HAREN SOM TALADE - I AM

Kan harar tala?

Plötsligt bara ser jag. Det till synes helt oansenliga och väldigt vardagliga. 

En hare. 

Detta inlägg är en fabel, på riktigt.

Den satt och väntade vid en parkeringsplats. Nej, det var det inte. Det var harens äng, nu asfalterad med plats för hundra bilar.

Haren satt intill parkeringsstolparna och jag stod en bit ifrån. Åh, jag önskar att jag hade haft mobilkameran med mig!

Den såg så ensam ut. Den var verkligen ensam. Och det gjorde så ont i mitt hjärta att förstå att hela hans livsmiljö var utplånad av en svart tjärad matta. Jag blundade och såg det haren såg; blåklint, vajande gräs och sommarblomster.

Parkeringsplatsen var ännu större.

Haren klippte med öronen, lyssnade. Den tog några skutt längs gräskanten. Jag följde efter. Vi hade fått en relation. 

- Följ mig, hörde jag. Följ med och se var jag bor!

Om någon tittade ut genom hotellfönstret kunde de se en kvinna som sakta följde efter en hare längs en parkeringsplats...

Undrar om Jesus var lika försiktig och oansenlig när han kom gående när han kallade sina lärjungar?

- Följ mig.

Vad var det som lockade? Ett äventyr? Ett sammanhang? En sanning?

Hotell. Laddningsstolpar.

Intill en stor, grön rabatt stod två elsparkcyklar slarvigt ifrånställda. De hade små registreringsskyltar, det har jag inte sett förut. Men nu var min spanarblick påkopplad. 

Jag böjde mig ned och läste numret:

- 454 IAM.

Har man arbetat i kyrkan hela sitt liv så utgör tre siffror på rad alltid en psalm.

Hm, nästa gång jag får tag i en psalmbok skall jag kolla upp vad den texten har att säga.

Jag hade inte brytt mig om detta om inte även bokstäverna hade talat till mig.

IAM. I am. Jag är. 

Det stora Gudsnamnet! 

När Mose ber Herren ge sig tillkänna och säga sitt namn, så svarar Herren just så:

- JAG ÄR.

Vaddå "jag är"? Är vad då?

Gud är det stora Varat. Själva existensen. Den som ÄR, utan början och utan slut.

Men som gjort sig synlig genom Jesus Kristus.

Och en hare... Vart tog den vägen?

Vart tog du vägen?

Jag slog upp psalmen och läste en text från 1762, skriven av en kyrkoherde i Würtenburg vid namn Ph F Hiller, litterärt verksam pietist med stor personlig fromhet:

NÄR JAG DEN TÖRNEKRONA FÖR MINA TANKAR HAR

SOM SYNDEN ATT FÖRSONA DU HERRE JESUS BAR.

DÅ BRINNER ALLT MITT HJÄRTA AV TACKSAMHET MOT DIG.

JAG VET ATT DÖDENS SMÄRTA DU SMAKAT HAR FÖR MIG.

Sv Ps 454 vers 1.

Jag tittade mig omkring. Kunde jag se tecken på denna synd som Hiller besjöng?

Ja, synden mot naturen var tydlig - där det innan var grönskande skog och ängar för djur och fåglar var nu stora vägkomplex och industriella byggnader.

Haren har ingenstans att ta vägen.

OCH VAD SOM FÖRR MIN ÄRA OCH STOLTHET VAR, BLEV SKAM.

MEN VAD JAG BORDE BÄRA DET BAR DU SJÄLV, GUDS LAMM.

NU ALLT DU MIG FÖRLÅTER, JAG FRI FRÅN SKULDEN GÅR.

OCH LIVET VÄNDER ÅTER, MED DIG JAG LEVA FÅR.

Sv Ps 454 vers 2.

Man kanske kan bygga vägar och hus, och forma ett samhälle med asfalt och vara stolt över det, i samarbete med Gud till människans utveckling.

Men Ph F Hiller tänkte nog mer på människans relationer med varandra, och hur det återspeglar den Gudstro man har. Om man har någon. 

Att inte kunna böja sig för någon annan än sig själv, det är en stolthet som i Bibeln kallas för synd.

Och att inte erkänna att Gud har en vilja med allt liv - det är synd!

