ÅNGEST - EN VÄN ELLER FIENDE?

Tema "Ångest - din fiende eller vän?"

I dagligt tal kan vi slänga ur oss:

- Jag har så'n ångest!

Bekymmer, problem och oro kan kännas som "ångest". Men det är inte samma sak.

Detta inlägg går lite på djupet med detta stora ord. 

Inom själavården skiljer vi noga mellan "medicinsk ångest" och "existentiell ångest.

När jag arbetade i Karlskrona hade vi ett samarbetsprojekt mellan kyrkan och sjukvården, "SKOP", med sjukhusdiakon Monica som drivande kraft. Där lärde vi oss noga att skilja mellan dessa båda typer av ångest, som har helt olika orsak.

* Medicinsk ångest är en biverkning av kemiska preparat.

* Existentiell ångest orsakas av att någonting är fel i personens liv;

- en dålig relation, ekonomi som havererat, hot, maktlöshet och så vidare.

- det kan även vara själva världsläget med politisk oro, konflikter och klimat-ångest.

Utsugning.

Så när jag möter någon som säger:

- Jag har så'n ångest!.. så frågar jag alltid om personen äter någon medicin. Om svaret är "nej" kan samtalet gå vidare till att hitta den existentiella orsaken.

Jag hävdar att ÅNGESTEN ÄR VÅR VÄN.

Hur då?! Det låter grymt motsatt till vad det känns!

Ja, men lyssna noga; 

- det är inte själva ångesten som är problemet, utan det är det som ångesten pekar på!

Ångesten är en väckarklocka, en varningssignal, att en förändring måste ske.

Och ångesten släpper inte förrän vi har lyssnat på den och förstått vad det är som är fel - och gjort den nödvändiga förändringen:

- skilsmässa, skuldsanering, flyttning, uppsöka läkare och så vidare.

Ångesten är en väckarklocka till varning.

Till min glädje var temat i söndags i Folkkyrkan, Sölvesborg, just detta svåra ämne; "Ångest, vän eller fiende?".

Samtalsterapeuten Karin Wennerlöf Lilja höll en utmärkt predikan, där jag nu hämtar de bibelord hon presenterade.

Men först berättade hon om sin egen erfarenhet av ångest, både som barn och i sin proffession:

- Gamla känslosår kan dyka upp som ångest och ställa till det för oss. Men det går att hantera och läka!

Det var mycket hoppfulla ord. 

Bibeln berättar ofta om personer som hamnar i svår ångest. Det är då inte bara ett problem som måste lösas, det är även orsakat av andras eller egen SYND.

Och det gör ångesten dubbelt så svår.

Trampar andra på mig?

Redan i 1 Mosebok möter vi Jakob som förberedde ett möte med sin tvillingbror Esau, som han lurat.

Han ville söka försoning, men Esau hade med sig 400 man i motståndet mot Jakob. Då greps han av svår ångest...

BUDBÄRARNA KOM TILLBAKA OCH SADE TILL JAKOB:

- VI TRÄFFADE DIN BRODER ESAU, SOM REDAN DRAR EMOT DIG MED 400 MAN.

DÅ BLEV JAKOB MYCKET FÖRSKRÄCKT OCH GREPS AV SVÅR ÅNGEST.

1 Mosebok 32:7.

Orsaken till Jakobs ångest var tvådelad:

- han hade syndat emot sin bror och lurat honom på förstfödslorätten. Han visste att det var fel, men skett var skett.

- nu hotade hämnd och död.

Vad skulle han göra? Ångesten hade pekat och talat på orsakerna.

Jakob ville blidka sin bror genom att sända honom gåvor i form av stora hjordar med getter och kameler, för att sedan möta honom ansikte mot ansikte.

Läs mer själv i 1 Mosebok kap 32 vers 13-21.

Ångest i 1 Mosebok och Psaltaren.

David hade i sina strider upplevt mycket ångest. Det kommer ofta fram i hans bönerop i Psaltaren:

JAG ÄR VANMÄKTIG OCH ILLA SÖNDERSLAGEN,

JAG KLAGAR FÖR MITT HJÄRTAS JÄMMERS SKULL.

HERRE, DU KÄNNER ALL MIN LÄNGTAN,

OCH MIN SUCKAN ÄR INTE DOLD FÖR DIG.

Psaltaren 38:9-10.

Den ogudaktiges ångest beskrivs i Jobs bok:

DEN OGUDAKTIGE HAR ÅNGEST I ALLA SINA DAGAR, UNDER DE ÅR SOM SKÄNKS TILL EN VÅLDSVERKARE.

Job 15:20.

Och i Ordspråksboken varnar Visheten:

EFTERSOM NI INTE VILLE HÖRA NÄR JAG ROPADE OCH INTE VILLE VETA AV MIN TILLRÄTTAVISNING, SÄGER VISHETEN, SÅ SKALL NÖD OCH ÅNGEST KOMMA ÖVER NER NÄR OLYCKAN NALKAS ER.

Ordspråksboken 1:27.

Jag vet vad som är fel! jag fattar!

Bibeln är ju en händelse med Guds ingripande genom tid och rum. 

Som löftets fullbordan om frälsning kom Messias - Jesus Kristus - och genomled dödens och gudsövergivenhetens ångest:

I Getsemane svettas Jesus blod och ångesten är den värsta som någon någonsin har upplevt på grund av den mänsklighetens synd som Jesus tog på sig.

