EXEMPEL PÅ TRO - Hebreerbrevet 11

Dimbildning.

En iskall dimma har svept Blekinge i sitt grepp. När jag tittade ut genom fönstret såg jag ingenting.
Vart har världen tagit vägen? Den fanns ju här igår...
Jag vet att den finns! Trots att jag inte ser den.

Det här är en bra inledning till bibelstudiet som vi hade i torsdags i Carl Gustavs kyrka, Karlshamn.

Vi har kommit till kapitel 11 i Hebreerbrevet med rubriken "Exempel på tro".

Texten är så pass viktig att den finns med som läsningar i evangelieboken vid fyra tillfällen under kyrkoåret.

Syftet är att styrka församlingen i tron på Guds löfte.

Guds dyrbara löfte.

Författaren räknar upp alla de stora förgrundspersonerna i kronologisk ordning:
- Kain och Abel och den okände ättlingen Henok, Noa, Abraham och Sara, Isak, Jakob och Moses samt Rahav.
Det är som om man kunde höra författaren sucka av utmattning då han säger:

BEHÖVER JAG SÄGA MER? 
TIDEN RÄCKER INTE TILL FÖR ATT JAG SKALL KUNNA BERÄTTA OM GIDEON, BARAK, SIMSON OCH JEFTA, OM DAVID OCH SAMUEL OCH JEFTA.

GENOM SIN TRO KUNDE DE BESEGRA KUNGARIKEN, UTÖVA RÄTTFÄRDIGHET OCH FÅ LÖFTENA UPPFYLLDA. Hebr 11:32

Jag kan icke räkna dem alla.

Men låt oss ta det från början.

Slå gärna upp din Bibel så blir det lättare för dig att följa med. Jag tror nämligen inte jag förmår citera hela den långa texten... och än mindre göra den rättvisa, eftersom det är en genomgång av hela Gamla Testamentet.

Bibeln definierar själv vad "tro" betyder:

TRON ÄR GRUNDEN FÖR DET VI HOPPAS PÅ.

DEN GER OSS VISSHET OM DET VI INTE KAN SE.

FÖR SIN TRO FICK FÄDERNA GUDS VITTNESBÖRD.

I TRO FÖRSTÅR VI ATT VÄRLDEN HAR FORMATS GENOM ETT ORD AV GUD, 
OCH ATT DET VI SER INTE HAR BLIVIT TILL UR NÅGOT SYNLIGT.

Skapat ur det osynliga.

Tron är alltså en visshet, inte en gissning.

- Jag vet att jag tror.
- Jag tror att jag vet... Det är en annan sak!

Jag kan inte se i dimman... Men jag vet ju med min erfarenhet att det finns gator och hus utanför mitt fönster.
Och jag vet med mitt hjärta att Gud finns och har skapat allt.

Här antyds också att den stora begynnelsen måste ha börjat från Noll, ur något som inte varit synligt.
Annas är det ju ingen början...

Våra kroppsliga ögon är begränsade. Vi kan bara se det rent fysiska med dem, och livet är ju så mycket mer.
Att också "se med hjärtat" gör att vi kommer mycket längre in i existensens villkor.

TY DEN SOM VILL NALKAS GUD, MÅSTE TRO ATT HAN FINNS 
OCH ATT HAN LÖNAR DEM SOM SÖKER HONOM! Hebr 11:6 b.

Jag tror, är viss om, att våren skall komma.

Gud har en plan med sin mänsklighet och driver oss sakta framåt.
I varje tid ger Gud ett löfte om en framtid. Varje generation är en länk i den andliga utvecklingen.
Även du och jag.

Abels blod ropar från marken, som en förebild för Kristus.
- Skall jag ta vara på min broder? frågade Kain.

Ja! Det skall du!
Men du dräpte honom, precis som människan i alla tider i vredesmod har dödat dem som vi är avundsjuka på.

Gud formade ett folk åt sig från början genom att kalla Abraham ut ur sitt land.
Överårig och ofruktsamma lät han dem få en son genom Sara.
Gud gör det inte lätt för sig... men det är för att visa oss att det inte är vi som styr historiens gång.

Vi stannade upp inför den svåra situationen då Gud prövar Abraham genom att be honom offra Isak.
Vad är nu detta?
Ville inte Gud skapa ett stort folk genom honom?

Jo, men Gud behövde låta Abraham visa att han inte behöll något för egen räkning, inte ens den dyrbare ende sonen...
Genom sin offervillighet mognade han på djupet.

Vi kan i detta se den "andliga lag" som finns genomgående  i Bibeln:

- Släpp taget!
Släpp greppet om det du har, så skall Herren välsigna det ännu rikare, genom att använda dina resurser efter sin vilja.
Vågar vi det?

Släpp taget!

Jag berättade om en familj där sonen drabbades av en svår sjukdom.
De kallade samman sina vänner och bad intensivt för pojken, men ingenting hjälpte, varken böner eller medicin.

Då sa Herren:
- Släpp taget om pojken. Ge honom tillbaka till mig. Ni håller så krampaktigt fast vid honom att han inte är fri. Pojken tillhör mig.

De blev förskräckta och gjorde sig redo för avsked och död.
Men det var inte så Gud menade.

Gud ville befria dem alla, genom att visa hur beroende vi alla är av Gud. Livet vilar inte i våra egna händer. Vi måste låta Gud vara Gud...

Bönerna fortsatte, men nu i annan anda. Det var tacksamhet över det de fått, det var glädje över de år de fått med den lilla pojken.
I den stunden vände det. Deras son blev frisk. Läkedom och hälsa bröt igenom deras ego.
Glädjen visste inga gränser!

Inte tron heller... Det var verkligen stort!
Vissheten om Guds omsorg blev konsekvensen av att de släppte taget.

Det blommar! I januari.

I det stora bibliska sammanhanget är perspektiven större. Israels folk var ju på väg att formas efter Guds vilja, på väg mot Kanaans land.

I TRO DOG ALLA DESSA UTAN ATT HA FÅTT VAD DE HADE BLIVIT LOVADE.

DE HADE BARA SETT DET I FJÄRRAN, 
OCH HÄLSAT DET OCH BEKÄNT SIG VARA GÄSTER OCH FRÄMLINGAR PÅ JORDEN.

DE SOM TALAR SÅ, VISAR ATT DE SÖKER ETT HEMLAND. Hebr 11:13.

Försmak av himlen.

