SLAGEN AV TYSTNAD

Slagen av tystnad.

Han ville tala, men det gick inte. Han ville predika, men fick inte.

Hon var hemlig med sin dagbok, men den låstes upp av lillasyster.

Hon ville vara ifred, med basunerade ut på sociala medier vad hon ätit, vad hon kände och vilka kläder hon hade på sig.

En blev slagen av tystnad.

Den andra bröt sin tystnad och gjorde sina tankar offentliga.

Det tänker jag också göra... ty jag är båda.

De översta är förseglade.

Men egentligen handlar det om Sakarias, som skall bli far till den siste profeten - Johannes Döparen.

Medan han är i templet för att utföra sin prästtjänst, kommer en ängel med budskapet att han och hans fru skall få ett barn, trots deras höga ålder. Detta barn skall få "många i Israel att vända tillbaka till Herren".

Som vanligt när Guds underbara planer skall gå i verket, undrar den lilla människan hur det skall gå till.

Skaparen gör det inte lätt för sig... inte denna gången heller.

Men för att kraften skall bevisas var Guds, och inte människans, väljer han två överåriga personer till att bli föräldrar...

Är du överårig?

Det måtte ha blivit en öronbedövande tystnad när Sakarias ville ställa frågor och uttrycka sina tvivel. Men det gick inte.

Ängeln berättade att han skulle bli stum under hela graviditeten.

Först när barnet var fött skulle han kunna tala igen.

Slagen av tystnad.

Men, prästmannen och den blivande pappan ville inget annat än tala och predika! Och han ville föreslå namn på pojken, men det hade mor Elisabet redan bestämt.

- Johannes.

- Men ingen av vår släkt heter så.

Så fick det bli.

Moderns vilja segrade.

Vad heter ni då? 

Jag läser en andaktstext på Johannes Döparens dag, skriven av pastor David Fiske (bra namn på en kristen församlingsföreståndare!).

- Jag undrar varför det blev just tystnaden som blev konsekvensen av Sakarias bristande tro? frågar sig denne skribent.

- Kanske var det just tystnaden han behövde?

Sakarias hade inte tillgång till Facebook, Instagram eller Twitter. Han bloggade inte, ringde inte och skrev inga mail om sin situation. Han var slagen av tystnad.

Total tystnad.

Det skulle vi aldrig klara!

Vi pratar och kvittrar och twittrar...

I våra nödiga behov av att vara sedda, lägger vi upp allt möjligt varje dag, för att liksom finnas... åtminstone digitalt. Det går på ett ögonblick att ta ett foto och lägga upp det, kvickt skriva en kommentar och strax kommer det ett "gilla-märke".

David Fiske frågar då:

- Vad händer med oss när vi alltid delar det vi upplever?

Hinner vi reflektera? Se sammanhangen? Gå djupare?

Han fortsätter:

- I tystnaden kan vi bearbeta och begrunda det som Gud har gjort i våra liv, utan att behöva sätta ord på våra erfarenheter.

Just det! Bra! Det är precis det... som ... jag... gör... här...

Men jag är inte slagen av tystnad.

Inte längre.

Upprättad.

Mina år av brustenhet och tuktat liv ligger bakom. Den svåra erfarenheten var:

- Min välvilja mot andra skadar mig själv.

- Arbetsgivaren utnyttjade omedvetet min goda vilja och höga arbetskapacitet.

Men så är det inte längre.

Jag återinvesterar min energi i mig själv. Vilan ger kraft som jag ger till mig själv, och sedan till dig.

Det är den goda cirkeln.

Jag är manad att skriva, skriva, skriva. 

Jag drivs av en inre glöd att berätta, förklara, reda ut... och dela med mig till alla som vill lyssna och läsa - och gärna även till dem som inte vill!

Hör du vad jag säger?

Sakarias blev stum under hustruns havandeskap. Jag blev stum i en svår stämbandsinfektion då jag väntade vårt andra barn. I tre månader kunde jag inte säga ett ord... Vår lilla flicka undrade varför hon hade en så tyst mamma - - -

Det är skillnad på fysiska virus och andliga, men resultatet blev det samma. Även jag tvingades att kommunicera på ett annat sätt. Och jag lyssnade mycket inåt. Med det bittra ropet:

- Varför? Herre, varför tar du rösten ifrån mig?

Det undrade säkert Sakarias också.

Den stumma stenen, Stiby vägskäl.

Tänk om Herren Gud skulle slå oss alla med tystnad? Dra ut alla sladdar och laddare till mobiler och datorer... och säga:

- Nu lyssnar ni på MIG!

Och så skulle Herren Gud börja viska, i varje mänskoöra, ord som var och en behöver höra.

Några skulle få höra ord av tröst, några skulle få bli uppmuntrade, en hel del skulle bli förmanade och några skulle Herren rent ut varna - men i kärlek. För att han älskar oss så oändligt mycket!

Det gjorde han med Sakarias också, men denne prästman fick sig en läxa.

Slagen av tystnad - för att kunna höra.

Höra Gud Fader viska ord, ord av evighet.

Hör du Orden av evighet?

Innerliga hälsningar,

Helene Sture Tystfelt,

- fotograf i Sissas Backe där fingerborgsblommorna - digitalis - fyller en hel äng! - med sin skönhet och sitt gift... Men vem har sagt att vi skall äta dem?

- och som tackar David Fiske som skrev i tidningen DAGEN den 24 juni, 2022,

En underbar cykeltur, i talande tystnad.