FULFINKEN på HOLMSJÖ MARKNAD

Fulfinken på Holmsjö marknad.

Det finns många fulfinkar här i världen. Det finns klokugglor, hugghökar och krigsorrar.

Och det finns ett helt sammanhang från min penna som beskriver en människas liv.

De ska få ta plats nu i detta inlägg.

Att möta människor på marknader är en speciell upplevelse. Dels står man där som kreatör, men även som medmänniska. Det går inte att bara vara försäljare:

- Ska det vara en tavla, tygkasse eller tröja? Fult snygga!

Nej, det är människan först, och den lilla pratstunden.

Det lilla levande livet först.

Men först mötte jag mig själv på ett mycket oväntat sätt.

Framför mig gick en kvinna med en ryggsäck. Mönstret var väldigt välbekant, med texten Lyckå församling, och fyra kyrkor.

Året var 1995 då jag arbetade i Lyckeby och erbjöd mig att teckna en vinjett till pastoratet. Jag ställde samman kyrkorna i Augerum, Lösen och Flymen samt klockstapeln vid Mariagården i Lyckeby och bilden trycktes på kuvert, temuggar och ryggsäckar.

- Hallå, hej jag tror att jag har tecknat bilden på din ryggsäck...

- Oj, va', hm, jag känner igen dig, vad säger du?

Lyckå församling, min kyrkoteckning!

I Holmsjö, Sillhövda församling, har jag verkat som församlingspräst under åren 1997 till 2005. Jag fick möta människor från vaggan till graven.

Ofta ber jag för alla dessa, inte till namn kanske, men med en bön att de ska ha det bra och att tron i hjärtat skall bestå.

Käre Herre, låt mig få möta någon idag...

Och det fick jag!

- Hej minns du ditt första dopbarn? Det är den här unge mannen...

- Åh, dig känner jag inte igen... liksom... så stilig du är!

Låten barnen komma till mig, sa Jesus. Sillhövda kyrka.

- Hej Helene, jag har ofta tänkt på allt vi gjorde på konfirmationen... och vad det betydde... och betyder.

- Åh, mitt hjärta! Ja, jag minns också. Hur har du det nu?

Ett vigselpar från 90-talet passerade och vinkade.

Några syföreningsdamer, ännu äldre än då, de flesta nu änkor.

I örat viskades flera livshistorier. Jag torkade bort en osynlig tår. All kärlek till er!

Ovanligt vacker gravsten. Holmsjö.

- Vad kostar dina tygkassar? Vad är det för tygtryck?

- Det är fulfinkar... Sätt pennan på pappret, gör krumelurer utan att lyfta pennan, sedan ska man rita ögon... och hitta fåglarna...

- Det ser ut som hela mitt liv ju.

- Berätta!

- Där är jag barn, som den gula ankan, lite arg...

- Och där är jag tonåring och blev ihop med killen i parallellklassen, sa kompisen.

- Den gröna tukanfågeln är när jag blev politiskt medveten och gick med i Miljöpartiet för att rädda skogarna...

Fulfinkarna berättar.

- Högst upp ser jag mig själv när jag flyttade hemifrån och ville pröva mina vingar.

- Ja, men sen kom vargen... och... usch.

- Sen gick livet, sa deras farmor och lade sig i samtalet. Den blå fulfinken till höger är när mitt äktenskap tog slut...

- Och längst ned till vänster står farfar när han blev sjuk och dog...

Hela livet gestaltas.

Livet bearbetas. Möten sker. Olika faser skall accepteras och hanteras.

Tiden går. Åren ökar, liksom rynkor och erfarenheter. Och nya barn föds.

Min stund på jorden.

Det fula finns där sida vid sida med det sköna.

Motstånd tvingade fram andra tankar. Det onda som hände gav plats för nya vägval.

Vågar man vara följsam?

Fult snygga Aulawaablar.

Björken har precis börjat får gröna "musöron". Våren tar sakta plats.

Innan jag satte mig på tåget i morse sjöng jag min morgonbön:

DET EFTER VINTER KOMMER VÅR

OCKSÅ I ANDENS RIKE...

SOM FÅGLARS KÖR I LUND OCH MARK

BESJUNGER VÅREN BLID OCH STARK

OCH LIVETS ALLA UNDER.

SÅ KOMME VÅR I JESU NAMN

I FOLKENS LIV, I KYRKANS FAMN

TILL ALLA SJÄLARS FROMMA.