Jesus tog med sig Petrus och Sebedaios båda söner och sorg och ängslan kom över honom. 

EN ÄNGEL FRÅN HIMLEN VISADE SIG FÖR HONOM OCH GAV HONOM KRAFT.

I SIN ÅNGEST BAD HAN ALLT IVRIGARE, OCH SVETTEN DROPPADE SOM BLOD NED PÅ MARKEN. 

Lukas 22:44.

Jesu ångest i Getsemane.

Så, både ond och god kan uppleva ångest, i en värld som gör allt för att skilja människan från Guds kärlek.

Job i Gamla Testamentet räknas till de gudfruktiga och rättfärdiga, ändå tvingades han genomlida svår ångest, som en prövning. Ångest nämns även som en verklighet i de kristnas liv, särskilt för Guds ords tjänare. 

Paulus skriver om hur han varit uthållig under sina ångestfyllda vedermödor:

MED STOR UTHÅLLIGHET, UNDER PÅFRESTNINGAR, TRÅNGMÅL OCH NÖD, UNDER PRYGEL, FÅNGENSKAP, UPPLOPP OCH UNDER MÖDA, VAKA OCH SVÄLT, MED RENHET KUNSKAP OCH TÅLAMOD ... MED DÅLIGT RYKTE OCH MED GOTT... 

JAG KALLAS VILLOLÄRARE MEN SÄGER SANNINGEN...

2 Kor 6:3-10.

Ångest i 2 Korinthierbrevet.

Det finns många synonymer till ordet "ångest" såsom bedrövelse, betryck, fruktan, nöd, trångmål, vånda, skräck och vedermöda.

Det andra brevet till korinterna inleds med att Paulus erkänner att han skrev i ångest:

JAG SKREV SOM JAG SKREV FÖR ATT SLIPPA KOMMA OCH BLI BEDRÖVAD GENOM DEM SOM BORDE VARA MIG TILL GLÄDJE...

2 Kor 2:3.

Ni borde vara till gläjde.

Jag tänker även på den ångest som kommer att komma vid denna tidsålders avslutning.

Nya Testamentet förkunnar att en enorm bedrövelse och ångest kommer att komma som en Guds vredesdom över de ogudaktiga:

... EVIGT LIV ÅT DEM  SOM SÖKER GUDS ÄRA OCH OFÖRGÄNGLIGHET,

MEN VREDE ÖVER DEM SOM I SJÄLVHÄVDELSE VÄNDER RYGGEN ÅT SANNINGEN OCH FÖLJER ORÄTTEN.

NÖD OCH ÅNGEST ÖVER VARJE MÄNNISKA SOM GÖR DET ONDA, JUDEN FRÄMST MEN OCKSÅ GREKEN.

HÄRLIGHET, ÄRA OCH FRID ÅT VAR OCH EN SOM GÖR DET GODA, JUDEN FRÄMST MEN OCKSÅ GREKEN.

GUD GÖR INTE SKILLNAD PÅ MÄNNISKOR.

Romarbrevet 2:8-10.

Frid och friskhet.

Vad är motsatsen till ångest?

Det är FRID.

När ångesten gjort sitt och vi har lyssnat och åtgärdat problemet, då kommer den ljuvliga friden som får magen att lugna sig och krampen i bröstet att släppa - känner du igen det?

Det sista ordet jag vill dela är det hoppfulla ordet då Jesus talar om att han har övervunnit världens all djävlighet och synd:

KÄNN INGEN ORO, TRO PÅ GUD OCH TRO PÅ MIG.

Joh 14.1

DETTA HAR JAG TALAT TILL ER FÖR ATT NI SKALL HA FRID I MIG.

I VÄRLDEN FÅR NI LIDA, MEN VAR VID GOTT MOD! JAG HAR ÖVERVUNNIT VÄRLDEN!

Joh 16:33

Tack, Karin Wennerlöf Lilja!

Karin Wennerlöf Lilja, Folkkyrkan 25 okt 2026.

Käre himmelske Fader,

- hjälp oss att lyssna på vad ångesten vill säga!

- tack för att Jesus har burit syndens ångest åt oss och gett oss den FRID som övergår allt förstånd!

- men Herre, världsläget rår vi inte på... inte heller politiken verkar det som... Hjälp oss!!

Amen.

Fridfulla hälsningar,

- Helene F Sturefelt, gudstjänstdeltagare och svampfotograf.

Hejdå!

"VI LEVER ÄNNU" - GÖR VI?

Afzelius & Wiehe, "Vi lever ännu".

Radion spelar en fin gammal sång med Björn Afzelius och Mikael Wiehe; "Vi lever ännu". 

Texten är poetiskt ärlig och pendlar balanserat mellan det lilla livet och det stora.

Jag citerar några rader:

VI HAR GÅTT MED ÖPPNA ÖGON I FÖRVÄNTNINGARNAS TID

VI HAR BLUNDAT I BESVIKELSE NÄR ALLTING VAR FÖRBI

MEN VI LEVER ÄNNU

VI HAR KLÄTTRAT UPPFÖR BERGET TILL TRIUMFENS HÖGSTA TOPP

VI HAR HANDLÖST STÖRTAT UTFÖR NÄR VI ÄNTLIGT' KOMMIT OPP.

MEN VI LEVER ÄNNU.

Klättrat opp, störtat ned.

Livet står aldrig still. Det rör sig ständigt. Och det går ju bra, så länge det går framåt.