Det här påminner om en välkänd och älskad psalm, nr 322:

JAG ÄR EN GÄST OCH FRÄMLING SOM MINA FÄDER HÄR.
MITT HEM ÄR EJ PÅ JORDEN,
NEJ OVAN SKYN DET ÄR.

DÄRUPPE BOR MIN FADER I HÄRLIGHET OCH LJUS.
DÄR VILLE JAG OCK VARA
UTI MIN FADERS HUS.

HEM, HEM MITT KÄRA HEM!
EJ FINNS EN PLATS PÅ JORDEN SÅ SKÖN SOM DU MITT HEM.

Jag berättade om ett missförstånd kring denna text.

Gamla mor skulle följas till sista vilan. Hon hade varit hemkär och tyckte så mycket om sitt lilla torp - det fina hem som de en gång byggde tillsammans.
- Mitt kära hem på jorden!

Men, snälla prästen, tona ned det där med himlen... Vi är ju ändå främlingar inför det... eller i bästa fall gäster.

Familjen missförstod psalmen helt och hållet!

De visste inte att gamla mor, som varit en mycket from kvinna, längtade hem till himlen, inte efter torpet.
Det är hos Gud vårt hjärta har sitt hem, inte på jorden! Här är vi bara främlingar...

Trädet i droppen! Anar mitt hemland!

Moses var också ett gott föredöme vad gäller tro och hålla fast vid Guds löften.
Även han levde efter den andliga lag som handlar om att avstå...

I TRO VÄGRADE MOSE SOM VUXEN ATT LÅTA SIG KALLS SON TILL FARAOS DOTTER.
HAN VILLE HELLRE FARA ILLA TILLSAMMANS MED GUDS FOLK, ÄN HA KORTVARIG GLÄDJE AV SYNDEN.

HAN SÅG FRAM EMOT LÖNEN SOM VÄNTADE
OCH RÄKNADE DEN SMÄLEK SOM MESSIAS FÅR UTSTÅ SOM EN STÖRRE RIKEDOM ÄN EGYPTENS SKATTER. Hebr 11:24.

Vad betyder detta?
Kortvarig glädje av vilken synd?

Moses såg ju hur Farao förtryckte hans folk. Skulle han vara del av det egyptiska herraväldet mot sina egna?
Nej, den synden gav honom ingen glädje!
Det gick ju så långt att Moses till och med slog ihjäl en egyptisk förman, som piskade Israels folk med slavpiskan...Förtrycket måste få ett slut!

I TRO LÄMNADE HAN EGYPTEN OCH FRUKTADE INTE KUNGENS VREDE, UTAN HÖLL UT,
DÄRFÖR ATT HAN LIKSOM SÅG DEN OSYNLIGE... 11:27

Sedan kommer det gång på gång:

- I tro, I TRO. Genom tro, GENOM TRO...

Att lita på att man går åt rätt håll, utan att se. Den inre vissheten är kompassen för beslut och handlingar.
Det förlovade landet väntar.
Håll ut.

Håll ut i dimman.

GENOM TRO FÖLL JERIKOS MURAR.

Murar ja...
Berlinmuren föll 1989 och kommunismen föll.
Men en ny mur har byggts upp i Israel mot Palestina. Och USA's nytillträdde president Donald Trump vill bygga en mur mot Mexiko, för att skydda sitt land mot illegala invandrare.

Murar som skydd eller murar som stänger ute...

Vad ska vi göra med den vanmakt vi känner i dagens globala politik?
Kan vi lära oss något av alla dessa exempel på tro som vi läst om?

DE KUNDE TÄPPA TILL LEJONENS GAP,
SLÄCKA RASANDE ELD OCH UNDKOMMA SVÄRDETS EGG.

DE VAR SVAGA MED BLEV STARKA, FICK KRAFT I STRIDEN OCH JAGADE FRÄMMANDE HÄRAR PÅ FLYKTEN. 11:34.

Genom Guds kraft kunde de gå genom stora faror, men bara om det var enligt Guds plan.
Ingen av oss kan forcera sin egen livshistoria om inte Gud är med oss.

Dagens nöd och oro driver oss till att än mer intensivt be om Guds vägledning och beskydd.
Andliga murar mot ondskan, men inga murar mot folk på flykt.

Bibeltexten vill visa både på glädjen och allvaret i att söka Guds vilja.
Och hur lär vi känna Guds vilja om vi inte umgås med honom, genom bön och bibelläsning?!

Läsa, eller inte läsa.

KVINNOR FICK SINA DÖDA TILLBAKA UPPSTÅNDNA. 11:35.

Det är inte lätt att hänga med i den bibliska historien, men kvinnorna som åsyftas här är de som Elia och Elisha mötte i 1 Konungaboken 17:17.

Tiden räcker inte till att fördjupa sig i det avslutande stycket.
Det handlar om alla de som dödades för sin tros skull. Författaren har i åtanke de judiska martyrer som det berättas om i 2 Mackabéerboken, kapitel 7.

Det får du, kära läsare, studera på egen hand.

Vers 36-38 är som taget ur en rapport från Open Doors... eller nyheterna om religionsförföljelse runt om i världen. Tyvärr är det så att de värst utsatta är de kristna.

... ANDRA FICK KÄNNA PÅ HÅN OCH PRYGEL, JA OCKSÅ BOJOR OCH FÄNGELSE.

DE BLEV STENADE, SÖNDERSÅGADE, AVRÄTTADE MED SVÄRD...

VÄRLDEN FÖRTJÄNADE INTE ATT HYSA DEM.
DE MÅSTE HÅLLA TILL I ÖDEMARKER OCH BERGSTRAKTER, I GROTTOR OCH HÅLOR. 

I de stora flyktingströmmar som kommit till Sverige vet vi att många har erfarenhet av förföljelse för sin tros skull.
Då får inte vi vara okunniga och naiva så att denna förföljelse fortsätter här... vilket den tyvärr gör, inte minst på asylboendena.

Allvarsglädje.

INGEN AV DESSA, SOM GENOM SIN TRO HAR FÅTT GUDS VITTNESBÖRD, FICK SE LÖFTET UPPFYLLAS.

GUD HAR FÖRUTBESTÄMT NÅGOT BÄTTRE ÅT OSS,
OCH DÄRFÖR SKALL DE UPPNÅ FULLKOMLIGHETEN FÖRST TILLSAMMANS MED OSS.

När vi fått smaka och erfara Guds godhet, vet vi att vi har vårt hemland i himlen.
Under tiden som vi är "gäster och främlingar här" får vi hjälpas åt att vårda livet till nästa generation, så de har något att ta över...

