Gräv ned. Eller, gräv upp?
Va'?! Vad är det för en bakvänd titel? Gräv ned ditt pund? Det är väl tvärtom? Vi skall väl inte gräva ned det vi fått att förvalta?
Vi tar det från början. Jag går ut i trädgården och tänker.
Du känner säkert igen uttrycket att ta vara på sina talanger - i bibliskt språkbruk "talenter" - eller som det stod i den gamla översättningen ta vara på "sitt pund"
Det handlar om hur vi lever vårt liv i Guds gemenskap. Jesus tog en liknelse och berättade om en man som reste bort och lät sina tjänare ta hand om hans egendom.
En fick fem talenter, den andre två och den tredje en enda - åt var och en efter hans förmåga.
Fem talenter blev fem till.
Hur hanterade tjänarna sitt uppdrag?
Två av dem gjorde goda affärer så att talenterna ökade i antal med 100%.
MEN DEN SOM HADE FÅTT EN TALENT GICK OCH GRÄVDE EN GROP OCH GÖMDE SIN HERRES PENGAR.
Matteus 25:18.
Sedan kom mannen hem och de tre tjänarna fick redovisa hur de förvaltat sin gåva.
Den som fått fem, hade nu tio. Den som fått två hade fyra. De fick beröm och mannen sa:
DU HAR VARIT TROGEN I DET LILLA, JAG SKALL ANFÖRTRO DIG MYCKET.
GÅ IN I DIN HERRES GLÄDJE.
Matt 25:21
Nu tänker jag gräva en grop!
Men sen kom mannen till tjänaren som grävt ned sitt pund... och omdömet blev inte positiv.
Ett samtal utspelar sig. Tjänaren stiger fram och säger med full ärlighet:
HERRE, JAG VISSTE ATT DU ÄR EN HÅRD MAN SOM SKÖRDAR DÄR DU INTE HAR SÅTT OCH SAMLAR IN DÄR DU INTE HAR STRÖTT UT.
JAG VAR RÄDD OCH GICK OCH GÖMDE DIN TALENT I JORDEN. HÄR HAR DU VAD SOM ÄR DITT.
Matt 25:24.
Så modig han är! Tjänaren viker inte från sanningen och vågar konfrontera mannen. Det är det inte alla som vågar, utan lyder sin överordnade och utför ordern - även om den är orättfärdig.
Men Jesus är ute efter något annat när han berättar denna liknelse.
Visserligen är mannen orättfärdig, men det handlade om att förvalta en gåva...
... VAR OCH EN EFTER SIN FÖRMÅGA.
Matt 25:15.
Efter den styrka och ansvarskänsla vi har får vi oss givet det vi skall hantera, varken mer eller mindre.
De med stor styrka fick "kapitalet att växa".
Men inte han som bara fick en enda talent... Han tog inte sin uppgift på allvar. Istället fokuserade han på hur dålig mannen var...
... jag skall minsann inte ge dig någonting! Här får du! Noll!
Icke nåt! Nada. Noll!
Nu brottas jag med texten och vill försöka hitta själavården i detta.
Slutsatsen är nämligen väldigt jobbig:
VAR OCH EN SOM HAR, HAN SKALL FÅ OCH DET I ÖVERFLÖD.
MEN DEN SOM INTE HAR, FRÅN HONOM SKALL TAS OCKSÅ DET SOM HAN HAR...
Matt 25:29.
Vi är alla utrustade med olika begåvningar, intressen och förmågor.
Poängen är att var och en tar sitt liv på allvar och gör något av det - gräv inte ned dina förmågor!
- Det är inte lönt... alla andra är bättre...
Nej! Du låter som åsnan I-or i Nalle Puh, han som hade tappat svansen...
Jämför inte! Gör det DU kan, med det DU har. Det är tillräckligt, det duger. Men om du gräver ned din förmåga, då syndar du mot gåvans givare...
Att gräva ned är en synd, om inte...
En annan infallsvinkel är följande; det handlar om ovänskap.
Jag får något från en som jag inte tycker om. Det kan vara en uppgift, en sak eller kanske beröm.
Men man vill inte ha med ovännen att göra över huvud taget!
Vad han eller hon säger vill jag inte lyssna - jag gräver ned alltihop.
Denna oförsonlighet leder ingen vart. Allt blir låst, fult och smutsigt.
Jag vänder ryggen mot, går bort därifrån, bryter kontakten och har dessutom ofrid i mitt hjärta med Herren.
Hur länge då?
Jag vill ha frid i hjärtat.
Kanske det är så att en ohederlig arbetsgivare eller församlingsmedlem eller "vän" måste bli nedgrävd!?
Ja, gräv ned det som är dåligt!
Du skall inte ha med det att göra.
Men.
Inte för alltid.
Vad är det Predikaren säger om att "allting har sin tid"? Jag citerar några versar:
ALLTING HAR SIN TID OCH VARJE FÖRETAG HAR SIN STUND.
FÖDAS HAR SIN TID OCH DÖ HAR SIN TID.
PLANTERA HAR SIN TID OCH RYCKA UPP DET PLANTERADE HAR SIN TID.
BRYTA NED HAR SIN TID OCH BYGGA UPP HAR SIN TID.
KASTA UNDAN STENAR HAR SIN TID OCH SAMLA IHOP STENAR HAR SIN...
Predikaren 3:1-8.
... gräva ned sitt pund har sin tid, och gräva upp det igen har sin tid!
Aha!
Tänk om det är så att Jesus låter oss ana att vi skall ta emot det goda, även om det kommer ur en dålig människas händer?!
Det är inte fokus på givaren utan på mottagaren - och framför allt på själva gåvan.
Det är vad jag gör med situationen som är avgörande!
Alltså, här gäller det att tjura färdigt, ta fram spaden och gräva upp det den lilla gåvan - och låta det växa.
Svälj stoltheten, låt udda vara jämnt.
Så svårt.. så viktigt... så nödvändigt.
Okej då, då gräver jag väl upp det igen.
Petrus får ge sin kommentar utifrån epistelbrevet, denna söndag den 9:e efter Trefaldighet:
TJÄNA VARANDRA, VAR OCH EN MED DEN NÅDEGÅVA HAN HAR FÅTT, SOM GODA FÖRVALTARE AV GUDS NÅD, I DESS MÅNGA FORMER.
FRAMFÖR ALLT SKALL NI ÄLSKA VARANDRA HÄNGIVET, TY KÄRLEKEN GÖR ATT MÅNGA SYNDER BLIR FÖRLÅTNA.
DEN SOM TALAR SKALL KOMMA IHÅG ATT HAN FÅR SINA ORD FRÅN GUD,
DEN SOM TJÄNAR ATT HAN TJÄNAR MED DEN STYRKA GUD GER.
LÅT GUD FÖRHÄRLIGAS I ALLT DETTA GENOM JESUS KRISTUS.
HANS ÄR HÄRLIGHETEN OCH MAKTEN, I EVIGHETERS EVIGHET, AMEN!
1 Petrus brev 4:7-11.
Kärleken låser upp det vi låst in.
Det finns mer att säga, men detta är tillräckligt att fundera på just nu - och åtgärda.
Pundiga talanghälsningar från Helene Sture Spadfelt,
- som uppmuntrar dig att läsa mer här: om att förvalta det himmelska kapitalet:
Åh, nu bär grävande frukt!
.webp)