Men det är ju det det inte gör... alltid. Vi rasar ned, samhällen raseras och kulturer går under.

Det är inte bara något vi läser om i historieböcker - vi bevittnar det just nu. 

Västerlandets förfall, som andra retar sig på och vill förstöra.

Laglösheten som tilltar.

Allt enligt Skriftens ord.

Matteus skriver om Tidens Slut:

MÅNGA SKALL KOMMA PÅ FALL OCH ANGE VARANDRA OCH HATA VARANDRA.

MÅNGA FALSKA PROFETER SKALL FRAMTRÄDA OCH BEDRA MÅNGA.

GENOM ATT LAGLÖSHETEN TILLTAR KOMMER KÄRLEKEN ATT KALLNA HOS DE FLESTA.

Matteus 24:10-12.

Laglösheten tilltar. Kärleken kallnar.

Det är jobbigt. Men sant. Och fruktansvärt farligt när det sker.

Jag fortsätter trösta mig med Björn Afzelius sång:

OCH VI HAR VANDRAT I GEMENSKAPEN MED DEM VI HÅLLER AV.

VI HAR LIDIT OSS IGENOM ALLA ENSAMHETENS KVAL.

MEN VI LEVER ÄNNU!

MAN HAR HÄLSAT OSS MED VÄRME OCH MED KÄRLEKSFULLA ORD.

MAN HAR VISAT OSS EN AVSKY SOM HAR ISAT VÅRAT BLOD.

MEN VI LEVER ÄNNU, JA, VI LELVER ÄNNU.

SÅ DET TYCKS SOM SJÄLVA LIVET ÄR EN MOTSÄTTNING I SIG.

VARJE KÄRLEK BÄR ETT MINNE AV ETT HAT.

VARJE ÖGONBLICK AV LYCKA BÄR EN SKUGGA AV EN SORG.

VARJE TRYGGHET VILAR PÅ EN VILSENHET.

MEN VI LEVER ÄNNU!

Lyckan bär en skugga av sorg.

Det är så fina ord! Gemenskap och ensamhet, sida vid sida.

Värme och avsky. Värme med varmt blod och hat som isar blodet kallt.

Ja, det tycks som om själva livet är en motsättning i sig! Som kristen skulle jag vilja säga att det är en kamp mellan ont och gott, mellan Gud och djävul.

Om vi kunde se striden i himlarymderna så skulle vi se att våra problem bara är skuggan av allt det demoniska som den mörka världen vill sända ned till oss...

Alla våra fina, politiska ord - vad betyder de?

"Allas lika värde" är en slogan som vi alla kan ställa upp på.

Men det vi ser i dagens Sverige är att det gäller inte oss. Det gäller utomeuropeiska invandrare. De har fått en gräddfil till välfärdssystemet, utan större motkrav.

Kan vi erkänna vår vilsenhet av det som just nu sker - en våldsam okunnighet i vad okontrollerad invandring av muslimskt tänkesätt innebär?

Kan vi skapa en ny trygghet mitt i Europas brinnande städer?

Varför alltfler p*lestinska flaggor i Paris??

Jag läser Katerina Janosch bistra kritik där hon säger:

- Men är du infödd svensk, eller valfritt annat blekansikte från närliggande länder, så ska du veta din plats. Gör din plikt och stick inte upp för då j*klar stämplar vi dig som rasist, främlingsfientlig, omstörtande, kontroversiell och synar dig noga, utan att visa minsta barmhärtighet.

Lever vi ännu?

Varför gäller inte allas lika värde oss bleka svenskar i vårt bleka Sverige?

Vi behandlar inte lika.

Afzelius visste ingenting om detta när han skrev sin sång. Men den talar till mig, här och nu:

VI HAR SAGT ATT DET FINNS INGENTING VI INTE KLARAR AV.

VI HAR TROTT IBLAND ATT ALLTING ÄNDÅ GÅR I KRAS.

MEN VI LEVER ÄNNU.

SÅ VI FORTSÄTTER ATT VANDRA, JA VI FORTSÄTTER ATT GÅ

VI VET INTE HUR MAN STANNAR, VI HAR GÅTT FÖR MÅNGA ÅR!

JA, VI LEVER ÄNNU. JA, VI LEVER JU.

SÅ VI KLAMRAR FAST VID TANKEN PÅ ATT STRÄVA MOT ETT MÅL.

SEN FÅR TIDEN VISA OM MAN TAR SIG DIT.

MAN VILL JU KÄNNA ATT MAN ÄNDÅ GÖR NÅT AV SITT ENDA LIV.

SKA MAN FALLA SKA MAN GÖRA DET I STRID.

VI LEVER ÄNNU... JA, VI LEVER ÄNNU.

Stormen Boelo, 25 okt 2026.

Och medan jag skriver, drar stormen Boelo över södra Sverige. Ett brak hördes från kyrkogården vid St Nicolai kyrka - hjälp, en stor björk har fallit!

MEN DEN SOM HÅLLER UT TILL SLUTET SKALL BLI RÄDDAD.

Matt 24:13.

Om detta måste vi tala mycket mer, ofta och med varandra, utan att munhuggas.

Jag vill känna att jag gjort något av mitt enda liv, det har jag. 

Och likt björken - falla i strid... ?!

Boelo fällde björk i Sölvesborg.

Jag tänker fortsätta syna Ismaels religion, med saklig kritik, och i bön för hans efterföljare som är så aggressiva. Vi kan inte stå och se på när vårt Europa faller och brinner!!!

