SPELAR JESUS SCHACK?

Stjärn-spelare.

Vem är han? Vilken pjäs på brädet motsvarar hans kraft? Vilket drag är smartast nu?
Spelar Jesus schack?

Ja, det känns så när jag läser evangelietexten om diskussionerna kring vem Jesus är.
Är han som tornet som bara kan gå rakt fram?
Eller är han som hästen som också kan hoppa i sidled?
Eller är Jesus självaste kungen? Var är han i så fall, och hur kan vi fånga in honom?

Bibeln är inte en text i första hand - Bibeln är en händelse! Allt detta som skedde när Gud gripit in i historien har hänt, på konkreta platser med konkreta människor.
Johannes berättar om en sådan händelse som inte är tillrättalagd för att passa som "en bra historia" - för det är det inte!

Det är rörigt.

Men smart.

Rörigt. Många åsikter.

NÅGRA I HOPEN SOM HÖRDE JESU ORD SADE:
- HAN MÅSTE VARA PROFETEN.
OCH NÅGRA SADE:
- HAN ÄR MESSIAS.

MEN ANDRA SADE:
- INTE KOMMER VÄL MESSIAS FRÅN GALILEEN? SÄGER INTE SKRIFTEN ATT MESSIAS SKALL VARA AV DAVIDS ÄTT OCH KOMMA FRÅN BYN BETLEHEM, BYN DÄR DAVID BODDE?
SÅ BLEV HOPEN OENIG OM HONOM.
Johannes kap 7:40.

De inledande dragen tar upp något ur det övriga kapitlet och låter oss följa den böljande diskussionens motstridigheter.
Är Jesus Profeten med stort P, som utlovas i 5 Mosebok 18:15? Är han Messias själv?
I så fall är hans ursprung problematiskt. Det här är enda gången i Johannesevangeliet där varken Betlehem eller David nämns, trots att han måste ha känt till dessa traditioner.

Det är möjligt att Johannes redan här vill att hans läsare, som förväntas känna till detta, ska få en känsla av att de står och tittar över axeln på schackspelarna, och ser att de missat något...

Vad har jag missat?

Det kan vara ett stilistiskt grepp; den omedvetna sanningen.

Liksom översteprästen Kajafas var omedveten om sanningen i sina ord om att En måste dö för folket (Joh 11:50) så var hopen nu omedveten om hur väl profetiorna stämde på Jesus, trots att de inte kunde lagen.
Människornas repliker blir genom detta stilgrepp dubbelbottnade. De som talar är bara medvetna om den övre bottnen, men evangelisten ger läsaren vinkar om att det finns djupare bottnar i deras ord.

Som sagt, det går inte att säga:
- Jag läser bara som det står... och förstår ingenting... Och så lägger man undan sin Bibeln.

Men låt oss gå vidare och se om texten kan öppna sig, med den helige Andes hjälp.

Helige Ande öppnar.

Undrar vad det står i grundtexten?

Mitt skrivbord är just nu fullt av uppslagsböcker och kommentarer, både på engelska och franska.
Och igår stod det en intressant artikel i tidningen Världen Idag om de olika handskrifterna som ligger till grund för vår bibelöversättning.

Det är ju inte så att man översätter från en översättning... Nej, man går rakt ned till originalen.
Varje handskrift har en vetenskaplig beteckning som redovisas i notapparaten längst ned i Novum Testamentum.
Genom att jämföra de olika handskrifterna kan man se samstämmighet och avvikelser och därmed avgöra vad som är väsentligt och vad som är mindre viktigt.

(För den som älskar teologi så finns det en äldre artikel i SOU 1968:65)

Bevarad grundtext.

Just detta med Profeten är ett sådant exempel.

I vissa handskrifter står det "en profet", i andra står det i bestämd form; "profeten".

Det blir en märklig uppmaning när fariséerna säger:
- Se efter i Skriften, så skall du finna att ingen profet kommer från Galiléen...
… eftersom både profeten Jona och Hosea kom därifrån.

Enligt 2 Kungaboken kap 14:25 så kom Jona från Gat-Hafner i Sebulons område i Galileen, och Hosea var verksam i "nordriket" varifrån han också härstammade.

Det finns också traditioner i Talmud som hävdar att varje stam eller stad i Israel bidrog med en profet.

Redan på 1700-talet föreslog bibelforskare att Johannes skrivit "Profeten" i bestämd form, inte "profeter" i allmänhet.
Detta antagande fick en god bekräftelse på 1950-talet när en handskrift kallad "papyrus Bodmer II" från 200-talet efter Kristus upptäcktes. Där stod det på grekiska "Profeten" i bestämd form.
Nya textfynd leder till klarare text, förstås.

Nu har jag gått rakt fram likt Tornet och du kanske redan är schack-matt utan att ens ha hunnit flytta en enda lite "bonde"...
Gå och drick lite vatten, så fortsätter vi strax!

Jesus, det levande vattnet.

Johannes håller oss i spänning och utvecklar inte detta vidare, utan fokuserar nu på dem som blivit utsända för att gripa honom.

NÅGRA VILLE GRIPA HONOM, MEN INGEN LYFTE SIN HAND MOT HONOM.

NÄR DERAS FOLK KOM TILLBAKA FRÅGADE ÖVERSTEPÄSTERNA OCH FARISEERNA.
- VARFÖR HAR NI INTE TAGIT HIT HONOM?

DE SVARADE:
- ALDRIG HAR NÅGON MÄNNISKA TALAT SOM HAN.
Joh 7:46.

Jesus framstod inte som en brottsling utan snarare som en befriare.
Och det är inte så lätt att bara gå fram och fängsla sin frälsare. Ingen vill angripa den befrielse de anar bor hos Honom.
Inte heller i Getsemane klarade de av det (Joh 18:6), då föll de till marken, så omskakade var de av hans auktoritet.

Getsemane, Jerusalem.

I The Living Bible står det:

"The Temple police who had been sent to arrest him returned to the chief priests and Pharisees.
- Why didn't you bring him? they demanded.
- He says such wonderful things! they mumbled. We've never Heard anything like it!


På franska står det:

"Les préposés réspondirent:
- Aucun (autre) homme n'a jamais parlé ainsi".

Ingen (annan) man har aldrig talat så. Inte någonsin har någon talat som han.
Varje språk har sin ordvändning för att det ska bli rätt.