Värre är när man förnekar sina fel och misstag så att de börjar gro till svarta skuggor i själen...

Då sjunger Hiller om förlåtelsen som är det svåraste och finaste som finns i livet!

"Nu allt du mig förlåter, jag fri från skulden går". Men det fungerar bara om man har bett om det, och tagit emot det, eller hur?

Vart tog skogen vägen?

Där stod jag och tänkte på en parkeringsplats tillsammans med en hare...

Men vart tog den vägen?

Jag lämnade elsparkcyklarna och tittade bort mot en grind. Där såg jag två stora öron böja sig för att kunna krypa under.

- Följ mig.

Nej du, det gör jag inte!

Det finns gränser för vad en hare kan få en människa till!

- Kom med och se var jag bor!

Hm, jag gissar att du bor här i rabatterna nu när din äng är bortskövlad.

Jag skall gå tillbaka till mitt hotellrum nu.

- Glöm inte att Gud är den som Är, viskade haren. 

- Tack för påminnelsen.

- Det var jag som ställde elsparkcykeln där.

- Det tror jag inte... Dina ben och tassar är för korta. Och om du skulle ha kört detta fordon så skulle ingen tro mig om jag berättade det.

- Människan har för lite tro, sa haren och var borta.

Följ med och se.

Hiller får sista ordet:

VAD SKALL TILL TACK JAG SÄGA, O HERRE, JESUS MIN?

DU SKALL MITT HJÄRTA ÄGA OCH JAG BLI EVIGT DIN.

DÅ SKALL JAG, DIG TILL ÄRA, HOS DIG SOM RÄDDAT MIG

FÅ LIVETS KRONA BÄRA OCH EVIGT LOVA DIG.

Sv Ps 454 vers 3.

Varma hälsningar,

Helene Sture Fabelfelt,

- på spaning efter Guds tilltal.

- tecknare: Abigail Pizer.

- välkomna alla nya läsare - igår var ni 4.902 och idag 5.775 personer. Det är bra - till Guds ära!

Jesus, tack för din öppna famn!

BARNET: JAG KAN VARA DEN JAG VILL!

Varning! Jag gör som jag vill.

När alla sammanhang är sönderbrutna då återstår bara tillfälligheter. När ingenting längre hänger ihop då är den totala relativismen här, och normkritikern har inget mer att göra uppror mot.

Individualismen firar sina segrar och valfriheten är total.

Konsekvensen är också total - priset är nämligen en ensamhet som ekar värre än universum. Där har ju åtminstone planeterna varandra...

Detta är en av vår tids största lögner. Den griper dock omkring sig allt hårdare och hävdar sin rätt till sanning.

Linjen går från evolutionsteorin fram till dagens genuspsykologi, där den gemensamma nämnaren är individens frihet och den slumpmässiga utvecklingen - som är ett förfall. 

Sammanhangen är borta.

I sommartider kan vi se många Pride-parader runt om i landet. Könsfrågan och sexualiteten är tagen ut ur sitt sammanhang och skall bara präglas av lust och infall. Ansvar och respekt är inte de ord som ljuder högst, de kittlar inte lika mycket som de färggranna fjäderboorna.

Ja, jag raljerar.

Bakom mina ord har jag två utgångspunkter:

1. Det finns fasta punkter med rätt och fel.

2. Den genuint homosexuella personen gynnas sällan av dessa parader - mötet sker bättre i enskildhet, där respekten också uttrycks lättare.

Prideparad.

Med denna inledning kommer jag nu in på inläggets ärende.

I missriktad godhet har nu könspedagogiken tagit sig ända in i årskurs 5, där barnen skall få läsa om en 11-årig pojke som egentligen är flicka. 

Jenny Jägerfelts bok "Brorsan är kung!" har fått Augustpriset för sitt moderna grepp att beskriva dagens könsdysfori.

"Måns är i Malmö över sommarlovet. Där träffar han Mikkel som är skejtare precis som han själv. Sommaren verkar bli den bästa i Måns elvaåriga liv. Men vad händer när ens nyvunna vän tycker att man har ljugit - trots att man aldrig någonsin har varit så ärlig?"

"Brorsan är kung!"

Måns är egentligen en flicka som hellre vill vara en pojke, och klär ut sig därefter. Bitvis är boken ganska dråplig, men allvaret lyser igenom - det allvar att könspedagogiken lyfter fram möjligheten att man tidigt skall pröva sin sexuella läggning...

