UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

onsdag 19 februari 2020

LOMHÖRD PÅ DÖVÖRAT

Bänk 53 för lomhörda.


Att slå dövörat till. Att inte vilja höra.
Att vara lomhörd med nedsatt hörsel och inte höra vad andra säger. Då hamnar vi utanför andras kommunikation med oss.

- Vad säger du? Tala högre!
- Har du hörapparaten i?
- Vaa?? Jag hör inte.

Det är de fysiska ljuden. Men hur är det med insidan, med vår andliga hörsel? Kan en döv höra Guds röst?

Hör, du som har öron!


Ibland funderar jag på vilket av våra fem sinnen jag skulle kunna tänkas vara utan. Vilket är värst att förlora - synen, hörseln, lukten, smaken eller känseln?

Under två månader har jag varit hårt ansatt av ett virus, som jagat runt i hela huvudet.
Det satte sig först på stämbanden så jag knappt kunde prata. En besvärlig hosta djupt ned i bröstet har varit mycket dryg. Viruset kröp in i bihålorna, i två omgångar, och växte till öroninflammation med förlorat lukt- och smaksinne. Det har slagit lock för ena örat...

- Vad säger du? Jag hör inte. Om maten var god? Ingen aning, jag känner inget, bara tuggar...

Host och krax.

Men känselsinnet är intakt. Kärleksfulla kramar har ändå fått mig att känna mig levande. Tack Gud för hudens förmåga att kommunicera - just nu är det det viktigaste, känns det som. Och jag kan se när människor är snälla.

I Kalmar domkyrka finns tydliga angivelser till folk. Inskruvat i bänkarna vet de lomhörda var de ska sitta och domkapitlet vet var de ska sitta. Dock inget om var luktlösa och känslokalla skall sitta…

Det handlar om att höra Guds ord, och att i bibelordet höra Guds röst. Och att vilja följa det.

Vad hör domkapitlet?


Denna vecka läser vi texter från Reformationssöndagen, eller Sexagesima = 60 dagar före påsk - med rubriken "Det levande Ordet".

Guds ord är inget prat, inget mellansnack mellan akterna eller mingelmeningar vid kaffeborden.
Nej, Guds ord är ett verb.

Gud talar, och det händer.

Jesus är Guds Ord förkroppsligat. Jesus talar, och det händer. Han gör vatten till vin, han läker sjuka och mättar hungriga.
Men hans anspråk är så höga att många som lyssnar till honom inte står ut. Jesus talar om sig själv i dessa ordalag:

OM NI INTE ÄTER MÄNNISKOSONENS KÖTT OCH DRICKER HANS BLOD, ÄGER NI INTE LIVET.
Johannes kap 6:52-59.

Altaret i Kalmar Domkyrka.


Jesus försöker få dem att förstå att han är "mannat från himlen", men mer än så, för den som äter av honom skall inte dö, utan leva i evighet.
Detta är verkligen förskräckligt svårt att förstå. Här tycks inga av våra fem sinnen vara till hjälp.

Illvilliga bibelläsare anklagar oss för att vara kannibaler... fast ingen har tuggat på Jesus, eller någon annan...

Förmågan att förstå liknelser tillhör hjärtat.

Vi kan i efterhand förstå att han föregår nattvardens instiftande, då han tog ett bröd och sa:
- Detta är min kropp.
Och sedan bägaren med vid:
- Detta är mitt blod.

Det är genialt att instifta en måltid som får vara bärare av hela Guds utgivande kärlek!
En enkel bit bröd, en liten klunk vin - och detta välsignas med hans ord och blir då fyllt av hans närvaro!

Närvaro.


Men, lärjungarna stod inte ut med att lyssna på honom. Slog de dövörat till?

MÅNGA AV JESU LÄRJUNGAR SOM HÖRDE HONOM TALA, SADE:
- DET ÄR OUTHÄRDLIGT DET HAN SÄGER. VEM STÅR UT MED ATT HÖRA PÅ HONOM?

JESUS, SOM GENAST FÖRSTOD ATT LÄRJUNGARNA FÖRARGADE SIG ÖVER HANS ORD, SADE TILL DEM:
- FÅR DET HÄR ER ATT VACKLA?
Joh 6:60.

- Hur blir det då om ni får se Människosonen stiga upp dit där han var förut?

Det är lätt att önska sig mirakler och få se märkvärdiga saker. Men klarar vi av det? Hur hanterar vi underverk, vi som oftast bortförklarar allt? Detta vet Jesus. Han försöker vänja dem, steg för steg, vid allt det som ligger framför...

Jesus pratar med oss...


Och sedan kommer ett svar på det här med alla våra kroppsliga sinnen. Jesus säger:

DET ÄR ANDEN SOM GER LIV. KÖTTET ÄR TILL INGEN HJÄLP.

DE ORD JAG TALAR TILL ER ÄR ANDE OCH LIV.

MEN DET ÄR NÅGRA AV ER SOM INTE TROR.
Joh 6:63.

Att förstå Guds ord kan vi bara göra med hjälp av Guds egen Ande.

Om vårt hjärta är tomt, då hjälper det inte att "vända sig inåt". Där finns inget, utom ouppklarade fel och brister.
Vad ska vi då göra?

Jo, vi får be att Guds Ande skall komma till oss.
Jag tar hjälp av St Patricks bön:

   HERRE, VAR MED OSS DENNA DAG:

   INOM OSS, FÖR ATT RENA OSS.
   OVANFÖR OSS, FÖR ATT DRA UPP OSS.

   UNDER OSS, FÖR ATT STÖDJA OSS.
   FRAMFÖR OSS, FÖR ATT LEDA OSS.

   BAKOM OSS, FÖR ATT AVSKÄRMA OSS.
   RUNTOM OSS, FÖR ATT SKYDDA OSS.
   AMEN.

Syn, bortom synen.


Ibland talas det om att kroppens vänstra sida representerar känslorna, och att den högra sidan representerar intellektet.

När öroninflammationen var som värst, var det lock för vänster öra. Var känslorna blockerade för Guds vilja?
Sedan flyttade sig "locket" och hoppade över till höger öra. Var det intellektet som då inte ville höra vad Gud ville säga?