Sv Ps 198.

Holmsjö tågstation.

Rikare på alla sätt tog jag tåget tillbaka. Och sov ända fram till Mörrum...

Snart är det höstmarknad! Då ses vi igen.

Men det var inte sant, för innan dess kommer Valborg.

Se upp alla klokugglor, hugghökar och krigsorrar ute i världen - låt Guds eld rena alla sinnen från sot och slagg. 

Varma hälsningar med Shalom!

Eder Helene F Sturefelt, 

- finkskådare.

Marknadsfinkan i det röda huset!

ORMEN, KÄPPEN OCH STAVEN

Ringelorm.

Jag sitter och tecknar med inspiration från duktiga tecknare på Instagram. Det är ren glädje och när jag är klar betraktar jag på avstånd vad jag har åstadkommit.

Plötsligt såg jag en orm ringla sig igenom en persienn... Hade jag verkligen tecknat detta?

Jag tänkte på det jag skrev igår om hur herdens käpp och stav tröstar i dödsskuggans dal.

De har olika funktioner:

- käppen är ett vapen som kan slå varg och björn.

- staven har en krok längst upp som kan fånga och dra upp ett får som har fastnat.

Men ormen?

Hur var det nu, hade inte Mose en stav som kunde bli till en orm?

Det här måste jag undersöka! 

Orm, eller en krokig stav?

I Bibeln står ormen både för listighet och dödlighet, läkedom och klokhet. Men mest av allt är ormen fruktad, den giftiga draken som vill förgöra människan och lura henne bort från Gud.

I Israel finns det ca 30 arter, varav ca 20 är giftiga.

Utan förvarning kan en orm dyka upp på vägen och...

...DAN SKALL VARA SOM EN ORM PÅ VÄGEN, EN HUGGORM PÅ STIGEN, EN SOM BITER HÄSTEN I FOTEN SÅ ATT RYTTAREN FALLER BAKLÄNGES AV.

1 Mosebok 49:17.

När man river en mur kan man aldrig vara säker för att en orm inte skall komma fram mellan stenarna och hugga... (Predikaren 10:8).

Gud lät ormen ta rollen som hans fiende, då ormen fick fresta människan i paradiset.

Argumenten var så starka att både mannen och kvinnan föll... 

... NI SKALL BLI SÅSOM GUD OCH FÖRSTÅ VAD GOTT OCH ONT ÄR.

1 Mos 3:4.

Det var ormen som blev söndertrampad.

För att kunna lura någon, måste man ha kunskap. Man måste känna till motståndarens sätt att tänka för att träffa rätt med sitt anfall... inte skjuta vilt omkring sig... utan vara exakt.

Därför kan Bibeln ta ormen som ett gott föredöme i ledarskap, märkligt nog! Jag tänker ofta på ordet:

JAG SKICKAR ER SOM FÅR IN BLAND VARGAR.

VAR DÄRFÖR KLOKA SOM ORMAR OCH OSKYLDIGA SOM DUVOR.

Matt 10:16.

Jesus varnar de kristna för att hamna i kontakt med hatiska människor som har lust att släpa oss inför förakt, pisk och hån när vi bekänner vår kristna tro.

Jag är rädd att det kommer att hända mig på lördag, då jag skrivit en insändare mot en person som raljerade å det grövsta vad gäller barndopet. Jag kommer att återkomma till det.

Argumentera klokt som ormen, hugg lögnen i hälen och var inte rädd.

Men bevara din oskuldsfulla renhet, likt en duva, ty du tillhör en Herre som skapat allt liv.

Min duva, min älskade!

Nu förflyttar vi oss till Egypten, där Guds folk har varit slavar i 450 år. Farao håller dem hårt, men hans tid är utmätt. 

Nu sänder Herren Mose som den ledare som skall befria folket. För att de skall tro att han verkligen är sänd av Gud, får han ett tecken - en stav... som kan förvandlas...

HERREN SADE:

- VAD ÄR DET DU HAR I DIN HAND?

HAN SVARADE:

- EN STAV.

HERREN SADE:

- KASTA DEN PÅ MARKEN.

NÄR MOSE KASTADE SIN STAV PÅ MARKEN FÖRVANDLADES DEN TILL EN ORM, OCH MOSE FLYDDE FÖR DEN.

