BRON UNDER KYRKAN - Symbolpedagogik

Symbolpedagogik.

Hur ska man kunna lära känna sig själv? Inte bara vad gäller politik så här i valtider, utan mer personligt.
Vad finns i det undermedvetna? Vad har vi tryckt undan av pinsamheter, sorger och påhopp? 

Skuggorna dyker ofta upp när man skall sova, eller i drömmen.

Symbolpedagogiken är ett enastående redskap till att få kontakt med de egna djupsidorna.

Följ med på en helg i Åhus, dit 24 diplomerade symbolpedagoger hade hörsammat inbjudan till att fira vår handledare Helen Kemi och hennes glädje att 50 personer fått denna utbildning genom hennes hand.

Symbolpedagog-övning.

Det spontana målandet har olika ingångar; berättelser, musik, rörelse, bilder och drömmar.

Denna gång låg olika fotografier utspridda på golvet. Vi fick gå runt och betrakta dem tills en bild "kallade" på oss.

Jag valde ett svart-vit foto som jag uppfattade föreställde kyrkbänkar i en kyrka med höga valv.

Vi fick visa vår bild och säga endast ett ord om den. När jag vände på fotot för att visa det, såg jag till min förskräckelse att jag hållit den upp-och-ned... 

Det var inte alls en kyrka - det var en fotovinkel taget under en bro, med mörkt vatten...

- Ödeläggelse...

Vad föreställer detta?

Följ med in i skuggorna när jag lät penseln måla det som bilden satte igång.

Jag började med fotot upp-och-ned - det som jag såg som en övergiven kyrka.

Mitt undermedvetna formade bilden.

Brunt papper, vit färg, svart och mörkbrunt, lite grönt. Breda, snabba penseldrag.

Pelare som reste sig högt. Vitt ljus i fokus. Jag kladdade dit reflexer mellan pelarna.

Penseln målar spontant.

Utanför hade stora ösregn forsat nedför taken. Marken var ordentligt genomblöt - äntligen!

Kronoskogen med de hundraåriga planterade tallarna fick efterlängtat regnvatten.

Bruna tallbarr låg på stigarna medan gröna kronor sträckte sig upp mot septemberhimlen. 

Bakom mitt papper lyste hösten.

Kanske målar jag bara stora tallbarr..?

En övergiven kyrka?

Sedan fick vi processa våra bilder, två och två. 

Jag fick hjälp att våga berätta vad penseln målat. Min symbolsyster lyssnade aktivt.

Jag gick närmare bilden och började se att det jag bara kladdat dit började ta form.

Vad är det mellan pelarna?

Små vita duttar i bänkarna såg ut som de sista kyrktanterna som inte ger upp, trots att kyrkan är i förfall.

De sitter troget kvar, i bön och bibelläsning.

De stora vita reflexerna ser ut som spöken. Är det alla de döda som reser sig upp mellan pelarna? Varför är de kvar?

Eller, lite frommare; är det de tolv apostlarna? Eller Israels tolv stammar? Kommer de från ljuset där framme, eller är de på väg dit?

Jag räknade figurerna.

- Det är sex vita figurer till vänster och sex till höger.. nej! Det är ju sju!

Men, vad... ? Den sjunde är en person i profil... och han är på väg ut ur bilden.

Det är Jesus.

Jesus går ut ur kyrkan.

Det blev så starkt!

Bilder processas.

Sen tog jag ett nytt papper. Vände fotot rätt. Målade med arga drag, tyckte inte om situationen alls.

Min hjärna spelar mig ofta spratt vid dessa tillfällen.

Jag målar omedvetet upp-och-ned, på riktigt, och får var enda gång vända på bilden.... Jobbigt.

Är det min synestesi? Vänsterhäntheten?

Målade vattnet grönslemmigt. Kände ångestfukten från betongpelarna i vattnet under bron. 

Tvärbjälkarna var säkert fulla av råttor... eller rädda människor som gömmer sig... eller hemlösa... 

Usch!

Är Jesus under bron?

- Han går ned under bron... Jesus är under bron. Det är där han vill vara. I dödsriket bland det slemmiga, de övergivna och förtvivlade.

Råttorna försvinner när han kommer. Men inte de gömda och glömda.

Jag kunde inte hålla tårarna.

Vem har förorenat det rena vattnet?