Hur ska Herren göra för att bryta igenom våra försvar?

Oavsett om vi sitter på bänken för lomhörda, domkapitel, känslokalla eller smaklösa, så vill Gud tala till oss på det språk vi förstår.
Och var och en får ställa sig frågan vad det är vi är rädda för att höra?

- Jag kallar dig... vidare... till...

Guds ständiga rörelse.
 

Avslutningsvis är här en länk till TV-gudstjänsten förra söndagen, där den döve prästen predikade. Församlingen i Härnösand har gett oss mycket fina gudstjänster.
Programmet tas bort om några veckor, så titta nu medan det går.

https://www.svtplay.se/video/25596488/gudstjanst/gudstjanst-avsnitt-9-4?start=auto&fbclid=IwAR2_shDZj8J3pjCoom5uTKFPxEenEaW6Smvu7QaxnwJ3RWneqO-ve76NdVg


Lomhörda hälsningar från en som inte längre slår dövörat till.

Helene Sture Öronfelt,

- som letar efter rätt nummer sin kyrkbänk.


Hörande.



lördag 15 februari 2020

ANDLIGA SÅNGER 2 Sölvesborg, Tro & Tvivel

Radio Sölvesborg, 92,0.


Här kommer det andra programmet i serien "Andliga sånger" från Sölvesborgs närradio, 92,0 MHz.
Egentligen är det nr 3, men det allra första var med jultema, och det har jag inte publicerat.

Nu ska du få lyssna till musik och reflektioner kring Tro & Tvivel.

Det är lätt att känna sig utanför när troende kristna sjunger jublande glada sånger. Är de verkligen så starka i tron? Får inte tvivlet plats någonstans?
Jo, det gör det.

Följ med nu på en musikalisk resa! Jag önskar dig goda 59 minuter, i Guds välsignelse.
Klicka på länken:






Tro & Tvivel.



                       MUSIKLISTA.

SIGNATUR: Gudslängtan, Erik Tilling - Det sjunger i själen.

FRÄLSNINGSARMÉN: Stonefunkers - Ovan där, och Stefan Sundström & Carl-Einar Häckner sjunger Barnatro.

DONALD HUMMEL: Som en bro över mörka vatten, och Håll mitt hjärta.

ROLAND UTBULT: Jag kan ej tvivla.

ULF CHRISTIANSSON: Löftena kunna ej svika, och Hos Jesus.

EFS, Ängelholm; FALLER MOT DIG: Förbarma dig.

ANDAKT: Jag spelar på min Melodika, som är en slags "mun-blåsar-orgel": Jag skulle gärna vilja tro att någon har mig kär - psalm 219.

VADSTENA - Torsten Holmberg på Klosterkyrkans mäktiga orgel - Dejlig är jorden.



Tillgivna hälsningar; Helene F S

- med gästande ljudtekniker Jörgen Hjärtenflo,
- samt närradioproducent Bosse Ohlsson.







fredag 14 februari 2020

TRE SORTERS KÄRLEK

Alla hjärtans Dag.


Det är Alla Hjärtans Dag och vi översvämmar varandra med godhet, tulpaner och hjärtformad choklad.
Det är vackert.

Sverige, med sitt Amerika-komplex, importerar gärna högtider från andra sidan havet.
Halloween på hösten och Alla Hjärtans Dag på vårvintern.

Ingen vet riktigt varför...

Men alla näringsidkare driver på, och så länge det går att göra affärer på högtiderna så får det genomslagskraft. Nu ska inte jag sitta här och sura, men jag vill alltid söka mig till källorna.

Vem var Valentin som enligt katolsk helgonkalender dog martyrdöden den 14 februari år 270 e Kr?
Vår evangeliskt-lutherska kristenhet firar ju inte helgon, men även vi läser i kyrkohistorien om den grymme kejsaren Claudius, som förföljde de kristna. Det får vi fördjupa oss i en annan gång, för detta inläggs ärende handlar om tre sorters kärlek.

Flera sorters kärlek.


Inte godhet, blommor och choklad, utan om detta:

FILOS. EROS och AGAPE.

Dessa tre grekiska ord för kärlek hjälper oss att se kärlekens treenighet, och att den har tre riktningar. Minst.

Filos är vänskapens kärlek som vi kan ha till många människor.
Eros är den sexuella gemenskapen som får omfamnas av trohet och kärlek.
Agape är Guds kärlek, den andliga kärleken som frälser en människa ur synd och skam.

Valentin tvingades ge sitt liv på grund av agape - sin kärlek till Gud. Han ville inte överge gemenskapen med Kristus. Mer än så vet vi inte om honom.

Verktygschoklad.


Men denna hjärtliga dag kan också bli väldigt smärtsam för den som är ensam, och lever i ofrivilligt enmanshushåll.
Ensam - utan pålitliga vänner.
Ensam - utan en famn att krypa upp i och ingen att dela kroppens lust med.
Ensam - utan en tro på Gud.

- Ta bort era blommor och chokladaskar! Jag vill inte se alla röda hjärtan dingla på facebook och allt smilande på instagram!

Till dig vill jag dela några ärliga ord från kärlekens mörka baksida.
Jag har tagit fram några diktböcker från Bra Böckers Lyrik ur min bokhylla.

Sjömannen, lagermästaren och socionomen Stig Johansson skriver i "Den kapsejsade himlen":

Den kapsejsade himlen.


DE ÄLSKADE VARANDRA UNDER ALMSJUKA ALMAR.
DET VILL SÄGA, HAN ÄLSKADE INTE HENNE
OCH HON ÄLSKADE INTE HONOM.
DE ENADES OM FÖLJANDE UTTALANDE:
- MEN ÄNDÅ VAR DET NÄSTAN SOM ATT LEVA.
(sid 36),

DE FRÖS MIG UTE.
NU BÄR ISEN MITT HJÄRTA.
(sid 72).