Och i mitt hjärta sjunger jag psalm 45; "Jesus för världen":

   O VILKEN KÄRLEK, UNDERBAR, SANN
   ALDRIG HAR NÅGON ÄLSKAT SOM HAN!

Det är den kraften som bor i hans ord.
Kärlekens kraft - i motsats till lagens hårdhet.
Och sanningens kraft -  i motsats till yttre beteenden som riskerade bli skenhelighet.

Riskerar du skenhelighet?

Det här tyckte inte de kunniga teologerna vid templet om. Pöbeln skulle inte komma här och undervisa dem! Än mindre tempelväktarna! Var de alldeles förblindade av snickarsonen?

Nu gick de väl helt på tvärs över schackplanen, likt löparna.

Medlöparna...

DÅ SADE FARISEERNA TILL DEM:
- HAR NI OCKSÅ BLIVIT VILSELEDDA? FINNS DET NÅGON I RÅDET ELLER BLAND FARISEERNA SOM TROR PÅ HONOM?
MEN DEN STORA HOPEN, SOM INTE KAN LAGEN, DEN ÄR FÖRTAPPAD.

Vilseledd. Vem är Jesus?

Han berör. Och än idag väcker Jesu ord strid, motargument och tro, precis som då. Ingen annans ord har hållits så levande genom årtusenden!
Bibeln läses av miljoner människor världen över, varje dag, och förkunnas som sanning med kärlek varje söndag i all världens kristna kyrkor!

Det var levande när det talades och det är fortfarande ett levande ord.

Om man tänker på hur mycket som skrivs och talas i världen idag, så är det anmärkningsvärt att Jesus och hans ord fortfarande tränger igenom det verbala bruset.
För att det berör...

Vad skall det bli av alla våra artiklar, blogginlägg, rapporter, föreläsningar, festtal, politiska uttalanden och  alla våra utredningar? De lever ett dags-sländeliv och är glömda imorgon och reviderade i övermorgon.
Utom Sturellas bokstäver, förståssss! - - - Hick!

Vilka ord består?

Men det fanns en klok man i Rådet som inte lät sig dras med i det religiösa grupptrycket.

NIKODEMOS, SOM SJÄLV SATT I RÅDET OCH SOM TIDIGARE HADE SÖKT UPP JESUS, SADE:
- INTE DÖMER VÄL VÅR LAG NÅGON UTAN ATT MAN FÖRST HAR HÖRT HONOM OCH TAGIT REDA PÅ VAD HAN GÖR?

DE SVARADE:
- ÄR DU OCKSÅ FRÅN GALILEEN? SE EFTER I SKRIFTEN, SÅ SKALL DU FINNA ATT INGEN PROFET KOMMER IFRÅN GALILEEN.
Joh 7:52.

De skriftlärdas trappa, Jerusalem.

 

Är du också från Norrland? Inget gott kan väl komma därifrån? Allra minst någon profet... Ja, så står det om vi översätter till vår geografi.

Men schackpartiet är inte avslutat än. Är det inte...?

Fariséerna tror att de har ett svar åt Nikodemos med den spydiga frågan om han också var från Galiléen, vilket de visste att han inte var. Förakt som härskarteknik fungerar ibland, men inte i detta fall.

Nikodemos reaktion visar att om det är några som inte känner till lagen, så är det faktiskt fariséerna själva! De har dömt Jesus utan att ha hört vad han har att säga till sitt försvar, och utan att ha sett vad han faktiskt gör.
De uppvisar det klassiska beteendet hos människor som känner sig hotade av det nya; det förkastar den nya idén omedelbart.
Så gör tyvärr människor än idag med evangeliet, och det behövs en Nikodemos i varje tid som pekar på vissa vanföreställningar i argumentationen.

Tala om hur det är!

Nu drar vi ihop detta resonemang.

Varför berör Jesus oss så olika?

* Några känner sig hotade och anklagade. De väcks till att försvara sig som mot en hotande övermakt.
Är man hotad, är det lätt att gå till attack. Omedvetet känner man att ens moraliska liv är hotat av hans genomträngade ord. I dagens Sverige så är det de som då gärna talar illa om kristna och hur hemsk kyrkan har varit genom tiderna.

Men att argumentera med hjälp av "religiöst missbruk" kan inte hålla Jesus borta från själen... Jesus går förbi alla våra gemensamma dumheter. Han vill vår befrielse.

* Andra kämpar med Jesus i hätska ordvändningar med hans vänner såsom fariséerna gjorde en gång. Kanske du är den som vill göra dig kvitt Jesus och hans person? Det är många som dras till honom men slåss mot hans ord - de lämnar dig inte ifred... och du vet att du inte får någon ro förrän du blivit klar med Jesus och vem han är.

Profeten. Messias. Guds son.

Dessa tre begrepp växer samman i Johannes evangelium när hela händelsen är förd till sitt slut.

Begreppen växer ihop.

* Några vill i hemlighet vara hans vänner och tala med honom om natten. Så var det för Nikodemus, så var det även för mig en gång.

Denna hemliga dragning gör att många i livets svåraste nätter ropar efter hans hjälp. Innerst inne vet man att Jesus är den ende som kan övervinna mörkrets makter. Ett enda ord ur hans mun kan vara det som räddar...
Du är i mycket gott sällskap, du som känner det så.

Många hyser en stor vördnad för Jesus, även utanför kristendomen, men det är först när vördnaden övergår till en personlig gemenskap med Honom som det sker... Tron bryter igenom, som den största av gåvor!

Galiléen idag, Tiberias.

Spelpjäserna på schackbrädet börjar ta slut. En efter en är de utslagna av Guds eget Ord.

Johannes smarta sätt att berätta om denna situation går nu in i sitt slutskede.

I den engelska översättningen står det att ingen profet "uppstår" - rises up - från Galiléen.
Här använder Johannes samma ord på grekiska, som på de flesta andra ställen i evangeliet syftar på uppståndelsen.

Profeten Jona var ju känd för att han blivit svald av en valfisk och varit där i tre dygn, tills han kastades upp på tredje dagen. Det är en förebild för uppståndelsen i Gamla Testamentet.

Profeten Hosea talar Herrens ord om folkets ånger:

- Kom, låt oss vända om till Herren. Ty han har sårat oss, han skall också hela oss.
Han skall om två dagar åter göra oss friska...