Precis som Katerina avslutar jag med orden: 

- min röst är fri, partipolitiskt obunden. Det enda jag vill är att Sverige skall tillfriskna.

Helene Sture Leverfelt,

- lev, och låt leva.

Må Gud bevara våra hjärtan.

DÖDSKULT - TILLSAMMANS I DÖDEN

Vem samlar upp mina tårar?

Det är söndag - HERRENS DAG. Jag hade tänkt skriva något fint och uppbyggligt, med vackra foton från dagens utflykt till Eriksbergs viltpark.

Jag hade tänkt formulera goda ord om att "leva tillsammans i världen", allt enligt söndagens tema.

Men det är tvärstopp. STOPP!    

Europa har börjat brinna på ett sätt som vi inte sett på mycket länge. Nu är det inte längre svåra skogsbränder, nu är det aggressiva människor som tänder på hus och byggnader. Bilar brinner och upploppen eskalerar.

Jag lånar några bilder från Fb.

Vad är det som händer? 18 okt 2026.

Under några veckor har vi försökt förtränga det som först kallats för skolprotester - franska studenter kräver bättre skolor och läromedel samt fler lärare. Detta har spritt sig till Belgien och Nederländerna

Svensk media rapporterar sparsmakat, allt för att inte elda på konflikten... Men att undanhålla sanningen släcker inga bränder.

Vi ser nu på filmade videosnuttar hur allt oftare det är vuxna män med den grön-vit-röd-svarta flaggan, som är aggressiva och eldar på våldet. Ibland hörs även stridsropet All*hu *kb*r.

Det vi bevittnar är en dödskult.

Inte det fromma "leva tillsammans i världen" utan "dö tillsammans för döden".

Dö tillsammans för döden.

Jag citerar ur Ordspråksboken, Herren talar genom Visheten:

DEN SOM FÖRAKTAR MIG

SKADAR SIG SJÄLV.

DE SOM HATAR MIG, ÄLSKAR DÖDEN.

Ords 8:36

På mina resor i Mellanöstern hörde jag ofta om hur m*slimska skolbarn fostrades till hat. Deras ideologi och religion hade sin grund i hat, som skulle föda våld och leda till död. För judarna.

Här hemma har jag fått det bekräftat av mina syriska vänner.

Vi vill inte tro att det är sant. Så grym kan man inte vara.

Hur många TV-sändningar och privata videofilmer behöver vi se för att förstå allvaret med att döden både är medlet och målet?!

Ska kronhjorten anfalla? Eriksbergs viltpark.

På Gamla Testamentets tid fanns det också kulturer där dödskulten var central.

Bland kananéerna dyrkades avguden Molok, till vilken man offrade barn - vilket var strängeligen förbjudet i Guds lag.

Människooffer fanns även här uppe bland vikingarna, till asagudarna.

Men det vi bevittnar nu, på gator och torg i Stockholm, Göteborg och Malmö - samt ute i Europa - är ett besinningslöst hat från p*lestinska muslimer, mot judar och hela vårt västerländska samhälle.

Det är inga mänskooffer till Molok eller Tor, men indirekt kan hatet och dödandet ledas deras ideologiska religion, vilket är mycket obehagligt. Med belöning för deras "martyrskap".

Hat - våld - död.

Visenten stod fredligt still.

Motsatsen finner jag i Ordspråksboken igen, där Herren talar genom Visheten:

TY DEN SOM FINNER MIG, FINNER LIVET

OCH VINNER HERRENS VÄLBEHAG.

Ords 8:35.

Vishet är något som skulle förmedlas i skolorna. Om nu skolelever i Frankrike går ut bränner bilar och nu senast sätter eld på det historiska stadshuset så att det brinner ned... så är det bortom allt vad vishet heter!

Ja, det verkar ju vara en dålig skola... men riktiga våldsverkare har lurat i buskarna för att "hjälpa till..."

En fråga som många ställer sig är varför alla dessa tar med sig sina konflikter hit?

Frågan är väsentlig.

För om man fått möjlighet att komma till ett nytt land och Börja Om, då vill man väl Börja Om...? Inte ta med sig det som man flydde ifrån?

Denna fråga måste få ett svar, och det är inget enskilt politiskt parti som äger den frågan.

Svara! Eriksbergs viltpark.

Nästa fråga, som är en farhåga, är uttrycket att "söndra genom att splittra".

Genom det besinningslösa våldet som vi tafatt bevittnar, så hinner det eskalera fortare än vi hunnit pipa "utanförskap..."

Det grön-vit-röd-svarta våldet är redan så etablerat att man skulle kunna kalla det för ett våldsmonopol.

Polis och militär orkar inte sätta emot tillräckligt i Frankrike. Och här hemma står trafiken stilla varje lördag p g a dessa "demonstrationer" som har detta mål:

- driva judarna i döden

- ta över vårt samhälle och införa sitt system

- där våldet ökar

- och vi inte längre vågar gå emot, utan accepterar till slut.

Snälla, säg att jag har fel. Men vi bevittnar som sagt en dödskult som "går tillsammans i döden".

SVT vågar inte rapportera verkligheten.

Om DÖDEN säger Bibeln följande:

Döden är inte ett förintande, utan en skilsmässa. 

I döden är människan i någon mån "levande och medveten" (jämför den Rike Mannen och Lasaros, Lukas kap 16:19).