EN OBESVARAD KÄRLEK STÅR OCH SKÄLLER
HUNSAD AV SKUGGAN
FRÅN EN SOLKATT.
EKOT HUKAR UNDER TRAPPAN.
(sid 67).

LÖRDAGSKVÄLL.
EFTER DET RUTINMÄSSIGA SAMLAGET
SATT VI I SOFFAN.
UTANFÖR RINGDES TILL HELGSMÅL.
(sid 39).

FÖRLUSTEN.
ALLA DESSA DAGAR SOM KOM OCH GICK,
INTE VISSTE JAG ATT DE VAR LIVET.
(sid 50).

Eeva Kilpi.


Finländska Eeva Kilpi menar att kärleken inte bara tillhör de vackra.
Ur diktsamlingen "Sånger om kärlek" (1984) hämtar jag följande:

DIN DOFT I MIG I MÅNGA DAGAR.
I MÅNGA DAGAR ÄLSKAR JAG MIG SJÄLV.
(sid 34).

SÄG TILL OM JAG STÖR, SA HAN
NÄR HAN KLEV IN
SÅ GÅR JAG MED DETSAMMA.

DU INTE BARA STÖR, SVARADE JAG,
DU RUBBAR HELA MIN EXISTENS.
VÄLKOMMEN.
(sid 21).

NÄR DU GÅTT
BETRAKTAR JAG SPÅREN EFTER DIG,
DE LYCKLIGA RYNKORNA KRING MINA ÖGON.
(sid 40).

Kärleken. Överallt. Ett kraftskåp!


KUNDE MAN FÅ KNULLA FÖR EN HUNDRING? SA HAN TILL MIG VID BUSSHÅLLPLATSEN KLOCKAN 00.42.
FÖRST SKAKADE JAG PÅ HUVUDET, MEN SA SEN:
INTE FÖR PENGAR,
MEN OM DU DAMMSUGER OCH DISKAR.
DÅ VÄGRADE HAN I SIN TUR
OCH VÄNDE SIG NEDSLAGEN BORT OCH GICK.
(sid 50).

OCH EN VACKER DAG
KRYPER VI IHOP HOS VARANDRA.
ETT LÅS KNÄPPER TILL, OCH VI KOMMER ALDRIG MERA LOSS.
DINA FÖRSLITNA LEDER INSNÄRJDA I MIN GIKT,
MITT MAGSÅR INTILL DITT HJÄRTFEL,
OCH MIN REUMATISM EMOT DITT RYGGSKOTT.
ALDRIG SKOLA VI SKILJAS, ACK NEJ.
(sid 13).

Louise Cora.


Louise Cora passar inte in någonstans. Namnet är dessutom inte hennes. Hon ville aldrig ha några djupare relationer, inte bli låst. Men hon var fascinerad av män, och uniformer och ville bli älskad.
Hur går det ihop?
Det går inte ihop! utropar hon. Ingenting stämmer.

Jag citerar ur hennes diktsamling "Älska mig något" 1985.

JAG GAV DIG SMÅ MINNEN
OCH STICKADE IN FRID I DINA GRÖNA SOCKOR.
VILLE ATT DU SKULLE KÄNNA ATT DET VAR EN HÄLSNING FRÅN MIG.
DÅ VAR DET FORTFARANDE VINTERKALLT PÅ DITT GOLV.
(sid 55).

SÅ LÄGG DIG I MITT MJUKA
JAG SKALL VAGGA DIG TILL SÖMNS
SKÖNA DRÖMMAR SKALL JAG GE DIG.
FRÅN BERGETS TOPP SKALL DU FALLA ÖVER MIN MJUKA BARM.
(sid 49).

Louise Cora säger:

- Det är inte det sexuella som attraherar mig, det är spänningen. Mellan mannen och kvinnan.
Ofta förstörs den av sex.
Det kan vara trevligt, men jag är inte så fascinerad av det. Istället - bara en rörelse, en blick, det är spännande!

VI SÄGER INTE SÅ MYCKET TILL VARANDRA LÄNGRE,
GREPPEN HAR HÅRDNAT AV AGGRESSIVITETEN
NÄR VI HÅLLER OM VARANDRAS KROPPAR.
VI VILL BÅDA BORT.
MEN VI KAN INTE.
VÄGRAR.
ÄR DET AVSMAK SOM TECKNAR VÅRA RÖRELSER?
NEJ, LÄNGTAN EFTER BEFRIELSEN,
DEN SOM GÖR OSS SÅ TRÖTTA.
(sid 15).

Kärlek i sämsta förutsättningarna.


Bengt Johansson, Eeva Kilpi och Louise Cora - tack för era ord!
Hjärtat - det ömtåliga - behöver få sin sårbarhet beskriven. Då är vi inte så ensamma.

Filos, eros och agape.

Tre sorters kärlek.

Vi behöver dem, alla tre! Utan sammanblandning och förvillelse.

Nu avslutar vi detta inlägg med Höga Visan. Kung Salomo diktade om drottningen av Saba, vilket i överförd betydelse även kan ses som Guds kärlek till sitt folk.

Regnfuktig kärlek.


KYSSAR MÅ HAN GE MIG
KYSSAR AV SIN MUN,
TY DIN KÄRLEK ÄR MER LJUV ÄN VIN.
(Hv 1:1)

ÄT, NI KÄRA
OCH DRICK!
JA, BERUSA ER AV KÄRLEK!
(Hv 5:1)

VAKNA UPP, DU NORDANVIND
OCH KOM, DU SUNNANVIND,
BLÅS GENOM MIN LUSTGÅRD,
LÅT DESS VÄLLUKT STRÖMMA UT.
MÅ MIN VÄN KOMMA TILL SIN LUSTGÅRD OCH ÄTA DESS ÄDLA FRUKTER.
(Hv 4:16).

DITT SKÖTE ÄR EN RUNDAD SKÅL
MÅ VINET ALDRIG FATTAS DÄRI!
(Hv 7:2).

HANS VÄNSTRA ARM VILAR UNDER MITT HUVUD
OCH HANS HÖGRA OMFAMNAR MIG.
JAG BESVÄR ER, NI JERUSALEMS DÖTTRAR,

OROA INTE KÄRLEKEN!
STÖR DEN INTE, FÖRRÄN DEN SJÄLV SÅ VILL.
(Hv 8:3).



