag glömmer aldrig den da'n när jag köpte min stekpanna. Maken till stekpanna finns inte! Jag är säker på att om jag råkar riktigt illa ut, så kan den pannan hoppa upp på kokplattan alldeles själv.

Och det var precis vad stekpannan gjorde.
Förstås! I sagans värld.

Men nu är det en ögonvittnesskildring ur evangeliet vi får ta del av, och vinundret i Kana i Galileen har inspirerat tusentals berättelser att vilja bli berättade, för att in-ge HOPP.

Steker själv.

BRÖLLOPSVÄRDEN SMAKADE PÅ VATTNET, SOM NU HADE BLIVIT TILL VIN.
EFTERSOM HAN INTE VISSTE VARIFRÅN DET KOM - MEN DET VISSTE TJÄNARNA SOM HADE ÖST UPP VATTNET - ROPADE HAN PÅ BRUDGUMMEN.

Jag undrar stilla vad som hände med dessa tjänare senare i livet. Det var de som såg undret.
De kunde intyga att det inte var något trolleri, att dessa enorma stenkrukor skulle ha bytts ut till sex andra hundraliters-krukor utan att någon hade märkt det... Inför deras ögon gick Jesus in i sin funktion som Messias, Guds son.

Många stora ledare tycker om att prata, synas och höras.
Jesus gör tvärtom.

Han tystar sin mamma. Han drar sig undan situationen. Inväntar rätt ögonblick då ingen ser. Ger ett kort kommando till tjänarna. Sätter inte på spotlightsen, ringer inte kvällsposten, säger inte Simsalabim.

Jesus bara gör. Jesus är Guds Ord, personifierat. Gud är ett verb. Och Jesus agerar.

Stenkruka.

Stor! Storartat! Störst!
Och mitt hjärta vet att den vi har med att göra är Gud själv, som människa på jorden, för att skapa tro och knyta relation med oss alla.

Alla borde bli glada. Men inte bröllopsvärden. Han tycker det är pinsamt. Kanske sa han "Göta-Petter" och svimmade när han smakade på detta underbart goda vin... men istället berättar Johannes så här:

- ALLA ANDRA BJUDER FÖRST PÅ DET GODA VINET OCH PÅ DET SÄMRE NÄR GÄSTERNA BÖRJAR BLI BERUSADE. MEN DU HAR SPARAT DET GODA VINET ÄNDA TILL NU!

I mitt kök.

Hur ska vi förstå detta?

Om jag vågar mig på att se hela tidsflödet i Gamla och Nya Testamentet så har Guds folk i alla tider väntat på att Gud ska gripa in ännu mer, rätta till allt som är fel och lösa alla de konflikter människan själv orsakar. Hon dricker sitt gamla vin... men Gud tar inte över.
Gud leder, visar vägen, ger löften.

Och nu bryter en ny tid in.

Jesus visar att till och med vattnet, som de skulle ha till sina reningsceremonier, nu får tjäna ett annat syfte. I gemenskap med Jesus och hans försoning är vi redan rena, och behöver inte tvätta utsidan mer! Nu flödar glädjen!

Förlåtelsen är som det godaste vin! Uppgörelsen med gamla synder kommer äntligen till en punkt där befrielsen skapar sinnesro.

Jesus själv är det renande vattnet. Jesus själv är nådens vin som överflödar!

Hur tar vi emot?

Men vill vi ta emot det utan att sura?
Kan vi ta emot Guds nåd utan att ifrågasätta hur det skall gå till?
Och hur mycket tro kräver Gud innan något händer?

I många religioner ska människan uppfylla vissa saker för att visa guden hur mycket man är beredd att prestera. Det gäller att hålla gudarna på gott humör så de inte slår till med blixtar eller terror.

Sådan är inte Bibelns Gud.

Den vi kallar GUD är universums Skapare, Herre över liv och död, själv oskapad.
Gud är själva varat, själva existensen som vi lever av.

Det är det Jesus visar. Tänk efter; frågade han några på bröllopsfesten:
- Finns det några troende här? Finns det några snälla barn? Finns det några som tror att Messias skall komma? I så fall skall jag bjuda er på ett litet underverk...

Nej, nej, nej.

Räcker det med en tesked?

Gud kräver ingenting av dig. Du kan inte prestera fram din vilja. Du kan inte ens prestera din tro...
Allt är en gåva. Hör du det - en gåva!!