Där nere är all vår smuts, vår girighet och allt förtryck. Där simmar plats och avfall, och fiskar flyter döda.

Men längst bort är det vitt av ljus.

Vad är det?

- Det är hoppet. Längst bort i detta kloaksystem finns ett ljus!

Eller? Hm, det ser ut som en dörr, med handtag... En dörr av ljus.

Vart leder den?

En dörr av ljus?

Finns det en bro under kyrkan?

Är kyrkan byggd på en bro, över mörka vatten?

Vad har jag målat?!

Men Jesus går dit ned. Han var i dödsriket i tre dagar. Jesus drog med sig livets ljus dit ned, på Guds uppdrag.

Jag satte ihop bilderna. Då såg jag istället en underjordisk kyrka... under bron!

En underjordisk kyrka?

Det är alla de kristna som gömmer sig undan diktaturer och religionsförtryck. Kommunistiska och ateistiska regimer kväver de kristna, islamistiska stater gör detsamma.

Och i vår svenska valrörelse är de röda religionsblinda.

Mina bilder blir en bön... ett rop!

Jag tittar igen på figuren som går ut ur bilden.

Om Jesus skulle lämna kyrkan, av vilken anledning skulle det vara i så fall?

För att vi är splittrade... Inte alla har Jesus som sitt centrum.

Jesus lämnar kyrkan.

I VÅR HERRE JESU KRISTI NAMN UPPMANAR JAG ER ATT VARA ÖVERENS OCH INTE DELA UPP ER I OLIKA LÄGER,

UTAN ÅTERIGEN STÅ ENIGA I TANKAR OCH ÅSIKTER.

1 Korinthierbrevet 1:10.

Församlingen slets av motsättningar och var splittrade i grupperingar kring olika ledare:

- Jag tillhör Paulus.

- Jag tillhör Apollos.

- Jag tillhör Kefas.

Som en bro över mörka vatten.

Vår kyrka idag, 2026, splittras i frågan om äktenskap (för "man och kvinna"/ homosexuella/ könsneutralt), om klimat och skogsvård och en del ifrågasätter om Jesus ens har funnits...

Om sekulariseringen går några steg till, då är Jesus inte kvar.

Prästerna predikar inte hans namn.

Och Bibeln är inte Guds ord....

Är det detta jag har målat med grova penseldrag?

VAR DET KANSKE PAULUS SOM KORSFÄSTES FÖR ER ELLER VAR DET I PAULUS NAMN NI DÖPTES?

1 Kor 1:13.

Kronoskogen i Åhus.

På söndagen var vi två som smet i väg till kyrkan. Vi orkade inte med mer introspektion.

Så skönt att på riktigt få sitta i en riktig kyrka med riktigt liturgi och lästa bibeltexter. 

Vi andades ut.

Och fick sjunga en av de nya provpsalmerna, som uttryckte det vi kände:

EN ORO I TAGET FALLER I DIN JORD.

EN ORO I TAGET FALLER I DITT ORD.

JAG VILL LEVA NÄRA LÖFTET OM DIN TRÖST...

Provpsalm 151 "En oro i taget".

Och längst bak i agendan såg jag... 

... ett kyrkvalv!!

Det som jag målat!

Men på en levande kyrka.

Hur kan allt sammanfalla så här?

Kyrkvalv över en levande kyrka.

Jo, det kan det, när Jesus får var i centrum och leda sin församling.

Andras bilder i gruppen berörde andra ämnen i livet. Smärta, brist och oro tog sig uttryck och blev bearbetat, åtminstone för en liten stund.

Med detta personliga exempel uppmuntrar jag dig att ta kontakt med symbolföreningen!

Där finns redskap, glädje och personlig omsorg.

www.symbolonviaunna

Djupt tacksamma hälsningar, 

Helene F Sturefelt, symbolpedagog.

Åhusgården.

STURELLAS VALFLÄSKIGA KOMPASS

Sunt-förnuft-partiet?!

Vart fjärde år stiger den politiska temperaturen. Vad har varit bra, vad har varit dåligt med sittande regering?

Vi är många som är trötta på den politiska pajkastningen vid partiledarutfrågningar, där man skyller alla fel som begåtts på motståndarna.

Nu ska Sturella få ge sin valfläskiga kompass inför valet den 13 sept 2026.