I tro, i relation med Gud, tar vi livet på allvar, som en gåva att förvalta, och fortsätter vandra i de spår som äldre tiders gudsmän och gudskvinnor trampat upp åt oss.

Jag tror!!

Åh! Nu skingras dimman! Det lättar ute och ljuset avslöjar de vackraste blommor i januari.

Im-bildning är den enda utbildning jag har... Eller hur var det nu?

De mest trosvissa och klara hälsningar genom dimman!
Eder bibelstudieledare och amatörfotograf

Helene F Sturefelt,

- som tackar Gud för er alla.

TOMHET och FULLHET

Speglar fullhet eller tomhet?

Tomhet och fullhet.

Är jag tom? Eller full? Alltså, överfull...

I början var allting mörkt. Det fanns bara ett enda stort tomrum.
Ett tomt universum är en skrämmande tanke, ja omöjlig!

Men så ett korn, ett litet litet korn av någonting som tog fart.

JORDEN VAR ÖDE OCH TOM.
DJUPET TÄCKTES AV MÖRKRET.
EN GUDSVIND SVEPTE FRAM ÖVER VATTNET.
                                                             1 Mosebok 1.

Öde och tom.

Jag önskar att jag också var så tom. Inte öde, men mer tom.
Mer ihålig, så jag fick plats bättre.

Det är inte säkert att Tomhet är något negativt.
För mig som är överlastad av intryck och lever med utmattningssyndrom är ordet tomhet något alldeles nödvändigt.

Och hur skulle Gud kunnat skapa om det inte fanns plats?

Nej, den repliken åt upp sig själv...

Skap-Ande.

KRISTUS ÄR DEN OSYNLIGE GUDENS AVBILD,
FÖRSTFÖDD FÖRE HELA SKAPELSEN.

I HONOM SKAPADES ALLTING I HIMMELEN OCH PÅ JORDEN,
DE SYNLIGA TINGEN OCH DE OSYNLIGA TRONÄNGLARNA...
                                                                          Kolosserbrevet 1:15

Osynlig av fullhet.
Osynlig av tomhet.

Tomfull. Fulltom och helt osynlig.

Också en definition av Gud.

Faktiskt riktigt bra!

Is med luftbubblor och tomhet.

TY GUD VILLE ATT GUDOMENS HELA FULLHET SKULLE BO I KRISTUS.

GENOM KRISTUS VILLE GUD FÖRSONA ALLT MED SIG,
BÅDE DET SOM FINNS I HIMMELEN OCH DET SOM FINNS PÅ JORDEN,
SEDAN HAN STIFTAT FRID GENOM HANS DÖD PÅ KORSET.


Är döden en fullhet eller tomhet?

Döden som fullkomning på ett långt liv? Tacksamma minnen och färdiglevda år.

Eller döden som en tomhet? Förtvivlans ovisshet och ofärdigt liv.

När Jesus gav sitt liv på korset tog han med sig all tomhet in i sin fullkomliga fullhet.
I dödsriket vände han ut och in på alltihop.

Liv blev död. Och död blev liv.

Faktiskt också riktigt bra!

Förvandlingsnummer.

DET FANNS EN TID DÅ NI VAR FRÄMMANDE FÖR GUD.
NI VAR I HJÄRTA OCH SINNE HANS FIENDER
DÄRFÖR ATT ERA GÄRNINGAR VAR ONDA.

MEN NU HAR GUD FÖRSONAT OCKSÅ ER MED SIG SJÄLV
GENOM ATT KRISTUS LED DÖDEN I SIN JORDISKA KROPP.


En kropp med Gudsande inuti.
En Gudsvind som sveper runt inne i DNA-spiralen, och åker kana på alla ärftlighetsfaktorer och gen-definitioner.

Full av vind och Ande. De dansar i samklang med själen.

Men om den vrider sig till motsats varv, stannar rörelsen upp och allt går i baklås.
Fiende till sig själv.

Och till Gud.

Tom och urblåst. Oandlig och utan riktning.

Utan riktning.

LEV ERT LIV I GEMENSKAP MED KRISTUS, 
SEDAN NI NU HAR TAGIT EMOT HONOM SOM HERREN.

VAR ROTFASTA I HONOM,
BEFÄSTA I DEN TRO SOM NI HAR BLIVIT UNDERVISADE I
OCH LÅT TACKSAMHETEN FLÖDA ÖVER.


Full av gemenskap! Överfull av folk... Gemenskapsöverbefolkning.

Tomhet - rädda mig! Töm mig!

Men ett annat rop hörs också över de mörka vattnen.

Gemenskap - rädda mig. Fyll mig!

Kristus, kom till mig. Jag orkar inte vara själv längre. Ensam. Ofylld.
Livet har blivit alldeles för öde. Det är mitt öde.

Öde ö!

Vattnet tränger sig på...

Tränger sig på.

VAR PÅ ER VAKT SÅ INGEN FÅNGAR ER MED TOMMA OCH BEDRÄGLIGA SPEKULATIONER,
SOM GRUNDAR SIG PÅ MÄNSKLIGA TRADITIONER, OCH KOMMER FRÅN DENNA VÄRLDENS MAKTER, MEN INTE FRÅN KRISTUS.
Kolosserbrevet 2:8

Var noga med källkritik.
Dela inte okritiskt allt du läser på Facebook, Twitter och bloggar.
Tänk själv.

Men spekulera inte!
Ett gott råd från Paulus för tvåtusen år sedan. Intet nytt under månen.

Men pröva bibelordet. Läs det. Tugga. Ät och smaka.
Och se att Herren är god.

Fullgod.

Själens mat.

TY I KRISTUS BOR GUDOMEN HELT OCH FULLT I KROPPSLIG GESTALT,
OCH I HONOM HAR NI FÅTT HELA FULLHETEN - I KRISTUS SOM ÄR HUVUDET FÖR ALL MAKT OCH MYNDIGHET.

Kan vi få be dig, käre Gud, att Du gör Donald Trump till en trumpet för godhet?
Kan du omvända honom som är så full av förakt, till att bli en bedjande människa?

Kan Du, käre Gud, göra så att Bill Gates blir en gate, en grind och öppning för mänskligheten genom att välsigna hans miljoner?
Kan Du hjälpa kyrkorna att höja ribban, istället för att sänka den under trons alla förväntningar?

Fel förväntningar.

Kristus ska vara huvudet.
Han tänker med hjärtat och handlar med förnuftet. Jesus Kristus är sträng mot förtryckarna och mild mot de förtryckta.