1. Den andliga döden finns hos varje människa som förnekar den levande Guden.

2. Den kroppsliga döden leder till att anden skils från kroppen som ett led i syndens destruktiva dödsprocess.

3. Den eviga döden är det tillstånd då människan för alltid är avskuren från det verkliga livet, livet hos Gud.

Den eviga döden omfattar hela människan, alltså både kropp, själ och ande - i en evig skilsmässa från Gud, med allt vad det innebär. Synden har segrat.

Döden ikläder sig makt.

EVANGELIET är budskapet om dödens besegrare.

Jesus Kristus har brutit dödens förbannelse genom sin död på korset och uppståndelse.

Det var detta som vikingarna till slut förstod då de tog emot Vite Krist i sina hjärtan.

Det är detta som många muslimer upptäcker, att Jesus förlåter synder och befriar från dödsbegäret.

Dessutom kommer insikten att några 72 jungfrur finns det inte som väntar i ett falskt paradis. Där fortsätter bara förtrycket... vilket är motsatsen till himmelriket där synden är utplånad och Guds dom skipar rättvisa. 

Med Sanning och Kärlek som redskap, och som mål.

Synden är besegrad, liksom döden.

Slutligen.

Hur möter vi dem som "tillsammans går mot döden"? Hur handskas vi med den dödskult som härjar likt ett virus i Europa?

Det känns helt omöjligt... vilket det också är för en enskild liten människa.

Men inte för Gud!

Ned på knä. Be. BED. Be intensivt för fred och frälsning!!

Herren talar och säger:

LYSSNA TILL MINA FÖRMANINGAR

OCH BLI VISA.

FÖRKASTA DEM INTE, SÄGER HERREN.

LYCKLIG DEN MÄNNISKA SOM HÖR PÅ MIG

OCH VÄNTAR VID MIN TRÖSKEL...

Ords 8:34.

Hornstol... vid tröskeln.

Det finns hopp.

Bränder kan släckas.

Och just nu fick vår familj en mycket positiv hälsning från en avlägsen vän från Jemen, vid namn Mohammed.

Det går!

Helene F Sturefelt,

- tillsammans i Livet!!

Gud, kan du samla upp våra tårar..?

 

SLAV ELLER TJÄNARE?

Tjänare! Hej hej, slav, slav...

- Tjänare!

- Hej på dig du!

Det är ett fint sätt att hälsa på varann. Men sällan säger man:

- Jag är din slav...

Kanske är det ändå det som djupast sett ligger i denna hälsning?

I förra veckan inbjöd vår prost Henrik till prästkonvent i Carl-Gustafs kyrka i Karlshamn. Biskop Johan Tyrberg var gästtalare, och till min glädje lyfte han fram den nya bibelöversättningen av Nya Testamentet.

Carl-Gustafs kyrka, Karlshamn.

- Nej, vi har inte fått en ny Bibel! inledde biskopen, vi har fått en ny bibel-översättning! Och den utgår som alltid från grundtexten. 

Eftersom talspråket ständigt ändrar sig får orden meningsförskjutningar och behöver därför justeras.

Exempel:

- Julevangeliets uttryck "de fick inte plats i härberget" är ändrat till "det fanns inte plats för dem i gästrummet"! Det kan alla förstå utan några större utläggningar.

Nyöversättning 2026.

Nu kommer jag ta upp ett annat ord som vi läste idag på vårt bibelstudium i hemmet. Det är ordet "slav" kontra "tjänare". En kristen människa är av fri vilja knuten till Kristus lika mycket som en slav är knuten till sin herre.

Men det här är sannerligen inte lätt att förstå!

I Lukas kapitel 17 berättas det en liknelse om en tjänare som passar upp. I NT -26 står det i rubriken "Förlåtelse, tro och lydnad".

Först jämför Jesus deras tro med ett träd, mullbärsfikonträdet, som skulle lyda lärjungarnas minsta vink:

OM NI HADE TRO SÅ STOR SOM ETT SENAPSKORN, SÅ SKULLE NI KUNNA SÄGA TILL MULLBÄRSTRÄDET DÄR:

- DRA UPP DIG SJÄLV MED RÖTTERNA OCH PLANTERA DIG I HAVET! OCH DET SKULLE LYDA ER.

Lukas 17:6

Hm... men så stor tro har vi ju inte... och inte heller har trädet en så stor lydnad till våra ord... 

Så denna jämförelse är väldigt hypotetisk, men har sin poäng, när Jesus fortsätter:

Inte heller solrosen lyder...

OM NÅGON AV ER HAR EN SLAV SOM PLÖJER ELLER VALLAR FÅR, SÄGER NI DÅ TILL HONOM NÄR HAN KOMMER HEM FRÅN FÄLTEN:

- KOM GENAST HIT OCH LÄGG DIG TILL BORDS!

NEJ, NI SÄGER:

- GÖR I ORDNING MATEN ÅT MIG, FÄST UPP DINA KLÄDER OCH BETJÄNA MIG MEDAN JAG ÄTER OCH DRICKER.

SEDAN KAN DU SJÄLV ÄTA OCH DRICKA.

INTE FÅR SLAVEN NÅGOT TACK FÖR ATT HAN HAR GJORT VAD HAN BLVIT BEORDRAD?

PÅ SAMMA SÄTT MED ER: NÄR NI HAR GJORT VAD NI BLVIIT BEORDRADE SKA NI SÄGA:

- VI ÄR ODUGLIGA SLAVAR SOM HAR GJORT VAD VI ÄR SKYLDIGA ATT GÖRA.