… JA, PÅ TREDJE DAGEN SKALL HAN LÅTA OSS STÅ UPP, SÅ ATT VI FÅR LEVA INFÖR HONOM. Hosea kapitel 6:1-3.

- Så låt oss lära känna Herren. Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens, och han skall komma över oss lik ett regn, lik ett vårregn som vattnar marken.

Låt oss lära känna Herren.

Alltså, fariséerna har inte bara fel om profeter och varifrån de kommer.
Deras språkbruk visar på sanningen att Jesus inte bara "uppstår" från Galileen som sitt hemland, utan även kommer att uppstå i en mycket vidare bemärkelse, som Profeten, Messias och Guds son.

Genom att följa det här ovanliga verbala schackpartiet menar Johannes att vi bör kunna avgöra vilken kung som kommer att segra till slut.

Vem var denne märklige man som åstadkom så mycket rabalder?
För evangelisten stod det klart - Jesus kom varken från Betlehem eller Galiléen, utan han kom från... FADERN.

Älskade Jesus. I Jerusalem.

Käre himmelske Fader...

Tack för att det är från Dig Jesus kommer!
Förlåt oss när vi fastnar i detaljer som för oss bort från Dig.
Hjälp oss att ta emot Dig som vår befriare - du som gör varenda människa schackmatt med din kärlek!
Amen.

Utmattade hälsningar från tyghästen

Helene F Sturefelt,

- teolog och bibelstudieledare,
- som delgav tankar från Tom Wright, Marcus Förlag, och Verbums Exegetiska och Homiletiska kommentar på Sexagesima, skriven av Brita Salomon.

LYSSNAR MED ÖPPEN MUN

Öppen mun.

Ibland kan något vara så bra att man tappar hakan. Man sitter där och lyssnar och glömmer tid och rum.
Orden har kraft. Det är mustigt innehåll med märgfylld berättelse.

Nej, sluta inte! Fortsätt!

Nu är vi långt bort från babbel och pladder, ljusår från tröttsam reklam och tomma ord.

JAG LYSSNAR BEGÄRLIGT MED ÖPPEN MUN.
Psaltaren 119 vers 131.

Förra inlägget handlade om att måla en tanke, sätta färg på en känsla och dansa en bild.
Ordlös intelligens fick gott om utrymme och en behaglig helhet infann sig.

Men nu är orden tillbaka igen.

Dock inte vilka ord som helst, utan orden i den Heliga Skrift.

Sällan har jag blivit så utmanad som av bibelordet! Jag får motstånd, uppmuntran, drivkraft, insikter, förmaningar, visdomsord, goda berättelser och djupt mänskliga lagtexter - givna av Gud själv.
All annan litteratur är bara en enda lång bearbetning av innehållet i Bibeln... och det är gott nog!

Havets kraft. Ordets kraft.

Denna söndag läses i alla våra kyrkor den gammaltestamentliga texten från Psaltaren 119.
Om du har en psalmbok kan du med fördel slå upp sidan 1341, där 2:a årgångens läsningar står. Eller så hänger du bara med här och tittar på mina foton från stranden i Hällevik!

Psaltaren 119 är en av Bibelns längsta psaltarpsalmer.
Den har tjugotvå strofer där varje strof motsvarar en bokstav i det hebreiska alfabetet.
Tyvärr kan vi inte se det i våra svenska bibelöversättningar - utom i Folkbibeln - har du den?

Inte heller är det möjligt att översätta till svenska så att rätt bokstav kommer först... Det är sådana språkligheter som man tappar i en översättning, dock är innehållet det samma.

Jag skall kommentera 119 vers 129-136, och till min förberedelse har jag läst en avdammad teologisk kommentar av A. A. Anderson, lektor i Gamla Testamentet vid Manchesters universitet i England, i varsam reviderad upplaga från 1981.
Så, nu börjar vi.

    UNDERBARA ÄR DINA LAGBUD,
       DÄRFÖR LYDER JAG DEM. 119:129.

Jag lyder under skapelsens lagar.

Utan lag, ingen ordning. Utan Guds lag, bara mänsklig ordning så gott vi själva förmår.
Tio Guds bud är grundläggande för hela mänskligheten:

- att hedra far och mor, inte dräpa, inte begå äktenskapsbrott, inte stjäla, inte sprida falska rykten och inte ha begär till sin nästas hustru eller saker.

Det tre första är direkt knutna till Gud själv, på Guds egen uppmaning och kommunikation med oss:

- du skall inte ha några andra gudar vid sidan av Mig, missbruka inte Mitt namn, tänk på vilodagen så att du helgar den...

Dessa lagar skapar ett sammanhang och en gemenskap. Guds lag formar ett kollektiv som får skydd för det ömtåliga livet.

Men det känns allt svårare i vår tid som är så individualistiskt inriktat som vårt.
Jag gör som jag själv vill...
Ingen skall tala om för mig...

Och så är respektlösheten där.

I de yttersta tiderna skall laglösheten tilltaga.

Skärpan suddas ut.

Psalmisten lyder inte Guds bud för att samla poäng i himlen, utan gör det för att han finner så mycket gott i dem. Så gör även jag.

    NÄR DINA ORD ÖPPNAR SIG
       GER DE LJUS,
         ÅT DE OERFARNA GER DE FÖRSTÅND. Psalt 119:130.

När Guds ord öppnar sig... det betyder också att det finns en motsats; att Guds ord kan vara stängt. Känner du igen det?
Man läser och läser men förstår ingenting... Vad är det som är fel?

Om man bara läser "bokstäverna" utan att söka dess mening, då är det lätt att köra i diket.

- Men det står ju att de var odugliga tjänare!
- Ja, men det menas inte att de var odugliga som ett sätt att trycka till dem!
- Nähä... jasså… vad menas då? Jag läser ju bara vad där står...
- Ja, men du förstår ju inte poängen eftersom du inte har bakgrundskunskapen...

/Just den frågan har jag skrivit om i inlägget från förra veckan den 17 februari - Odugliga tjänare. Läs det./

Guds ord ger ljus.

Bibeln är ett levande Ord, som blottlägger hjärtats tankar och uppsåt.
Och denna text behöver läsas tillsammans med Guds Ande.
Det betyder att varje gång du öppnar din Bibel, knäpp dina händer och bed att Guds goda Ande skall vägleda dig och öppna orden...

Då ger de ljus!!

Och de oerfarna får förstånd, var av jag är en.