Jag har träffat några av barnen som läst denna bok, analyserat den, tvingats svara på närgångna frågor från bokens kapitel, och som varit mycket besvärade av hela ämnet. De vill bara ut och cykla...

Barnen är barn. Deras sexualitet har inte vaknat än. Att då tvinga barnen på skoltid läsa en sådan här bok blir mycket pinsamt. De tvingas in i situationer som de inte har bett om, via texten. 

"Upplysningen" låser mer än befriar, äcklar mer än informerar.

Måns är en tjej som vill vara kille.

Jag ser ett videoklipp inför Pridefestivalerna där ett barn har klätt ut sig och deklamerar att hen "kan vara vad hen vill, vem hon vill, och hur som helst." Hon (jag tror det är en tjej) ser inte glad ut, bara förvirrat tillgjord.

På vissa skolor rapporteras det att barn kan få för sig att identifiera sig som "katt", eller "häst" eller en enhöring "unicorn" och förväntas bli behandlade så. Jaha, då blir det kattmat och hö till lunch då, eller?

Det här är fullständigt galet!

Och det är en konsekvens av att unga föräldrar, som inte vuxit upp med gränser, själva inte kan sätta gränser. Det finns ingen trygghet och det finns ingen beredskap för att ta konflikter, vilket det innebär att vara föräldrar.

Sätt gränser och ta konflikterna - nu!

Jag identifierar mig som fjäril.

I sommarhettan roar jag mig med att läsa kyrkofäderna. Denna utmärkta bok med titeln "De apostoliska fäderna" är en guldgruva för den teologiskt törstiga.

I genomgången av "De apostoliska fäderna2 och skriften "Didaché" står det att läsa om Livets väg:

- Lärans andra bud är: Du skall inte dräpa, du skall inte bryta ett äktenskap, du skall inte skända pojkar... (sid 17).

I den hellenistiska omvärlden rådde de grekiska idealen. Det var där kristendomen växte fram när den lämnat Jerusalem, och lärjungarnas efterträdare hade ett svårt och nödvändigt arbete att avgränsa kristendomen från andra influenser.

Didaché: skända inte pojkar.

Att äldre män "hade yngre pojkar" att roa sig med, var vanligt förekommande. Mot detta utnyttjande värjer sig de kristna församlingsföreståndarna. Ni skall inte skända pojkar!!

Ni skall inte pådyvla unga människor en sexualitet som inte är deras. Ni skall inte väcka den över huvud taget! Den får vakna när den själv så vill, och då skall den omgärdas med största respekt och ansvar, i trofasthet.

I Prideparaderna kommer vi återigen se fullvuxna män i läderbyxor markera ett mansideal som barn inte behöver se. 

De barn, eller vuxna, som dessutom varit utsatta för övergrepp mår fruktansvärt dåligt av den här perverterade stoltheten. 

Färgglada flaggor, tra la la.

Mörkrets män tar sig ut i ljuset. Men de blir inte mer rätt för det. De förblir lika mörka utanpå som inuti. Jag ber för deras frälsning. 

Och jag ber om beskydd för barnen!!

Om falska ledare som förkläder sig i ljus och egen rättfärdighet står det skrivet i 2 brevet till Korint:

... TY DE ÄR FALSKA APOSTLAR, OHEDERLIGA ARBETARE SOM UPPTRÄDER SOM KRISTI APOSTLAR.

OCH DET ÄR INGET ATT FÖRVÅNA SIG ÖVER; SATAN SJÄLV UPPTRÄDER JU SOM EN LJUSETS ÄNGEL.

2 Kor 11:14.

Inte underligt då om hans tjänare uppträder som om de tjänade rättfärdigheten. Men de skall få ett slut som svarar mot deras gärningar, skriver Paulus.

Tecknaren Jesse Speaks illustrerar identitetsrelativismen så här:

Identitetsleken finns inte i himlen.

Det är min bön att vi skall hitta tillbaka till sammanhangen där allt hör ihop, i en harmonisk helhet. 

Att expremitera med sin könsidentitet är inget att leka med eller ta lätt på.

Att tillåta allt, bara för att det är möjligt, är dålig politik.