Ta fram dina gamla "stenkrukor" och ge dem till Jesus.
Ge Gud dina talanger, dina brister och låt Gud fylla dig med det Gud vill. Låt honom rena och rensa, tömma och fylla. Låt Gud vara Gud.

Och ta emot, med dina tomma händer.

Jesus, fyll mig!

Tillbaka till Teskedsgumman.
Ingen vet hur det gick till när hon förvandlades och blev så liten.
Men jag vet hur det går till när vi förkrymper vår Gudsrelation så att den blir liten som enna tesked... Det är tvivel, misstro, dåligt självförtroende - eller för stort självförtroende - eller ovilja, lättja, okunskap, likgiltighet... som vi förkrymper livet med.

Fokus ligger på oss själva.

Vi är teskeds-kristna.

Medan Jesus visar på att fokus ska ligga på Honom, han som är utstrålningen av Gud själv!

Joel Jarbo är en kollega och god predikant, med tjänst i EFS i Klippan, och vi läser just nu hans bok "Gud talar, kan du höra honom?" i Listerkyrkans bibelstudiegrupp.

Där tar han ett exempel från ett sjukdomsfall, då hela familjen fick magsjuka. Ett av deras barn hamnade på sjukhus och fick matas med tesked var femte minut. Genom dessa små doser vätska återfick hon sakta sin hälsa.

Gaffeln hotar.

Jag citerar:

"Varför berättar jag detta? Jo, för många kristna lever idag som om de hade magsjuka. De går till Gud och ber honom om 'en tesked' av hans Ande. Dessa teskedskristna tycks vara rädda att tömma hela himlens förråd av kraft och välsignelser.

Men Guds förråd sinar inte, han ger Ande utan att mäta.
Profeten Jesaja skriver:

JUBLANDE SKA NI ÖSA UR RÄDDNINGENS KÄLLOR.
Jesaja kap 12:3.

Joel Jarbo fortsätter:

"Gud vill att hans folk skall slänga sina teskedar och istället ta upp sina hinkar. Sträcker du fram teskeden så fyller Gud den och när den är full då är den full. Herren kan inte ge dig mer än  vad skeden rymmer.

Önskar du att ditt böneliv skall ta fart? Då kan du ställa frågan:
- Hur mycket låter jag Gud påverka mig? Hur stor plats får han i mitt liv?"

Slut citat.

Guds förråd sinar inte!

Kära vänner, låt oss ta Jesus på allvar. Vi skall inte säga "Göta-Petter", vi skall säga:
- Förvandla mitt liv! Här är min hink! Fyll mig!!

Lägg undan teskedarna. Guds nåd flödar över brädden hela tiden! Av nåd. Som en gåva.
Vilken annan Gud har detta flöde...?
Du minns ju vad det står i Psaltaren 23:

DU SMÖRJER MITT HUVUD MED OLJA OCH LÅTER MIN BÄGARE FLÖDA ÖVER...

Nu avslutar vi denna fantastiska händelse med att som vanligt sjunga en psalm; en bröllopspsalm skriven 1936 av en ekonomiprofessor och en biskop i Strängnäs, psalm 83:

Kärleks-tro.

SOM KLARASTE VATTUFLÖDEN UR ÖKNARNAS HÅRDA STEN,
SOM ÖRTER OCH GRÄS UR MULLEN OCH BLOM UR DEN KALA GREN,
SÅ BRAST UR EN KVINNAS SKÖTE GUDS VÄSENS ÅTERSKEN.


O KRISTUS, DU FÖDDES AV KVINNA, VÄLSIGNA KVINNA OCH MAN,
OCH LÄR OSS ATT ALLTID TJÄNA OCH TROGET ÄLSKA VARANN,
OCH GE ÅT VÅR KÄRLEKSLÅGA DEN ELD SOM ÄR HEL OCH SANN.


JA, LED OSS I STORM OCH FARA MED LJUS AV DIN SANNINGS LJUS,
LÅT ARBETSDAGARNA FYLLAS AV LEVANDE SÅNGERS BRUS,
OCH GÖR VÅRA RINGA KROPPAR, O GUD, TILL DITT TEMPELHUS.

Kärlekens tempelhus.

NÄR ÖDEN OCH TIDER VÄLLER SOM STRÖMMANDE VATTENDRAG,
DU BINDER SLÄKTE TILL SLÄKTE SÅ STILLA SOM DAG TILL DAG,
ACK, LÅT OSS FÅ GE OCH SKAPA, O GUD, EFTER DITT BEHAG.