2 Mosebok kapitel 4.

Ur Seriebibeln.

Herren uppmanade Mose att ta ormen i stjärten, då förvandlades den åter till en stav.

När sedan Mose och hans bror Aron står inför Farao med uppmaningen att han skall släppa israeliterna fria, visar han detta tecken som Herren gav honom.

Det är bara det att Faraos egyptiska spåmän och trollkarlar kunde göra samma tecken...

GENOM SINA HEMLIGA KONSTER KASTADE DE VAR OCH EN SIN STAV, OCH DESSA BLEV STORA ORMAR.

MEN ARONS STAV UPPSLUKADE DERAS STAVAR...

2 Mosebok 7:8-13.

Det är skillnad på tecken och tecken... Det avgörande är varifrån tecknet kommer och med vilket syfte.

Gud tecken var att visa på sann auktoritet. Trollkarlarnas tecken var att få beröm och stärka sitt ego.

Det är oerhört intressant att Arons gudsstav åt upp avgudadyrkarnas stavar.

Det som sedan hände var att Arons stav började grönska...!

Arons orm äter upp Faraos ormar.

Israeliterna blev till slut fria från slaveriet, men fick vandra runt i öknen i 40 år, för att den gamla generationen som mindes Egypten skulle dö ut. 

Nu har tiden kommit då de skall få gå in i det förlovade landet, men de har alla klagat på maten i öknen (ingen McDonalds...) och detta knorrande fick nu en konsekvens.

Aron fick inte komma komma in på grund av denna motsträvighet. Och plötsligt sänder Gud giftormar in i lägret bland allt folket, och många blev dödade för sin upproriskhets skull.

DÅ KOM FOLKET TILL MOSE OCH SADE:

- VI HAR SYNDAT DÄRMED ATT VI TALADE EMOT DIG OCH HERREN. BED TILL HERREN ATT HAN TAR BORT DESSA GIFTORMAR FRÅN OSS.

4 Mosebok 21:6.

Sedan kommer en konstig uppmaning. Mose skall tillverka en orm av koppar och sätta upp den på en stång.

SEDAN MÅ VAR OCH EN SOM BLIVIT ORMBITEN SE PÅ DEN, SÅ SKALL HAN FÖRBLI VID LIV.

4 Mos 21:8.

Jesus upphängd lik kopparormen i öken.

Ormen är kunnig, ormen frestar, ormen är ett gudstecken, ormen är dödligt giftig... och ibland får ormen tjäna som en symbol för själva kungaspiran - staven.

Den här sista händelsen blev sedan ett förebud till det som hände på Golgata kors, där Jesus gav sitt liv, för att vi alla skall få leva. (Joh 3:14).

Än idag har både apoteken och tandläkarna just ormen som en läkedomssymbol.

Läkedomssymbol?

Dagens makthavare skulle behöva varsin Guds-stav för att förmedla fred! 

Som det är just nu, är det mest ormar som krälar... och ormarna heter H*mas, H*zbolla, H*thier och drivs av hat, hat, hat. 

Dessa Ismaels ättlingar försöker än idag slå ihjäl sin lillebror Isak, löftessonen.

Men vågen av antisemitism och judehat kommer inte att segra. Deras stavar är redan uppätna.

Det är Arons stav som kommer att grönska - för att Herren har sagt det.

Shalom.

Ormtecknande hälsningar,

Helene F Sturefelt, stavande tusch-teolog,

- med tack till @oxanakreativ

@oxanakreativ.

DEN GODE HERDEN TAR TAG I ONDSKAN

"Han osynlig är men till mig talar".

Ledarskap. Statsministrar, presidenter, kommunalråd och kyrkoherdar. 

Bolagschefer, militäramiraler, programledare och fåraherdar. 

Mamma och pappa och rektorn på skolan.

Alla har vi ansvar att hantera ondskan när den dyker upp.

Och det gäller att ha käppen och staven redo.

Pilgrimsstav i Karlskrona.

Denna vecka fokuserar på Den Gode Herden i våra kyrkor. Jesus är i centrum, och det får återverkningar på vårt eget ledarskap.

Först av allt vill jag sudda ut den enbart gulliga bilden av Jesus med ett lamm på sina axlar. Så kan det säkert ha varit vid något enstaka tillfälle, men håll inte fast vid den, enbart. 

Jesus var sänd för att konfrontera ondskan, inte undvika den. Hans ledarskap gick ut på att avslöja den synd som förtryckte människor under ockupationens hårdhet, liksom under de religiösa ledarnas överkrav inför en gud som trodde de mestadels såg till prestation.

Jesus vänder sig om och konfronterar ondskan.

Jag vill inte leva med en livsåskådning där ondskan förnekas eller inte hanteras på grund av feghet.

Därför blir jag så tacksam över när Jesus välter omkull månglarnas bord i templet och ryter:

- STÅR DET INTE SKRIVET: MITT HUS SKALL KALLAS ETT BÖNENS HUS FÖR ALLA FOLK. 

MEN NI HAR GJORT DET TILL ETT RÖVARNÄSTE!

Markus 11:17.

Jesus är sin egen auktoritet i sin Faders hus. 

Han sammankallar inget kyrkoråd, utlyser ingen kommitté som skall fundera på om man sårar någon med ett sådant tillvägagångssätt...

Auktoritet med herdestaven - inte käppen...

Med släkttrådar ned till kung David är Jesus den herde som även David var som ung pojk.

En herde ger ny kraft, han leder flocken på rätta vägar, sitt namn till ära.

Under tårar och med jublande tacksamhet har jag oräkneliga gånger läst Psaltaren 23:

INTE ENS I DÖDSSKUGGANS DAL FRUKTAR JAG NÅGOT ONT.

TY DU ÄR MED MIG.

DIN KÄPP OCH STAV GÖR MIG TRYGG.

Ps 23.

Trygga stavar.

Vi stannar upp vid käppen och staven. De har olika funktioner.

Den ena är ett vapen. Den andra är ett räddningsredskap.

Kanske har du sett Kung Fu-träningen i buddhisttemplet på TV; "Shaolin Heroes"?

Några svenska kraftkarlar får vara där tio dagar och lära sig mental styrka OCH fysisk stridskonst, med sina bara händer.

De tränar med en käpp... och det ser ut som en dans, men de slår med den enligt ett särskilt mönster, som kan bli dödligt i en verklig strid.

Det är herdens vapen.

Shaolin Heroes slåss med käppar.

Staven, med öglan i toppen, är till för att fånga fåret som fastnat i ett buskage eller är på väg ned i en ravin. Öglan runt halsen  hjälper herden att dra upp djuret på säker mark igen.

Biskoparna använder staven med "kräklan"/ kroken i gudstjänster, som en markering för räddningens redskap, och som en symbol för kungaspiran.

Herden kan alltså slåss med käppen mot vilda djur - och tjuvar - och med staven kan han rädda sin flock.

Sådan är Jesus. Och sådant måste allt ledarskap vara.

Kan du rädda mig?

När ett folk blir attackerat av ett annat folk, då måste käppen fram till försvar.

När demokrati utnyttjas av icke-demokratiska rörelser då måste lagens käpp-paragrafer fram, och sätta stopp.

Detta ser vi alldeles för lite utav. Vi är undfallande och rädda. Våldsmonopolet har övertagits av vargar och björnar.

En annan typ av ledarskap har sin strategi i att vara oförutsägbar. 

För att lura fienden säger man Ett, men gör ett Annat. Man ändrar åsikter snabbt, hotar, drar tillbaka hoten och varnar civilbefolkningen. Sedan kommer precisionsbombningarna. Vargarna måste oskadliggöras, liksom de björnar som river andra får.

Ska ni driva oss ut i havet?

Jesus böjde sig ned mot den utsatte och frågade:

- Vad vill du att jag skall göra för dig? och lät personen ha sitt initiativ.

Där fanns hjälpen. Barmhärtigheten som räddar.

Den gode herden. Med sin stav.

Jesus ställde sig i vägen för dem som utnyttjade religionen för sin egen maktutövning.

Han såg inte mellan fingrarna med den synden.

Han avslöjade den. Visselblåste så att det tjöt.

Den gode herden. Med sin käpp.

Käppen avslöjar synden.

Vi är kallade till att vandra i hans tjänst, att bedja om kunskap och urskillningsförmåga.

Vi är inga ja-sägare till allt. Som kristen säger jag nej till mycket, det som jag förstår är respektlöst, hånfullt och bedrägligt. Det gör säkert du också.

Det kommer bara att bli värre. 

AI och "chatt-bottarna" kommer att ge oss de svar vi vill ha, med förklädda lögner, och kanske någon liten sanning ibland. Hur skall vi kunna avslöja det?

DU SMÖRJER MITT HUVUD MED OLJA

OCH FYLLER MIN BÄGARE TILL BREDDEN.

Psalt 23.

Varje dag får vi bedja att den Helige Ande skall smörja oss med sanningens olja, över vårt förnuft, över våra känslor och över våra begär.

Det kommer att kosta allt mer att vara kristen och gå emot den "utveckling" (som avvecklar annat) som inte gynnar mänskovärdet, naturen och Gudsrespekten.

Du låter min bägare flöda över.

Varje kväll får vi bedja att Herren skall fylla våra bägare till brädden med sin nåd.

Varken hat eller anfallsideologier kan fylla våra själar med frid.

Ateismen äter upp de troende.

Och uttunnad kristendom tar bort altarringen i våra kyrkor och låter körerna få den heliga platsen istället. Heligheten förminskas och Herren Sebaot är trevlig, trevlig, trevlig...

Sådant ledarskap går vilse på andra stigar som inte Herren har trampat upp.

Och bolagscheferna fäller gammelskogarna.

Jesus är inte "trevlig".

   VAR JAG GÅR I SKOGAR, BERG OCH DALAR

   FÖLJER MIG EN VÄN, JAG HÖR HANS RÖST.

   HAN OSYNLIG ÄR MEN TILL MIG TALAR,

   TALAR STUNDOM VARNING, STUNDOM TRÖST.

   HAN MIN HERDE GICK FÖR MIG I DÖDEN

   MEN HAN LEVER I ALL EVIGHET

   SINA FÅR HAN FÖLJER, VÅRDAR, FÖDER

   MED OSÄGLIG TROFASTHET...

   Sv Ps 251.

Den Gode Herden med staven. Mjällby kyrka.

Herren är min fotbollschoach - han går före och visar strategier.

Herren är min körledare - hon ge mig den rätta tonen så samklangen med andra blir skön.

Herren är min bussförare - han tar mig fram säkert i trafiken.

Herren är min Fader - som skyddar mig, försvarar mig och tröstar mig.

OCH HERRENS HUS SKALL VARA MITT HEM SÅ LÄNGE JAG LEVER.

Ps 23.

Följande hälsningar, i tacksamhet.

Helene F Sturefelt,

- med käpp och stav i hand.

Käpprätt åt... rätt håll.

 

ANDLIGA SÅNGER 132 -Tomas Tvivlaren

Sånger om tro och tvivel.

Välkommen att lyssna till Andliga sånger, utsänt från radio Sölvesborg, på 92,0.

Våra sändningstider i etern är:

- kl 07 varje månd, onsd och fredag.

- kl 10 och 22 varje tisd, tors och söndag.

- kl 04 varje gryningstimme.

Detta avsnitt nr 132 handlar om Tomas tvivlaren och hur viktig han är med sin vetenskapliga undersökning av uppståndelsen. 

Lyssna till musiken och reflektionerna!

                            MUSIKLISTA

CICCIE PERNVEDEN - Det sjunger i själen och hjärtat.

MARIE FREDRIKSSON - Tro, jag vill känna tro.

Tomasmässan från Helsingfors - Per Harling och CD'n "I Guds vind":

- Länge har jag försökt, Psalm 764

- Vem skall jag gå till?

- Vi är inte här förgäves, Psalm 794.

GREGORIAN, Master of Chant: Losing My Religion och I Still Havn't Found What I'm Looking For.

Profana sånger tolkas i "kyrkostil".

JARD & CARINA SAMUELSSON - Hjälp mig tro.

CURT & ROLAND - Var jag går i skogar, berg och dalar, Psalm 251.

Helene F Sturefelt; gitarr och sång - Psalm 251 vers 3 - 4 som handlar just om Tomas tvivlaren.

ÄNGELHOLMS EFS-förening, CD'n "Faller mot Dig" - Förbarma Dig.

Helene F Sturefelt; ukebanjo och sång - Psalm 218 "Jag har ofta frågor, Herre".

ULF CHRISTIANSSON - Hos Jesus.

Tro på tekniken!

Vi får tvivla på vår tro, men jag vill inte tro på mina tvivel... de är till för att söka svaren djupare.

Bibeln och uppståndelsen tåler att ifrågasättas och undersökas. Gör det!

Gud är där.

Trofasta hälsningar,

- Helene F Sturefelt, programkreatör vid mikrofonen,

- Jörgen Hjärtenflo, ljudtekniker och redigerare.

På återhörande!

VI BEHÖVER TOMAS TVIVLAREN

Påskens vittnen. Även en tvivlare?

Många är tacksamma för att Tomas Tvivlaren var en av lärjungarna. Jesus handplockade dessa outbildade fiskare och tulltjänstemän, var av en var en förrädare och en tvivlade skarpt på att Jesus hade uppstått.
 

Men just så mänskligt är det! 

Jesus valde att ha dem alla runt sig, och denna söndagen efter Påsk får berättelsen om Tomas tvivel ta plats.

EN AV DE TOLV, TOMAS SOM KALLADES TVILLINGEN, HADE INTE VARIT MED NÄR JESUS KOM.

DE ANDRA LÄRJUNGARNA SADE NU TILL HONOM:

- VI HAR SETT HERREN.

MEN HAN SADE:

- OM JAG INTE FÅR SE SPIKHÅLEN I HANS HÄNDER OCH STICKA FINGRET I SPIKHÅLEN OCH STICKA HANDEN I HANS SIDA, SÅ TROR JAG DET INTE.

Johannes evangelium kap 20:25.

Den korsfäste Jesus.

Dessa ord är bevingade. Bibeln väjer inte för det svåra. Här finns inga skönmålningar. Därför att Gud själv tåler allt vi tänker och känner. 

Och möter det!

Inga anklagelser, bara med förståelse och frid.

Samma armar som varit utspända i djävulsk plåga på korset är nu utsträckta igen, men med livets mest gudomliga hälsning:

EN VECKA SENARE VAR LÄRJUNGARNA SAMLADE IGEN, OCH TOMAS VAR MED.

DÅ KOM JESUS, TROTS ATT DÖRRARNA VAR REGLADE, OCH STOD MITT IBLAND DEM OCH SADE:

- FRID ÅT ER ALLA.

Joh 20.

Räck ut din hand och känn! Frid åt er alla.

Jesus bryter alla naturlagar. Han uppstod ur döden och liksom "dunstade ut ur" linnebindlarna i graven. Han passerade genom den tunga stenen som var rullad framför graven, och nu går han genom reglade dörrar.

Det är så han gör, vår Herre och Mästaren.

Och på nätterna kommer han till oss i nattens drömmar, och passerar alla huvudets tankespärrar och är så närvarande att vi är helt förändrade när vi vaknar.

Jag kan inte gå genom stängda dörrar. Än...

I St Nicolai kyrka finns ett gammalt krucifix som är skadat. Jesus har inte ens några armar... Det ser hemskt ut!
Men då tänker jag att han är alla neurosedynskadades Frälsare... alla de som p g a farlig medicin skadades i moderlivet och föddes utan armar, och ibland även utan ben.

Jag tittar på den stympade Jesus, och känner hur en våg av värme sköljer över mig från hans frånvarande armar - de håller om mig, likväl...

Utan armar - så hemskt!

I korets norra del finns en unik målning när Maria gravläggs. De flesta lärjungar är där, men inte Tomas. Han har varit långt bort i Indien och missionerat. Han kom försent, och konstnären har därför målat honom genomskinlig, utan färg.

Tro och tvivel hör ihop. Båda är relaterade till relationen med Jesus. 

Tro ger vila i kärlek, och tvivlet söker sanningen... tills man finner den. Eller blir funnen...

Dan Nielsen Damsgaards tavla.

Tack, Herre, för Simojokis psalm som Per Harling översatt:

VARFÖR BLICKAR NI MOT GRAVENS DJUP?

HAN ÄR INTE HÄR, HAN LEVER!

SER NI EJ ATT MÖRKRET TAGIT SLUT?

UPPSTÅNDEN ÄR GUDS SON!

Sv Ps 742.

Läs mer här:

Sturellas Fotoblogg: TOMAS TVIVLAREN i DIMMA

Och lite till här:

Sturellas Fotoblogg: TOMAS TVIVLARENS HÖGFÄRD

Fridshälsningar från Helene F Sturefelt,

- skrivare av tro, tänkare av tvivel och kristen av gläjde!

ölkj dsa

UKKEFELLOW'Z och PIPPI LÅNGSTRUMP

Ukkefellow'z på biblioteket.

Det finns inget som är så roligt som när vuxna vågar skoja på barnens nivå! I alla fall tyckte jag alltid det som barn. Nu har jag själv möjlighet att få göra detta tillsammans med mina vänner i ukulele-orkestern UKKEFELLOW'Z.

Men det får inte vara barnsligt. Det måste hålla hög kvalitet musikaliskt och det får inte vara tramsigt.

Efter påskens allvarsglädje med firande i kyrkan i dagarna tre (fyra!) var det skönt för min del att få ändra stil och gå in i det lekfulla. Jag bytte roll från kyrkbänksbedjare till musikalisk ledare.

- Hör ni på go' vänner så ska jag för er berätta...

Ukkefellow'z i Sölvesborg.

Biblioteket inbjöd alla påsklovslediga barn till en konsert med sånger ur Astrid Lindgrens repertoar liksom Lasse Åbergs klassiker.

Många av deras sånger handlar om figurer som inte vill hålla sig inom ramarna, och just därför blir det så roligt.

Vi kan nog inte förstå vilken betydelse som Pippi Långstrump har haft för flickors frigörelse...

En sagoboksfigur får lika stor genomslagskraft som feministisk politik - eller så är det förklädd politik med röda utstående flätor. Hon är lurig, den där Astrid!

Jag skulle också vilja ha en apa och en häst i mitt vardagsrum. Inte.

Men gärna en kappsäck full med pengar!

Herr Nilssons tjocke kusin...

Emil i Lönneberga hamnar också utanför det välartade. Han är snäll och vill väl, men ändå blir det så fel hela tiden. Pappan jagar honom in i vedboden, gång på gång.

Här har Astrid Lindgren tagit den bråkige pojken i försvar. Hujeda mig, så bra av henne!

Det var väldigt roligt att göra ett "arr" på nästa sång; Sjörövar-Fabbe. Vi måste göra sångerna till våra för att det skall bli bra. Vi vill skoja men också hitta klang och attityd som vi gillar.

Tänka sig, denna sjusärdeles starka karl tålde inte sjögången... Astrid tar udden av den tuffe mannen, som blir blek och går, kräks och mår illa. 

Känns det så även för VD-mannen på det fina kontoret, att han också vill kräkas för att bolagssiffrorna går ned och börsen faller?

- Det är bara att röva och ta! sjunger sjörövar-Fabbe, men bättre väder vill han helst ha.

Sjörövar-Fabbe i orkestern!

Electric Banan Band är också favoriter för oss. Lasse Åbergs texter är fyndiga och mycket roliga att framföra.
Ukulele-basen fick in hårdrockskänslan och en piraya dök upp...

- Jag älskar Maja, min bitska lilla piraya!

Jag hoppas att inte de minsta barnen blev rädda... Fast en flicka som inte tyckte om höga ljud gick ut.

Det får man göra.

Hur hamnade pirayan på xylofonen?

En annan knasig sång är oviljan att bo i höghus, med lust att hellre bo i en svamp... bortom sten och lättbetong.

- Jag trivs inte i stan för den är grå och trång.

Alla fick sjunga med i refrängen och vi hade ett kort solo på triangel...

- Jag vill ut i skogen till luft och rymd och ljus. Och sitta framför svampen och höra tallens sus.

Tiderna är hårda, diktar Lasse Åberg, men det känns mycket bättre om jag har min svamp.

Vi håller med honom helt och fullt!

Bor du också i svampen?

Vid påsktiden kommer våren, och därefter tror vi att sommaren kommer. Pippi blir brun om benen och tycker att myggor är söta. 

Alla fick träna på att vissla mellan verserna, och jag spelade xylofon och sjöng att "sommaren är min".

Jag tänker att ju svårare tiderna är i tillvaron med krig och konflikter, så måste vi hålla modet upp med all den glädje som livet trots allt vill ge.

Tage Danielsson lär ha sagt att det är vår skyldighet att skratta, vi som kan... 

Det är ju det alla längtar efter... när freden lägrat sig.

Fred på jorden.

Fyrsträngade hälsningar i stor tacksamhet!

Helene Sture Pippifelt,

- musikalisk ledare med klåfingrighet på både klaves, munspel, xylofon och ukulele,

- som framför här endast mina egna åsikter.

P.S. Starta en studiecirkel och lär dig spela detta roliga lilla instrument!

Musik för alla öron.