Käre himmelske Fader,
Tack för att Ditt väsen är kärlek.
Du som från din himmel skådar ned till varje vandrare på jorden,

- kan Du styrka den som vandrar kärlekslös och törstande?
- kan Du uppmuntra den som är blyg och försagd?
- kan Du med Din kärlek föra den vilsegångne tillbaka till varma människor, som visar respekt?

Du som vid tidens ände skall komma åter för att döma var och en:
- kan Du upprätta den som blivit sårad och utnyttjad?
- kan Du döma den som förtryckt och missbrukat relationer?
- kan Du göra ännu ett mirakel - min själ vacker?

Kristus, låt saligheten få komma. Amen.


Hjärtinnerliga hälsningar från en alldeles vanlig människa, som levt igenom många av livets fasor. Nej, faser, skulle det stå. Filos. Eros och agape.

Helene Sture Chokladfelt.

Smält stearin-hjärta.

torsdag 13 februari 2020

CURLING-GUDEN

Sopa rent. Curla fram.


- Snälla Gud, kan du sopa rent framför min dörr? Kan du göra så att jag har mer flow i mitt liv? Gud, led mig på mina vägar...

Det finns ett samband mellan barnuppfostran och Gudsbild.
Om man inte söker Gud utanför sig själv, om man inte läser Bibeln eller går till kristna sammankomster, då är man utlämnad åt sitt eget tyckande för att förstå Gud.

Om den egna erfarenheten är att alla vuxna rättar sig efter mig och min vilja, från barndomen ända upp i tonåren, ja då är det lätt hänt att man överför den uppfattningen ett steg högre upp - på Gud själv.

Den uppfostran som bara utgår från barnets vilja, riskerar att köra i diket. Varje liten människa måste lära sig uppfatta andras önskemål och rätta sig även efter andras vilja. Det är ett stort misstag att låta barnet tro att det är världens centrum.
Det blir bort-curlade egoister, som i värsta fall blir odugliga i både arbetsliv och kamratkretsar.

Och Gudstron kan bli en avspegling av denna vrångbild:

- Gud, följ mig.

Eller som en konfirmand sa en gång:
- Jesus hade sina lärjungar... och jag har mina...!

Följ mig. Vem?


Tänk om lärjungarna hade varit så förvända att de efter ett tag skulle pressat Jesus och tvingat honom att utföra deras önskemål!?

- Du som är Guds son, visa det nu och gör det som vi säger! Visa lite tecken och under! Trolla. Gör magi! Följ oss och våra nycker.

Men det är inte så. Det är tvärtom.

PETRUS SADE:
- VI HAR JU LÄMNAT ALLT OCH FÖLJT DIG. HUR BLIR DET DÅ FÖR OSS?
Matteus 19:27.

Det var deras ansvar att vara uppmärksamma på vart Jesus gick, vad han gjorde och vad han sade. Det var inte så att Jesus tjatade på dem, som på en skolklass:

- Kan ni aldrig vara tysta och lyssna?!

Nej, det låg i deras eget intresse att vara följsamma och villiga att veta.

Jesus, vart går du?


Det påminner mig om när barnen var små och vi gick på marknad eller i stora affärer:

- Det är ert ansvar att hålla reda på oss! Du ska följa efter mamma, det är inte mamma som ska följa efter dig.
Eller.
- Ni ska följa efter pappa, det är inte pappa som ska springa efter er!

Curling-guden.

Vid närmare eftertanke så är det en mycket vacker pedagogik i det. Som föräldrar skall vi ge barnet mandat att följa oss, Vi skall hjälpa dem att ta ansvar att inte tappa bort oss!
Naturligtvis har vi ett öga på barnen, men du förstår säkert vad jag menar.

Låt Fadern leda dig. 


Gud ger oss ansvar att inte tappa bort Honom.

I veckans Psaltarpsalm ber vi:

    HERRE, LÄR MIG DINA VÄGAR,
     VISA MIG DINA STIGAR.
       LED MIG I DIN SANNING,
        DU SOM ÄR MIN GUD, MIN RÄDDARE.
         Psaltaren 25:4

I curling-bönen är det tvärtom:

- Gud, lär dig mina vägar, visa mig mina stigar, led mig i min sanning, du som är min följeslagare...

Nu blir det tydligt hur fel detta är!
Och hur avslöjande vanlig curling-tron är... Aj aj aj.

Fokusbyte!

Det är Gud och Guds vilja som är i centrum, inte jag, inte människan.

Lämna företräde för Guds vilja.


I veckans evangelietext undrar Petrus hur det skall gå för dem som har lämnat hus och hem för att följa Jesus. Var det värt det? Hur blir det sedan, i himmelen?

VAR OCH EN SOM FÖR MITT NAMNS SKULL HAR LÄMNAT HUS ELLER BRÖDER ELLER SYSTRAR ELLER FAR ELLER MOR ELLER BARN ELLER ÅKRAR, SKALL FÅ HUNDRAFALT IGEN OCH ÄRVA EVIGT LIV.
Matt 19:29

Det handlar om nåd och tjänst.
Jesus kallar oss att följa honom genom livet. Och har ger oss ett underbart löfte:

- Att få hundrafalt igen!
- Och ärva evigt liv.

Hundrafalt!


Jag läser i tidningen Dagen vad Katrina Simonsson tänker kring denna text:

- Dessa löften från Jesus bär oss genom varje dag, hela livet. Han vill gång på gång påminna oss om allt det goda vi ännu inte kan se.

Som kristen i ett samhälle uppbyggt på löner, avtal, ordning och reda, ställs jag emellanåt inför utmaningen att våga släppa taget om min egen vilja. Jag behöver lämna åt sidan mina egna planer och alla lockande varor jag vill plocka med mig längs vägen.

- Ibland har jag tjänat Gud med inställningen att få lön i enlighet med det avtal som jag själv har bestämt...

Eller som barnen skriver i boken till Gud:
- Käre Gud, jag höll min del av avtalet. Var är cykeln?