SOM LÅGAN SLÅR UPP UR ELDEN OCH VETEKORNET FÅR GRO,
SÅ LÅT UR VÅR KÄRLEK STIGA EN ÄRLIG OCH KRISTEN TRO,
OCH LÅT OSS I DINA GÅRDAR EN GÅNG TILLSAMMANS BO.
Psalm 83.

Liten, men stor i tro!

Hur lång tid tar det att ösa upp 100 liter vatten med ett tesked? Det får du räkna ut själv... Och jag missade alla genusperspektiv, du får förvandla allt till Hen om du behöver...

Vinröda hälsningar från eder vattenhinkare,

Helene Sture Teskedsfelt,

- tacksam Jesusälskare, liten men stor i tro precis som Teskedsgumman!
- psalmsjungare, symbolsagoläsare och bibelstudieledare.


P.S. Joel Jarbos bok finns på Bornelings förlag. Den skall du ha.

Goda böcker.

JESUS BLIR DÖPT

Klart. Inte klart.

Det rinner friskt och klart vatten ur kranen.
Tänk om det är samma vatten som en gång rann i floden Jordan, där Jesus blev döpt?
Kretsloppet flödar ständigt.

Och nu är det Guds nåd som flödar!

Att lära känna sig själv är något av det viktigaste vi har att göra, skrev jag i förra inlägget.
Livet går inte ut på att synas, men gärna att bli sedd - först av sig själv, och sedan förstå hur det hänger ihop med Guds vilja med just mitt och ditt liv.

Jesus visste mycket väl vem han var, men han basunerade inte ut det. Tvärtom, han tystade ned alla rykten för att få handlingsutrymme.

Jag vill berätta om det stora som en gång hände då Jesus lät döpa sig.
Men då måste vi först förflytta oss till 700-talet före Kristus, alltså trehundra år innan Jesus gjorde entré på den historiska scenen.
Och jag vill visa hur allting hänger ihop, såsom bara Gud kan foga ihop pusselbitarna.

Kranvatten.

Men är det först när det går riktigt illa och man hamnar i fängelse som man förstår hur allting hänger ihop? I alla fall var det så för Johannes Döparen, kanske även för oss.

Nu får profeten Jesaja tala Herrens ord till folket:

SÅ SÄGER GUD, HERREN:

- DETTA ÄR MIN TJÄNARE SOM JAG GER KRAFT, MIN UTVALDE SOM JAG HAR KÄR.

JAG LÅTER MIN ANDE KOMMA ÖVER HONOM, HAN SKALL FÖRA UT RÄTTEN TILL FOLKEN.

HAN ROPAR INTE, HAN HÖJER INTE RÖSTEN, HANS STÄMMA HÖRES INTE PÅ GATORNA.

DET KNÄCKTA STRÅET BRYTER HAN INTE AV, DEN TYNANDE LÅGAN SLÄCKER HAN INTE.

TROFAST SKALL HAN FÖRA UT RÄTTEN.
HAN SKALL INTE TYNA BORT ELLER KNÄCKAS, INNAN HAN FÖRT RÄTTEN TILL SEGER PÅ JORDEN.
Jesaja kap 42:1

Inte knäcka. Inte bli knäckt.

Denna inledning tål att läsas långsamt.

Lägg märke till att Jesus är allt annat än det vår tid hyllar: att synas... att bli en kändis. Och han är lika varsam med det flämtande ljuset som han är med sig själv:
- Ingen skall släckas eller knäckas!

Förrän... han fört rätten till seger.

Undrar om folket förstod vad de hörde den gången, löftet om den kommande Messias, trehundra år innan Ordet blev uppfyllt?

Fyll upp.

Jesaja fortsätter, och det känns som om dessa ord träffar Sverige, just precis nu:

FJÄRRAN LÄNDER VÄNTAR PÅ HANS UNDERVISNING.

SÅ SÄGER GUD, HERREN, HAN SOM HAR SKAPAT HIMLEN OCH SPÄNT UPP DEN,
BRETT UT JORDEN MED ALLT VAD DEN ALSTRAR,
HAN SOM GETT LIV ÅT MÄNNISKORNA DÄR, LIVSANDE ÅT DEM SOM VANDRAR PÅ JORDEN:

- JAG, HERREN, HAR I MIN TROHET KALLAT DIG, JAG TAR DIG VID HANDEN OCH SKYDDAR DIG.

