Tjänare! Hej hej, slav, slav...
- Tjänare!
- Hej på dig du!
Det är ett fint sätt att hälsa på varann. Men sällan säger man:
- Jag är din slav...
Kanske är det ändå det som djupast sett ligger i denna hälsning?
I förra veckan inbjöd vår prost Henrik till prästkonvent i Carl-Gustafs kyrka i Karlshamn. Biskop Johan Tyrberg var gästtalare, och till min glädje lyfte han fram den nya bibelöversättningen av Nya Testamentet.
Carl-Gustafs kyrka, Karlshamn.
- Nej, vi har inte fått en ny Bibel! inledde biskopen, vi har fått en ny bibel-översättning! Och den utgår som alltid från grundtexten.
Eftersom talspråket ständigt ändrar sig får orden meningsförskjutningar och behöver därför justeras.
Exempel:
- Julevangeliets uttryck "de fick inte plats i härberget" är ändrat till "det fanns inte plats för dem i gästrummet"! Det kan alla förstå utan några större utläggningar.
Nyöversättning 2026.
Nu kommer jag ta upp ett annat ord som vi läste idag på vårt bibelstudium i hemmet. Det är ordet "slav" kontra "tjänare". En kristen människa är av fri vilja knuten till Kristus lika mycket som en slav är knuten till sin herre.
Men det här är sannerligen inte lätt att förstå!
I Lukas kapitel 17 berättas det en liknelse om en tjänare som passar upp. I NT -26 står det i rubriken "Förlåtelse, tro och lydnad".
Först jämför Jesus deras tro med ett träd, mullbärsfikonträdet, som skulle lyda lärjungarnas minsta vink:
OM NI HADE TRO SÅ STOR SOM ETT SENAPSKORN, SÅ SKULLE NI KUNNA SÄGA TILL MULLBÄRSTRÄDET DÄR:
- DRA UPP DIG SJÄLV MED RÖTTERNA OCH PLANTERA DIG I HAVET! OCH DET SKULLE LYDA ER.
Lukas 17:6
Hm... men så stor tro har vi ju inte... och inte heller har trädet en så stor lydnad till våra ord...
Så denna jämförelse är väldigt hypotetisk, men har sin poäng, när Jesus fortsätter:
Inte heller solrosen lyder...
OM NÅGON AV ER HAR EN SLAV SOM PLÖJER ELLER VALLAR FÅR, SÄGER NI DÅ TILL HONOM NÄR HAN KOMMER HEM FRÅN FÄLTEN:
- KOM GENAST HIT OCH LÄGG DIG TILL BORDS!
NEJ, NI SÄGER:
- GÖR I ORDNING MATEN ÅT MIG, FÄST UPP DINA KLÄDER OCH BETJÄNA MIG MEDAN JAG ÄTER OCH DRICKER.
SEDAN KAN DU SJÄLV ÄTA OCH DRICKA.
INTE FÅR SLAVEN NÅGOT TACK FÖR ATT HAN HAR GJORT VAD HAN BLVIT BEORDRAD?
PÅ SAMMA SÄTT MED ER: NÄR NI HAR GJORT VAD NI BLVIIT BEORDRADE SKA NI SÄGA:
- VI ÄR ODUGLIGA SLAVAR SOM HAR GJORT VAD VI ÄR SKYLDIGA ATT GÖRA.
Lukas 17:7-10.
I den förra översättningen NT-81 används ordet "tjänare". Det är lite lättare att förstå än ordet "slav", eller hur?
Men det grekiska grundordet doulos betyder just "slav", därför har översättarna valt att gå tillbaka till det. Men det blir svårare för oss att relatera till, så vad har man då vunnit, undrar jag.
Det blir ännu mer svårt att förstå eftersom man medvetet tagit bort ordet Herre i gudstjänstens handbok, allt enligt riktlinjen att inget under- eller överordnat bör finnas med i gudstjänstens språk...