Här är den!

Katrina Simonsson fortsätter:

- Den barnabönen har jag bett många gånger i hopp om att Gud skall följa efter mig, och öppna dörrar efter min vilja och mina planer.
Jag har känt besvikelsen krypa i hjärtat när jag inte fått den lön jag önskat.

- Men i stunder av besvikelse vill Gud komma till oss med sin kärlek och tröst. Precis som pappan som sa till sina vilsna barn:
- Följ efter pappa.

Guds nåd är större än all den lön vi någonsin kan tänka oss! Låt oss därför anta utmaningen som Jesus ger, att följa Honom även när priset är högt - att lämna allt.
Slut citat.

Guds vägar leder oss alltid rätt - även om vi måste gå genom eld och vatten.

Vad är Guds valuta?


Livet tuktar hårt den som är curling-troende. Det kan bli slag på slag, motgångar efter motgångar, bitterhet och besvikelser med ett enda stort vrål:
- Varför??

Varför går allt mig emot? Vad har jag gjort?!

Ingenting. Mer än att du har en fullständigt orealistisk inställning till livet.

Öppna dina ögon. Se dig omkring. Som det är.
Livet är på gott och ont. Skit händer. Hela tiden. Livet är ineffektivt, fult och tråkigt många gånger.
Så är det för oss alla.

Ingen av oss har garanti för att tillvaron skall vara felfri utan missräkningar eller avbrott.
Detta är den svåraste livsläxan att lära.
Och den svåraste bönen att bedja är:

- SKE DIN VILJA...

Nej! Jo.


En som blev hårt tillrättavisad av livet är kung David. Gud själv utsatte honom för prövningar som gjorde att han skulle lära sig bli ödmjuk. Det tog tid för honom - mjuk inför sitt öde. Men till slut kunde han be med mjuka ord:

HERRE, KOM IHÅG DIN BARMHÄRTIGHET, DEN GODHET SOM DU ALLTID HAR VISAT.

GLÖM BORT MIN UNGDOMS SYNDER, ALLT JAG BRUTIT.
TÄNK PÅ MIG I DIN TROFASTHET, HERRE, DU SOM ÄR GOD.
Psaltaren 25:7.

Gud sopar inte rent framför våra curling-klot. Gud fixar inte "flow" i livet hur mycket vi än önsketänker oss det.
Inte heller leder Gud oss på våra vägar... Det gäller att kunna sin språk-teologi och skilja mellan "min" och "din"...

Men Gud leder oss mycket gärna på sin väg!

- Herre, led mig på din väg.

Herre, visa mig Din väg.


Individen ingår alltid i ett kollektiv. Den kristna, världsvida familjen är en sådan stor och god gemenskap.
Jag avslutar detta inlägg med en bön av teologen Gustav Wingren, som ofta kom till den kristna studentgruppen LuKriss i Lund.
Hans bön finner du längst bak i psalmboken - Den dagliga andakten - som nr 37:

"Hjälp mig att ta emot livets ofrånkomliga växlingar, så som jag tar emot solsken och regn, dag och natt.
Låt mig lugnt acceptera erfarenheten att jag inte är världens centrum, utan en bland många, ett av de tusentals vetekorn som skall falla i jorden och dö.

Du ensam vet när tiden för skörd är inne. Låt min uppgift då vara fullgjord.
O Gud, välsigna mig så att mitt liv bär frukt. Dig vare ära i evighet. Amen."

Vill bära frukt.


Bortsopade hälsningar från

Helene Sture Curlingfelt, som ofta ber heliga Birgittas bön:

- Visa mig Herre, Din väg, och gör mig villig att vandra den,
- och som fotograferade på den tiden det var vinter och snö, det vill säga förra året...!






onsdag 12 februari 2020

JAG ÄLSKAR INTE DIG

Att kunna tala sant.


Språket har hårdnat. Att kommunicera utan att se varandra släpper lös nättrollen i oss.
Det finns ingen hejd på hur fula i mun människor kan vara, som styrs av hat och hämndbegär.

Värst är det när grova ord letar sig ned i åldrarna. Det måste bli en nolltolerans mot respektlösa okvädningsord.

Men hur gör vi när vi verkligen behöver uttrycka det som är fel?
Vilka ord skall vi använda då?
Hur beskriver man konflikter, mobbing och ondska om alla negativa ord tas bort?

Jag läser en god krönika om "Att inte älska" - hur vi i Sverige enkelt tror oss kunna sudda ut hatet genom att putsa bort de hårdaste kanterna av språket.
Mattias Nilsson delar sin reflektion i Sydöstran den 5 febr 2020, och tar exempel från förskolan.

Tack för god reflektion.


Välvilliga pedagoger lär barnen att inte använda ord som "hatar". Världen har nog av hat. Det låter ju bra. Men.
Så vad säger flickan när pojken drar henne i jackan på skolgården?
- Jag hatar dig! skriker hon, släpp mig!

Nä nä nä... stopp stopp...
Barnen skall använda sig av den betydligt finare formuleringen. Hon skall lära sig säga:

- Jag älskar inte när du drar mig i jackan...

På detta sätt låter allting mycket trevligare och ger en känsla av lugn, frid och harmoni, skriver Mattias Nilsson, och uttrycker stor tveksamhet till denna missriktade välvilja.

Du är fin. Inte!!



Och jag tänker: Vad har de goda förskolepedagogerna uppnått med detta?

Jo, de lär barnen att ljuga.
De visar att det är farligt att kalla det negativa vid sitt rätta namn...

I min närhet har jag underbara barn som recenserar allt och alla med just detta uttryck:
- Jag älskar inte dig...

Jaha.. Nähä...? Vad menas? Vad har nu hänt? Det blir en icke-information som inte förmedlar något av det som hänt.
Säg hellre:
- Jag tycker inte om när du har den rösten... Eller: Jag blir ledsen när du...

Då blir det konkret och ärligt. Jag vill inte höra:

- Jag älskar inte dig...

Dubbla budskap. Falskhet.