Den är helt galen, oseriös och fullkomligt allvarlig. 

Bildsättningen görs med bakvända undertexter. Jag fråntar mig allt ansvar hur mina läsare reagerar... Det är Sturella som håller på...

Mmm, Marabou! Är (M) genomskinliga?!

Jaha, välkomna då till mitt valfläsk, som inte mättar.

Jag börjar med att konstatera att självklarheter inte kan vara föremål för politik.

Det är självklart att alla partier MÅSTE förhålla sig till:

- skolan, vården och migrationen, A-kassan, tandläkarbesök och vägbyggen, äldrevården, husbyggande och pensionerna. Samt miljö och klimat! Och den militära försvarsförmågan.

Och att bönderna kan odla mat till oss.

Utan mat - inget av det andra.

Gott valfläsk. Men språket?!

Så Sturella tycker att vi tar bort alla partier och börjar om från början.

I alla sakfrågor får alla medborgare rösta med sin lilla app-app. Det görs varje månad, strax efter att Hesa Fredrik har tjutit första måndagen kl 15. 

Endast en neutral talman sköter ordförandeskapet, det behövs inga andra.  

Rösta!

Banken har koll på oss och låter oss alla få ett bank-ID som vi legitimerar oss med.

Samtidigt passar de på att dra lite extra skatt på oss. Trevligt.

Klick! Resultatet kommer på en gång och presenteras samma dag.

AI kommer att hjälpa till, tro mig. Med ett säkert chip under huden.

Nä, riksdagen finns inte mer. Apparna har tagit över.

Såja, fortsättningsvis kan man fundera på om det finns någon kristen hållning till alla dessa sakfrågor.

Det går inte att göra Jesus partipolitisk, modell Sverige, tvåtusen år senare, Guds son är varken kommunist eller kapitalist.

Jesus gick till tempelundervisningen.

Jesus botade och läkte de sjuka, han mättade de hungriga.

Jesus såg till att änkan och den faderlöse fick sin omsorg.

Jesus rörde sig i en mångfaldsvärld med många olika landsmän och språk. Han var noga med att alla, alla, skulle förstå att Guds välsignelse skulle komma alla, alla, till del. Och frälsningen gick genom det judiska folket, med hans död på korset, och uppståndelse.

Så, alla vägar bar inte till Gud, men alla vägar bar till Jesus, som sedan öppnade himlaporten.

Skolan är ingen partifråga. L faLLer.

Men han accepterade inte den romerska maktdominansen där man ville sätta en egen agenda för övertagande av land och frihet.

Migrationsfrågor på det? Sturella säger inget mer, hon är dock partipolitiskt luddig och opålitig.

Jesus tyckte inte om den militära ockupationsmakten från Rom. Men han ville inte bli en militär konung som skulle driva ut romarna med vapenmakt. 

Det var till och med så att den största tron fann han hos en högt uppsatt romersk militär!

Och det var fredsbudskapet som var i centrum, inte våldet.

Så, militär upprustning i Sverige? Sturella vill inte ha det. 

Men samtidigt vill hon inte bjuda in björnar, att det skulle vara lätt att komma och ta oss.

Sverige tillhör alla. Varsågoda och ta för er?!

Husbyggande?

Jesus sa att man skulle bygga hus på fast klippgrund och inte i lösan sand.

Sturella tror då att han menade att vi skall bevara strandskyddet... och hellre bygga längre upp på land, där vattnet inte kan nå oss.

Se, så framsynt Jesus var!

Miljöfrågan? 

Naturen var inte förstörd av människans girighet. Än kunde miljön tala. 

Jesus sa: 

- Se på blommorna och fåglarna, de kan berätta om livets ändamålsenlighet och den mening med livet som Gud lagt ned i allt skapat.

Centralpartiet, utan bönder?!

Kan man välja bort klimat och miljö? Vi lever ju i det...

Sturella ser att all utvecklingsteori går käpprätt åt fel håll. 

Snarare är det en avveckling sen människan tog över skötseln... Snart har vi slitit ut den enda planet vi känner som har liv.

Imponerande.

Och fåglarna bygger bon i Amanda Linds dreadlocksfrisyr, till stöd för MP!?

Där ligger MP och gottar sig i det torra gröngräset?!

Vägbyggen måste vi ha, men först andliga vägar, annars skövlar vi både skog och mark när asfalten skall dras fram.