Lukas 17:7-10.

I den förra översättningen NT-81 används ordet "tjänare". Det är lite lättare att förstå än ordet "slav", eller hur?

Men det grekiska grundordet doulos betyder just "slav", därför har översättarna valt att gå tillbaka till det. Men det blir svårare för oss att relatera till, så vad har man då vunnit, undrar jag.

Det blir ännu mer svårt att förstå eftersom man medvetet tagit bort ordet Herre i gudstjänstens handbok, allt enligt riktlinjen att inget under- eller överordnat bör finnas med i gudstjänstens språk... 

Då blir det ännu svårare att förstå varför vi skall läsa om slaven i evangeliet, som ju är helt underordnad sin herre!!

Detta är den ena sidan.

Nu tar vi den andra, den som kommer inifrån och ut.

Att bli kristen är att kapitulera inför Guds ljus. Endast Gud kan så totalt lysa upp en människas mörker.... OCH rena oss, med total förlåtelse och kärlek.

Därför blir erfarenheten av "frälsning" att Jesus är min herre och jag hans frivilliga "slav"... tjänare...

Och ännu djupare: det är Jesus som är VÅR tjänare!

DEN SOM VILL VARA STOR BLAND ER SKALL VARA DE ANDRAS TJÄNARE, OCH DEN SOM VILL VARA DEN FÖRSTE BLAND ER SKALL VARA DE ANDRAS SLAV.

INTE HELLER MÄNSKOSONEN HAR KOMMIT FÖR ATT BLI TJÄNAD, UTAN FÖR ATT TJÄNA OCH GE SITT LIV TILL LÖSEN FÖR MÅNGA.

Matteus 20:28.

Relationen är alltså inte på något sätt "jämlik" - eftersom Gud och människa aldrig kan bli jämlika!

Det stora är att den som är totalt överordnad - Gud själv - kommer till oss som Jesus, som ödmjukar sig och blir såsom en av oss, lydig intill döden...

Och när tron föds i hjärtat och relationen blir levande, då blir rollerna ombytta!

- Jesus, min herre, du som betjänar mig med din försoning på korset, jag vill vara din slav...

... av full kärlek, i total tillit!

Det var nämligen så slaveriet rent fysiskt upplöstes vid denna tid i historien.

I Efesierbrevet skriver Paulus en uppmaning att slavarna skall lyda sina jordiska herrar ärligt och uppriktigt, med respekt och fruktan såsom de lyder Kristus. 

VAR INTE INSTÄLLSAMMA ÖGONTJÄNARE UTAN VAR KRISTI TJÄNARE SOM HELHJÄRTAT GÖR GUDS VILJA.

TJÄNA VILLIGT OCH GLATT, DET GÄLLER JU HERREN, OCH INTE MÄNNISKOR.

OCH NI SOM HAR SLAVAR, HANDLA PÅ SAMMA SÄTT MOT DEM OCH ANVÄND INGA HÅRDA ORD. NI VET JU ATT DE OCH NI HAR SAMME HERRE I HIMLEN, OCH HAN TAR INTE HÄNSYN TILL PERSON.

Ef 6:5-9

Paulus skriver i sitt brev till Filemon och vädjar för slaven Onesimus:

BETRAKTA HONOM INTE BARA SOM EN SLAV UTAN NÅGOT MER ÄN EN SLAV; EN ÄLSKAD BRODER!

Filemon 1:16

Detta betyder att när en kristen människa gör något, så gör hon det helt inför Gud, med ett tjänande sinnelag. Hon vill varken ha tack eller beröm - Gud vet ju vad som sker.

Därför kan det bli mycket sårande om man likväl får beröm för en "god gärning" - det drar blicken bort från tjänandet, ner till sig själv, och det är inte meningen!

Det är samma sak i kyrkan: alla som är där, är "inför Herrens ansikte" - därför skall ingen, jag säger ingen, applåderas, för att dra blicken bort från guds-tjänandet.... !!!

Detta måste vi hitta tillbaka till, annars blir våra gudstjänster bara en distanserad teater som betraktas med efterföljande handklapp...

Böner, böner.

Inifrån-styrd. 

Inte utifrån-styrd, med behov av bekräftelse och beröm.

Tjänare, tjänare!

Hej då och godnatt.

Eder blogg-slav... Helene Sture Tjänarefelt,

- som älskar bibelläsningen, världens mest spännande litteratur, om man får säga så...

- årets julklapp... ?! Absolut.

Bibel 2026.

PILGRIMSVANDRING i DUGGREGN

Pilgrimsvandring i Vadstena.

Det gjorde inte ett dugg. Eller så gjorde det det. Att det duggregnade.

Vi hade haft ett mycket fint samtal på pilgrimscentrum i Vadstena och behövde komma ut i friska luften.

Igår bedarrade stormen och försiktig kvällssol torkade upp trottoarerna.

Men sen kom regnet tillbaka.

Pilgrimskommuniteten lever efter fem "regler" som stabiliserar vardagslivet. Dessa punkter tog vi med på vår vandring, men valde kortast möjliga väg - 4,5 km runt Tycklinge på en blöt landtunga vid Vätterns strand.

Bönen, andlig läsning, delande och diakonalt agerande är några av punkterna.

