Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

tisdag 28 juni 2022

VÄLJA PRÄST? - NEJ.

Välja präst? 

Det skulle kunna var så enkelt, men detta är besvärligt.
Får man välja präst till livets högtider?

- Ja, om prästen är beredd att arbeta gratis.

Annars NEJ.

Men utgångspunkten är att varje församling har full täckning med både präst, kantor och vaktmästare, som är beredda att tjänstgöra.

Det är hög tid för dop, bröllop och begravningar (som ju inte stannar upp även om det varit pandemi).
Men om man vill ha en annan präst än den som är anställd i församlingen, det är då det blir problem.
Detta inlägg handlar om just den situationen.

Dopfunt.

Prästen får inte ta betalt, och församlingen betalar endast i undantagsfall, om de saknar präster.
Inte heller får familjen betala prästen - de har ju redan betalt kyrkoskatten och då är förrättningen betald - endast ge reseersättning.

Det skapar en ordentlig "badwill" för Svenska kyrkan!

Jag skall reda ut begreppen.

Tre insändare i lokaltidningen skall jag citera, samt ett samtal med stiftsteologen i Göteborg och en handläggare på Svenska kyrkans Arbetsgivarorganisation.

"Bröllops-koordinatorn" skriver 29 april 2022:

"Bröllops-koordinatorn".

ATT VÄLJA PRÄST TILL BRÖLLOP OCH DOP

"Nu när pandemin släpper sitt grepp är det väldigt många som vill genomföra sina stora högtider, med bröllop och dop. Jag arbetar bland annat med blomsterarrangemang, och en fråga som vi får ibland är:

- Får man välja präst, och vad kostar det?

Den frågan kan vi inte svara på, det är inte vårt bord, men jag börjar fundera för egen del.

Jag känner inte prästerna där jag bor, men skulle framöver vilja ha min konfirmationspräst som vigselförrättare. Nu har jag hört att det inte går, att man inte får betala prästen om han eller hon skall utföra en förrättning någon annanstans.

Stämmer verkligen det?

Och varför i så fall?

Vid livets stora högtider är det viktigt att man får rätt person som håller i stunden. Jag vill inte att det skall vara anonymt eller stelt. Vi är vana att kunna betala och göra rätt för oss. Gäller inte det i Svenska kyrkan?

Med hopp om svar.

                    ”Bröllopskoordinatorn”.

Slut citat.

Nästa insändare är skriven 6 maj 2022 av "Sörjande". Nu gäller det begravning:

"Sörjande". Sorgligt!

VÄLJA PRÄST VID BEGRAVNING
 
"Tiderna förändras och folk flyttar. För en tid sedan lämnade vår far jordelivet. Han hade bott på samma ställe sedan ungdomen. Under ett tiotal år var han aktiv i kyrkorådet. Vi hade tänkt fråga den prästen som han samarbetade med, om han ville förrätta jordfästningen. Det ville han, men det var bara det att han hade flyttat.
- Kan vi inte få hyra in dig? frågade vi, men svaret blev:
- Jo, men då måste kyrkoherden ge sitt medgivande.
 
Det gick bra, men det konstiga var att prästen skulle utföra uppdraget utan arvode.
 
Vi trodde att församlingen skulle betala lön till sin utflyttade kollega, men så var inte fallet.
- Vi kan betala dig för vad det kostar, meddelade vi, men det gick inte.
Ordningen är tydligen så att om man har betalat sin kyrkoavgift, så skall man inte behöva betala ”en gång till”.
 
Vi förstår inte detta. Vi har betalat kyrkoavgift i femtio år! Det blir avrundat cirka 150.000 kronor! Skulle inte det kunna täcka att församlingen går in och betalar den präst vi önskar?
Arvodet ligger väl på ungefär 2.000 kr.
 
Sorgen blev tyngre över att Svenska kyrkans organisation tycks vara så osmidig. Nu löste det sig ändå så att prästen kom – och ställde upp gratis… Det kändes inte bra för någon av oss.
 
Är det så att kyrkan utnyttjar sina egna anställda?"
 
    Frågande ”sörjande”.
 
Slut citat.

Vad kostar döden?