Sturella påminner om att Jesus själv är Vägen, Sanning och Livet.

Och de arma pensionärerna... som byggt vårt land. Sturella gråter när hon tänker på "änkans skärv" - den fattiga gamla kvinnan som gav sitt sista öre till tempelskatten, medan de rika viftade med sina sedlar...

Ska vården fungera? Så sjuka är vi inte?!

Vad tycker Jesus om de rika?

Sturella funderar. Hon är ju varken liberalmoderat eller socialkommunist.

- Gå och sälj allt du äger! sa Jesus till den rike mannen som hade sitt hjärta fäst vid fonder och kapital.

Men å andra sidan såg han hur goda förvaltare kunde hantera sina stora lador genom att de kom andra tillgodo. 

Alltså, behåll pengarna på distans och låt dem vara medel, inte mål.

Vilket partipolitiskt program har detta på sin agenda? Sturella lusläser men blir bara mer förvirrad.

Det luktar valfläsk överallt, men hon blir inte mätt.

Kanske någon vegansk lockelse vore bättre?

Lön efter kön? Ja! Halvera männens löner!?

Till sist funderar Sturella på vad kyrkan ska göra som inte samhället gör.

Samhället består av små grupper; familjer, föreningar och församlingar. Dessa vänskapsgrupper är platser där vi möts.

Kyrkan är en viktig aktör som själavårdare i kris, med grupper av bön, bibelsamtal och gudstjänster.

Det är helt i linje med vad Jesus sa.

Men Jesus sa inget om "förrättningar" - inget om vigselrätten eller begravningar.

Sturella tänker att kyrkan då skall hålla sig till undervisning och dop, nattvard och varm broderlig och systerlig gemenskap.

Släpp det andra. Frigör präster, pedagoger och diakoner till kristna uppdrag.

Kyrkan är varken en hembygdsförening eller profan konsertutövare. Men de sekulära krafterna vill gärna tömma henne på innehåll.

Jourhavande präst - fantastiskt!

Jaha, vad kommer vi fram till här då?

Att om man tycker att Jesus håller med en i allt, oavsett vilket politiskt parti man röstar på, då har man nog missat nåt.

Sturella undrar om den inbitne partimedlemmen har förmåga att se vad det egna partiet har slutat att se?

Alla blir ju blinda...

... det är den förb... bjälken i ögat som sticker hela tiden.

Var och en väljer själv, prioriterar ett och väljer bort ett annat. Samt får med lite skräp, stock och sten, oavsett vad man röstar på.

Suck. 

Det här stekta valfläsket är inte ens kokt.

En morot är nog bättre.

Oheliga allianser hela tiden!?

En röst på MP är en röst åt skogen, till (S). 

En röst på KD är en röst tappad från himlen, till de rödgröna med lite blågula inslag. 

En röst på L är liggande... En röst på S gynnar det muslimska brödraskapet samt förstärker A-kassan.

En röst på SD förhindrar shariasamhällen och låter blåsipporna blomma.

En röst på C är grön och vacker, med dragning åt alla regnbågens färger. 

En röst på V doftar nejlika, sådana som finns på begravningar.

Rosor, blåklint, vitsippor, klöver, blåsippor eller nejlikor?

- Vilken blomma röstar du på, mormor?

Kanske hela buketten... Eller ingen alls.

Oriktade kompasshälsningar från Sturella.

- som skall rösta på Sunt-förnuft-partiet, eller Countrypartiet...

 

Countrypartiet i bakgrunden?!

KROKRYGGAD KVINNA BEFRIAD från SATAN

Böjd kaktus, Terebintdalen, Israel.

Hennes rygg böjde sig allt mer. Till slut var hon så krokig att hon inte kunde lyfta huvudet och se himmelen.

I aderton år hade denna kvinna varit ansatt av något som betecknas som en "sjukdomsande".

Ryggen var inte fysiskt skadad, inte heller var det någon psykisk sjukdom som ansatte henne, nej, detta ligger på det andliga planet.

Följ med på ett möte som först är stilla och normalt, men som plötsligt utvecklas till en stor dramatik.

Jag skall visa hur en händelse i Nya Testamentet ofta åtföljs av en liknelse. Först ett botande, sedan en jämförelse, för att det skall bli tydligt för alla vad det handlar om.