Följ med på vår vandring! Om du har fel skor så gör det ingenting, det hade inte jag heller! Så jag stoppade fötterna i några små plastpåsar... det fick duga.

HERRE, VISA MIG VÄGEN

OCH GÖR OSS VILLIG ATT VANDRA DEN!

Plastpåsar i skorna... typiskt Helene.

Vi stod i cirkel med våra vandringsstavar och bad heliga Birgittas inledande bön.

- Hur ser ditt böneliv ut där hemma? Här i Vadstena är det enkelt att följa bönerytmen i Klosterkyrkan och på Pilgrimscentrum.

- Hm, den viktigaste bönen för mig är vid frukosten. Då läser jag och ber ur andaktsboken längst bak i psalmboken (den äldre upplagan), där det finns både bibeltext och böner. Sedan spelar jag en psalm på blockflöjt, ber för familj, grannar och vänner och låter det landa i Herrens bön.

När jag sedan sakta äter min frukost och läser lokaltidningen så blir den ofta till min förbön:

- Herre, jag ber för den nyöppnade butiken att det skall gå bra för dem... jag ber om välsignelse över böndernas skörd... jag ber om fred i Ukraina och beskydd över Israel... jag ber för en klok regeringsbildning...

Pilgrimer med stavar.

Duggregnet letade sig in under kläderna och vi ställde oss i lä vid några buskar. Östgötaslätten bjuder vinden åka kana över åkrarna. Det var kallt. Och inte ett dugg roligt väder.

HERRE, VISA OSS VÄGEN

OCH GÖR OSS VILLIGA ATT VANDRA DEN.

- Hur har du det med din andliga läsning?

Vi gick och samtalade två och två. Stora ensilagebalar tornade upp sig. Gula solrosor svingade iväg sina sista frön, till nytt liv.

Gud, välsigna bönderna!

- Utan andlig läsning förtvinar min själ! Jag har flera böcker på gång samtidigt, beroende på var jag sitter. Jag sträckläser sällan böcker, jag måste låta innehållet få ta tid att sjunka in, särskilt när det är andlig litteratur.

Plötsligt hoppade en hund fram ur buskarna och skrämde oss. Men den gjorde bara sitt jobb som gårdshund, och vi tassade förbi... inte ett dugg rädda. 

Jo, det blev vi visst!

Åkermarken är svart och bördig här på Östergyllen. Här odlas det stora mängder mat och både får och kor har sina betesmarker här.

Därför blev jag både arg och förskräckt när jag såg två stora huskroppar torna upp sig i åkerkanten.

Nej!

Vem har gett tillåtelse till att bebygga åkermarken??

Folk måste ha någonstans att bo... Det har de!! Folk behöver först och främst något att äta!!

Har bonden sålt sin själ här? Har kommunpolitikerna tappat förståndet?

HERRE, VISA OSS VÄGEN ty den har blivit uppgrävd...

VI VILL GÄRNA VANDRA DEN, men inte över byggarbetsplatser som driver bort vetekornen!

Bygg inte på åkermarken!

- Hur har du det med delandet i din vardag? Kan du dela med dig av pilgrimslivet?

- Hm, det är inte självklart. Men det finns några goda vänner som jag läser Bibeln tillsammans med och vi kan också dela bönens gemenskap.

Förr organiserade jag kortare pilgrimsvandringar i Karlskrona, på Stibyberget och på Hanö, nu vandrar jag mest själv...

Pilgrimskommuniteten har funnits sedan 2007, då alltfler människor ville ha kvar bönelivet när de reste hem. Då bildades denna lösa sammansättning av längtande människor i kommunitetens form.

Det är ingen elitistisk grupp, den är öppen för alla Gudslängtande människor som söker fördjupning i kristen tro.

Delande - det vackraste ordet!

Vi har även en "visitator" - en biskop som kommer och visiterar vår gemenskap och ser till att vi alla mår bra, i god själavårdande anda.

Inspirationen kommer från klostret på Iona, Skottland, och sprider sig nu även till Danmark.

Den fjärde punkten handlar om den utåtriktade, diakonala handlingen - vi vill inte vara alltför inåtriktade, utan lika mycket utåtriktade, mot dem som saknar det vi har i överflöd.

- Hur har du det med det diakonala, Helene?

- Hm, jag söker mig ofta till evangeliserande sammanhang som har missionen i fokus. Det är viktigt för mig att "gå ut på gator och torg" för att finnas där människor rör sig, t ex på Sweden Rock, på vikingamarknaden och tillsammans med OAC- Open Air Campaigners. 

Den sista blomman.

Vi närmade oss Klosterkyrkan igen, och vår korta pilgrimsvandring var slut, i duggregnet. Det gjorde inte ett dugg. Vi var nöjda.

På kvällen firade vi en enkel gudstjänst i biblioteket med en sprakande brasa i kakelugnen, då vi fick förnya våra löften att... "ett år till stå kvar i pilgrimskommunitetens gemenskap, i bön och andligt liv, efter bästa förmåga..."

Det är stort!

Tänk att det finns en sådan gemenskap att tillhöra! Det kanske är något även för dig?

Kom hit! Vila, andas bed, här i Bedstena, jag menar Vadstena.

Pilgrimstjur - hjälp! Eller en tjurskalle...? ; )

Pax et bonum!

Frid och allt gott!

Blöta hälsningar,

Helene Sture Duggfelt,

- vandringsbedjare, för dig bäste läsare, och lite för mig själv också...

Örtagårdens japanska lyktor.