För en stund skruvade vi av oss våra huvuden och satte dem på paushyllan.

Vi tyckte det var skönt att slippa tänka ett tag.

Bara känna in, Känna efter. Känna före. Det var så länge sedan vi gjorde det. Flera sekler sedan.

Man ville känna sig för och låta tanken få vila lite.

Ge plats för tomrummet och utrymmet att andas.

Det går för fort i den här världen.

Huvudlöst.

Det finns en plats där det inte är överfullt.
Det finns ett tillstånd där atomer och molekyler är på rätt avstånd, så att mänskornas tankar inte krockar med sig själva.
Och varandra.

Jag värnar om det omålade, det orörda och tomma. Det akvarell-vita och sparade.

Hos Gud är inte livet exploaterat. Där är det inte överutnyttjat och skändat.

Hos Gud finns det tomrum och fullhet. Där finns tid och plats - för allt som heter godhet.

Mörkret äter upp sig själv.
Liksom ondskan som till slut dödar den som är sist kvar.

Och i tomrummet anar jag tunneln, den tunnel som min fantasi känner som det begränsade livets kanal mot det eviga.

Var inte rädd för tomrummet. Fullheten bor där.

Tom fullhet.

Fullheta hälsningar från eder filo-sofia,

Helene Sture Tomfelt,

- som har umgåtts med Kolosserbrevet,
- som har betraktat havsvikarna runt Sölvesborg,
- och som väntar på att de stora minusgraderna ska göra sitt förvandlingsnummer med vattnet!

Var välsignad.

FRIMODIGHET FRUKTAN - Hebreerbrevet 10 b)

Ljusbollar och nävertavla.

Detta är en fortsättning på föregående inlägg.
Jag delade upp kapitel 10 i Hebreerbrevet med tre ord på F:

Förlåtelse. Frimodighet och Fruktan.

Nu ska vi ägna oss åt de två sista.

Rubriken i texten är "Varning och tröst". Stycket är uppbyggt som en tre-takt:

- först kommer uppmuntran, sedan en varning och därefter mer uppmuntran.

Det är ungefär den modellen som föräldrar och pedagoger i alla tider har försökt fostrat sina barn efter!

Och den kristna församlingen är i det här läget som barn.
De kanske har varit kristna endast i två generationer. Det finns många frestelser att falla för och församlingen har genomgått en svår förföljelse.

Uppmuntran, förmaning, uppmuntran.

Hur har vi det i Karlshamn? Hur är det ställt med de kristna församlingarna i Blekinge?
Kan vi känna igen oss?

Det är detta som är anledningen till att Hebreerbrevet skrivs:

1. De kristna höll på att förtröttas.
2. De stod i fara att avfalla.

Syftet med brevet är:

1. Att väcka dem till besinning.
2. Att styrka dem i tron på Jesus Kristus.
3. Att vittna om det nya förbundets rikedom.

Jag citerar Hebreerbrevet 10:19:

SÅ KAN VI DÅ, MINA BRÖDER, TACK VARE JESU BLOD, FRIMODIGT GÅ IN I HELGEDOMEN PÅ DEN NYA OCH LEVANDE VÄG GENOM FÖRHÄNGET - HANS KROPP - SOM HAN HAR INVIGT ÅT OSS.

VI HAR EN STOR ÖVERSTEPRÄST SOM ÄR SATT ATT RÅDA ÖVER GUDS HUS.

Var frimodig. Lys!

Plötsligt kunde jag för min inre blick se den tjocka gardin som hängt framför det allra heligaste i templet... Jag såg detta tygstycke rämna mitt itu, då Jesus dog på korset.

Hans kropp var själva för-hänget!

Nu brast alltihop... och en ny väg öppnades sig. En levande väg, till gemenskap med Gud.

I början kallades de kristna just för "Vägens folk".

Sedan följer ord som vi känner igen från högmässan:

LÅT OSS DÄRFÖR TRÄDA FRAM INFÖR GUD 
   MED UPPRIKTIGT HJÄRTA 
      OCH I FULL TROSVISSHET,

MED ETT HJÄRTA SOM RENATS 
   OCH INTE VET AV NÅGON SYND 
      OCH MED EN KROPP SOM BADATS I KLART VATTEN.

LÅT OSS ORUBBLIGT FORTSÄTTA ATT BEKÄNNA VÅRT HOPP
TY HAN SOM GAV OSS LÖFTENA ÄR TROFAST.

Detta är grunden till vår frimodighet.
Vi kommer inte krypande inför Gud... Visserligen vet vi att vi gör fel ibland, men det är upprättelsen som är grunden nu!

Det är som att kika i facit...

Livets omständigheter försätter oss i situationer vi inte alltid klarar av, men det hjärta som lever nära Guds kärlek "vet inte av någon synd" utan handlar i gott uppsåt.

Kan det vara så enkelt? Om det har teologer i långa sekler diskuterat.

Enkel läsning?

LÅT OSS GE AKT PÅ VARANDRA OCH SPORRA VARANDRA 
   TILL KÄRLEK OCH GODA GÄRNINGAR,

OCH LÅT OSS INTE FÖRSUMMA VÅRA SAMMANKOMSTER, 
   SOM NÅGRA BRUKAR GÖRA, 
     UTAN UPPMUNTRA VARANDRA

OCH DETTA SÅ MYCKET MER SOM NI SER ATT DAGEN NÄRMAR SIG. 


Fina levnadsord.
Uppmuntra! Sporra varandra! Fokusera på kärlek och goda gärningar.

Är det en önskedröm att leva så?

Med tanke på de alarmerande utträdessiffrorna ur Svenska kyrkan - ca 80.000 personer förra året 2016 - så verkar detta som en utopi.

Vårdslöst användande av kyrkans pengar och oaktsamhet är bidragande orsaker till att människor vände kyrkan ryggen. Man kräver ärlighet. Förstås!
Det gör vi alla.

Men det hjälper inte lämna kyrkan, tänker jag, det är bättre att stanna kvar och bygga upp. Avslöja felaktigheterna! Ställ krav.
Står du utanför och tittar på kan du inte påverka lika mycket.

I alla gemenskaper där människor samlas finns motsatsorden:
- Gnäll och misstänksamhet, respektlöshet och likgiltighet.

Men jag vet också att det finns goda ledare i kyrkan som uppmanar sina medarbetare att hjälpa varann, istället för att kritisera och klaga - alltså en direkt tillämpning av Hebreerbrevets ord.