Senapskornet och surdegen blir symboler för läkedomens konsekvenser - Guds rike håller på att sprida sig!

Senapsfält i Danmark, Nyord.

Vi befinner oss i en synagoga på sabbaten. Män och kvinnor är uppdelade såsom det var brukligt på den här tiden.

Jesus är inbjuden av synagogföreståndaren att utlägga texten och undervisa.

Det känns som om Jesus avbryter sig då han får syn på den plågade kvinnan.

Jag läser i Lukas evangelium kapitel 13:10-20:

DET FANNS EN KVINNA SOM HADE PLÅGATS AV EN SJUKDOMSANDE I ARTON ÅR. HON VAR KROKRYGGIG OCH KUNDE INTE RÄTA PÅ SIG.

NÄR JESUS FICK SE HENNE, KALLADE HAN PÅ HENNE OCH SADE:

- KVINNA, DU ÄR FRI FRÅN DIN SJUKDOM.

OCH SÅ LADE HAN SINA HÄNDER PÅ HENNE.

Lukas 13:11.

Mina böjda tomater.

Föreståndaren blir arg över att Jesus botade på sabbaten. "Lagen och dagen" hör ihop för fariséerna. Man fick inte arbeta på sabbaten, och att bota ansågs som ett arbete.

Vem tror Jesus att han är som sätter sig över Lagen, som reglerar det religiösa livet? tänkte de.

Vi som lever nu, i ett ständigt uppkopplat samhälle, kan inte förstå hur viktigt detta var, att inte arbeta på den helgade vilodagen.

Jesus blir upprörd tillbaka och kallar dem för hycklare:

HERREN SVARADE HONOM:

- HYCKLARE, FINNS DET NÅGON AV ER SOM INTE LÖSER SIN OXE ELLER ÅSNA FRÅN KRUBBAN OCKSÅ PÅ SABBATEN OCH LEDER UT OCH VATTNAR DEN?

Luk 13:15.

Gå och vattna dina djur.

Att värna livet är inget "arbete".

Men dessa laglärda hade ingen kärlek till människan. De var paragrafryttare och rätt skulle vara rätt.

Och det blev så fel... ofta.

Jesus kritiserar deras skenhelighet, och den kritiken drabbar oss alla, i alla tider.

Sedan ger Jesus sin analys vad det är som har drabbat kvinnan. Han definierar "sjukdomsanden" på följande sätt:

- HÄR ÄR EN ABRAHAMS DOTTER SOM SATAN HAR HÅLLIT BUNDEN I ARTON ÅR.

SKULLE INTE HON FÅ LÖSAS FRÅN SIN BOJA PÅ SABBATEN?

Lukas 13:16.

Satan lever. Ja, men är besegrad i Jesu namn!

Att vara en "Abrahams dotter" innebar att hon var judinna och därmed medlem av Guds heliga folk. Hennes välfärd måste väl vara viktigare än djurens?

Nu tänker jag göra en vild tolkning, ett avsteg med fantasins hjälp, för att komma åt varför det var så illa ställt med kvinnan.

Jag har erfarenhet av nyandlighet och New Age, där jag mött flera kvinnor som kallar sig häxor.

Deras medel är kristaller och Tarotkort, och deras mål är att binda upp den som konsulterar dem till deras seanser, som ofta kostar pengar.

Nu tänker jag mig att den krokryggiga kvinnan var en person som öppnat upp för andligheten från den mörka sidan. Kanske visste hon inte om det från början, men det blev bara värre och värre.

Utklädd. På låtsas. Men det finns...

Siffran 18 nämndes. 9 x 2 = 18, det är lika lång tid som två graviditeter.

Jag ser framför mig en person som varit "havande med satan" i arton år... Lyssna, innan du avfärdar mig!

Guds fiende vill oss inte väl. Den onda makten vill förstöra, splittra och förbittra.

Hennes umgänge med den onda andemakten hade nu böjt hennes rygg så illa att hon bara kunde se sina smutsiga skor... och kanske sin navel.

Så tänker jag just nu.

Men att lyfta ansiktet och möta någon annans ögon hade hon inte kunnat på länge, inte heller sett himmelen.

Jag har själv känt av "mörka energier" på ett påtagligt sätt. Om man inte har det, är det lätt att missförstå situationen, och missa poängen.