Att sätta gränser och skilja gott från ont är en bättre väg.

Själv är jag mycket tydlig med min identitet...

Jag identifierar mig som Barbies mormor...

Hälsningar i 30-graders värme, lördagen den 27 juni 2026.

Helene F Sturefelt, V.D.M.

JOHANNES DÖPAREN och SOMMARSOLSTÅNDET

Johannes Döparen.

Han åt gräshoppor och vildhonung. Åt han grodor också? Nej, de finns inte i öknen, bara där det är fuktigt.

Johannes Döparen är en mycket viktig person i vår bibliska historia. Han är den siste profeten och den som går före och banar väg för Jesus.

Men, det är ju Midsommar nu och vi håller på med annat! Vi har inte lust att lyssna på nån arg profet klädd i kliande kamelhårsmantel.

I Norge gör man det... Sankt Johann är en stor dag. De har inte alls samma midsommarfirande som Sverige där vi har naturens skönhet i fokus.

Och i Finland har Johannes Döparen gett upphov till många namnsdagar i deras almanacka:

- John, Juha, Jukka, Jan, Janne, Jussi, Juhani och Juhana.

Cykel som kranshållare.

Det finns en intressant tanke kring varför denne siste profet skall firas just nu när året är som allra ljusast.

Johannes Döparens dag sammanfaller med sommarsolståndet av en teologisk anledning.

Alf Henriksson skriver i sin bok "Alla årets dagar":

"Det lär bero på fromma teologiska spekulationer över bibelspråket "Han bör tillväxa och jag avtaga".

HAN SKALL BLI STÖRRE OCH JAG MINDRE.

Johannes evangelium 3:30

Det är Döparen själv som ger sitt vittnesbörd då han avvisar att han skulle vara Messias, nej, han är bara utsänd framför Honom. Han kallar sig själv för "brudgummens vän" som gläder sig åt att han kommer. Och då är det som sig bör att vännen drar sig tillbaka för att ge plats åt brudgummen - Messias, Jesus. 

Brudgummens vän ger plats åt brudgummen.

Alf Henriksson fortsätter:

"Detta bibelspråk tolkade medeltida teologer så att Jesus då rimligen var född vid den tiden på året då dagarna börjar tillväxa, alltså vid vintersolståndet vid jultiden, medan Johannes Döparens födelse hade ägt rum vid midsommartid, då dagarna blir kortare igen." (sid 245).

Mycket intressant, eller hur!

Midnattssol.

Jag älskar vår svenska midsommar. Jag älskar vår natur, sommarens ljusa kvällar och växtlighetens kraft. 

Jag vill gärna att kyrkan fortsätter fira "Skapelsen" som tema på lördagen, men idag, söndag ("Annandag Midsommar") vill jag att Johannes Döparens dag inte försvinner in i musikgudstjänster med allmänt innehåll.

Fega inte!

Var frimodiga!

Vi behöver mer än någonsin få höra om dem som banar väg för Jesus, om dem som är orädda och beredda att ge sitt liv för sanningen i Jesus Kristus! 

Då har de små grodorna för länge sedan gått och gömt sig.

Johannes Döparen ropar och banar väg.

Igår publicerade jag ett inlägg om det falska ljuset, det som bländar och förblindar. Det är alla de ledare som inte skyddar sitt folk och som förleder oss med maktlysten politik.

Redan profeten Jesaja säger:

SÅ SÄGER GUD, HERREN, HAN SOM HAR SKAPAT HIMLEN OCH SPÄNT UPP DEN,

BRETT UT JORDEN MED ALLT VAD DEN ALSTRAR,

HAN SOM HAR GETT LIV ÅT MÄNNISKORNA DÄR,

LIVSANDE ÅT DEM SOM VANDRAR PÅ JORDEN:

JAG, HERREN, HAR I MIN TROHET KALLAT DIG,

JAG TAR DIG VID HANDEN OCH SKYDDAR DIG.

GENOM DIG INGÅR JAG ETT FÖRBUND MED MITT FOLK,

ETT LJUS FÖR DE ANDRA FOLKEN.

DU SKALL ÖPPNA DE BLINDAS ÖGON OCH BEFRIA DE FÅNGNA UR FÄNGELSET,

UR FÄNGELSEHÅLAN DEM SOM SITTER I MÖRKRET.