När jag ringde stiftsteologen i Göteborg berättade han att denna ordningsregel bara är ca 15-20 år gammal. 
Den uppkom då präster i populära bröllopskyrkor kunde tjäna mycket extrapengar på vigslarna. Familjerna själva betalade frivilligt, för att kunna ha friheten att välja.
Men.
Detta måste stävjas, sa Kyrkomötet och en paragraf upprättades.

Jag minns själv i början av 90-talet då jag blev tillfrågad att ha dop/ vigsel/ eller begravning i någon annan församling än där jag var anställd.
De gånger jag tackade ja, fick våra tre barn vara utan sin mamma halva lördagen - den dyrbara ledigheten gick till kyrkan igen...

Och det var alltid så att prästen fick ett "platt kuvert" med sig hem, en ekonomisk ersättning som tack för engagemanget.
Den pengen delade jag med barnen för att de skulle känna att kyrkan inte var viktigare än de...

Prästparad.

Två spöken ligger i kyrkans diken:

1) Det är fult att ta betalt och tjäna pengar.
2) En kristen skall helst arbeta ideellt och ta av sin fritid.

Men om inte prästen får tjäna pengar på sitt yrke - som kostat fem år med höga studieskulder - vad skall då prästen tjäna pengar på?

Och varför värderas inte prästens tid mer?
Vi jobbar ju ihjäl oss till slut, där tid för återhämtning är en skämt... (lördag och måndag, med den stora gudstjänstdagen där emellan, alltså sällan två sammanhängande dagar. Mycket farligt!).

Detta är djupt obibliskt, på alla sätt.

                  
                               När kommer återhämtningen?

ARBETAREN ÄR VÄRD SIN LÖN.

KOM LÅT OSS DRA OSS UNDAN LITET SÅ NI FÅR VILA ER, SA JESUS.

Frågan är verkligen rätt ställd:
- Är det så att kyrkan utnyttjar sina egna anställda?

Det är ju bekvämt om det finns en snäll präst som ställer upp gratis då och då och tar en begravning, och avlastar ordinarie präst. Själv får han/ hon varken lön eller tid för vila.

Själv svarade och skrev jag på följande vis till Sydöstran den 15 juni, 2022:

Valfrihet utan betalning.

Bilden är ett gammalt foto från 1969 då präster tågar i den årliga processionen från Riddarhuset till Storkyrkan.

Artikeln fortsätter:

- Det finns ett problem...


Återvändsgränd.

Regler är till för att underlätta, inte försvåra.
Sabbaten är till för människan, inte människan för sabbaten, sa Jesus.
Och den präst som är beredd att ställa upp med sin tid, sin välvilja och yrkeskompetens skall naturligtvis behandlas därefter!

Prästen har också ett liv, med hus och hem, räkningar och ansvar.
Om vi själva inte respekterar det, vem skall då göra det?


"Förväntas arbeta gratis".


"Vi kommer i konflikt med vårt kall, vår personliga tid och viljan att hjälpa familjerna.
Frågan måste upp till kyrkomötet för att förändras. 
Kan vi på gräsrotsnivå föra ett gott resonemang, i god ton, om hur en förändring skulle kunna se ut?"

Och någon sa:
- Låt oss få betala till församlingen det prästen skall ha (schablonen säger 1.200 kr) så att arbetet blir registrerat och skatten betald med sociala avgifter.

Då blir all ekonomisk ersättning VIT och inget hamnar under bordet.
Det borde vara i kyrkans intresse.
Det är i allas vårt intresse!

Kalla rosor.


Nu kommer ett långt och utförligt svar från Per Westberg, handläggare vid Svenska kyrkans Arbetsgivarorganisation. Läs hela, ge inte upp! Det är jag som har bildsatt inlägget, med egna foton.

Här får du förklaringen till varför reglerna är som de är:

Svenska kyrkan.

Hej Helene

 

Tack för din fråga.

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation är en medlemsorganisation där vi egentligen bara ger råd och stöd till våra medlemmar. Ofta kyrkoherdar eller andra chefer i församlingar och pastorat. Vi kallades tidigare Församlingsförbundet.

 

Jag tycker dock att det är angeläget att reflektera över och besvara dina frågor.

 

Prästerna räcker inte till?