Det verkar som om Jesus avbryter sig i sin undervisning. Han känner av att det osar mörker kring henne. Så kan det inte fortsätta. Predikan blir meningslös om han inte tar itu med detta med en gång.

Fienden är i rummet.

 

Är kaktusen en fiende?

Kvinnan sökte inte kontakt med honom. Hon stod bara där, bland de andra kvinnorna i synagogan, kanske utan att vilja synas. Vad gör Jesus då?

NÄR JESUS FICK SYN PÅ HENNE, KALLADE HAN PÅ HENNE.

Lukas 13:12.

Så pinsamt! Eller, så bra! Jesus kallar fram henne ur skuggan.

Hon ser inte. Men hon hör. Och känner nu vad som händer, i hela sin kropp:

- KVINNA, DU ÄR FRI FRÅN DIN SJUKDOM.

Jesus botar med Ordet och bekräftar med sina Händer, som rör vid henne.

Genast, med en gång, i ett och samma nu, kom befrielsen.

För att alla skulle få se Guds härlighet vara verksam, genom Jesus, i denna stund.

Det finns bara EN ENDA som kan fördriva det onda, och det är Jesus, Guds son, som vunnit försoning för oss alla.

Inför honom flyr satan, och likt ett alltför spänt gummiband rätas ryggen upp.

Det var inte scolios, inte heller psykos. Det var en andlig kamp utan dess like. 

Jesus, vår Befriare!

Guds rike landade i denna synagoga!

Guds rike kommer till var och en som tar emot honom!

Men reaktionerna blev tudelade:

DESSA ORD KOM ALLA HANS MOTSTÅNDARE ATT SKÄMMAS,

MEN FOLKET GLADDE SIG ÖVER ALLT DET UNDERBARA SOM JESUS GJORDE.

Lukas 13:17.

De laglärda skämdes och folket jublade.

Och kvinnan då?

Lukas säger inget mer om henne.

Gick hon hem som slängde sina Tarotkort? Grävde hon ned kristallerna? Vet inte. Det är ju jag som fantiserar för att fundera på vem hon var bakom sin krokiga rygg. Var hon omtyckt? Avskydd? Satkärring? Eller bara naivt snäll och insmickrande?

Hennes reaktion är en stark glädje:

GENAST KUNDE HON RÄTA PÅ SIG, OCH HON PRISADE GUD.

Lukas 13:13.

Kaktusen blommar! Halleluja!

Den som är bunden av satan kan inte lovprisa Herren.

Men jag har varit med om en händelse där en person, som plågats av en demon, bad om hjälp att bli befriad.

Vi tog fram en Bibel och ett kors, vi bad om syndernas förlåtelse och gjorde oss redo för Jesus och hans ingripande.

Personen fick ta emot Jesus i sitt hjärta, och plötsligt brast han ut i ett befriat skratt!

- Vad händer? Tyngden är borta! Det lättar!

Han förstod att i frälsningen hade han fått det starkaste vapnet mot ondskan som finns: Guds eget Ord och Lovsången. Så han sjöng, och sjöng... och jag också!!

Vilket jubel i himmelen och på jorden!

Så tänker jag mig även att den numer rak-ryggade kvinnan gjorde. Hon prisade Herren på ett sätt som fick hela gudstjänsten att uppfylla sitt syfte:

Guds rike hade landat.

Syndernas förlåtelse och total befrielse!

Sen kommer liknelsen om senapskornet och surdegen. 

Den går inte att förstå om man har hoppat över detta läkedomsunder.

Den krokryggiga kvinnan var som ett enda ensamt senapskorn, men när det faller i jorden växer det upp, sprider sig och blir större, och fåglar kan bygga bo där. 

Fåglarna kanske var "häxans" tidigare klienter som besökte henne igen, men nu fann Kristus i hennes hjärta?

De drogs till den rena kärleken som är befrielse, inte bundenhet.

Vi pilgrimsvandrar genom de danska senapsfälten.

Så, sakta men säkert knådas Guds rike in i oss, och påverkar långt mer än vi kan ana.

GUDS RIKE ÄR SOM EN SURDEG SOM EN KVINNA ARBETAR IN I TRE MÅTT MJÖL; TILL SLUT BLIR ALLTSAMMANS SYRAT.

Lukas 13:20.