GENOM DIG INGÅR JAG ETT FÖRBUND MED MITT FOLK, TILL ETT LJUS FÖR DE ANDRA FOLKEN.

DU SKALL ÖPPNA DE BLINDAS ÖGON OCH BEFRIA DE FÅNGNA UR FÄNGELSET, UR FÄNGELSEHÅLAN DEM SOM SITTER I MÖRKRET.
Jesaja kap 42:1-7.

Och när Jesus föddes i Betlehem tändes hans stjärna, i form av de tre planeterna som stod i ens-linje och blev detta starka ljus på himlen.
Messias, den väntade, blev sannerligen ett "ljus för folken", särskilt de stjärntydare som kom från Österlandet - kanske kom de från Iran, Irak eller ännu längre bort?

Jordanfloden!

Jag är törstig, jag kranar lite mer friskt vatten ur vattenkranen. Detta välsignade vatten!
Och jag minns precis hur det kändes när vi klev ur turistbussen vid floden Jordan i Israel...

Nu kopplar vi ihop detta med Matteus erfarenhet. Han skriver i sitt evangelium:

JESUS KOM FRÅN GALILEEN TILL JOHANNES VID JORDAN FÖR ATT DÖPAS AV HONOM.

MEN JOHANNES VILLE HINDRA HONOM OCH SADE:

- DET ÄR JAG SOM BEHÖVER DÖPAS AV DIG, OCH NU KOMMER DU TILL MIG.

JESUS SVARADE:
- LÅT DET SKE.  DET ÄR SÅ VI SKALL UPPFYLLA ALLT SOM HÖR TILL RÄTTFÄRIDHETEN.

DÅ LÄT HAN DET SKE.
NÄR JESUS HADE BLIVIT DÖPT STEG HAN GENAST UPP UR VATTNET.
HIMLEN ÖPPNADE SIG, OCH HAN SÅG GUDS ANDE KOMMA NER SOM EN DUVA OCH SÄNKA SIG ÖVER HONOM.

OCH EN RÖST FRÅN HIMLEN SADE:
-DETTA ÄR MIN ÄLSKADE SON, HAN ÄR MIN UTVALDE.
Matteus kap 3:13-17.

Utvald.

Hur ska vi förstå detta?

Johannes dop var ett omvändelsedop: "Omvänd er och gör bättring!" var hans rop.
Och han var mycket medveten om sin underlägsenhet - och sin plats i historien att vara den som förberedde Messias ankomst.
Jesus behövde verkligen ingen omvändelse! Vad gjorde de då där, nere vid Jordanfloden?

Tydligt är att Johannes Döparen inte hade klart för sig att det var nu profeten Jesajas ord skulle gå i uppfyllelse.
Men det visste Jesus...

Jesus vet hela tiden att det är hans egen person som är i centrum i gudsrikes-förkunnelsen.
Fortfarande inte med spotlights, uppmärksamhet och massmedial hysteri.

Jesus säger stilla, bara "låt det ske". Med det mystiska tillägget att det är så de skall uppfylla rättfärdigheten.

Stackars oss som lever i denna tid, så långt bort från händelsernas centrum, så djupt fast i informationsflöde och uppdateringar på Facebook... Vad vet vi om de stora sammanhangen, med nacken så böjd mot den digitala världen?

För många är allt detta med Bibelläsning och uppfyllande av gamla profetord bara ett stort "jasså... säger du det"... "Hur kan man vara så säker på det då?"

Det är inte förrän det egna hjärtat börjar längta efter en djupare förståelse av Livet som Guds Ord börjar bli intressant.
Och då vaknar något inom oss!

Vaknar.

Johannes Döparen hamnade i fängelse då han påpekade att Kungen själv levde med sin broders hustru... Påpeka inte omoralen hos maktens män! Det straffar sig alltid. (Matteus kap 14).
Likväl är det sanningen som segrar.

När han sitter där i fängelsehålan och rannsakar sitt liv, blir han tveksam om han verkligen har förstått allting rätt.
Han sänder bud för att fråga om Jesus verkligen är Messias. Och Jesus låter hälsa - och då citerar han Jesaja kapitel 29, som är mycket snartlikt det han skrev i sitt kapitel 42.

- Säg till Johannes vad ni ser: att blinda får sin syn och lama går, spetälska blir rena, döva hör och döda står upp och fattiga får ett glädjebud. Salig är den som inte kommer på fall för min skull.

Läs gärna det dramatiska skeendet i Matteus kapitel 11:2-15.