JAG ÄR HERREN, DETTA ÄR MITT NAMN.

JAG DELAR INTE MIN ÄRA MED NÅGON, INTE MIN BERÖMMELSE MED GUDABILDER.

DET SOM FÖRUT VAR ÄR FÖRBI.

NU FÖRKUNNA JAG NÅGOT NYTT!

INNAN DET ÄNNU SPIRAT KUNGÖR JAG DET FÖR ER.

Jesaja 42:5-9, GT-texten på Joh Döparens dag vid midsommar, III årgången.

Menorahn.

Så, låt nu ljuset sakta vända tillbaka. Vi kan ta det som en övning i att minska våra mänskliga ambitioner och istället låta Jesus Kristus växa till alltmer, på pass att när julen kommer då får han födas fullt ut, i våra liv och i våra samhällen!

Låt sommarsolståndet komma med det stilla mörker som ger plats för det lysande ljuset - Kristus.

Midsommarhälsningar,

Helene F Sturefelt, V.D.M.

Läs mer här:

Sturellas Fotoblogg: ESSÉERNA i QUMRAN, Joh Döparen fyller år

Låt flaggan vaja!

APPELL på MIDSOMMARAFTON

Midsommarfirande i Hällevik.

Vilket underbart midsommarfirande det blev, åter igen, vid Listerkyrkan i Hällevik!

Samarbetet med hembygdsföreningen Facklan är mycket bra, och i år höll midsommarstången utan att brista...

Det var rekordmånga som ville dansa "Små grodorna" och det är ett mindre bespisningsunder att servera jordgubbstårta till 200 personer.

Stången höll.

Jag har den stora glädje att få spela med i Listerkyrkans jazzband. Denna konsert innehåll både tradjazzmelodier om himmelen, folkvisor om jordens kärlek och psalmer som fogad ihop detta till en helhet.

Jag är även mycket tacksam och ödmjuk inför uppgiften att få hålla kvällens "appell" - korta predikan - som jag här återger i sin helhet.

Temat är "Ljuset - det goda och det onda".

Min ukulelebanjo.

MIDSOMMAR – appell - jazzkonserten, 19 juni 2026

 

Midsommarnattsljuset är magiskt. Här i Norden njuter vi av högsommarens ljus, som gör natten nästan obefintlig, och stjärnorna svåra att urskilja.

 

Det talas om Guds väsen, att Gud själv är LJUS.

- Varde ljus! Och det blev ljust!

Gud sände, så att säga, ut sig själv, och universum började rotera och livet blev till.

 

Även själen kan vara mottagare av ljuset.

 

Det är det ljus som värmer och lyser upp.

Guds ljus lyser in i själens alla skrymslen och vill ta bort mörker, med hjälp av sanning och kärlek.

 

Guds ljus är varsamt. Det ger insikt. Ja, det står att:

                - Ditt Ord är mina fötters lykta

                  och ett ljus på min stig.

 

Varde ljus!

Men allt ljus är inte gott. Det finns tyvärr även ett annat ljus, som har ett annat syfte, och det är utsänt av Lögnens Fader…

 

Detta ljus bländar och förblindar.

Det tar bort vår syn med sina starka strålkastare, och verkar i reklamens falska mänskovärde.

 

Lögnens ljus är ett motljus som inte lyser upp. Det är ledare som inte har omsorg om folket, det är bedragare som lockar med guld och gröna skogar, men där allt blir till sand, och mörker…

 

Det mörka ljuset.

Så, därför tänker jag, denna midsommarafton 2026,  att jag hellre vill vara i det Goda Ljuset som avslöjar mörkrets gärningar, än leder mig ditin.

 

Guds ljus skapar självförtroende. Det Goda ljuset ger förnöjsamhet och formar tillförsikt!

 

Ja, när midsommarnattens ljus är som mildast, tänker jag på Jesus som sa:

    - Jag är världens ljus, den som följer mig skall    

      inte vandra i mörkret, utan ha livets ljus!

 

Jesus är världens ljus.

Den grekiska kyrkan formar en bön av glädje inför Guds ljus, med följande ord:

 

O, ALLTETS SKAPARE OCH ALLTS FÖRVANDLARE,

DU OMÄTLIGE – VI PRISAR DIG!