Här skulle detta inlägg kunna vara slut. Men det är det inte. Kvinnan blev även en symbol för hela Israel.

Det genomsyrade brödet.

Min favoritteolog, prästen och professorn Tom Wright i Skottland, ger mig återigen en betydelsefull infallsvinkel. Han skriver:

"Det Jesus gör för den stackars kvinnan är det han längtar efter att få göra för Israel i sin helhet.

Fienden som binder har haft makten över Israel i alla dessa år, och Jesu budskap om Guds rike är det enda som kan befria landet.

Men Israels krav på alltför snäv och strikt tillämpning av sabbatslagen hindrar det från att ske.

Om inte Guds rike botar henne, finns det inget hopp (sid 239)."

Tom Wright Lukaskommentar, Marcus förlag.

Tom Wright menar att:

"Israel är lika krokryggig som denna kvinna, oförmögen att räta på sig. Messias, Jesus är den som kan förlösa folket från sina bojor till ett kommande stort sabbatsfirande, och då måste Jesus fortsätta sin vandring mot Jerusalem, och korset..." (sid 240).

Hm, jag tänker att i synagogan läses ju Psaltartexterna, bland annat denna:

GUD HÅLLER SINA LÖFTEN, KÄRLEKSFULL I ALLT HAN GÖR.

HERREN STÖDER DEM SOM VACKLAR,

HAN RÄTAR KRÖKTA RYGGAR.

Psaltaren 145:13-14.

Hade de skriftlärda i synagogan alldeles glömt bort detta?

Ruiner efter en synagoga i Ketsrin, Israel.

Måtte inte vi i Sverige vara lika krokryggade.

Nu avslutar jag med en bön

Käre himmelske Fader, 

Du som uppehåller alla dem som är på väg att falla och upprättar alla nedböjda,

- förlåt oss allt det som gör oss krokiga och förstörda i sinne, själ och hjärta.

Hjälp varje människa - och nation - som är infiltrerad av det onda, att nå befrielsen genom din försoning på korset.

Bevara Israel från att idag vara böjd mot marken, utan att kunna se räddningen hos Dig.

Beskydda dem från anfall. Låt din fred - SHALOM - komma till dem och alla deras grannar.

Tack för det jubel som bryter ut i himmelen när Ditt rike landar i våra hjärtan, en och en...!

Amen!

Tomaten rätas upp.

Rakryggade hälsningar från Helene Sture Senapsfelt,

- som fotograferade kaktusar i Terebintdalen där David mötte Goliat, 

- och bördiga senapsfält i Danmark, Nyord, på en pilgrimsvandring.

DOLLY PARTONS JACKA och JOSEF

Dolly Parton sjunger "Coat of many Colours" 1971.

Den 25 augusti 2026 lämnade Dolly Parton det jordiska livet.

Under veckan som gått har mängder av artiklar skrivits för att hylla denna countrydrottning. 

Plötsligt vill alla "känna" henne och alla har någon slags relation till henne, säger de.

Men så var det inte under hennes levnad. En storbystad glad blondin var inget man ville förknippas med...

Nu är det annorlunda.

Och plötsligt kan man läsa om hennes fattiga uppväxt där den kristna tron var självklar. 

Tron formade henne och var ett skydd mot alla som i karriären ville "äga" henne. 

Den kristna givmildheten visade hon gång på gång då hon donerade stora summor pengar till läsprojekt, medicinsk forskning och till utsatta människor.

Dolly Parton, foto från TIME.

Med detta som inledning vill jag skriva om hennes första jacka, ihopsydd av lappar av olika kulörer.

Det finns paralleller till Jakobs nästyngste son Josef, och även till profeten Jeremia.

Dolly Parton växte upp bland 12 syskon i en liten stuga i Smokey Mountains.

Hennes fromma moder gjorde allt för att hålla fattigdomen borta, medan pappan - en analfabetisk arrendebonde - skämdes för sin förnedrande oförmåga att inte kunna läsa.

Flickan Dolly var glad för sin färgglada jacka, men när hon kom till skolan blev hon retad. Dock gav hon inte igen, hon visste att de andra barnen var lika fattiga som hon.

Kanske inte en jeansjacka...

Hennes mamma välsignade den hopsydda jackan genom att berätta om Josef i Gamla Testamentet. 