   JAG LYSSNAR BEGÄRLIGT
     MED ÖPPEN MUN
       TY JAG LÄNGTAR EFTER DINA BUD. Psalt 119:131.

Om Jesus sade man att han talade på ett mycket speciellt sätt - inte som de skriftlärda - utan med kraft. Jesus hade en tydlig auktoritet i sitt tal som fick många att lystra, andra att backa.
Några ville gripa honom, men ingen lyfte sin hand mot honom.
Jag kommer att göra ett eget inlägg om det i kommande vecka.

De som längtar efter att höra sanningen, på gott och ont, längtar efter Guds ord, som den sjuke längtar efter läkarens diagnos. Är den rätt ställd, då finns också möjligheten till hälsa igen.

Men de som bara lägger på nya bördor och pålagor, de blir krävande fundamentalister. Eller snipiga moralister. Usch...

Snipig moralist?

I takt med att tillvaron blir allt mer komplicerad behöver vi allt fler lagar som reglerar vår komplexa tid. Här om dagen läste jag de 99 nya lagarna som träder i kraft i år:

- Stärkt ordning och säkerhet i domstol.
- Avskaffad särskild löneskatt för äldre.
- Större frihet att bygga altaner.
- Kriminalisering av deltagande i terrororganisationer.
- Höjda pensionsåldrar.
- Skärpt straff för mord.

Så bra! För om det inte är ordning i rättssalen då kan terroristerna inte dömas för sina brott. De kanske går hem och bygger altaner istället, där de kan sitta och bli jättegamla och slippa särskild löneskatt, trots att de har varit på semester och mördat... Du gamla, du fria. - - -

Nya lagar 2019.

GUDS ORD ÄR LEVANDE OCH VERKSAMT.
DET ÄR SKARPARE ÄN NÅGOT TVEEGGAT SVÄRD OCH TRÄNGER SÅ DJUPT ATT DET SKILJER SJÄL OCH ANDE, LED OCH MÄRG OCH BLOTTLÄGGER HJÄRTATS UPPSÅT OCH TANKAR.
Hebreerbrevet kap 4:12.

Jag läser vidare i Psaltaren 119 - hyllningen till Guds lag och till dess skapare:

    VÄND DIG TILL MIG
       OCH VISA MIG NÅD
          SOM DU GÖR MED DEM
            SOM ÄLSKAR DITT NAMN. Psalt 119:132.

Vänd dig till mig.

Det är den ständiga bönen om välsignelse, att Gud skall vända sitt ansikte till oss och vara oss nådig.
Nåd talar bara den om som vet att han är skyldig.

Psalmisten vet att han inte kan uppfylla Guds lag - det kan ingen av oss!
Inte ens påven, som en gång utropats vara felfri... Den historiska missen hoppas jag han snart rättar till, han som nu går tillrätta med de sexuella övergreppen inom sin kyrka. Guds ord skall blottlägga varje prästs uppsåt och tankar... för att sedan försoning och gottgörelse skall komma till stånd (..).

Men visst är det så, även om vi älskar Guds namn, så gör vi likväl fel ibland!

Det är därför Psaltaren innehåller så många olika typer av böner och hymner; alltifrån lovsånger, tacksamhet och välsignelser till klagorop, förbannelser över fiender och bedyrande av sin egen oskuld. Och djupaste ånger över sina egna överträdelser... (Psaltaren 51).

Inte ifrån mig.

   LED MINA STEG
     SOM DU HAR LOVAT
        LÅT INGEN ONDSKA FÅ MAKT ÖVER MIG.
       Psalt 119:133.

Det finns ett villkor för att Gud skall kunna leda oss, och det är att vi verkligen frågar efter Guds vilja. Annars är vi inte uppmärksamma på hans ledning.

Ett annat villkor är att vi är ödmjuka. Gud kan nämligen inte leda högmodiga och kaxiga människor.

Förra söndagen läste vi:
- Han leder de ödmjuka rätt, de ödmjuka lär han sin väg.
Psaltaren 25:9.

Det sköna är att denna Guds ledning är kommen av Guds eget löfte! Det är inget jag själv behöver tjata mig fram till. Gud vill inget annat än att leda oss!
Precis som den gode föräldern älskar att ta hand om och vägleda sitt barn.

Och anledningen till att vi söker Guds ledning är att ondskan är en reell verklighet, inte bara artificiell eller digital i form av hackare eller känslolösa robotar.

Ondskans kännetecken är splittring, hat och girighet. Ondskan sår kritik och skördar misstänksamhet. När tilliten brutits sönder då kommer rädslan. Nu kan ondskan börja ta över. Döden är målet, föraktet är medlet.
Gud du min Skapare, led mina steg undan mörker och hämnd!! Inled oss icke i frestelse! Förlåt oss...

Inled oss icke i frestelse.

   BEFRIA MIG FRÅN MÄNNISKORS FÖRTRYCK
   SÅ ATT JAG KAN FÖLJA DINA BEFALLNINGAR.
   Psalt 119:134.

Grupptrycket är det första förtrycket som drabbar oss. Redan på lågstadiet börjar kraven på likformighet. Sedan följer grupptrycket med oss hela vägen upp till högstadiet, där hormonerna förvärrar det hela och självkänslan är för länge sedan kvävd.

Det var i den känsliga övre tonårstiden som jag kom i kontakt med bibelläsningen. Jag kan inte nog tacka för vad det fick betyda! Mot alla fula kommentarer, härskartekniker och allmänt hån fann jag styrka i Guds ord, där hela min självkänsla rätades upp.
Jag såg var meningen med mitt liv fanns, och jag fann Guds ledning rent konkret i alla de beslut jag hade att fatta.

Gud stod på min sida när mänskorna runtomkring var oförstående eller bara dumma.
Så är det än idag.
Mitt i trycksvärtan hör jag Guds röst bland bokstäverna. Mellan raderna andas Guds helige Ande liv in i mitt liv... och det är om detta jag vill berätta, här och överallt dit jag kommer!

Fotspår i sanden...

   LÅT DITT ANSIKTE LYSA ÖVER DIN TJÄNARE
  OCH LÄR MIG DINA STADGAR. Psalt 119:135.

Och så den sista raden i detta stycke, som evangelieboken inte tagit med...

  TÅRAR STRÖMMAR FRÅN MINA ÖGON
  FÖR ATT MAN INTE HÅLLER DIN LAG.
  Psalt 119:136.