Detta är ännu en avart av det så kallade Positiva Tänkandet, menar jag.
Man ska dra till sig hälsa och rikedom. Man ska affirmera fina vänner och styrka. Allt sitter i det egna tänkandes kraft.
Du skapar ditt eget liv! Ja, du är liksom gud över tillvaron - allt enligt Lagen om Attraktion.

Passa dig noga för att tala om orättvisor, dåligt väder, ont i knäna, skogsskövling, dumma chefer eller taskig ekonomi - för då drar du det till dig!!
Det blir till slut en tung börda av prestation, där du inte får vara sann mot det du verkligen känner.

- Jag är arg, förbannad, sur och trött!! Jag står inte ut med dessa orättvisor och lögner! Jag protesterar mot exploateringsplanerna att fälla ännu en bokskog...

Nä nä nä... nu tar vi det lugnt! Säg hellre:

- Jag älskar inte kalhyggen, smärta och dumheter.

Nej förresten, det är för svagt. Det kan ju locka till sig det onda eftersom "universum" inte förstår ordet "inte". Nu tar om det. Säg så här:

- Jag kommer att bli glad och pigg, jag kommer att få uppleva rättvisa och sanning. Allt är bra. Allt gott kommer till mig. Andas djupt. Vänta.

Aldrig i livet!
Detta förnekande av livets svårigheter blir i längden till en livslögn. Vi måste agera. Protestera. Vara aktiva mot ondskan. Om jag bara ska sitta och affirmera fram hälsa, rikedom och gröna skogar, så kommer kommunen att ha fällt halva bokskogen innan jag blinkat...

- Jag älskar inte kommunen.

Färre. Och sämre.


Denna attityd, som kommer från New Age, börjar bli en mental smitta i hela vårt samhälle.

Mattias Nilsson undrar hur våra ministrar ska tala om de svårigheter vi ser i vårt land:
- Ska Ulf Kristersson säga "Jag älskar inte gängkriminaliteten"?
- Ska Isabella Lövin drämma till med "Jag älskar inte kärnkraften?"

Detta är inte hypotetiskt. Här om dagen yttrade sig inrikesministern Mikael Damberg om de ungdomar som gör sadistiska hatbrott och urinerar sina offer i munnen, att:
- De känner hopplöshet... och att de inte hör hemma i samhället.

Snälla nån...!!

Är det så en förtroendevald ledare skall yttra sig när förnedringen håller på att slå sönder vårt samhälle?? Har han också gått på dagis och lärt sig att inte värdera eller nämna saker vid sitt rätta namn?? Detta är mycket allvarligt.

Det finns något som heter fördömelse av ondskan. Det kan bara den göra som känner godhetens källa och har sin kompass inriktad på Guds helighet. Och Jesus säger att 'ditt ja skall vara ja och ditt nej skall vara nej' - inte dessa urvattnade "jasså..." !!

Jag älskar inte din mesighet.

Konsekvensen uteblev. 


När vi blir rädda för sanningen, då har ondskan börjat få fäste. Konsekvenser uteblir vid lagöverträdelser. Allt för få vågar stå upp för sin medmänniska. Vem läxar upp afghanerna vid stationen där de står och spottar omkring sig? Vem går emot svennarna som kör runt med sina bilar och bränner gummi?

Jag älskar inte spott. Inte bränt gummi heller. Jag hatar det!!

Vi ska inte agera ut all vår ilska. Men den måste uttryckas på något sätt.
Många gånger har jag läst de förtvivlade ropen från den förtryckte i Psaltarpsalmernas texter.

Kung David beskriver det onda så här:

JAG FÖRFÖLJDE MINA FIENDER OCH HANN UPP DEM.
JAG VÄNDE INTE FÖRRÄN JAG HADE FÖRINTAT DEM.
JAG KROSSADE DEM.
DE FÖRMÅDDE INTE RESA SIG, DE LÅG DÄR UNDER MINA FÖTTER.
DU RUSTADE MIG MED STYRKA FÖR STRIDEN...
Psaltaren 18:38.

Nu är vi långt ifrån alla räddhågsna "jasså" och "jag älskar inte mina fiender".
För mig är det alldeles nödvändigt att Guds ord rymmer människans mörker, precis som det är!
Inga omskrivningar eller försköningar, tack!

Vem ska förstå vem


Dock måste vi förstå även detta utifrån Skriftens egna villkor.
För det första är de fiender som beskrivs i Psaltaren alltid fiender till Gud och Guds kärlek.
För det andra lägger psalmisten alltid hämnden i Guds händer.
Herren säger:

MIN ÄR HÄMNDEN OCH VEDERGÄLLNINGEN, 
SPARAD TILL DEN TID DÅ DERAS FOT SKALL VACKLA.
5 Mosebok 32:35

- Jag älskar inte ert hat, säger Herren.

Nu blev det rätt!

Människan själv får inte utföra hämnden. Den tillhör inte oss.
Men vi måste få reagera på orättvisor, hat och konflikter - inte genom att förneka det onda med  positiva uttryck som förtränger mörkret in i själens dolda skrymslen - utan genom att kalla våldsbrott vid sitt rätta namn.
Och agera utifrån lagens sanning.

Psaltarens kraftfulla ord hjälper till att få spänningarna att släppa.

Hämnas inte själv!


Det är fullt tillåtet att be:

JA, DU GUD HAR UTFÖRT MIN RÄTT OCH MIN SAK,
DU SITTER PÅ DIN TRON SOM EN RÄTTFÄRDIG DOMARE.

DU HAR TILLRÄTTAVISAT HEDNINGARNA OCH FÖRGJORT DE OGUDAKTIGA. 
DERAS NAMN HAR DU UTPLÅNAT FÖR ALLTID...
Psaltaren 9:6.

Jag älskar inte de ogudaktiga...

Dietrich Bonhoeffer, tysk teolog som gav sitt liv i ett koncentrationsläger i Tyskland, skriver om Psaltarens texter:

"All den blodtörstiga och våldsamma hämnd som kung David ropar efter, blev också verkställd av Gud. Men det var inte syndarna eller psalmförfattarnas fiender som drabbades. Istället var det Jesus som fick bära Guds dom över synden.
När han gjorde det genom att dö vår död på korset, bad han samtidigt:

- Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.