Jag vet att det under det senaste året kommit många fler förfrågningar om dop och vigsel. Detta eftersom många ville kunna fira gudstjänster och efterföljande högtider utan restriktioner. Dock gäller att en församling eller ett pastorat ska tillhandahålla dessa gudstjänster. Av naturliga skäl kan det bli kö i populära kyrkor och tillgången på präster, kyrkomusiker och vaktmästare kan göra att församlingen eller pastoratet inte alltid kan uppfylla önskemål om tid och plats.

 

Präst åker buss.


Avgifter och betalning för kyrkliga handlingar

 

Enligt 42 kap 7 § i kyrkoordningen får någon avgift inte tas ut från enskilda personer för dop. Inte heller får någon avgift tas ut för vigsel om någon av makarna när någon av makarna tillhör Svenska kyrkan eller för en begravningsgudstjänst när den avlidne vid dödsfallet tillhörde Svenska kyrkan.

 

Sedan 2011 gäller enligt 17 kap. 16 a § i kyrkoordningen att det inte är tillåtet för en präst att för utförande av en kyrklig handling uppbära arvode eller ekonomisk ersättning från någon annan än en församling i Svenska kyrkan. Däremot är det möjligt att ta emot reseersättning som betalas av föräldrar, makarna eller motsvarande men det bör i så fall administreras genom en församling.

 

Förklaring till bestämmelsen är den syftar till att skapa en ordning som dels gör det möjligt att tillmötesgå enskildas önskemål, dels tydliggör att kyrkliga handlingar är en del av församlingens gudstjänstliv och dels inte lämnar utrymme för några misstankar om oegentligheter i fråga om skatter. Kyrkostyrelsen understryk, när man lämnade sitt förslag också att det är viktigt att följa gällande rutiner rörande upplåtelse av kyrka, förordnande m m.  

 

Det har även ansetts att det finns grundläggande teologiska motiv till förslaget. En präst förfogar inte över vigningstjänsten för privat verksamhet, den ska utövas i och för församlingen. Alla kyrkliga handlingar är gudstjänster och de ska därmed inte vara frikopplade från församlingen.

Förslaget medför att de präster som tjänstgör vid kyrkliga handlingar i regel kommer att arbeta direkt på församlingens uppdrag även om de inte i vanliga fall är anställda av församlingen. Detta ökar kyrkoherdens möjligheter att bedriva den tillsyn över församlingens verksamhet som åligger honom eller henne.


Örgryte gamla kyrka - populär.


En präst som inte arbetar i församlingen kan anställas


En möjlighet i situationer som du beskriver är att den enskilda församlingen anställer en utomstående präst för den kyrkliga handlingen. Det är dock upp till kyrkoherden att avgöra detta. Om den kyrkliga handlingen rör en församlingsbo kan församlingen inte få ersättning utifrån. Det leder givetvis till att kyrkoherden för att undvika kostnader vill använde församlingens egna präster och personal. Förhållandet är likadant vid dop. Däremot kan det vid begravning eller vigsel av icke-församlingsbo begäras clearingersättning från annan församling.

 

Avslutning


Den problematik du beskriver är til syvende og sidst en kyrkoordningsfråga och därmed en fråga som hör hemma i kyrkomötet. Det finns alltid möjlighet för ledamöter av kyrkomötet att motionera i frågan och så har skett vid några tillfällen sedan bestämmelserna infördes.

 

Vänliga hälsningar

Per Westberg
Förhandlare/rådgivare
Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation


                 
                          Där rosor aldrig dör...

Naturligtvis är det så att den enskilde prästen inte äger sitt ämbete! Vi kan inte utföra "privata dop" eller andra förrättningar. Det är alltid i församlingens gemenskap dessa gudstjänster sker.

Men att inte kunna få välja präst och ge skälig ersättning - det är pinsamt för alla.
I vår tid är friheten att få välja så självklar. Och när det kommer till livets högtider är det helt naturligt att tillfråga någon som har kännedom om familjen, för att det inte skall bli anonymt.

Jag ber därför alla kyrkomötesdelegater och stiftsjurister att tillsammans fatta ett bättre beslut.
Svenska kyrkan behöver mer "godwill" - inte "badwill".

Mer God Will...

Mer god vilja. Mer av Guds goda vilja.

All text är sammanställd av undertecknad, som hoppas och ber att gamla regler kan förändras till bättre regler - för allas skull, runt om i hela landet.

Helene Fransson Sturefelt, V.D.M
- ofta tillfrågad... men...

Svårbegriplig färdriktning.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar