FRÖKEN SNUSK GÖMMER SIG ÄN

Fröken Felicia med munskydd.

Inga kvinnor skall dölja sitt ansikte. Inga sjalar, ingen hidjab. Men ansiktsmask eller solglasögon går bra?!
Om man är en Melodifestival-artist... 

Vi har olika måttstockar till olika situationer. Vi är ologiska och inkonsekventa.

I lördags avgjordes vem som skall få representera Sverige i Wien 2026 vid den stora musiktävlingen Eurovision Song Contest.

Nja, det är inte en musiktävling - det är ljusteknikernas show. Ju fler strålkastare desto bättre. Ju fler blickande ljus per sekund, desto häftigare. Desto mer kan man dölja att låten inte är särskilt bra.

Eller artisten.

Fröken Snusk vann. Men utan rosa mössa med hål för ögonen. Nu fick vi se nästan hela ansiktet.

Sturella menar att det är inte okej. Inte alls!

Epilepsi-strålkastare.

Flera artister har den senaste tiden haft masker för ansiktet. Trummisen i Smash into Pieces (trevligt namn...) bär mask (är det han som krossat någon i bitar?).

Hooja från Norrland har mössor med mårdhundsöronlappar.

Och årets vinnare Felicia, alias fröken Snusk, hade alltså en svart spets över munnen, som hon i pausen bytte bort till ett par stora svarta glasögon. 

Någon har klippt ihop fotona och då ser fröken Felicia ut så här:

Fröken Felicia.

Varför tar jag mig tid till att skriva detta?

Jo, Melodifestivalen tar temperaturen på kulturen. Vad är acceptabelt? Vad gillar vi?

Vad tror vi kan går bra ute i Europa?

Felicias låt "My System" handlar om en relation som inte släpper taget.

Unga människors fria sexliv skapar erfarenheter som inte är de bästa - intimiteten sitter kvar i hela hennes system.

Och hon blir inte av med det.

Så här går texten:

'Cause now you're in my head, my heart, my body parts.

You're always coming back on the weekends.

You'r in my system!

... vrålar Felicia under munskyddet, medan strålkastarna blinkar så intensivt att de kan framkalla epileptiska anfall.

Ljusshowerna har tagit över.

Du är i mitt huvud, i mitt hjärta, i delar av min kropp.

Jaha... Och du kommer alltid tillbaka på helgerna. Jaha.

Undrar om europeerna förstår vad fröken Snusk syftar på?

Sturella har alltför livlig fantasi, eller tar texten på största fundamentalistiska allvar.

För man menar väl något med det man sjunger?

Annars kan man väl sjunga något annat?

Fröken Felicia sjöng förra året i sin rosa mössa om en annan sexakt i EPA-traktorn, där man kan leka att man rider en dalahäst. Jätteskoj, fritt och ohämmat.

Och ett ömsesidigt utnyttjande av varandra medan basen dunkar i bildörrens högtalare.

Vi sänder snusket vidare.

Jag undrar om RFSU har sponsrat hela Mello? 

Det är sexuella antydningar hela tiden. Eftersom det är många barn som tittar så är snart skolans undervisning i biologi onödig...

För tydlighetens skull visade fröken Felicia i "green-room" en liten jukk-övning bakifrån. 

Och med sångfågeln i hand slog hon tårögt fast att:

- Jag skall dricka dj*vligt mycket alkohol för att fira segern.

Moget?

Fröken rosa Snusk förra året.

Nej, det här fungerar inte nere i Europa, som har en mer konservativ och trofast inställning till intimitet.

Dessutom tänker jag ett kraven på melodi och sång är högre än vad My System bjuder på.

Har du försökt sjunga med?

Ta på dig ett munskydd och vråla allt vad du kan att han skall UT UR ditt systeeeeem!

Såja, nu har Sturella fått ur sig detta ur sitt system.

Nä, Europa kommer inte att fatta någonting.

Jag badar mitt sinne rent med några ord från HÖGA VISAN:

MEN EN ENDA ÄR HON, MIN DUVA, MIN FROMMA,

HON, MIN MODERS ENDA,

HON, SIN FOSTRARINNAS UTKORADE.

H V 6:8.

Bibeln håller kvinnan högt, och mannen, och deras kärlek.

Där vill jag vara.

Viva l'amore!

Leve kärleken! Inte snusket.

Skyddslösa hälsningar från

Helene Sture Gömfelt, oskygg.

Medina - Leve kärleken!

LEGITIMERAR BIBELN VÅLD?

Foto: Harold Naideau/Istock.

Läs inte Bibeln! Akta dig för den boken! Läs inte denna heliga skrift i syfte att söka stöd för dina egna idéer. 

Det är ett grovt missbruk som kan leda till att missdådare hittar belägg för att använda våld. 

Gillar du 'tunn' religion eller 'tjock'?

Jag läser en mycket bra artikel i tidningen Dagen, den 6 mars 2026, om två bibelforskare som varnar för hur högerextremister kan använda bibelord som grund för hat och våld.

Tidningen Dagen, 6 mars 2026.

Hannah Strömmen är teolog, bibelvetare och forskare i Lund. Hon har studerat Anders Behr*ng Bre*viks manifest, där han använt sig av det som kallas för "krigsbibeln".

Hon konstaterar att denne massmördare använt sig av en amerikansk evangelikal webbsida, där bibliska "stridverser" med militärt språkbruk finns samlade.

I Bre*viks manifest finns rubriker såsom "Kristet rättfärdigande av kampen" och "Bibliskt självförsvar".

Högerextrema personer lyfter gärna fram dessa bibelcitat för att rättfärdiga sina handlingar:

- Herren skall strida för eder (2 Mos 14).

- Jesus har inte kommit med fred utan med svärd (Matteus 10:34).

- Guds folk skall utkräva hämnd på hedningarna (Psalt 149).

Hannah Strömmen, norsk teolog i Lund.

Att läsa Bibeln utan grundläggande förståelse kan vara rent destruktivt.

Den allra första frågan man måste ställa sig är:

- Till vem riktar sig orden? När är versarna skrivna?

- Vad vill Gud säga i texten?

Men extremister av alla sorter läser Bibeln med en annan ideologi, som är överordnad Bibeln. Det kan var politik, ekonomi eller hatfylld ideologisk agenda.

Förståelsen av den första versen (2 Mos 14) handlar om att det är Gud som strider - inte människan!

Där är första felet.

Det andra citatet handlar om att Jesus kommer att med sitt ords svärd avslöja lögnen och lögnarna, med sanningens ord, så pass att det kommer att splittra familjer.

Gud vill skilja oss från synden, men synden vill skilja oss från Gud.

Det går inte att använda versen i Matteus till att legitimera sitt eget våld!

Den tredje versen från Psaltaren handlar om en engångsföreteelse i historien då Israels folk försvarade sig mot hedningarnas angrepp. Det berättar om förgången tid - det är inte en uppmuntran till att 'ge sig på muslimer' idag!!

Bibelns ärende är omvändelse och försoning.

Tidningen Dagen intervjuar även bibelläraren Maria Karlsson, Örebro, och hon talar om "tjock religion" och "tunn religion":

- Själva grunden för hur man närmar sig Bibeln och den kristna tron är avgörande för läsningen. Man bör inte läsa ensam, utan gärna tillsammans med en mer van och kunnig person, som kan ge de första enkla förklaringarna.

- När religionen används 'tunt' blir den nästa som en identitetsbricka, säger hon, där man blandar ihop religion, politik och nationalism. Ju mer nitiskt och fundamentalistiskt någon läser Bibeln desto farligare blir det.

Just det 'tunna' synsättet kan bli mycket farligt.

- Med 'tjock' religion avses istället en hel uppsättning av trosföreställningar som berör människan på ett djupare sätt. Här vill man leva det kristna livet så att man formas till Kristus-likhet, och tar på allvar det Jesus säger om att 'älska sin nästa'.

Maria Karlsson sammanfattar:

- Tunn och ytlig religion är ofta mer våldsskapande, medan tjock och djupare läsning är mer fredsskapande och försonande.

Maria Karlssons svar på "krigsbibeln".

Det är alltså inte Bibeln i sig som är våldsskapande, det är läsarens missbruk och ovilja till förståelse som är roten till det onda.

- Ja, Bibeln kan vara en farlig bok, säger bibelläraren Maria Karlsson. När vi läser Bibeln som en helig skrift så blir den också en auktoritet. 

Då kan man använda Bibeln för att driva sin egen agenda och inte efter Guds vilja, det kan vi inte förneka.

"Tjock" religion är fredsskapande.

Hur ser då en 'kristen läsning' av Bibeln ut?

1. Läs bibeltexterna med Jesus som lins.

2. Ha en öppenhet för vad den helige Ande gör när du läser Bibeln.

3. Gör en god metodisk uttolkning av texter på dess egna villkor - inte dina.

4. Läs Bibeln ihop med andra i församlingen.

5. Lev ut Bibelns budskap genom att visa kärlek och försoning till andra.

6. Bed om 'andlig urskiljning'.

Läs Bibeln med Jesus som lins.

Gud vill inte att en enda människa skall gå förlorad!

GUD VÅR FRÄLSARE, VILL ATT ALLA MÄNNISKOR SKALL RÄDDAS OCH KOMMA TILL INSIKT OM SANNINGEN.

1 Tim brev 2:3.

Och Herren har inte lust till någon enda människas död - inte ens de ogudaktiga!

Jasså... Vad skall de göra då?

JAG HAR JU INGEN LUST TILL NÅGONS DÖD, SÄGER HERREN, HERREN.

OMVÄND ER DÄRFÖR, SÅ FÅR NI LEVA.

Heskiel kap 18:32.

Det kan kännas som en hopplös bön att bedja för alla djävulska diktatorer... Likväl är det så det står skrivet...

Den heliga Skrift. Ysane kyrka.

Till sist:

Bibeln rättfärdigar varken krig eller den västliga världens frihet. Den tillhör alla människor, i alla länder och alla kulturer som en mänsklig rättighet.

Mina böner går till de stora förtryckta folken i Ryssland, Kina och Mellanöstern...

Den goda läsningen av Bibeln har förvandlat mitt liv. 

En enda vers kan låta livet ta en helt annan riktning...

SE GUDS LAMM SOM BORTTAGER VÄRLDENS SYNDER...

Joh 1:29.

Foto: Michael Probst/TT.

Jag bildsatte detta inlägg med lånade foton från tidningen Dagen, och artikeln är skriven av Thomas Österberg.

Frid vare med dig, bästa bloggläsare, nytillkommen eller vaneläsare...

Helene F Sturefelt, V.D.M.

KRIG OCH PRECISONS-BOMBNINGAR

Vilken obehaglig bild! Är det sant??

Det är en omvälvande tid vi lever i, nu när kriget mot Gaza är slut och Israel och Trump går vidare för att oskadliggöra nästa våldsamma granne; Iran.

Min sak är inte att kommentera politiska skeenden, utan att lyfta fram det andliga perspektivet bakom.

Vi upprepar "våld föder våld" och "våld kan inte leda till fred". 

Jo, det kan det.

Andra världskriget visade det.

Om vi inte förstår att ondskan är ett faktum, då blir vi naivt över-fredliga... Tyvärr. 

TYVÄRR, är våld ibland nödvändigt, precis som när kirurgen måste ta till kniven för att skära bort tumören.

Knivar i kors.

Samma dag, den 28 febr 2026, som minnet av Olof Palmes dödsdag högtidlighölls, dödades ayatollan Khameny i Iran + flera anhängare. Det var en precisionsbombning av stora mått, där undvikandet av att döda civila var viktigt.

Israel lever med modellen "David slår jätten Goliat med liten sten mitt i prick" - så att så många liv som möjligt skall sparas, men själva diktatorn skall dödas. Nu har Irans Goliat fallit.

Ett försök att förstå krigen.

Framför mig har jag en makalöst modig bok som heter KRIGEN I GAMLA TESTAMENTET, skriven av Olof Edsinger. Den skall du läsa.

2010 skrev jag flera blogginlägg här och redogjorde för hans slutsatser. Längst ned publicerar jag del fyra.

Men nu ska du få läsa om vad denne gode teolog skriver om våldet:

"Medan det gamla Gudsriket etablerades genom bruket av våld, etablerades det nya gudsriket genom mottagandet av våld. (sid 108).

"GUD - KRIGAREN - BLIR DEN KORSFÄSTE GUDEN"

Från bruket av våld till mottagandet av våld.

Jag är väldigt trött på alla åsikter i de konflikter där muslimska grannländer gör allt för att förgöra Israel. Anfall är inte detsamma som försvar.

Inte minst svensk undfallenhet och okunskap plågar mig.

Därför vill jag lyfta upp några tankar till förståelse.

Vi börjar med "brott och straff":

- Det måste göras en tydlig åtskillnad mellan den omoraliska och syndiga handlingen och dess moraliska vedergällning.

- Allt våld orsakas av synd, men allt våld behöver för den skull inte vara syndigt.

Olof Edsinger citerar John Wenham "The Enigma of Evil":

"De straff som utmäts i Gamla Testamentet får aldrig reduceras till att handla enbart om hämnd.

Att underlåta att straffa en brottsling blir därmed detsamma som att uttrycka förakt för rättvisa som sådan - och ytterst mot Herren Gud själv". (sid 100).

Att inte straffa, är förakt mot rättvisan.

Olof Edsinger väjer inte för de allra svåraste frågorna när man läser om krig i Gamla Testamentet:

Gud är helig och vill att rättfärdigheten skall råda. Men vi människor är behäftade med både ont och gott, därför ser världen ut som den gör.

Guds dom går över världen på olika sätt.

Syndafallet var både en dom och en nystart med hjälp av vattnet.

Vid tidens slut kommer domen över allt levande genom eld.

Villkoren är att våld tyvärr ingår när ännu större våld måste elimineras. En diktator förhandlar man sällan bort... Det är precisionsbombningar som gäller. En sten i pannan. Goliat faller och folket jublar.

Precision.

Men för att våldet inte skall eskalera så går brännpunkten genom korset. Från död till liv.

Eller som Olof Edsinger sammanfattar det, som sagt:

"Medan det gamla gudsriket etablerades genom bruket av våld, så etableras det nya gudsriket genom mottagnadet av våld.

Gud - krigaren - blir den korsfäste Guden.

All synd och skuld måste sonas. Det är bättre att en dör för alla, än att alla dör, sa Pontius Pilatus då han lät Jesus utlämnas åt korsfästelsen.

Där bröt Gud våldets makt genom att själv döden dö. Uppståndelsen är det som bryter all förbannelse - en dag skall freden komma.

Fredsbakelse?

Fred - mer än frånvaron av krig. Tänk riktig fred, riktig Shalom, för alla!

Idag är det "fössta tossdan i mass - massipantååtans dag" - det vore en passande dag för freden!

Läs mer här, publicerat i nov 2010:

Sturellas Fotoblogg: HELIGA KRIG i Gamla Testamentet?