Det gäller allt ifrån den "oskyldiga" jack-dragningen på skolgården, mobbing, orättvisor, oförståndiga chefer och maktfullkomliga politiker till sadistiska gäng, som sprider stinkande ondska omkring sig.

Pistol-palm.


Ett sunt Negativt Tänkande är alldeles nödvändigt då vi skall beskriva ondskan.
Men när det gäller att hitta lösningar - då ska vi ösa på med positivt tänkande i mängd!

Nu skall jag gå ut och rädda bokskogen.

Jag älskar alla trädkramare.

Jag älskar inte nättrollen. Jag haaatar dem!


Negativa hälsningar med en touch av lyckligt slut,
Helene Sture Nollfelt,

- som önskar nolltolerans mot föraktfullt språk, nolltolerans till rädsla för att beskriva sanningen och nolltolerans till hämnd.

Nolltolerans.






söndag 9 februari 2020

ANDLIGA SÅNGER 1 Närradio Sölvesborg

Närradio Sölvesborg.


Äntligen!
Här kommer första avsnittet av Andliga sånger från närradio Sölvesborg, 92.0 MHz.
En så liten räckvidd når bara en bit ned på Listerlandet... men med hjälp av bloggen kan du lyssna var du än befinner dig på jordklotet!

Vi har nu lyckats ladda upp den första ljudfilen och gör den tillgänglig här.
Programmet är 60 minuter.

Du kommer att få lyssna till andliga sånger med både välkända och nya melodier ur den kristna sångskatten.
Jag delar gärna med mig av ett ord eller två på vägen.

Detta är det allra första programmet med tankar och sånger kring Nystart. Fler program kommer efter hand! Klicka på länken här:
Hoppas din webbläsare kan öppna den.




Hoppas du får en fin stund! Var välsignad.

Helene Fransson Sturefelt.

Andliga sånger "Nystart".


Här är musiken som spelas i detta avsnitt:

GUDSLÄNGTAN: Det sjunger i själen - Erik Tilling.
Davidmedia.

VIKTORIAKÖREN - 15 andliga sånger: Pärleporten och Det skall bli frid på vår jord (med en strof från Jesaja 11 "...hur björn och lejon, kalv varg och lamm skall beta sida vid sida beta i frid).

BÖRJE RING - Frykman på gammalt vis: Min framtidsdag är ljus och Min Gud när jag betänker.
Och jag tänkte på vår farmor Frida i Hökhult...

BARBRO & GULLVI - Andliga sånger med touch av country. Mina vänner från Fjärdsjömåla sjunger En sång om kärlek, och Om jag kan hjälpa någon.

ALF LAX från Göteborg skriver egna låtar: Försoning, och AA-visan... mycket starkt vittnesbörd om att bli fri från alkoholen. www.talkingmusic.info

JARD & CARINA SAMUELSSON: Det finns en som bryr sig om dig.

ECKE BERGMAN, en kristen flygare och pilot som skriver egna sånger: Det är aldrig försent (till förändring) och Allting har sin tid (utifrån Predikaren kapitel 3).

ANDAKT: Jag tog med mig munspelet in i studion och spelade Blott en dag.
- Allt ju vilar i min Faders händer, skulle jag som barn väl ängslas då...
Psalmboken är en riktig skattkammare! Jag delade med mig av orden i bönboken längst bak, nr 66 om att Gud skall göra allting nytt. Det är skönt att få vila i bönen och ta emot välsignelsen.

GÖTE STRANDSJÖ avslutade med Mötas och skiljas.

Sångskatt. Böneskatt.






LEDAREN BÄR SITT FOLK

Som stenen bär sin mossa.


Varje ledare är satt att bära sin grupp.
Föräldrarna skall skydda sina barn, rektorn skall ansvara för skolan, kyrkoledaren för kyrkan inför Gud, officeren för sina trupper och statsministern skall bära sitt land framåt.

Ledarskap handlar inte att "komma upp sig" och få högre lön, vilket många menar är ändamålet med att vara chef. Individualisten missar ofta hela poängen med det kollektiva ansvaret.

Det handlar om att bära folket på sina axlar.

Detta inlägg är en fortsättning på föregående genomgång av profeten Mika och hans ansvar, inför Herren. Läs gärna det.
Jag har varit ute i skogen en stund och hämtat en nypa frisk luft. Vi får hoppas att bokskogen står kvar nästa år - Sölvesborgs kommun vill skövla här och bygga bostäder - dumheter! Vad är det för ledarskap? Vem bär ni?

Bokskog i vila.


Profeten är förkrossad av folkets moraliska fördärv.
Jag läser Mika kapitel 7 och får en känsla av att det lika gärna kunde handla om vår tid. Inget nytt under solen, heter det ju.

- De fromma är försvunna ur landet och ingen redlig man finns bland människorna, skriver profeten.
Alla ligger de på lur efter blod, var och en vill fånga den andre i sitt nät. Deras händer redo att främja det onda:

- Fursten begär gåvor, domaren står efter vinning, den mäktige kräver öppet vad han har lust till - så bedriver de vrånghet. Lita inte på någon förtrogen.

Så sitter profeten där, kanske på min mossiga sten, och är förtvivlad över förfallet. Girighetens makt är större än längtan efter att leva efter Guds vilja.
I detta läge är Mika satt att företräda folket, inför Herren.

Hur ska han orka det?

Han har de flesta emot sig.

Profetstubbe?


Men så lyfter han blicken från det mänskliga perspektivet:

MEN JAG VILL SKÅDA EFTER HERREN,
JAG VILL HOPPAS PÅ MIN FRÄLSNINGS GUD.
MIN GUD SKALL HÖRA MIG. Mika 7:7.

Eller som det står översatt i Bibel 2000:

JAG SPANAR EFTER HERREN,
JAG VÄNTAR PÅ GUD, MIN RÄDDARE,
MIN GUD SKALL HÖRA MIG.