Då blir det ännu svårare att förstå varför vi skall läsa om slaven i evangeliet, som ju är helt underordnad sin herre!!
Detta är den ena sidan.
Nu tar vi den andra, den som kommer inifrån och ut.
Att bli kristen är att kapitulera inför Guds ljus. Endast Gud kan så totalt lysa upp en människas mörker.... OCH rena oss, med total förlåtelse och kärlek.
Därför blir erfarenheten av "frälsning" att Jesus är min herre och jag hans frivilliga "slav"... tjänare...
Och ännu djupare: det är Jesus som är VÅR tjänare!
DEN SOM VILL VARA STOR BLAND ER SKALL VARA DE ANDRAS TJÄNARE, OCH DEN SOM VILL VARA DEN FÖRSTE BLAND ER SKALL VARA DE ANDRAS SLAV.
INTE HELLER MÄNSKOSONEN HAR KOMMIT FÖR ATT BLI TJÄNAD, UTAN FÖR ATT TJÄNA OCH GE SITT LIV TILL LÖSEN FÖR MÅNGA.
Matteus 20:28.
Relationen är alltså inte på något sätt "jämlik" - eftersom Gud och människa aldrig kan bli jämlika!
Det stora är att den som är totalt överordnad - Gud själv - kommer till oss som Jesus, som ödmjukar sig och blir såsom en av oss, lydig intill döden...
Och när tron föds i hjärtat och relationen blir levande, då blir rollerna ombytta!
- Jesus, min herre, du som betjänar mig med din försoning på korset, jag vill vara din slav...
... av full kärlek, i total tillit!
Det var nämligen så slaveriet rent fysiskt upplöstes vid denna tid i historien.
I Efesierbrevet skriver Paulus en uppmaning att slavarna skall lyda sina jordiska herrar ärligt och uppriktigt, med respekt och fruktan såsom de lyder Kristus.
VAR INTE INSTÄLLSAMMA ÖGONTJÄNARE UTAN VAR KRISTI TJÄNARE SOM HELHJÄRTAT GÖR GUDS VILJA.
TJÄNA VILLIGT OCH GLATT, DET GÄLLER JU HERREN, OCH INTE MÄNNISKOR.
OCH NI SOM HAR SLAVAR, HANDLA PÅ SAMMA SÄTT MOT DEM OCH ANVÄND INGA HÅRDA ORD. NI VET JU ATT DE OCH NI HAR SAMME HERRE I HIMLEN, OCH HAN TAR INTE HÄNSYN TILL PERSON.
Ef 6:5-9
Paulus skriver i sitt brev till Filemon och vädjar för slaven Onesimus:
BETRAKTA HONOM INTE BARA SOM EN SLAV UTAN NÅGOT MER ÄN EN SLAV; EN ÄLSKAD BRODER!
Filemon 1:16
Detta betyder att när en kristen människa gör något, så gör hon det helt inför Gud, med ett tjänande sinnelag. Hon vill varken ha tack eller beröm - Gud vet ju vad som sker.
Därför kan det bli mycket sårande om man likväl får beröm för en "god gärning" - det drar blicken bort från tjänandet, ner till sig själv, och det är inte meningen!
Det är samma sak i kyrkan: alla som är där, är "inför Herrens ansikte" - därför skall ingen, jag säger ingen, applåderas, för att dra blicken bort från guds-tjänandet.... !!!
Detta måste vi hitta tillbaka till, annars blir våra gudstjänster bara en distanserad teater som betraktas med efterföljande handklapp...
Böner, böner.
Inifrån-styrd.
Inte utifrån-styrd, med behov av bekräftelse och beröm.
Tjänare, tjänare!
Hej då och godnatt.
Eder blogg-slav... Helene Sture Tjänarefelt,
- som älskar bibelläsningen, världens mest spännande litteratur, om man får säga så...
- årets julklapp... ?! Absolut.
Bibel 2026.










.jpg)


