På bilden nedan ser du hur någon placerat en av barnens krigshjältar med vapen i hand bredvid en broderad skylt - Allt av nåd.

Jag ryser när jag ser den.

Eller, så tänker jag att den här hjälten skyddar mig och mitt land. I så fall är det - nåd.

Shalom, Helene F Sturefelt.

Försvar - som nåd.

ALICE TEODORESCU om IRAN

Ali Khamenei är dödad. 28 febr 2026.

Det som händer i Iran just nu är stort. Nu när ayatollan Khamenei är död har det iranska folket sin bästa chans att resa sig och i demokratisk anda ta över sitt land.

Jag har här kopierat ett inlägg av Alice Teodorasecu som jag menar är den mest kunniga och mest modiga av alla politiker i den sanning hon för fram, om islamismen.

Alice är för mig en "landsmoder" för vårt land - och fler än så!

Så här skriver Alice på sin offentliga facebooksida:

Sök upp hennes texter på Fb!

"De som talar om “risk för regionalt storkrig” bör ställa sig frågan: vad skulle hända den dag Teheran satt med atombomben i handen? Skulle regimen plötsligt bli ansvarsfull och den islamistiska dödskulten i ett svep förvandlas till en schweizisk fredsorganisation?

Historien är skoningslös mot naivitet. Vladimir Putin tolkade västs återhållsamhet som svaghet. Resultatet blev invasion och massgravar i Ukraina. Varje tyrann lär sig samma läxa: pressa tills någon sätter stopp.

Trumps tal idag kommer att gå till historien, det signalerar en brytpunkt efter decennier av jamsande med totalitära regimer som tillåtits, inte bara kuva de egna folken, utan också utgöra ett hot mot den globala freden och säkerheten. Det vi ser är en comeback för handling framför fagra ord och en genuin förståelse för det faktum att den som vill ha fred ibland måste vara beredd att ta strid, också i krig, för att säkerställa den.

Iran har kunnat agera som landet gjort i 47 år för att omvärlden tillåtit det. Detsamma gäller för Ryssland, Nordkorea och Kina som, tillsammans med Iran, utgör vår tids ondskans axelmakter. Utan omvärldens tafatthet och rädsla för eskalering hade dessa länder aldrig kunnat förtrycka de egna befolkningarna, starta krig eller orkestrera terror. Förhoppningsvis är det slut med detta slappa förhållningssätt från och med nu; för det finns något värre än eskalering - nämligen kapitulation genom passivitet.

För oss som inte värjer oss när saker ställs på sin spets är det uppenbart att Irans agerande nått vägs ände, att det inte fanns något längre kvar att förhandla om. Hade samtalet fortsatt hade Iran förhalat och anrikat uran i syfte att skaffa kärnvapen, samtidigt som regimen inte dragit sig för att fortsätta mörda tiotusentals oskyldiga så fort tillfälle gavs. Inför den här sortens ondska finns ingen grund för kapitulation. Det fanns inte när Hitler gasade judar, det finns inte när Putins arméer våldtar och mördar i Ukraina, eller nu när revolutionsgardet skjuter missiler hejvilt för att säkra sin osannolika överlevnad.”

Vi står med det iranska folket.

Tack bästa Alice Teodorescu!

Dina ord ger hopp. Tid för handling.

Ned med mullorna nu. Mellanöstern måste få stabilitet - utan islamistiskt förtryck.

I frid.

Helene F Sturefelt.

Mot soptippen.

SEXUELL FASTA och BÖN

Lust och längtan i fastetid.

Detta är tredje inlägget om att fasta - att avstå.

Målet är att ge mer plats för Gud i bön, inte att skapa någon slags förtjänst eller fördel.

Likaså att bryta med beteenden som man fastnat i, för sin egen skull.

I vår översexualiserade tid är det intressant att våga skriva just om att vilja avstå från samliv och "sexuell aktivitet".

Jag skriver med kluven penna, och riktar det ena mot äkta makar i äktenskapet och det andra till 'världens sätt' att se på friheten till sexuella relationer utan förpliktelser.

Vacker uppvaktning på bänk.

Församlingen i Korint bestod av människor från olika håll, olika samhällsskikt och med helt olika bakgrund. Därför behövdes undervisning om samlivet.

Utgångspunkten är att sexualiteten är skapad av Gud som en underbar gåva.

I kapitel 7 i det första brevet till korinterna står det följande:

HÅLL ER INTE IFRÅN VARANDRA ANNAT ÄN FÖR EN TID OM NI HAR ENATS OM DET, 

FÖR ATT OSTÖRT KUNNA ÄGNA ER ÅT BÖN OCH SEDAN VARA TILLSAMMANS IGEN.

1 Kor 7:5

Det är viktigt att avhållsamheten är grundad i bådas samtycke (!).

Samtycke till att be. Istället.

Paulus kom från en sträng fariseistisk uppväxt, där det bara var mannen som kunde undandraga sig den äktenskapliga förpliktelsen för en begränsad tid; en eller två veckor. En farisé kunde nämligen avlägga ett heligt löfte om avhållsamhet inom äktenskapet.