Det klarsynta ledarskapet vågar sätta gränser. Där håller kyrkoherden och de förtroendevalda kursen på hur Jesus skulle ha agerat.

Klarsynt ledarskap.

Nu kommer vi fram till ett mycket svårt stycke i Hebreerbrevet.
Det är så strängt och skarpt att det har ifrågasatts om det skulle tillhöra kanon med de rättläriga texterna.

Det handlar om konsekvensen av att lämna tron... att ge upp Gudsgemenskapen... att vara besviken, arg, ja så till den milda grad att man blivit en Gudsförnekare och hädare.

Vad ska hända med en sådan person?
Om han eller hon ångrar sig? Får de komma tillbaka?

TY SYNDAR VI MED VETT OCH VILJA
   EFTER ATT HA LÄRT KÄNNA SANNINGEN
      ÅTERSTÅR INTE LÄNGRE NÅGOT OFFER FÖR SYNDERNA.

DÅ VÄNTAR EN FRUKTANSVÄRD DOM
  OCH EN GLUPANDE ELD
     SOM SKALL FÖRTÄRA DEM SOM TROTSAR GUD.

Livets Bok.

Vi lever i ett snällt och fredligt land. Inte många av oss har mött en vårdslös och våldsam Gudsförnekare...
Tänk er att det skulle komma in någon här i Carl Gustafs kyrka och skända altaret och skrika och bära sig illa åt...

... och sedan ångra sig.

Jesus säger att vi skall förlåta varandra oändligt många gånger, men här handlar det om en person som förstör på alla sätt. En gräns måste sättas så att inte fler blir skadade.

Ett annat exempel:

Om du vid en operation går med på att skänka din ena njure för att rädda en människa - och den personen sedan föraktar dig och spottar på dig... Det är den känslan bibeltexten är ute efter!

Och så jämförs det med vad som händer då man överträdde Mose lag:

DEN SOM ÖVERGER MOSES LAG MÅSTE UTAN FÖRSKONING DÖ,
OM TVÅ ELLER TRE VITTNAR EMOT HONOM.

HUR MYCKET HÅRDARE STRAFF FÖRTJÄNAR DÅ INTE DEN SOM TRAMPAR GUDS SON UNDER SINA FÖTTER,

VANHELGAR FÖRBUNDSBLODET, GENOM VILKET HAN HAR BLIVIT HELGAD,
OCH KRÄNKER NÅDENS ANDE? Hebr 10:28-29.

Kränk inte Nådens Ande.

Jag tillhör den generation som både har hört mörka domedagspredikningar och utslätade betraktelser, där Guds kärlek förvandlats till likgiltighet inför ondska och våld.

Min kristna tro grundar sig på kärlekens allvar och glädje - både ock, inte antingen eller!

Hela vårt land tycks ha hamnat i ett läge där vi inte längre kan definiera ondskan... och därmed inte hitta åtgärder heller.

Att kränka Nådens Ande... det är hädelse.
Vi kan inte göra vår kristna tro till en lekstuga!

Idag var jag på lekplatsen och hjälpte till att passa några barn.
Vilken intressant sociologisk studie det blev - med bitter eftersmak. Barnen sprang omkring och skrek och störde alla, de vuxna stod tafatt bredvid och vågade inte säga till...
Vi är inte längre vana vid att sätta gränser för det innebär ofta konflikt. Men likväl är det nödvändigt, annars blir det omöjligt att vara tillsammans!

Jo, jag var "arga tanten". Jag sa till... Men jag berömde också när leken fungerade.

Jag måste göra små nedslag i vår egen tid, för att vi ska förstå tyngden och storheten i det som Bibeltexten vill förmedla.

Förstår vi storheten?

Utstött. Avfälling. Utesluten.
Hemska ord! Med en grym verklighet bakom.
Men vems parti skall vi ta? Offret eller förövarens? Den ständiga frågan.

Och hur många gånger ska man kunna ångra sig och vara botfärdig?
Det är det som frågan gäller. Även om församlingen satte gränser så var det inte tal om att hämnas.


VI KÄNNER HONOM SOM HAR SAGT:
- MIN ÄR HÄMNDEN, JAG SKALL UTKRÄVA DEN. 5 Mos 32:35

OCH VIDARE:
- HERREN SKALL DÖMA SITT FOLK.

DET ÄR FRUKTANSVÄRT ATT FALLA I DEN LEVANDE GUDENS HÄNDER.

Ett viktigt påpekande:
Ordet "döma" betyder i bibliskt språkbruk = att skaffa rätt.

Rättvisa skall alltså skipas.

Vad som än har hänt i församlingen så kommer det en Dag då Herren skall skipa rättvisa, för alla parter. Och det är gott!

Gud är på den förtrycktes sida.

Levande Gud - det är ett uttryck som ställer Gud i motsättning till de döda och maktlösa avgudarna.

Och att "falla i Guds händer" är bättre än att falla i människors händer, med deras godtycklighet och bristfulla kunskap.

Men det stod ju att det var fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer...
Ja, om man själv tagit saken i egna händer och hämnats oförrätten.

Fruktan... Detta ord har skrämt så många!
Det luktar desperat barnuppfostran - att skrämmas med sotaren, polisen och att "Gud ser dig..."

Då förvandlas ordet "fruktan" till hot.

När det egentligen handlar just om att skipa rättvisa i en svår sak.
Och ytterst:

Att på Domens Dag stå där inför Guds tron med förakt för det Herren har gjort för oss... att ha trampat Guds son under sina fötter.

Skulle Gud inte reagera på det??

Vad är det för en Gud som i så fall skulle se mellan fingrarna med hat och förakt, ondska och våldsamhet?!

Ställ dig på Guds sida... se det från Guds perspektiv.
Gud står inte på mobbarens sida, utan på offrets. Jesus är hela världens offer...

Tack gode Gud att Du är omutbar!!

Trampa inte...

Nu tar vi sista stycket i kapitel 10. Församlingen påminns om att de faktiskt stått ut med stora svårigheter:

KOM IHÅG HUR DET VAR FÖRR, NÄR NI NYSS HADE BLIVIT UPPLYSTA.

NI UTSTOD MÅNGA SVÅRA LIDANDEN.
NI BLEV SMÄDADE OCH FÖRFÖLJDA OCH GJORDES TILL ALLMÄNT ÅTLÖJE, 
ELLER OCKSÅ STÄLLDE NI ER VID DERAS SIDA SOM BEHANDLADES SÅ

NI LED TILLSAMMANS MED DEM SOM SATT I FÄNGELSE 
OCH NI FANN ER MED GLÄDJE I ATT BLI BERÖVAD ER EGENDOM,
DÄRFÖR AT NI VISSTE ATT NI ÄGDE NÅGOT BÄTTRE OCH MERA VARAKTIGT.

Berätta om Jesus!

Motgångar prövar vår ståndaktighet. Det är de förföljda och lidande kyrkorna som växer. Inte de fina kulturförsamlingarna.

Att bekänna sig som kristen idag väcker både respekt och åtlöje.
Ofta kan vi vara rädda för följdfrågor om vi säger att vi är kristna. Då är det lättare att vara tyst, eller säga:

- Jag tror på en Högre Makt...
- Jag går i kyrkan för att det är fin musik...

Det blir inga motkommentarer på det. Men att berätta att man lever i gemenskap med Kristus leder samtalet in på andra spår!

Här får vi vara frimodiga och uppmuntra varandra.
Dessa bibelstudier är ju ett sätt att ge kunskap och "svar på tal", på ett positivt sätt.

Många av våra flyktingar - inte minst kristna från Irak - kan berätta om verkligt lidande och religionsförtryck! Vi har mycket att lära av dem. De är närmare Hebreerbrevets kontext än vi är.

Uppmuntra varandra.

Så, till oss alla:

GE INTE UPP ER FRIMODIGHET!

DEN SKALL RIKLIGEN BELÖNAS. 
UTHÅLLIGHET ÄR VAD NI BEHÖVER FÖR ATT KUNNA GÖRA GUDS VILJA 
OCH FÅ VAD HAN HAR LOVET, TY:

Ännu en liten tid, sedan kommer han som skall komma, och han skall inte dröja.
Min rättfärdige skall leva av tro, men om han drar sig undan är han inte längre till glädje för mig.

VI HÖR INTE TILL DEM SOM DRAR SIG UNDAN OCH GÅR FÖRLORADE 
UTAN TILL DEM SOM TROR, OCH RÄDDAR SITT LIV.


Uthålliga hälsningar till er alla!

Helene F Sturefelt,

- som gärna vill leva i frimodighet tillsammans med er,
- och som lever i Gudsfruktan = i respekt för Guds helighet, i glädje över hans kärlek.

P.S. Nästa torsdag är bibelstudiet inställt, men vi ses igen den 26 januari. Då ska vi tala om exempel på tro. Välkomna.

Trons frukter.

FÖRLÅTELSE & RENHET - Hebreerbrevet 10 a)

Förlåtelsen flyter fram.

Förlåtelse. Frimodighet. Fruktan.

Dessa tre F-ord får leda oss in i Hebreerbrevets kapitel 10.

Terminens första bibelstudium gick av stapeln i torsdags, i Carl-Gustafs kyrka i Karlshamn.
Här kommer en sammanfattning av vad vi samtalade om.

Tag gärna fram din egen Bibel och följ med där du sitter!
Detta brev är som en ingång från Gamla Testamentet in i Nya Testamentet.
Författaren förutsätter att lyssnarna och läsarna av texten är införstådda med bakgrunden.

Det är ju inte vi... Hur ska detta gå? Texten är mycket innehållsrik, som ett köttben från gårdsbutiken i Näsum!
Därför bildsätter jag detta inlägg med foton från Szabos utmärkta charkuteributik.


Rubriken över det första stycket är Fullkomlig rening. Finns det verkligen?
Och hur är det med alla offer i det gamla förbundet - måste de fortsätta?

Kan man rent av tala om en utveckling hur Gud möter folket genom seklerna?

Jag delar upp bibelstudiet i två inlägg - annars orkar du inte läsa... och jag orkar inte skriva... Vi måste vara snälla mot oss när vi arbetar med så viktiga saker, eller hur!

Szabos gårdsbutik utanför Näsum.

MED LAGEN NÅDDE OSS BARA EN SKUGGA AV DET GODA SOM SKALL KOMMA, INTE TINGENS EGEN GESTALT.

DÄRFÖR FÖRMÅR DEN ALDRIG GENOM DE ÅRLIGEN UPPREPADE OFFREN GÖRA DEM SOM TRÄDER FRAM MED DEM FULLKOMLIGA FÖR ALL FRAMTID.

SKULLE MAN INTE ANNARS HA UPPHÖRT ATT OFFRA?

DE SOM FÖRRÄTTAR GUDSTJÄNSTEN SKULLE JU, EFTER ATT EN GÅNG HA BLIVIT RENADE, INTE LÄNGRE VARA MEDVETNA OM NÅGRA SYNDER. 

MEN NU LIGGER I DESSA OFFER EN ÅRLIG PÅMINNELSE OM SYNDERNA,
TY BLOD FRÅN TJURAR OCH BOCKAR KAN ALDRIG TA BORT SYNDER. 

Inga offer!

Det handlar om en obalans. Folkets ondska och brott mot förbundet skapade en synd mot Gud.
Detta måste sonas.
Därför var offret så viktigt i Gamla Testamentet, men Herren ville egentligen inte ha det så...
Offrandet var en tillfällig ordning.

Det årliga offrandet rättade till balansen just då, men de var tvungna att fortsätta... och fortsätta, eftersom blod från tjurar och bockar aldrig kan ta bort synder.

Det här var intressant!

I vår fornnordiska kultur var ju offerväsendet till Tor och Oden oerhört viktigt!
Jag har sagt det förut:
-Tänk vilken befrielse det måtte ha varit att få höra om Vite Krist som var det sista offret! Nu slapp de hänga hästen i trädet eller offra äldste sonen.

Vi ska inte romantisera asatrons konsekvenser för rädda människor!

Hemcharkuteriet erbjuder...

Jesus läste Psaltaren som sin bönbok.
Hebreerbrevets författare hänvisar till när han citerar en psaltarpsalm - Psaltaren 40:7-9 - för att visa hur han uppfyller det som en gång skrevs:

DÄRFÖR SÄGER KRISTUS NÄR HAN INTRÄDER I VÄRLDEN:

Offer och gåvor begärde du inte,
men en kropp har du danat åt mig.

Brännoffer och syndoffer gladde din inte.
Då sade jag:
- Se, här är jag. Som det står skrivet om mig i bokrullen har jag kommit, Gud, för att göra din vilja.

Fantastiskt!
Skrift skall med skrift tolkas. Vi kan läsa Bibeln "runt". Det ena ger det andra.
Allt hänger ihop, eftersom Gud har en plan för oss genom alla tider.

Många ville handla inför helgen.