Varför har man strukit det? För att inte genera folk? För att inte störa den ovane gudstjänstbesökaren som skulle kunna få för sig att kyrkan sysslar med gärnings-religiositet?
Jag vet inte.

Jag vet bara att det är mina ord! Eller som det står i den gamla översättningen:

VATTENBÄCKAR RINNER NEDFÖR MINA ÖGON
DÄRFÖR ATT MAN INTE HÅLLER DIN LAG.

Så är det. Många gånger kommer mina tårar av förtvivlan över en tillvaro där Heligheten är utraderad, både som erfarenhet och som ord i Svenska Akademins Ordlista.
Både kvinnor, barn och män vanhelgas av våld och grovhet.
Naturens skogar och hav utsätts på rovdrift.
Livets helighet är skändat.
Guds lag som skydd över oss alla har fått ge vika för profit och makthunger.

Det var inte den hungern som fick mig att stå och lyssna med öppen mun...

Lyssnar med öppen mun.

Guds ord är farligt.

Det rubbar våra cirklar.

Gudsordet manar till omvärdering, omvändelse och omtanke om allt och alla. Inte bara dig själv.

Guds lag rycker undan fötterna för egoismen och sätter in oss i ett mycket större sammanhang, där vi är en del i helheten. Inte en fristående ö. Inte ett ensamt snäckskal. Inte ett tomt hål på en sandig strand...

Det är min bön att vi alla åter igen skall hitta tillbaka till bibelläsningen och de goda samtalen om Guds ords betydelse i våra liv.
Till dess går jag en runda till på stranden, och låter mina tårar blandas med havets vågor... och tar emot solens värme trots de kalla vintervindarna.

MÅ DIN VÄG GÅ DIG TILL MÖTES
OCH MÅ VINDEN VARA DIN VÄN
OCH MÅ SOLEN VÄRMA DIN KIND
OCH MÅ REGNET VATTNA SJÄLENS JORD
OCH TILLS VI SES IGEN, MÅ GUD HÅLLA
HÅLLA DIG I SIN HAND!


Lyssnande hälsningar längs vattnet i Hällevik,

Helene Sture Munfelt, bibelläsare och bloggförkunnare.

Guds gom...

DANSA EN BILD - musikalisk intelligens

Redan präglad.

En människa är inte ett tomt, oskrivet blad när hon föds. Vi kommer till världen med flera olika sorters intelligenser som ligger och väntar på att få utvecklas.

Arv och miljö samverkar. Både ock. Inte antingen eller. Nu skall du få vara med om att dansa en bild...

Men först vill jag ge dig några intelligenta förslag på vad mänsklig intelligens är - bortom den artificiella.
Framför mig ligger en bild, mina dansskor och en bok. Boken heter "De sju intelligenserna" skriven av Howard Gardner. Han säger:

Brain Books AB.

- Grundförutsättningar för en intelligens är att den har problemlösningsverktyg som hjälper individen att tackla och lösa problem. Dessa verktyg skall hjälpa till att skapa fungerande produkter, upptäcka nya problem samt söka ny kunskap.

Dans och bild som intelligenser?

Jag har under hela min uppväxt bara hört att matematik var tecken på intelligens. Som jag har plågats av den förminskningen!
Jag gick bakvägen via musiken och räknade ut samtliga ackordmöjligheter med alla dess varianter, vilket är en form av matematik.
Nästa bakväg var bakvägen... I köket tillämpade jag praktisk matematik i vikt- och mängdlära, men jag var inte nöjd ändå.

Inte förrän jag förstod att både bild och dans har djupa rötter ned i en annan sorts intelligens.

Annan intelligens.

Howard Gardner vet att det är omöjligt att mäta och väga något så "osynligt" som intelligens, men han tycker sig ändå se spåren av sju möjliga varianter:

1. Den språkliga intelligensen.
2. Den musikaliska intelligensen.
3. Logisk-matematisk intelligens.

4. Spatial/visuell intelligens - alltså förmågan att korrekt uppfatta den visuella världen och omvandla dem till olika former.
5. Kroppslig/ kinestetisk intelligens.

6. Social intelligens.
7. Emotionell intelligens eller självkännedom.

Varje tid, kultur och samhälle betonar dessa olika. Västerlandet har nästan kvävt de kreativa förmågorna på bekostnad av den matematiska förmågan. Hjärnhalvorna får inte längre lika mycket stimulans, och hela vår varelse hamnar i obalans.

Låt oss nu kombinera bild och dans. Vilka förmågor är då igång? Vad föreslår du?

Vilka förmågor?

Hela denna övning gick upp på följande, i sin helhet:

- Blunda och andas. Vad känner du? Gå in i ditt inre landskap, vad ser du? Stanna där en stund.
- Ta fram papper och färger. Låt penseln leka över pappret. Kan du överföra din känsla? Kan din känsla få en form?
- Kan dessa känslor bli en dans?

Nu väcks den kreativa hjärnhalvan till liv, vill jag lova! Det spritter till och både 7:an, 4:an, 5:an! Och även 2:an tas i bruk!

Språk. Musik. Kroppslig. Visuell. Social. Emotionell. Matematisk.

Vi fick se en bild av vajande säd i god mylla. Under den var ett stråk av hård asfalt där blodröda streck droppade nedåt...
Vilken inre bild hade tagit sig detta uttryck? Vilka känslor var i görningen? Och hur berörde det mig? Oss?

Just den bilden delar jag inte här, utan endast den jag själv målade i slutet.

Sammanhanget jag befinner mig i är bland mina symbol-pedagog-systrar i Jämshög.
Vi delade insikter i bilden och beslöt oss för att organisera bilden i en rituell dans, efter konstens alla regler.

Flera känslor. Och tomrum.

Vilka är huvudpersonerna?

- Glädjen.
- Sorgen.

Jaha.. då skall vi dansa dessa känslor. Detta har "naturfolken" gjort i urminnes tider, och gör än i dag, medan vi förstelnade västerlänningar nästan har tappat kontakten med dessa intelligenser.
Men symbolpedagogiken väcker upp dem igen!

Och vi blir hela.

Inte prata. Inte intellektualisera. Utan förkroppsliga. In i kroppen, med kroppen och ut igenom kroppen.

Vi gick ned till det rum där golvytan är stor och ställde oss i ring. Enkla steg åt vänster en stund, enkla steg åt höger, i lugn rytm. Jag har en liten trumma under armen som hjälper oss hålla takten.
Vi tänker oss att vi är i Paradiset där allt är gott för att ge trygghet åt det som nu vill hända.