Detta ger en intressant inblick i den äldsta kristna församlingens andaktsliv. Det förutsätter att man brukade avsätta bestämda längre tider för bön.

Bönen var nämligen något som spelade en avgörande roll i det nya livet som kristen. Vi är kallade till 'ständig bön' = samtal med Herren.

Därför kunde de första kristna ägna vissa längre tider till sammanhängande fördjupning till bön och andakt.

Min gamle lärare i teologi vid Lunds universitet; Hugo Odeberg, skriver i sin kommentar till Paulus brev:

"De första kristna ägde häri en kraftkälla av - för en nutida, förflackad kristenhet - oanade mått." (sid 107).

Härligt gedigen teologi.

Men att avstå från samlivet får inte dra ut för länge på tiden. Behovet och längtan efter varandra och den sexuella tillfredsställelsen är en sammanbindande kraft som är viktig:

ANNARS KAN SATAN FRESTA ER, EFTERSOM NI INTE FÖRMÅR LEVA AVHÅLLSAMT.

1 Kor 7:5b.

Nu är vi mycket långt bort från vår tid som ser sexualiteten som något redan mellanstadiebarn kan börja utforska, enligt RFSU. Man får pröva sig fram, testa...

Det är bara det att alla möten är På Riktigt.

Att vara naken och intim med en annan människa är det känsligaste som finns. Det kräver mognad och trofast trygghet. Jag värjer mig emot denna bakvända uppmuntran, som tvingar fram en press som inte är av godo.

Kondom skyddar inte själen.

Jag vågar inte beröra det ännu svårare ämnet att vara sexmissbrukare och utnyttja andra för sina egna behov, utan ansvar. 

Men dessa veckor av fasta och avstående blir nu en utmaning för alla - tänk om det är just den sexuella fastan som kan skapa ett lugn och uppvaknande?

Paulus levde själv i celibat. Det var för honom ett frivilligt val efter mötet med Kristus.

Den tradition han kom ifrån ansåg äktenskapet vara en plikt, ja för farisén var det ett gudomligt bud.

Såsom farisé hade Paulus lärt sig att "den som icke fortplantar sig tager en annans liv" (Hugo Odeberg, sid 106).

Äktenskapets samliv var ett heligt stånd med hög kallelse och betydelse.

Rosa Taikons ståndfulla konst.

Men hela hans liv förändrades då han gick från en hetsig förföljare av kristna till att själv bli kristen, och totalt förvandlad.

Paulus vet att församlingen i Korint fanns alla åsikter; från dem som behandlade sexualiteten slappt till dem som menade att alla skulle leva som ogifta, i celibat.

Den hedniska omgivningen var uppmärksamma på hur dessa kristna levde.

Därför för Paulus en diskussion i sitt brev att fullständig avhållsamhet är en tänkbart levnadssätt, men endast för dem som är kallade därtill.

För hans egen del gav kristendomen en sådan helt ny kraft och innehåll i livet att det rent sexuella kunde undvaras.

Detta är ju också den erfarenhet och bekännelse som munkar och nunnor gör då de går in i klosterlivet.

Gemenskapen med Kristus är starkare än det sexuella behovet.

Rosa Taikon. Skötets skönhet.

Hugo Odeberg skriver (sid 106) att "Paulus markerade att det fanns några som på ett sunt och harmoniskt sätt ville leva celibatärt, vilket också berövade de kretsar deras argument som ville göra den sexuella föreningen till ett naturbehov, av samma art som behovet av mat och dryck eller sömn och avspänning".

Vilket det alltså inte är.

Här vill jag också nämna kort dess motsats: att tvingas leva i celibat mot sin vilja.

I vår tid talar man om alla de många män som inte lyckats få en relation att fungera och därmed hamnar i ofrivillig icke-sexualitet. Det är ett lidande som orsakar stor sorg, och i värsta fall negativa beteenden med andra surrogat.

Finns det några risker med fritt sex? Ja.

Så, nu under februari och mars pågår den kristna fastan.

Var och en får inför Gud komma på var fastans avstående skall slå in.

Till sist.

I den krigföring som Gamla Testamentet beskriver då Israels folk befann sig i försvarskrig, krävde sexuell avhållsamhet. Det var nödvändigt och ett tecken på att det var ett "rättfärdigt krig".

Minns du när kung David blev förälskad i Bat-Seba? Hon var gift med Uria som var sänd ut i krig.

David kallade hem honom och manade honom att gå in och ligga med sin hustru - så att det inte sedan skulle märkas att han hade gjort det... 

Men Uria lägger sig på tröskeln och sover där.

Principfast. Eftersom han är kallad ut i krig så är det sexuell avhållsamhet som gäller.

Det innebär, inom parentes sagt; att israels folk inte fick använda våldtäkter som ett maktmedel i krigsföring...

Läs mer i 2 Samulesboken kap 11.

Det som sedan händer är en dramatisk berättelse, som mynnar ut i att kung David skriver sin starka syndabekännelse:

GUD, VAR MIG NÅDIG EFTER DIN STORA BARMHÄRTIGHET...

Psaltaren 51.

Kung David tog Bat-Seba.