DET VANDRANDE MOLNET, DEN SJUNGANDE FÅGELN OCH DEN DOFTANDE BLOMMAN – VI PRISAR DIG!

 

DEN LYSANDE DAGEN, DEN SKYMMANDE KVÄLLEN, DEN SLUMRANDE NATTEN OCH DÖDEN – PRISAR DIG, DU OMÄTLIGE.

 

SE, MÄNNISKORNA ANDAS DIN VARMA OCH LEVANDE ANDE GENOM TID OCH RUM,

OCH FÖRKUNNAR DITT LOV, VID HÄRLIGHETENS PORTAR OCH PÅ EVIGHETENS TRÖSKEL!

                         (Bön nr 89 i psalmboken)

 

Vi ska nu få sjunga den älskade psalmen 199 – ”Den blomstertid nu kommer” - där blockflöjten får inleda.

 

Må din midsommar vara välsignad!

Helene F Sturefelt, präst och amatörmusiker.

 

PRÄSTKRAGE - PIPKRAGE

Prästkragar!

Det är midsommartid och jag älskar att plocka blommor! Röda, blå och vita - Vallmo, blåklint och prästkragar.

Man kan ju undra varifrån det folkliga namnet kommer på denna Chrysantemum Leucanthemum.

Som läkeört ansågs prästkragen förr vara upphostningsfrämjande och urindrivande. Kokad med mjölk tänkte man att prästkragen kunde lätta andtäppa. 

Den som led av sårnader i mun och svalg rekommenderades att tugga på bladen, läser jag i boken "Vallört och vitlök - om folkmedicin".

Prästkrage och vallmo.

Men var kommer prästen in i bild?

På 1600-talet hade prästerna en veckad krage som bildade en krans av pipor. Det var en stiliserad form av veckat tyg som blev tidstypisk för danska, norska och svenska präster.

Bruket av pipkrage försvann i Sverige, men jag blev mycket förvånad när jag på besök i Danmark såg att våra danska kollegor bär denna krage än i dag!

Det skulle jag inte våga, eller vilja... se ut som en prästkrage... Eller? 

Fina kollegor i Danmark!

Därefter kom "elvan" som är en stiliserad form av halsduk, där ändarna stack fram vid kragen.

I efterhand har man kommit på att de båda "flärparna" kan symbolisera Guds Ord, i form av att både "lag och evangelium" skall predikas.

Sedan krympte elvan och kvar blev en vit liten bit i den svarta ståkragen, så kallad "frimärke". Denna vardagsskjorta bär prästen alltid när han eller hon är i tjänst.

Det är alltså ingen privat klädsel. Vi bär inte "frimärksskjorta" privat, varken på fester eller andras högtider. Är vi inte i tjänst, då skall inte prästkragen vara på - av samma anledning som en läkare inte har läkarrocken på sig på kalas...

På väg till jobbet.

Å andra sidan är det lika viktigt att verkligen vara rätt klädd då man är i tjänst. 

Jag vill inte se bussföraren köra i sina privata badshorts, inte heller se snabbköpskassörskan sitta i en privat klänning, eller frikyrkopastorn predika i uppknäppt skjorta...

Det är skillnad på "privat jag" och "yrkesmässigt jag". Inre och yttre stil skall följa situationen.

Sammanblandning ger förvirring och det vill inte jag utsätta andra för, eller bli utsatt för, eller hur?

Laget framför jaget...

Oj! En dubbel prästkrage med hjärta!

Så när jag nu i midsommartid skall plocka min midsommarbukett är jag särskilt glad över den vita prästkragen. Den låter mig ana en av de äldsta positionerna i ett samhälle: 

- den som är förmedlaren mellan människa och Gud... 

... förebedjaren, ceremonimästaren och ritualledaren... offerprästen från forna tider och förmedlaren av de heliga sakramenten i våra tider.

I rabatten hittade jag en överlycklig prästkrage som var dubbel, och hade ett hjärta i mitten. Tack för den hälsningen!

Tvillingprästkrage.

Men jag vägrar att dra av prästkragens vita blad i desperat fråga om han:

- Älskar, älskar inte...

Kanske skall jag tugga lite på dess blad och få renare stämband?

Nej, då fokuserar jag hellre på den gula "knappen" i mitten och tänker på att från Gud utgår all världens kärlek, och den vill jag ta emot!