Dans-karta.

PRESENTATION.

Någon går in i cirkeln och gör en rörelse för att ge gestalt åt Glädjen. Alla i ringen gör likadant.
Var och en får presentera sin form, alla härmar.
Även Sorgen får sin presentation.

Nu vet vi. Vi går några vilande steg åt vänster, sedan åt höger och låter detta sjunka in.

MÖTE.

En "glädje" går in i mitten och möter en annan "glädje". Vad händer då? Alla härmar i ytterringen och är helt deltagande.
Sorgen får samma uppmärksamhet.
Sedan möter en "sorg" en "glädje" i ringens mitt. Hur blir det?

Nu har vi lämnat tid och rum och är helt inne alla de kreativa intelligensernas uttryck.

Möte.

KONFLIKT.

Nu trappas den rituella dansen upp. Tempot ökar. Pulsen likaså och svetten tränger fram.
Jag leder rytmen med trumman och ber en "sorg" gå in i mitten och möta en annan "sorg".
Takten blir mer intensiv...

Nu kommer sorgens alla ansikten fram - vrede, stampningar, saknad och smärta som bara vill vråla och yla, vanmakt och tomhet.
Asfalten gråter röda blodstreck.

Vredes-sorg.

En "glädje" tar sig in i konflikthärden. Var den välkommen? Vad händer?
Låt mig vara ifred!!

Vi går några renande steg och hämtar andan.

Kan två glädjeyttringar komma i konflikt?
Vi testar.
Det blev så yvigt och snurrigt att vi började skratta allihop! Nej, glädje konkurrerar inte med annan glädje. Den fördubblas ju! Det blev så tydligt hur detta ordspråk verkligen stämmer.
Samtidigt som det var oerhört skönt att få ur sig all den där sorgen.

Försoning i dansen.

FÖRSONING.

Den rituella dansen avslutas alltid med försoning.
Försiktigt bad jag en "sorg" gå in och försona sig med en annan ""sorg".
Det blev mycket kärleksfullt - - -

Ännu en sorg gick in i mitten och fick försona sig med en "glädje". Något hände... Vi behövde göra detta flera gånger få att låta dessa starka känslor komma till sin botten.
Den sociala intelligensen tog över och alla förenades i rörelser som blev till i stunden.

Vi vår åter tillbaka i paradiset.

Rosor i paradiset.

Sedan gick vi upp och målade.

Du ser hur min bild blev som jag illustrerat detta inlägg med.

Jag började med att skrynkla ihop hela pappersarket - för allt i livet har redan sina förutsättningar och ingenting är blankt.

Sedan strök jag färgerna med lätt hand över arket för att låta vecken få plats att tala.

Arv och miljö.

Gud har skapat människan så förunderligt underbart. Så sinnrika vi är! Och så lite vi tar vara på...

Under dessa 45 minuter fick vi ur oss mer, än vad flera veckors samtalsterapi skulle kunnat förmå.
Vi mådde mycket bra och var alldeles varma och glada.

Vilken sorg det måtte vara för Skaparen att se hur vi förminskar oss själva och förtrycker flera av de gåvor han lagt ned i oss.
Om intelligens bara vore matematik, ja då skulle vi inte ha några mänskliga möten värd namnet, ingen kultur, inget utvecklat språk till kommunikation... och ingen musik.

Och inte mycket till mänskligt liv!

Alla intelligenserna ska med.

Denna lekfulla beskrivning har i botten en mycket allvarlig underton.

Vår tids stress och reducering av mänskliga behov kör oss i botten, och sjuktalen av utbrändhet ökar.
Symbolpedagogiken är min väg tillbaka till livet och arbetet. Jag är så djupt tacksam!

Och samtidigt behöver jag uttrycka kritik till alla okänsliga människor och strukturer som sätter ekonomi före hälsa, profit före medmänsklighet och huvud före kropp.
Det är inte utveckling.

Det är avveckling!

Det omätbaras renässans. Läs!

 

Vi har dansat en bild. Vi har målat en dans.

Sorg och glädje fick mötas, både i konflikt och försoning.

Fick vi några problemlösningsverktyg?
Skapade vi en ny, duglig produkt? Hittade vi nya möjligheter? Fann vi ny kunskap?

Ja, bilden gav form åt en inre tanke. Den spatiala förmågan visualiserade uppfattningen och gav den form.
Dansen gav rörelse åt bilden och tanken. Den kinestetiska intelligensen var verktyg för att få utlopp för inneboende spänningar.
Musikaliteten hjälpte oss att se nya möjligheter hur vi kan agera i mänskliga möten.

Fann vi ny kunskap? Ja, kroppens insikter av skörhet och styrka blev en verklig upplevelse, inte bara talade ord som fastnar i den hjärnhalva där logistiken bor.

Dansa mig!

Till Howard Gardners försök till organisering av de sju intelligenserna vill jag göra ett tillägg:

8. Andlig intelligens.

Eller som han skriver själv:

- En förutsättning för multiintelligensteori är alltså att den innefattar ett brett spektrum avtalanger som mänskliga kulturer yttrar. Det gäller att inte försumma shamanens och psykoanalytiskerns gåvor, inte heller yogiers och helgons. (sid 56).

Han glömde själavårdare och präster...

När jag tog tåget hem från vårt symbolpedagogmöte, var jag tvungen att lägga min stora bild på golvet på Öresundståget. En intresserad tågvärd började plötsligt berätta för mig vad hon såg... och vad det kunde betyda... och livets alla faser...!

Det kallar jag social intelligens, av en kvinna som verkligen ville kommunicera.
Hon hade fyllt sitt livsblad med flera goda egenskaper.

I väntan på tåget.

Måtte sädeskornen vaja på ditt hjärtas åker. Må livets mylla vara rik och fet för dig.
Men se upp för asfalten som blöder i det osynliga... där ena hjärnhalvan förkvävs av omänskliga livsmiljöer.

"Människa, lär dig dansa, annars vet änglarna i himmelen inte vad de ska göra med dig!"
Kyrkofadern Augustinus.

De kommer inte sitta och räkna matte uppe bland molnen i alla fall!!