Sammanfattningsvis så handlar sexuell avhållsamhet om samtycke, även där!

Målet är kärleksfull gemenskap med Kristus i bön.

Men inte längre än en vecka då och då...

Man måste få hämta hem sig själv för att ha något att ge. Och orka ta emot.

Krama varandra, för Guds skull!

Och bed, för Guds skull, och din egen. Och världens.

Klosterhälsningar,

Helene Sture Fastefelt.

Gud är GOD.

TIG! VAR TYST. TALA! ÄT!

Ska jag äta eller avstå? Tiga eller tala?

Att avstå. Att göra tvärtom gentemot vad man brukar.

Många reflekterar just nu vad den kristna fastan kan innebära när fokus inte ligger på maten.

Poängen är att bereda mer plats för Gud, i bön och bibelläsning och samtal med sina vänner. 

För att bryta sina vanliga mönster skulle ett sätt kunna vara att leva sin motsats under några veckor.

Den som är van vid att tala mycket och ta plats i rummet får uppmaningen att TIGA.

Vad ska man göra istället?

Säga att man fastar ifrån ord - och lyssnar istället.

Den som pladdrar på och gärna talar om andra, i skvallrig ton, får uppmaningen att VARA TYST.

Vad skall man göra istället?

Säga att man avstår ifrån prat - och börjar betrakta andra istället.

Ta inte så stor plats.

Till den som brukar vara just tyst, och inte ta plats bland andra, nu är tiden då du får öppna din mun och TALA.

Du får fasta ifrån att tiga... Träd fram! Våga låta din röst bli hörd.

Heliga Birgitta kämpade med detta, och formulerade en bön:

O, JESUS, GUDS SON, DU SOM STOD TYST INFÖR DEM SOM DÖMDE DIG,

HÅLL TILLBAKA MIN TUNGA TILL DESS JAG FÅTT BESINNA VAD OCH HUR JAG SKALL TALA.

VISA MIG VÄGEN OCH GÖR MIG VILLIG ATT VANDRA DEN.

VÅDLIGT ÄR ATT DRÖJA, OCH FARLIGT ÄR ATT GÅ VIDARE...

Bön nr 25 i psalmboken.

Heliga Birgittas kamp är min kamp.

Jesus var fulländad i konsten att tala vid rätt tillfälle - utan att vara rädd för att säga sanningar - och han kunde också vara tyst - som när han anklagades falskt inför Stora rådet.

Och så var det detta med mat - att ÄTA.

Hunger är den mest hotfulla känslan, där livet står på spel.

När Jesus frestas i öknen av satan så är han utan mat och vatten i fyrtio dagar (Matteus 4:1). Till slut är han så hungrig att det är frestande att förvandla själva stenarna till bröd...

Men Jesus gör inte det, utan svarar:

MÄNNISKAN SKALL INTE LEVA BARA AV BRÖD, 

UTAN AV VARJE ORD SOM UTGÅR UR GUDS MUN.

Matteus 4:4.

Älskade Jesus är själv det levande brödet.

Den bibliska fastan har några villkor för att vara verksam, och det är rättfärdighet och barmhärtighet mot sin medmänniska, och lydnad mot Guds ord.

Fastan i sig är nämligen inget mål och har inget andligt värde. 

Den missbrukas om den används för att personen skall göra sig märkvärdig inför andra, eller värre; att göra sig rättfärdig inför Gud - vilket inte är möjligt!

Då är det bättre att fortsätta äta och ärligt söka Gud när man är mätt.

Jesus predikade inte för hungriga magar... han mättade dem först!

Jag är hungrig.

Nu leder detta över till muslimernas fasta, ramadan.

Det finns flera likheter - ärligheten framför allt och att avstå det som skymmer Gud - men för muslimen är fastan en väg till att få förlåtelse.

Bibeln menar att den vägen är stängd. Ingen kan prestera något inför Herren så att man skulle kunna förtjäna Guds nåd. Icke!

Här ber jag alldeles extra för mina muslimska vänner som kämpar denna hungerns väg, i tro att Allah skall belöna dem.

Grannarna meddelar.

När Muhammed påbjöd denna typ av fasta under dagtid i 40 dagar, så var det med inspiration från de judiska handelsmän han mötte (600-talet efter Kristus).

Det berättas om Mose när han skulle få nya stentavlor med Tio Guds bud, hur han:

... BLEV KVAR DÄR HOS HERREN, OCH FASTADE I FYRTIO DAGAR OCH FYRTIO NÄTTER, UTAN ATT ÄTA ELLER DRICKA.

2 Mosebok 34:28

Det står i Domarboken hur hela Guds folk stannade upp och:

... FASTADE DEN DAGEN ÄNDA TILL KVÄLLEN.

Domarboken 20:26.

Detta tog profeten Muhammed intryck av och införlivade i sin religionsbildning. Men! Med den stora missen att judarnas fasta var ett uttryck för en redan etablerad Gudsgemenskap, inte ett sätt att finna en eventuellt nådig Gud.

Må Kristus, morgonstjärnan, välsigna er.

Och nu en kommentar i nutid.