ATT LÄMNA TID OCH RUM - Vadstena

Lämnar tid och rum.

Går det att lämna tid och rum? Kan man förflytta sig till andra sammanhang där tiden är annorlunda och rummet större?

Ja, det kan man.

Jag tog tåget upp till Vadstena och åkte genom ur och skur. Det regnade så pass mycket, och i sidled, att mina lakan i resväskan hade blöta kanter... trots att jag bara gick från den ena perrongen till den andra.

Tiden är relativ både till sin upplevelse och sitt innehåll. Även regnet, tydligen...

Jag tror att det finns "tidsbubblor" där tiden går långsammare och där dygnsrytmen är förskjuten.

Vad som orsakar detta vet jag inte.

Något är förskjutet.

Grekiskan har två ord för tid: "kronos" = klocktiden i timmar och minuter, och "kairos" = själva stunden, ögonblicket som är rätt.

Jesus kunde säga: 

- Min stund är inte kommen än.

Eller tvärtom:

- Min stund är inne.

I Vadstena är hinnan mellan himmel och jord tunnare än på andra platser.

I detta geografiska rum, denna plats, har svensk kungahistoria skapats. Här var Birgitta Birgersdotter hemspråkslärare till drottning Blanka. 

Här har böner betts och uppenbarelser mottagits, hit har stora folkskaror vandrat genom seklerna och hit kommer vi än idag, och slås av den andlighet som bor här.

Och på Jesu Kristi uppdrag byggdes den stora Klosterkyrkan, med Birgittas dotter Katarina som arbetsledare. Men då var Birgitta död och på väg att bli helgonförklarad, allt medan hon låg skeletterad i en kista...

Heliga Birgittas transportkista.

Jag har lämnat sjörövarlandet kring Sölvesborg, där det för länge sedan fanns storhövdingar som härjade runt och spred skräck omkring sig. Det var Sölwtiz, Ynde och Lister. Hällevik - helvetesviken - var ett av deras tillhåll, säger de gamla berättelserna.

Det är nog ingen tillfällighet att Sweden Rock har sin arena här, i Norje Bokes havsvik, och att vikingamarknaden går av stapeln i Gudahagen i Näsum.

Där går klockan trögt ibland, dygnet har 25 timmar, jag är morgontrött och helst uppe under de mörka timmarna.

Men inte här i Vadstena!

När jag kliver av buss 661 vid brandstationen går jag in i en annan tidszon.

Som i ett slag (!) är jag morgonpigg och vaken kl 07. Jag deltager i alla morgonbönerna och kommer i säng redan kl 22 - här är dygnet kortare och har bara 23 timmar...

Birgittasystrarnas gästhem.

Precis som vinden skapar ringar på vattnet - och just nu stora vågor på Vättern - så skapar människans böner återverkningar i den andliga världen.

Den är lika verklig som den jordiska, men vi har inte ögon att kunna se den med. Dess kvalitet är annorlunda, förnimbar endast den som har lämnat sitt ego och har en vilja att möta Guds närhet.

Därför händer det Varje Gång när människor kommer hit till Vadstena att tårarna rinner... Man blir berörd, förundrad och känner äntligen att:

- Nu har jag kommit hem!!

Här finns en harmoni mellan kropp, själ och ande. Här finns god mat, kultur och de innerligaste bönestunder med det rikaste gudstjänstliv. Det är det många känner igen när man träder in i denna förunderliga tidsbubbla.

Vadstena klosterkyrkan. Bedstena...

Ute i den andra världen är tillvaron så trubbig - eftersom andligheten inte erkänns och därmed inte heller får någon näring. Kulturen får väl lite mer plats, men inte tillräckligt.

I värsta fall är livet där ute bara "äta, sova och gå på toaletten" - ingen tid till eftertanke eller reflektion.

Så, låt oss uppmuntra varandra till att hoppa av ekorrhjulet med jämna mellanrum, och så få vara hela människor, om så för bara några dagar!

Det är som att ha hittat ett dyrbar skatt...

HIMMELRIKET ÄR SOM EN SKATT SOM LIGGER GÖMD I EN ÅKER.

EN MAN HITTAR DEN OCH GÖMMER DEN IGEN,

OCH I SIN GLÄDJE GÅR HAN OCH SÄLJER ALLT HAN ÄGER 

OCH KÖPER ÅKERN.

Matteus 13:44.

Här någonstans ligger pärlan... Tycklinge.

Denna bibeltext är läst idag, vid laudes, vid pilgrimsmässan och i bibelsamtalet.

Att få leva i bönelivet och samtalen här i Vadstena, på pilgrimscentrum, är som att ha funnit den dyrbaraste pärla.

Många lämnar verkligen allt och flyttar hit. Det finns ingen återvändo när man väl har fått smak på Guds rike.

Upptäckten får man ibland gömma, för att ingen skall ta ifrån en ens upplevelse. Pärlan grävs ned igen, i väntan på att kunna agera och så leva helgjutet med denna himmelrikets skatt.

Imorgon skall vi gå på pilgrimsvandring. Alla som är här har en genuin glädje över denna funna pärlan. Alla vill vara här, ingen är kommenderad hit, alla har längtat.

Och jag tror minsann att vinden börjar mojna och solen tittar fram...

Stormen lugnar sig.

I den välsignade tidsbubblan,

Helene F Sturefelt,

- vardagspilgrim, boende hos Birgittasystrarna.