Att spana... hålla blicken öppen... att vilja skåda.
Jag sitter tyst i skogen på min mossiga sten, och lyssnar. Visserligen hör jag inte så bra just nu p g a en öroninflammation, men hörseln i detta fall sitter i hjärtat. Det gör alla våra sinnen.

Vad vill Gud?
Vad vill Herren, med vårt liv som ledare i kyrkan, med församlingarna som vi är satta att tjäna? Var och en kan lägga in sitt ansvarsområde.

Avskalad stubbe.


Motståndet måste erkännas och analyseras. Det går inte att "tänka positivt" innan det negativa ens är klarlagt! Vad är problemet? Vems vilja söker vi? Vad styr våra beslut?

Profeten klagar:

GLÄDS INTE ÖVER MIG, NI MINA FIENDER.
OM JAG ÄN HAR FALLIT, SKALL JAG DOCK STÅ UPP IGEN.

OM JAG ÄN SITTER I MÖRKRET, ÄR DOCK HERREN MITT LJUS. Mika 7:8.

Var och en har sina erfarenheter av att hamna i mörker, på olika sätt. Det kan vara sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa, förflyttningar.

2012 föll jag i mörker. Efter att ha arbetat i många år med övertryck, underbemanning och svåra uppgifter utan återhämtning, blev jag sjukskriven för utbrändhet. I fem år. Det tog lång tid för hjärnan att vila.
Men jag minns med glädje alla de gånger då jag stod inför altaret, där ämbetet bär fram hela folket inför Gud. Det är så oerhört stort!

Vila.

Profetens ämbete är samma sak - att bära fram folket inför Herren. Detta andliga ledarskap är bitvis mycket tungt, eftersom man bär allas synder på sina axlar... och vädjar inför Gud... söker försoning, upprättelse, klarhet.
Profeten är en mellanhand. Varför? Jo, de andra lyssnar inte. Profeten har särskilt känsliga öron, som sitter i hjärtat, och som hör Herren tala.

Men det går inte väl för folket.
Det är lätt att känna igen sig i profetens ord och fråga sig:

- Vem är våra fiender? Vem är det som vill fälla oss? Har vi syndat på något sätt?

Livet går upp och ned. Medgångar och motgångar. Uppförsbackar utan fart, och nedförsbackar utan bromsar.
Precis som Guds folk i GT vände sig bort från Herren, så sker samma sak med kyrkan. Vi vänder oss också bort från Gud genom den sekularisering som nu blir allt värre. Var finns då den profetiska rösten som manar oss att hitta tillbaka till Guds ord och lyssna efter hans röst?
Och vad händer med dem som försvinner?

Då gäller det att vi ser varann och bär varann. Vaket ledarskap.
Den gode herden hittar sina lamm darrande där inne i klippgrottan. Föräldrarna hjälper sina barn och rektorn skapar lugn och ro på skolan. Och kommunen låter sin skog stå kvar.

Gömd. Kraschad.


Varje ledare skall bära sin grupp. Ansvaret är att undvika faror och skydda mot hot. Inte plocka med varann som brickor i ett spel. Svåra besked skall ges i respektfull ton mot medmänniskans mänskovärdighet.

Vi skall var och en stå inför vår Herre en dag. Det skall profeten likaväl som presidenten, och varje liten enskild människa.
Då skall allt stå klart, vilka motiv vi hade som grund för våra beslut och vilket tonläge som avgjorde hur beskeden landade.

Profeten Mika lever i rättfärdighet inför Herren, men han tar på sig folkets alla synder, för att rädda dem:

EFTERSOM JAG HAR SYNDAT MOT HERREN
VILL JAG BÄRA HANS VREDE,
TILL DESS HAN UTFÖR MIN SAK OCH SKAFFAR MIG RÄTT,

TILL DESS ATT HAN FÖR MIG UT UR LJUSET
SÅ ATT JAG MED LUST FÅR SE PÅ HANS RÄTTFÄRDIGHET.
Mika kap 7:9.

Synd.

Mika är stark. Han representerar folket inför Gud, och Gud inför folket.
Profeten är beredd att bära Guds vrede eftersom Herren har all anledning att vara vred över folkets moraliska förfall.
På allvar skulle jag vilja veta hur Gud ser på oss idag, i Sverige, i vår kyrka, som folk och som kristna. Kvarstår vreden?
Vem vädjar för oss?

Man kanske kan gömma sig under profetens mantel, för att inte bli mer klämd mellan klippblocken, och invänta att Herren skall skaffa oss rätt och utföra vår sak, men först måste en kollektiv syndabekännelse uttalas.
Rannsakan.
Självkännedom. Hjälper oss ledarna med det?

Men vreden ska vi inte bära. Då har fienden fått oss på fall. Vi är inte lika profetiskt starka som Mika.
Jag lyfter blicken upp från mossan och vet att Herren skall uppenbara sig även bland dagens församlade folk, hur mycket de än har kört fast på sitt grund.

Profeten säger:

NÄR MINA FIENDER SER DET, SKALL DE HÖLJAS MED SKAM, DESAMMA DE SOM SÄGER TILL MIG:
- VAR ÄR NU HERREN, DIN GUD?
MINA ÖGON SKALL SE MED LUST PÅ DEM, TY DÅ SKALL DE BLI NEDTRAMPADE...

VAKTA MED DIN STAV DITT FOLK, DIN ARVEDELS HJORD,
SÅ ATT DEN FÅR HA SIN AVSKILDA BONING I SKOGEN PÅ KARMEL...
Mika kap 7:10 och 14.

Rutten vägled.


Må Gud hjälpa och leda varje samhällsansvarig ledare och förtroendevald att bära folket på sina axlar. Den som inte tar sitt ansvar på sig, får stå där med skam. Att erkänna sina fel och brister är enda vägen framåt.
Då kan folket bära sina ledare, så att de kan bära folket igen...

Jag spanar efter Gud. Jag längtar efter att få skåda Guds ljusning.

Vi behöver alla bli upprättade. Särskilt de vingklippta.

Helene Sture Folkfelt,

- skogvaktare och förebedjare.

Det gör ont.