Denna typ av långvarig fasta dagtid var inte så konstig då man levde som nomader och åkerbrukare.

Tempot var lugnt, men vi får inte glömma att deras livsstil är totalt annorlunda från vår.

Det tillhör Mellanösterns varma klimat, där dag och natt är ungefär lika långa året runt.

Här i kalla Norden måste vi äta på ett annat sätt, framför allt för att hålla oss varma.

Och Nordens ljusa somrar gör att den mörka natten är väldigt kort, med endast några få timmar att äta på.

Jag menar att det är mycket allvarligt när denna sedvänja skall tillämpas i ett modernt samhälle, där arbetsformerna kräver större skärpa.

Inte ens en smula.

Att veta att det bakom bussratten sitter en hungrig chaufför, som varken ätit eller druckit på hela dagen, skrämmer mig!

Att veta att läkaren som opererar på eftermiddagen är så hungrig och utmattad att handen darrar med kniven, skrämmer mig lika mycket!

Jag har sett det med egna ögon.

Eftersom vi organiserar våra arbetsplatser med stort säkerhetstänkande, för att undvika eventuella farofyllda risker, menar jag att det inte skulle vara tillåtet att arbeta om man fastar dagtid. 

Då får man ta semester så att man inte utsätter andra för stora säkerhetsrisker.

Och för sin egen skull!

Ej i trafik. Bra. Ät!

Tig. Var tyst. Tala. Ät.

Uppmaningarna adresseras åt olika håll, eftersom vi är olika. Målet är att ge mer tid åt Gudsgemenskapen.

Jag tar till mig det jag själv säger. Jag skall tiga och vara tyst. Men sen ska jag tala, när jag har ätit!

Fasta, fastare, fastast...

Tysta hälsningar från faster Helene,

- som avstår att avstå så att jag slipper att avstå från...

Tack gode Gud för maten, amen!!

FASTA, FASTARE, FASTAST

Bibel på arabiska, Bibel på svenska, Koran på svenska.

Varför skall man fasta i religiös mening? Vad är meningen, vad är målet?

I år sammanfaller den kristna fastan med den muslimska. På Askonsdagen började både kyrkans fasteperiod och ramadan. Jag lever i ett multikulturellt område, därför skall jag göra en enkel jämförelse mellan dessa båda traditioner.

Fast, fastare, fastast.

Vår kristna fasta har rötter långt ned i Gamla Testamentet, där fastan var ett sätt att kunna avstå det materiella, för att söka Gud.

Det handlar aldrig om att blidka Gud - försoningen är redan klar - utan att ta bort sina egna mänskliga hinder och umgås med Gud mer intensivt. Fastan hjälper oss att lyssna in Guds röst.

Islams Bok.

Jag läser på Islamiskt forum där jag finner några gemensamma punkter - och en avgörande skillnad.

"Grunden i ramadan handlar om något djupt mänskligt; strävan efter mening, kontakt och att investera i livet efter detta.

Ramadan är inte bara en religiös skyldighet, det är för muslimer även en andlig 'återställningsknapp', alltså en chans att tjäna belöningar som överskrider denna tillfälliga värld."

Det tycker jag om! Att fastan kan vara en 'andlig återställningsknapp' - ja, gärna! Det behövs sannerligen.

Det är så mycket som tar vår uppmärksamhet bort både ifrån varandra och från bönen. Nu avsätts tid för läsning och reflektion, i bön, tillsammans.

Islamiskt forum.

För muslimen ligger fokus på mat, att inte äta eller dricka under dagsljuset, i solidaritet med de fattiga och för att komma i bättre läge inför Gud.

Men för oss kristna är inte maten det väsentliga. 

Vi uppmanas att se över de begär vi är bundna av - mat är ju nödvändigt, och vi äventyrar inte energin under dagen då vi arbetar eller går i skolan.

Fast, fastare, fastast.

Den moderna fastan i kyrkan i västerlandet handlar allt mer om att erkänna vad vi lägger vår tid på:

- mobilen, datorn, TV, och mobilen igen... prylar, saker, och resor... socker, cigaretter, alkohol... och mobilen igen.

För egen del tar jag dessa 40 dagar som en utmaning att göra mig av med saker. Jag tömmer bokhyllor och pärmar, städar och gör plats, ger bort, slänger och försöker ge bort lite till. 

Det är så skönt!

Ge bort, slänga, ge bort, slänga...

Islamiskt forum skriver vidare:

"Kärnan i islam är tron på ett liv efter detta, en dag då varje människas gärningar vägs och deras eviga öde avgörs.

Denna tro skapar brådska. Livet är oförutsägbart, men ramadan är ett garanterat årligt 'fönster' för att förtjäna barmhärtighet och välsignelser."

Här är den stora skillnaden mellan kristen tro och islam:

- Ingen kan 'förtjäna' Guds barmhärtighet. Vi är alla stora syndare och kan aldrig med våra gärningar gottgöra det!

Var skulle den gränsen gå? Hur många försök till godhet krävs för att Gud skall acceptera det som tillräckligt?

Det faller på sin egen orimlighet.

"Garanterat årligt fönster". Njae...