Intelligenta hälsningar från er dansande Helene Sture Bildfelt,

Vill du läsa mer om symbolpedagogik?
www.symbolonviaunna.se
En ny utbildning startar i höst:
helen.kemi@symbolonviaunna.se

Det omätbara.

ODUGLIGA TJÄNARE

70 dagar före påsk.

 

 

Vilken lockande rubrik... Odugliga tjänare. Det låter som något gammal kyrkan använt för att förtrycka folk med.

Ack nej vad du har fel!

 

Men vi måste backa bakåt för att begripa vilka mottagarna var till att få höra så skarpa ord.

 

Detta inlägg är en fortsättning av det föregående - Avgöra Rätt och Fel - och en sammanfattning av den predikan jag höll i Möllebackskyrkan idag, i Karlskrona.

 

Följ nu med er odugliga bloggskribent, alla odugliga läsare... f'låt!

Söndagens namn är SEPTUAGESIMA - 70 dagar före påsk.

 
Predikan är uppdelad i tre delar.

 

Tre delar.

 

 

Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er här i Möllebackskyrkan, för alla fina andakter, middagsböner och gudstjänster vi har tillsammans! Och det är med glädje jag ber för er… Paulus ord är även mina!

Vi skall lära oss en mening utantill från episteln:

MIN BÖN ÄR ATT ER KÄRLEK STÄNDIGT SKALL VÄXA OCH BLI RIK PÅ INSIKT OCH URSKILLNING, SÅ ATT NI KAN AVGÖRA VAD SOM ÄR VÄSENTLIGT…

 

Vad ska kärleken göra?

- Växa!

Och bli rik på vad då?

- Insikt och urskillning!

Varför då? Jo, så att vi kan...

- … avgöra vad som är väsentligt!

 

Men först ska vi brottas med de svåra orden i evangeliet. Detta är första delen.

 

För det första...

 

JESUS SADE:
OM NI HAR EN TJÄNARE SOM PLÖJER ELLER VALLAR FÅR, SÄGER NI DÅ TIL HONOM NÄR HAN KOMMER HEM FRÅN ÄGORNA:
- GÅ GENAST OCH SLÅ DIG NED VID BORDET.

NEJ, NI SÄGER:
- GÖR IORDNING MATEN ÅT MIG, FÄST UPP DINA KLÄDER OCH PASSA UPP MIG MEDAN JAG ÄTER OCH DRICKER; SEDAN KAN DU SJÄLV ÄTA OCH DRICKA

INTE FÅR TJÄNAREN NÅGOT TACK FÖR ATT HAN GÖR VAD HAN ÄR ÅLAGD.

PÅ SAMMA SÄTT MED ER; NÄR NI HAR GJORT ALLT SOM ÅLIGGER ER SKALL NI SÄGA:
- VI ÄR ODULIGA TJÄNARE, VI HAR BARA GJORT VAD VI ÄR SKYLDIGA ATT GÖRA.
Lukas 17:7-10.

Lyser pliktskyldigast. Bra!

Lukas återger en situation där Jesus berättar om en tjänare, och han verkar vara både tuff och hård på rösten. Vi vet ingenting om hur det är att vara tjänare, eller att beordra en människa i underordnad ställning på det viset.

 

Rubriken är Nåd och Tjänst.

Det handlar om att fullgöra sitt uppdrag, fullt ut. Att vara trogen i sin tjänst, att göra sin plikt, att inte fuska, inte fjäska, utan att vara rättrådig.

Låt mig få ta ett halvdåligt exempel för att vi ska kunna närma oss detta.

 

Om jag åker buss med min favoritchaufför och ber henne gå och fika med mig innan hon är klar med sina turer, då fullgör hon inte sin tjänst. Hon sviker sitt uppdrag och de andra resenärerna kommer inte hem, varken till Hörvik eller Nogersund...

Nej, han/ hon skall göra vad han är ålagd.

PÅ SAMMA SÄTT ÄR DET MER ER, SÄGER JESUS, NÄR NI HAR GJORT ALLT SOM ÅLIGGER ER, SKALL NI SÄGA:

- VI ÄR ODUGLIGA TJÄNARE, VI HAR BARA GJORT VAD VI ÄR SKYDLIGA.

Nu ringer alla varningsklockor... Jaha... så jag duger inte då...
Nej nej nej NEJ!
Vi kan inte lyssna till evangeliet med Jantelagens öron eller med kvinnligt diminutiv!
Åhörarna till denna berättelse var först och främst män... som gärna förstorade sig själv och sin betydelse... vilket aldrig tycks avta genom tiderna...

 

Förminska eller förstora sig själv?

 

 

Uttrycket "oduglig tjänare" handlar inte om att förminska sig själv, utan tvärtom. Jesus vill inte att vi skall förstora oss själva, och tigga beröm och tack i tid och otid.

Den något upprörande insikten i denna liknelse är:

 

Allt vi gör för Gud i Guds rike – från att duka fint till fikat till att sitta i styrelsen, gå på hembesök, missionera, förrätta begravningar eller predika – innebär inte ett ögonblick att Gud står i skuld till oss. !!

Gud är inte skyldiga oss något tack. Vi är inte jämställda. Perspektivet är helt annorlunda.

Det är så lätt hänt att vi tänker:

- Nu har jag gjort allt det här… och skänkt så och så mycket pengar till vårt arbete… och ställt upp… så då måtte väl Gud vara nöjd?!

 

Svaret är, att alla tjänster vi gör i uppriktighet mot Gud, görs i tacksamhet – inte för att vi skall vinna något på det.

 

Jesus vill med allvar inskärpa i oss denna stora sanning:

- Vi kan aldrig skuldsätta Gud, eller kräva något tack av Honom…

Vi har bara gjort vad vi är skyldiga att göra.

Av kärlek.

Uppriktighet.

 

 

I koret i Möllebackskyrkan hade jag ställt fram det stora korset.
Nu ville jag på ett tydligt sätt visa vad kristen tro är.

Jag ställde mig framför korset och sa:
- Käre Gud, jag är ganska bra och kan ge dig av mina talanger, jag har betalt min skatt och är en rätt så hygglig person. Får jag komma in i himlen?

Den naiva men unkna präktigheten och självgodheten luktade inte bra... Det fanns ingen plats för att fråga vad Gud själv ville...

Vill du ha min hjälp, Jesus?!