Prästerliga kraghälsningar!

Helene Sture Pipfelt,

- midsommarfirare.

Ljuvliga prästkrage. Välsignade prästtjänst.

FÖLJ MIG - JESUS SÖKER

Följ mig! Genom alla tunnlar...

Det är lätt att tänka att människan är en sökare. Men frågan är om det inte är Gud själv som är den stora Sökaren!

Eller är det så att både människa och Gud går runt och letar efter varandra? 

Den påkristning vi ser nu under 2020-talet har sin grund i att andra livsåskådningar inte mättar - varken ateism eller nyandlighet. Jesus blir allt viktigare, som Guds son och världens Frälsare.

Jag ligger i hängmattan och läser Johannes evangelium, om kallelsen.

Gång på gång säger Jesus till dem han möter:

- FÖLJ MIG! Joh 1:43.

Möte i hängmattan.

Han frågar inte efter deras förkunskaper eller tro. Jesus vet redan att det är dessa personer han vill ha som sina närmsta lärjungar, att utbilda till starka efterföljare.

Det är Jesus som tar initiativet. Det är han som väljer ut. 

Det är inte som när människorna tigger och ber likt uttagningen till brännbollslaget:

- Snälla, ta mig!

Det börjar med att Johannes Döparen tar med sina lärjungar till en plats där han vet att Jesus finns.

Han ger sin bekännelse och pekar på Jesus och säger:

- DÄR ÄR GUDS LAMM.

Joh 1:36.

Se Guds lamm som borttager världens synder.

Då lämnar de Döparen och följer Jesus istället. Han har gjort sitt stora överlämnande.

Dessa två visste att det var Honom de väntade på. 

Andreas av en av dem, bror till Petrus, men den andre är inte nämnd vid namn - just därför förmodligen evangelisten Johannes själv.

Eller så var det Jesus som var ute och sökte efter dem. och kom förbi just där Döparen brukade vara.

Jesus söker. Jesus ser.

Om du och jag söker efter Jesus, vart vänder vi oss då?

Kan vi finna honom överallt? Eller finns det vissa ställen som är mer säkra än andra?

Det första jag tänker på är att höra andra kristna berätta om Jesus. Andra människors erfarenheter av Jesus är otroligt intressanta att lyssna på! I deras ögon ser jag att någon mer är hemma där... Jesus i dem ger en speciell närvaro som är eftertraktad av sökaren.

Det andra jag tänker på att att själv våga börja läsa sin Bibel. Nya Testamentet vittnar om Jesus sida upp och sida ned. Frågor och tvivel kan klargöra texten, gärna tillsammans med andra.

Och den tredje mötesplatsen är gudstjänsten, som har Jesus som stjärna och kärna.

Gudstjänstens centrum är Jesus.

När Jesus möter oss säger han alltså "Följ mig". Han ger inte först ett färdigt koncept som vi skall läsa igenom och godkänna, nej, han låter processen ha sin gång. Vi skall själva få upptäcka vem han är, bit för bit.

Men Jesus förväntar sig att vi skall vara villiga att ta emot vad han vill ge.

Johannes Döparens lärjungar Andreas och den andre följer bokstavligt talat efter Jesus på ett sådant sätt att han vänder sig om, och frågar:

- VAD VILL NI? 

DE SVARADE:

- RABBI, VAR BOR DU?

Joh 1:38.

Här stannar vi upp, för dessa två enkla meningar skulle kunna bli två långa, härliga predikningar... men jag skriver endast en kort notis:

Följ mig.

Frågan "vad vill ni?" är relevant i alla tider. Vad vill du med ditt sökande efter Jesus?

Ditt svar visar dig vägen till Jesus, och hans svar till dig.

Om du är luddig och otydlig, då kommer du inte särskilt långt.

- Jag vill bara kolla lite... vem han är... vad han kan... men vill inte komma för nära! Jag är inte religiös, bara så du vet!

Om du håller Jesus på avstånd, då blir du en betraktare där du går miste om själva relationen och den kraft som finns i den. 

Jag vill hellre svara:

- Jesus, jag vill komma nära dig, få del av din frid och se vad det gör med mig...

DÅ kan det verkligen börja hända saker!