Jag måste stanna upp själv en stund och fundera. Guds Ord är så stort, så starkt, så genomgripande att jag tappar andan.
Dess aktualitet går inte att ta miste på. Jag vill citera ordagrant vad det är för en blindhet Jesus talar om:

Döv och blind? Bara tuktad...

 

DE DÖVA SKALL PÅ DEN TIDEN HÖRA VAD SOM LÄSES FÖR DEM,
OCH DE BLINDAS ÖGON SKALL SE OCH VARA FRIA FRÅN DUNKEL OCH MÖRKER.

OCH DE ÖDMJUKA SKALL DÅ KÄNNA ALLT STÖRRE GLÄDJE I HERREN,
OCH DE FATTIGASTE BALND MÄNNISKOR SKALL FRÖJDA SIG I ISRAELS HELIGE.

TY VÅLDSVERKARNA ÄR DÅ INTE MER TILL,
SMÄDAREN HAR FÅTT ETT SLUT OCH DE SOM STOD EFTER FÖRDÄRV ÄR ALLA UTROTADE,

DE SOM GENOM SITT TAL GJORDE ATT OSKYDLIGA BLEV FÄLLDA OCH SNÄRJDE DEN SOM SKULLE SKIPA RÄTT I PORTEN OCH GENOM LÖGN FÖRVRÄNGDE RÄTTEN FÖR DEN RÄTTFÄRDIGE.
Jesaja kapitel 29:18-21.

Nyhetsrapporteringar och tidningsrubriker från dagens trakasserier, utnyttjande och lögnaktiga bedrägerier ryms även i denna profetia!
Det skall komma en dag då allt detta skall få ett slut...

Martin Luther King hämtade näring ur Bibeln i sitt dröm-tal "I have a Dream"

Det tror jag att även Opra Winfrey gjorde i sitt tal förra veckan då kvinnor världen över är trötta på maktens mäns sexuella övergrepp.
- A new day is on the horizone!

Genom alla sekler ger Guds Ord hopp och kraft till förändringar!

Väx ihop.

Låt mig nu återvända till de texter vi började med.

Kommer du ihåg hur vi började?

Gud talade genom Jesaja och sa om framtiden att "Detta är min tjänare som jag ger kraft, min utvalde som jag har kär".

Och vad är det som blir sagt då Jesus blir döpt av Johannes?
Himlen öppnade sig och han såg Guds Ande komma ned som en duva och sänka sig över Jesus.
Och en röst hördes:
"Detta är min älskade son, han är min utvalde".

Det är alltså precis samma ord som nu går i uppfyllelse!!
Med tillägget att nu är Messias inte längre okänd eller hemlig - det är Jesus, den som ni ser framför er!

Nu ljuder igen detta gudomliga ordinations-ord från himlen!!

Johannes Döparen förstår. Jag förstår. Jag fattar!

Fattar! Vilket lyft!

Men svara nu på frågan varför Jesus accepterade att låta döpa sig med Johannes omvändelsedop!

Det står ju att all rättfärdighet skulle uppfyllas.
Vad gör Herrens lidande tjänare? Jo, han tar på sig all vår synd och skuld, alla våra sjukdomar och krankheter... Läs mer i Jesaja kapitel 53.

Och det är precis det Jesus gör!

Sann Gud och sann Människa så tar Jesus världens all djävla synd på sina axlar och går in under våra villkor, och dränker dem på jordens lägsta plats, 400 m under havsytan...

Jesus inleder sin verksamhet med omvändelsedopet och ställer sig på syndarens sida.
Vilken gud har någonsin gjort det tidigare....

Tre år senare, när han har undervisat och läkt och upprättat, går han till Golgata kulle ännu en gång med världens all ondska på sina axlar, men denna gång för att besegra synd, våld och skuld en gång för alla.
När Jesus ger sitt liv på korset är försoningen fullkomnad.

När Jesus uppstår igen på tredje dagen är himmelen öppen igen.
Paradisporten är inte längre tillsluten.

Öppen.

En sak till.
Johannes döpte inte med Ande, bara med vatten. Men när Jesus stiger ned i vattnet sänker sig Anden över honom... vilket inte hade hänt tidigare det heller!

Hur stort kan det bli?!

Vi stannar där... och sjunger psalm 132.

Välsignelser till er alla!

Helene F Sturefelt,

- Fotograf vid vatten - Borgmästarfjärden och Jordanfloden...