 

En tid senare hade livets svårigheter pressat personen så hårt att en kapitulation tvingade honom/henne ned på knä:

- Käre Gud, förlåt mig... förlåt mig alla felsteg och synder, jag orkar inte mer. Jag är helt slut, jag ger upp... jag har bara mina två tomma händer att ge dig...

Vad tror ni vår Herre sa? Vad behöver vår Herre mest från oss?

Jo, ju tommare vi är, desto mer kan Han fylla oss!
Ju mer vi frågar efter Hans vilja, desto mer kan han leda oss efter sin vilja!

Genom korset. Genom död. Till liv.

Under korsarmarna.

 

Jag reste mig upp och gick igenom korset, under korsarmarna, och ställde mig på andra sidan.
Nu hade jag korset i ryggen istället!
Vilken radikal skillnad!!

Jag sträckte fram mina händer mot församlingen och sa:
- Nu kan jag ju ge hur mycket som helst! Herren har fyllt mig med sin Nåd så att jag helt kan stå till förfogade, i Tjänst!
Det jag ger, är det jag fått. Och jag gör det inte för att behaga Gud på den andra sidan korset, utan här - med korset i ryggen - ger jag till andra av det Gud har gett mig!

 

Detta är en tydlig illustration av frälsningen! Vilken glädje!

Jag  borstade av mig dammet från byxbenen och ställde mig i talarstolen igen.

 

Lever med korset i ryggen!

Del två.

När Paulus skriver sitt brev till de kristna i Filippi så sitter han i häkte i Rom, i väntan på att få sin sak prövad. Han har inte begått något brott, det förstår både det romerska pretoriet och övriga som träffat honom. Men han berättar om Jesus Kristus, som har dött och uppstått för våra synders skull, och denne Jesus är Guds son.

Det var lika provocerande då som nu. Jesus är GUDS SON! Inte bara en "god lärare"...

Med den skillnaden att det var kejsaren som var gud och som skulle tillbedjas, därför satt Paulus frihetsberövad. Han gläder sig åt det.
Även i Japan hade man kejsarkult där han betraktades som gud. Tack och lov är det avskaffat nu.

Oavsett om Paulus blir frigiven eller dömd till döden, så gläder han sig stort åt att få tjäna Gud och leva i Jesu fotspår. Hela Filipperbrevet jublar av glädje över att få tillhöra en så stor Gud, att han utropar:

 

FÖR MIG ÄR LIVET KRISTUS, OCH DÖDEN EN VINNING!

 

Kristus, mitt liv!

Vad har han mött för att kunna ge en sådan trosbekännelse i livet?

Jo, han har mött Guds oerhörda kärlek, där rättrådighet och trofasthet är Guds väsen, i Sanning och med Kärlek.

 

Nu har han många nyomvända församlingsmedlemmar i Filippi, som är den första kristna församlingen i Europa, belägen i Makedonien, i norra Grekland.
De, precis som vi, visste inte riktigt hur de skulle prioritera i sitt liv eller hur de skall bedöma olika situationer. Därför säger Paulus - nu kommer det igen!

 

MIN BÖN ÄR ATT ER KÄRLEK STÄNDIGT SKALL VÄXA OCH BLI RIK PÅ INSIKT OCH URSKILLNING…

Kärleken växer.

 

Del tre.

Vår tid, 2019, är komplicerad och oerhört komplex. Vi skördar frukterna av att ha ätit av Kunskapens Träd, på gott och ont. Vår tekniska utveckling går nu så fort att vi håller på att tappa greppet.

Insikt och urskillning vad gäller gränsen mellan liv och död suddas ut, den artificiella intelligensen förblindar oss så att vi är beredda att låta robotar ta över alltmer, och klimatfrågan är låst i pengar och prestigefull girighet.

 

Vi orkar inte tänka, vi vill inte, det är för svårt. Då är det toppen när det kommer en livsåskådning som säger att det är bara till att slappna av och inte värdera. De österländska meditationsformerna att ”inte värdera, utan låt tankarna komma och gå” är direkt destruktivt i en så allvarlig tid som vår!

 

Tvärtom behöver vi ta fram den etiska kompassen igen och slipa vår intellektuella skärpa.

Vi behöver mer insikt, inte mindre, mer urskillningsförmåga vad som är rätt och fel, inte mindre!

Paulus ber oss söka väsentligheterna och släppa allt som inte är centralt. Det gäller både här i församlingen och i samhället i stort.

"Det är inte en stor tro du behöver, utan det är tron på en stor Gud" !!

Tron på en stor Gud.

 

Alltså, sammanfattningsvis.

Det avgörande är inte vad du gör för Gud, utan först vad Gud gjort för dig och mig, synligt i Jesus.

Det är Han som verkar i oss! Det är hans kärlek och nåd som lyfter oss.

Det är Guds helige Ande som upprättar oss och fyller alla tomrum, och som leder oss att tjäna varandra.

 

Tillsammans med de kristna i Makedonien får vi ta emot Jesu kärlek..

.. SÅ ATT VI KAN STÅ RENA OCH SKULDFRIA PÅ KRISTI DAG, FYLLDA AV DEN RÄTTFÄRDIGHET SOM ÄR FRUKTEN AV JESU KRISTI VERK I OSS, GUD TILL ÄRA OCH PRIS!     

Rena. Skuldfria. Fyllda.

Av Jesusfrukten.

Guds verk i oss.

Rättfärdighet. I våra tomma händer! Att ge vidare...

Gud till ära och pris! Amen.

Guds verk har börjat...!

Nu har jag bara gjort min plikt. Jag har skrivit det jag fått av Herren. Jag delar med mig av de insikter och den urskillningsförmåga som är mig given.
Jag tigger inte beröm (jo, lite...), inte tack (jo, helst...), jag fuskar inte, fjäskar inte. Jag vill inte förstora mig själv, men inte heller förminska mig!

Oduglig?

Ja, så säger man till dem som man måste plocka ned på jorden!

Oduglig?

Nej, så säger man inte till den som redan ligger och kämpar med sitt mänskovärde.

Förstå skillnaden! Använd din urskillningsförmåga! Läs Bibeln med förstånd. Och hjärtat!

- Jag är övertygad om att Gud som har börjat ett gott verk hos er också skall fullborda det till Jesu Kristi dag. Hälsningar, Paulus.

Dugligt odugliga söndagshälsningar, 70 dagar före påsk.

Helene F Sturefelt,

- korspredikant med massor av pliktskyldiga tulpaner!

                                    Duger. De gör sin plikt...