1 Mosebok kapitel 37 berättar om hur pappa Jakob hade ett extra gott öga till denne sin elfte son.

JAKOB LÄT GÖRA ÅT JOSEF EN HELLÅNG LIVKLÄDNAD.

DÅ NU HANS ÄLDRE BRÖDER SÅG ATT DERAS FADER HADE HONOM KÄRARE ÄN ALLA HANS BRÖDER, BLEV DE HATISKA MOT HONOM OCH KUNDE INTE TALA VÄNLIGT TILL HONOM.

1 Mos 37:3-4

Dolly Parton kände till hela bibelberättelsen och tog djupt intryck av den. Hon lät sig inte slås ned, inte heller vara bitter.

Enastående vackra färger.

För Josef gick det illa. De äldre bröderna kom på att de kunde slänga honom i en brunn (utan vatten), ta hans vackra livklädnad, riva sönder den och smeta in den med djurblod. Sedan visade de den blodiga långrocken för Jakob, som blev helt olycklig. 

Därefter drog de upp Josef ur brunnen och sålde honom till Ismaels ättlingar, som band fast honom på en kamel och drog till Egypten. 

Resten av händelsen är enastående i sin dramatik, där Gud vänder ett mänskoöde till att bli till stor välsignelse och livräddning för de ondsinta bröderna, och för hela Israels folk, när hungersnöden drabbade dem.

Josef slängs i brunnen.

En annan person som slängdes i en brunn kunde vi idag få höra om i söndagens gudstjänst (13:e sönd efter Tref, "Medmänniskan").

Det är profeten Jeremia som blivit kastad i en brunn. En hovman som befann sig i kungapalatset - nubiern Eved-Melek - försvarade honom och vädjade till kungen:

MIN HERRE OCH KONUNG, DET SOM DESSA ÄN HAR GJORT MOT PROFETEN JEREMIA ÄR ETT SVÅRT BROTT. HAN KOMMER ATT SVÄLTA IHJÄL I BRUNNEN, DET FINNS JU INTE LÄNGRE NÅGOT BRÖD I STADEN. 

Jeremia 38:7-13.

Eved-Melek tog med sig tre män till klädkammaren i palatsets förråd. Där hämtade de trasor av gamla utslitna kläder...

... precis som Dolly Partons mamma gjorde...

... och firande ned tygtrasorna till Jeremia i brunnen med rep.

HAN ROPADE OCH SADE:

- LÄGG KLÄDTRASORNA I ARMHÅLORNA, UNDER REPEN!

JEREMIA GJORDE SÅ OCH DE DROG UPP HONOM.

Jeremia 38:13.

Räddningsattribut; tygtrasor och rep.

Dolly, Josef och Jeremia. 

Alla tre hade någon form av färggranna lappar, hopsydda trasor eller vacker livklädnad.

Två av dem hamnade i en brunn, två växte upp i en stor syskonskara med 12 barn, och alla tre fick bli till välsignelse till andra. 

Dolly gick från trasor till glitter och glamour, där modemagasinet ELLE ofta gjorde reportage om hennes fantastiska artistkläder.

Josef gick från såld slav till att bli Faraos högra hand i Egypten, tack vare sin vishet och goda förstånd.

Farao satte sin egen ring på Josefs hand, lät kläda honom i fint linne och hängde en gyllene kedja om hans hals (läs mer i 1 Mos 41:41).

Jeremias kläder vet vi inget om. Han kämpade med att förkunna Herrens ord under både det assyriska väldet och det babylonska. Hans klagovisor handlar om templets fall och Jerusalems erövring.

Inget glitter eller glamour där inte!

Glitter och strass.

Dolly Parton blev 80 år, älskad, respekterad och kallad för USA's "nationalskatt"!

Hennes förmåga att skriva texter och melodier tycks hämta djup näring ur den bibliska myllan, och ur livets egen hårdhet.

Min slutsats är denna:

- att aldrig förakta sitt fattiga förflutna,

- att inte tala illa om utsattheten,

- att vara vänlig mot alla, fattig som rik,

- och i botten ha en Gudstro som bär igenom både föraktfullt nedkastande i brunnar och hoppfullt uppdragande ur densamma!

När lappar blir mode...

Lappade hälsningar från Helene Sture Partonfelt,

- countrydiggande bibelbloggare.

VILA I FRID, Dolly Parton!