Det var ju den villfarelsen Luther plågades av då han gick i kloster. 

- Hur skall jag finna en nådig Gud? undrade Martin Luther, och kämpade tills han höll på att gå under.

Då läste han det förlösande ordet:

DÅ VI NU HAR GJORTS RÄTTFÄRDIGA GENOM TRO

HAR VI FRID MED GUD, GENOM VÅR HERRE JESUS KRISTUS.

Romarbrevet 5:1

Det handlar om att kapitulera inför Gud med sin egen otillräcklighet.

I den förtvivlade tomheten kan vi bara räcka fram våra två tomma händer... och ta emot den försoning Gud själv fick åstadkomma, då Jesus gav sitt liv på korset.

Denna smärtsamt jublande upplevelse är den frälsning som räddar varje människa, även muslimen.

Att läsa Romarbrevet sakta i ett enda stycke är sannerligen ett vidöppet fönster mot Guds nåd!

Det kan många konvertiter vittna som, som därigenom äntligen funnit frid.

Jesus har gjort allt i vårt ställe.

Därför blir skillnaden så tydlig vad gäller fastetidens syfte just med ordet 'förtjäna'.

Koranen ger den gudsbilden att Allah belönar den som anstränger sig. Det blir ju en slags egenrättfärdighet... Titta vad jag klarar...

Islamiskt forum skriver:

"Muslimer tror att uppriktig fasta under ramadan utplånar tidigare misstag och erbjuder gudomlig förlåtelse och förnyelse.

Profeten Muhammed lärde att vi får förlåtelse för våra synder genom att fasta."

Fast, fastare, fastast.

Åter igen, ingen kan 'förtjäna' Guds förlåtelse.

Som kristen går jag in under fastetiden på grund av att Jesus redan gjort försoningen åt oss. Mitt avstående är en konsekvens av tacksamhet, inte en gärning som ska leda fram till hans nåd.

Jämförelse.

En annan infallsvinkel är alla de som verkligen inte har något att fasta ifrån. Livssituationen är så ansträngd att fastetiden blir ett hån...

Och jag kan för egen del säga att vissa perioder av livet har varit en konstant plåga av 'avstående'... där välmåendet på många plan har varit borta. 

Därför behöver jag för egen del leva mycket mer i påskens klang och jubel, i glädje över att mycket i livet har vänt till det bättre - av nåd.

Fast, fastare, fastast i livets bekymmer.

Klagovisorna. Herrens nåd att det inte är ute med oss!

Ytterligare en infallsvinkel är alla de muslimska barn jag har omkring mig där jag bor, med flera skolor i närheten.

Den muslimska fastan gäller bara vuxna, framför allt män - inte gravida kvinnor och absolut inte barn!

Likväl hör jag barn tala om att "jag skall inte äta förrän klockan fem"... ??

Här är det ett frivilligt (?) markerande att 'jag är inte som ni', 'jag är bättre, jag gör detta'...

Jag är bekymrad.

Fast, fastare, fast i ett system som inte är det bästa...

Rätt slaktat kött.

Under dessa 40 dagar läser jag dagligen min Bibel, men inte mer än vanligt. Jag läser även lite i Koranen, och har gett mina muslimska grannar en Bibel på arabiska.

Det är viktigt att vi vet vad den andre läser... för att förstå varann.

Koranen liknar inte Bibeln alls. Det är lösryckta notiser av det som vi känner igen, organiserat efter det längsta kapitlet först, det kortaste sist. Det blir tyvärr mycket svårläst, men jag försöker:

DETTA ÄR SKRIFTEN, DET RÅDER DET INGET TVIVEL OM,

EN VÄGLEDNING FÖR DE GUDFRUKTIGA,

DEM SOM TROR PÅ DET FÖRDOLDA, FÖRRÄTTAR BÖNEN OCH DELAR MED SIG AV DET VI BESKÄRT DEM.

OCH DEM SOM TROR PÅ VAD SOM NEDSÄNTS TILL DIG,

OCH VAD SOM NEDSÄNTS FÖRE DIG OCH ÄR FÖRVISSADE OM DET TILLKOMMANDE LIVET.

FÖR DEM SOM ÄRO OTROGNA ÄR DET FÖRVISSO LIKGILTIGT

OM DU VARNAR DEM ELLER INTE, DE TROR ICKE.

GUD HAR FÖRSEGLAT DERAS HJÄRTAN OCH ÖRON,

OCH ÖVER DERAS ÖGON ÄR ETT TÄCKELSE,

JA, DEM VÄNTAR ETT FÖRSKRÄCKLIGT STRAFF.

2:a suran vers 1-6.

Det är inte så inbjudande, men jag skall fortsätta. Jag har redan läst igenom Koranen en gång, och mina böner är att varje muslim som i sin Koran läser namnet 'Isa' - Jesus - skall få ett kärleksfullt möte med honom.

Kärlek från Jesus, till alla människor.

Här avslutar jag min reflektion över fastan och återkommer om en vecka.

Fasta från bokstäver...

I frid,

Helene F Sturefelt,

- fast, fastare, fastast.

Baklava!