Men det gäller att läsa närgånget, för att inte missa något.
Hebreerbrevets författare kommenterar detta så här:

FÖRST SÄGER HAN:
OFFER OCH GÅVOR OCH BRÄNNOFFER OCH SYNDOFFER BEGÄRDE DU INTE, OCH DE GLADDE DIG INTE - OCH DETTA FAST DE FRAMBÄRS ENLIGT LAGEN.

SEDAN SÄGER HAN:
SE, JAG HAR KOMMIT FÖR ATT GÖRA DIN VILJA.
SÅ UPPHÄVER HAN DET FÖRSTA FÖR ATT LÅTA DET ANDRA GÄLLA.

Alltså, Gud vill egentligen inte har några blodiga offer!!

Men folket är så omogna i sin Gudsrelation, och till varandra, att det är nödvändigt under ett antal sekler.
Därför är de olika offermodellerna inskrivna i Mose-böckernas lag-reglerande texter.

Då får inte vi göra misstaget, när vi läser Gamla Testamentet, att tro att detta gäller än idag. Det gör det inte!

GT's lagtexter gäller inte oss, det gäller inte oss, de gäller INTE OSS!!

Förlåt att jag upprepar detta, men det är så många som försöker läsa Bibeln utan att ha denna nyckel.
GT är en bakgrund till NT och Jesus Kristus fulländar allt, och sätter punkt:

EFTER DENNA GUDS VILJA HAR VI HELGATS GENOM ATT JESU KRISTI KROPP BLEV OFFRAD EN GÅNG FÖR ALLA.

Hebreerbrevet 10. TACK.

Och så jämför författaren det gamla förbundets prästerskap med det Jesus gjorde för oss:

VARJE PRÄST TJÄNSTGÖR DAGLIGEN OCH BÄR ALLTSÅ GÅNG PÅ GÅNG FRAM SAMMA OFFER, SOM ÄNDÅ ALDRIG KAN AVLÄGSNA NÅGRA SYNDER.

MEN JESUS FRAMBÄR ETT ENDA SYNDOFFER FÖR ALLA TIDER 
OCH HAR SATT SIG PÅ GUDS HÖGRA SIDA.

DÄR VÄNTAR HAN NU PÅ ATT HANS FIENDER SKALL LÄGGAS SOM EN PALL UNDER HANS FÖTTER.

TY MED ETT ENDA OFFER HAR HAN FÖR ALL FRAMTID FULLKOMNAT DEM SOM BLIR HELGADE.


Vilket hopplöst arbete... Tack och lov att detta fick ett slut!
Men inte förrän folket var redo.
Och här vill jag lyfta fram hur det finns en utveckling - en andlig evolution - i Bibeln.

Jag tänker så här:

Om vi jämför med barnuppfostran så vet vi att 2-åringen får ständiga tillsägelser... 6-åringens trots gör föräldrarna nästan galna...
Tonåringen kräver strama tyglar... tills barnet är vuxet och har införlivat gränser med rätt och fel i sitt sätt att tänka.

Jag är samma mamma, men beter mig olika beroende på barnets ålder och vad det behöver.

Mitt lilla barn får svart-vita kommandon... medan tonåringen möter mer nyanserat resonemang.

Fantastisk gårdsbutik!

Översatt till Guds folk så är de som småbarn då Mose tar emot stentavlorna med Tio Guds Bud.
"Du skall icke... och icke och icke...!"

Seklerna går och offrandet pågår för fullt, fast Herren skulle vilja slippa det som vi läste.
Cirka 600 år senare träder profeten Jeremia fram. Nu är tiden redo för ett "utvecklingskliv".

Han fick sin profetkallelse år 626 f Kr och var verksam i 40 år. Jeremia var med när Jerusalem intogs och förstördes av babyloniska trupper år 587 f Kr.

Hebreerbrevets författare citerar nu ett mycket älskat stycke ur denna profetbok:

OM DETTA VITTNAR OCKSÅ DEN HELIGA ANDEN FÖR OSS.
FÖRST HETER DET:

Detta är det förbund som jag skall sluta med dem i kommande dagar, säger Herren.
Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan och inrista dem i deras sinnen. Jeremia kapitel 31:33

OCH SEDAN:

Deras synder och överträdelser skall jag aldrig mer komma ihåg.

MEN DÄR SYNDERNA ÄR FÖRLÅTNA BEHÖVS INTE MER NÅGOT SYNDOFFER.

Jeremias profetbok.

I kommande dagar... Herren lade sina ord i Jeremias mun.

Det var ju en katastrof för folket när babylonierna förstörde templet... ungefär som i krigets Syrien när Aleppo fullständigt bombas sönder...

Utan tempel, ingen offerkult.

Dessa kommande dagar skulle dröja ca 400 år till... Folket mognade sakta, generation för generation.
De fick ett hopp om nya tider.

Lagen skall skrivas in själva hjärtat - precis så som när tonåringen börjar bli vuxen och individuations-processen fungerar som bäst!

Tänk att det finns ett läge där synderna är förlåtna...

Snart börjar kvällsmässan. Nattvarden är ett resultat av allt detta!
Fullkomlig rening är ett faktum tack vare Jesus Kristus.

Fullkomlig rening.

Förlåtelse. Frimodighet. Fruktan.

Detta var det första ordet. De två andra kommer i nästa inlägg. Vi ses där!


Frimodiga hälsningar, Helene F Sturefelt,

- som gläds över den nyfunna butiken utanför Näsum!
- Och som ska äta lite korv innan jag fortsätter med nästa halva...

SJUKSKRIVEN med de SJU DVÄRGARNA

Vem är Snövit?

Jag känner mig som Snövit. Stormen har dragit över landet, och min inglasade balkong var nära att ge vika för snöstormen. Jag hann precis hem...

Insnöad. Instängd. Stängd inne. Stannar inomhus resten av dagen.

Man kan vara insnöad på många sätt. Reta någon för att den inte kan tänka utanför sina egna gränser.

Men Snövit var inte insnöad. Hon rymde hemifrån när hennes självupptagna mamma speglade sig för mycket.
Livet tvingade ut henne, utanför tryggheten och bekvämligheten.

Och så mötte hon de sju dvärgarna...

Snöstorm idag.

Sagan är skickligt komponerad, med alla ingredienser av modersbundenhet, avundsjuka, frigörelse och prövningar.

Människans starka känslor är uppdelat på sju små varelser. Var och en personifierar en känsla.

Trötter, Butter, Blyger, Toker, Prosit, Kloker och Glader.

Tillsammans bildar de en helhet.