När man dras till Jesus då kommer man till Guds stora offerlamm som gett sitt liv för våra synder... Där är ännu en lång och härlig predikan! I hans ljus avslöjas vårt mörker - och förlåtelsen väntar som befriande gåva.

Jag ser inte vem jag följer...

Lärjungarnas lite tafatta fråga "var bor du?" har ett större språkligt djup på grekiska än vad vi får fatt i.

Bo Giertz skriver i sin Johannes kommentar att:

"När de frågar 'var bor du' använder de ett ord som betyder "stanna, förbli", vilket ständigt återkommer i detta evangelium.

Det är Gud som är och förbliver. Vi kallas till att förbliva i Honom. Sedan ber Jesus dem att 'komma med och se'.

Detta är ett uttryck för trons väsen, att först komma och sedan se.

Alltså kommer dessa två till Jesus och 'förblir' hos honom hela dagen. 

De har blivit lärjungar.

Ännu som gammal man minns den namnlöse lärjungen (evangelisten Johannes) vad klockan var när det började, det står nämligen att det var 'omkring tionde timmen' alltså klockan fyra på eftermiddagen."

(sid 31, Bo Giertz).

Förbliv i mig, säger Jesus.

Sedan avslutas detta stycke med ett citat som vi missar om vi inte känner till berättelsen om Jakobs stege.

Den lurige lillebrodern Jakob gick bakom ryggen på sin tvillingbroder Esau (1 Mosebok kap 25-28).

Märkligt nog är Herren med honom för en natt drömmer han om en stege, där han ser himmelens änglar vandra upp och ned.

När Jesus på sin väg fram kallat både Filippos och Natanael säger han:

SANNERLIGEN JAG SÄGER ER: NI SKALL FÅ SE HIMLEN ÖPPEN OCH GUDS ÄNGLAR STIGA UPP OCH STIGA NED ÖVER MÄNNISKOSONEN.

Joh 1:51.

Natanael förundras över att Jesus känner honom utan att de har talats vid. Jesus såg honom, granskade honom med sin blick och genomskådade hela hans väsen. Det är detta Natanael upplever och ryser lite utav.

Men Gud är Seendets Gud och den blicken har Jesus också, såsom utstrålningen av Guds väsen. 

Jesus ser varenda människa som han kallar, genomlyser med sin kärlek och vill att vi skall ta emot allt det Han har att ge.

Jakobs stege i De Yngstas Bibel.

Poängen med Jakobs stege var att den visade honom att Gud var med honom, mitt i hans bedrövelse.

Jakob kallade denna drömplats för Betel, som betyder "Guds hus".

Flera generationer senare skulle Betel komma att bli en av de främsta heliga platserna i Israel, där de första gudstjänsterna hölls.

Min favoritteolog Tom Wright, professor och bsikop i den anglikanska kyrkan, skriver:

 "Traditionen med Jakobs dröm förknippas med att Gud är närvarande i templet när man tillber honom. Änglarna kom och gick för att förbinda himlen med jorden.

Det är förmodligen det svar som vi söker!

Jesus antyder att det är detta som ni ni kommer att får se i fortsättningen.

Himmel och jord möts.

Jesus uppfyller de löften som knöts till templet, och banar väg för det nya sätt som den levande guden vill finnas hos sitt folk - mänskligt nära.

Om ni följer mig kommer ni att upptäcka hur det ser ut när himmel och jord står öppna mot varandra",

skriver Tom Wright (sid 37).

Det är inte människan som är subjekt och initiativtagare. Det är Gud.

Vi är objekt för Guds kärlek. Gud är den givande, vi är den mottagande.

Och vem skulle inte vilja se himmel och jord stå öppna mot varandra... !!

Möt oss!

Tack, käre himmelske Fader, att Du kommer oss så mänskligt nära i Jesus Kristus.

Tack, Herre, för att Du är en lots med skylten 'Följ mig' genom farliga farvatten.

Förlåt oss vår stolthet när vi tror att vi kan navigera själva mellan grynnor och grund.

Jag vill vila i Din blick, genomskådad och genomlyst, som en sentida efterföljare, med hjärtat öppet mot mötet mellan himmel och jord.

Amen!

Följande hälsningar,

Helene F Sturefelt, V.D.M.

- med tack till goda teologer som banat väg genom bibeltexten!

I Bibeln lyser Kristus!