Nu ska jag använda den här berättelsen som en spegling av en sjukskrivning.

Eller ärligt talat, det är inte jag som kommit på detta... Jag såg jämförelsen på Facebook, men måste få dela den här!

Sveriges största folksjukdom heter Utmattning, orsakat av slimmade organisationer och omänsklig effektivitet.

Jobbar för mycket!

Först blir man TRÖTTER...

Det är en trötthet av annan kvalitet än den vanliga. Utmattningströttheten går inte att vila bort.
Det hjälper inte att "göra ingenting". Och det går inte att sova.

Man gör misstaget att försöka stimulera sig själv ur tröttheten, men det blir bara värre.

Behovet av återhämtning och vila är inte tillgodosett på mycket lång tid.

Hjärnan har under lång tid sänt ut varningssignaler, men man lyssnade inte.


Sedan blir man BUTTER.

Tröttheten får en att tappa humöret. Alltid gnällig. Grinig. Sur och besvärlig.
Man klagar på allt!

Blir ljuskänlig. Tåler inte ljud heller.

Utmattningen förvrider känslolivet till oigenkännlighet. Arg och tvär. Skriker och svär.
Och det värsta är att det går ut över er som vi älskar. Tilliten knakar och samlivet slocknar - när man skulle behöva det som bäst!

Förmågan att vara tacksam är borta. Butter var namnet.

Butter spelar, trots allt.

Nästa fas är BLYGER.

Man vill inte gå ut. Inte ens om solen skiner. Tröttheten har tagit energin.
Drar sig undan folk.
Orkar inte lyssna. Och vill inte ha några frågor.

Empati-trött.

Försök inte forcera ut Snövit ur grottan! Hon måste stanna där tills kraften börjar komma tillbaka.

Blygheten är ett skydd. Tar du bort det, är det som att dra av kläderna.

Man får skapa nya strategier istället när man möter folk. Titta ned i affärens golv om man går och handlar.

Behovet att vara social finns inte längre.

Åh nej! Det går inte!

TOKER.

Nu är vi mitt i sjukskrivningen när den är som värst.

Kontrollen är tappad. Perspektiven likaså.

Vanmakten håller på att ta över, och man tror att man börjar bli tokig...

Nej, inte tror...vet!
- Jag håller på att bli galen!! Gaaalen!

Det här är en mycket svår period i livet. Man behöver allt stöd man kan få av familj och omgivning.

- Tyck om mig! Håll om mig. Älska mig trots allt.

Men försök inte säga någonting - du vet ju inte hur det är, och du lägger bara nya bördor på axlarna.

Man är snubblande nära att vilja droga ned sig... Livet är outhärdligt.
Hjärnan har krympt. Överbelastningen är total.

Jag heter Toker Galensson.

Toker vill slå, slå...

PROSIT.

Nu börjar immunsystemet att svikta.

Förkylningarna avlöser varandra. Värken kommer smygande.
Det går inte längre att hålla emot kroppens svagheter. Allt brister.

Prosit vill ha mediciner. Många piller. Allt på en gång. Man börjar bli desperat.

Den onda cirkeln är ett faktum.

Vaddå "gå ut i friska luften??" Jo, naturens lugn är läkande, men då måste du nog följa med mig.
Det går inte att ta initiativ längre.

Utslagningen är också ett faktum...

Här gäller det att både läkare, Försäkringskassa och Arbetsförmedling förstår allvaret i hur en utmattning kan ta livet ifrån en människa inifrån...

Prosit är bara förnamnet.

Immunförsvaret slut.

KLOKER.

Begär att få stödjande samtal. En professionell följeslagare är nödvändig.
Familj och vänner ska inte behöva lyssna mer. Bara krama om. Hårt!

En själavårdare, terapeut eller klok kurator - eller varför inte en välutbildad symbol-pedagog - kan visa vägen till ovärderliga insikter.

Varsamt måste ni hjälpa Snövit förstå vad som har hänt.
Hon måste komma i kontakt med sina känslor igen.

I den här fasen är ekonomin körd i botten och man har nästan förlorat allt.

Men hoppet finns att samtalsterapeuten kan ge de livsnödvändiga byggstenarna till ett annat sätt att leva.

Den mödosamma nyorienteringen tar mycket lång tid.
Snövit måste stanna hos dvärgarna länge.

Förmågan att reflektera kommer sakta tillbaka.

Kloker håller takten.

Och så äntligen: GLADER!

Jag är inte där än, men efter fem år börjar jag ana ljuset i tunneln...

Det är faktiskt möjligt att hitta tillbaka till livsglädjen. Det går att skratta igen.
Om det så bara är med hjälp av ett enkelt YouTube-klipp, där någon har för hala skor och inte kommer över parkeringsplatsen...

Fortfarande gäller det att ni inte frågar "Hur är det?" för då rämnar marken igen.
Den frågan tillhör bara läkaren och närmsta familjen.

Säg hellre:
- Roligt att se dig!

För det lyfter!

Sjung och dansa med Snövit! Hon behöver skratta och älska, äta och paddla kanot, åka skridskor och simma.

Och äta mycket ost och choklad.

Glader kan bli det nya efternamnet.

Jag fångade en chef idag...

Sagan om Snövit och de sju dvärgarna har en annan fortsättning och ett annat slut, men jag behövde låna en bit för att komma åt denna sanning.

Sju känslor och sju behov.

Behovet av att VILA är det genomgripande. Sjukskrivningen kan rädda livet.
Så är det för många med mig.

Varje människas levnadssaga innehåller kamp mot drakar och demoner. Vi kommer inte undan prövningarna, men behöver hjälpa varandra att hålla ut.

Jag är sju-skriven... skriven sju gånger med dessa sju känslor som åkt berg-och-dalbana med mig.

Sakta börjar det plana ut.

JAG FÅNGADE EN CHEF IDAG
   MEN CHEFEN GLED UR NÄVEN.
     FAST LIKA GLAD ÄR JAG FÖR DET
       MEN GLADAST ÄR NOG

ARBETSFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGSKASSAN...

Och TACK till Karlshamns församling som tar emot mig och ger mig en plats där jag kan växa och börja fungera igen!

Dansa in i livet igen.

De vilsammaste hälsningar till er alla!

Helene Sture Snöfelt,

- alias Trötter Butterqvist, Blyger Förgätmigej, Toker Galensson och Kloker Gladblad,
- som enstämmigt säger till sist:

Förkrymp inte dig själv!

Du är inte så insnöad som du tror.

Det går över.