UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

måndag 15 juli 2019

SE JAG GÖR ALLTING NYTT

Det nya livet kommer.


Vilket underbart ord!

SE, JAG GÖR ALLTING NYTT, SÄGER HERREN!
Joh Upp 21:5.

I dessa tider av självhjälpsläror med träningstips från hälso-coacher och livsstilsterapeuter, söker jag mig åt ett annat håll.

Om det vore möjligt för människan att förbättra sig själv, då skulle vi väl göra det?
Men vi vill inte. Och vi kan inte...

- Ta dig i kragen! är ett hopplöst råd. Jag kan inte lyfta mig själv uppåt.

Det är då detta starka bibelord kommer fram.
- Se, jag gör allting nytt, säger Herren.
Orden finns att läsa i Johannes Uppenbarelsebok, kapitel 21 vers 5.

Låt oss se vad det innebär.

Låt oss se.


SE.

Se! Öppna dina ögon och se! Inte bara dina fysiska ögon utan även dina inre ögon. Var uppmärksam på vad Gud gör i ditt liv.
Det finns ingen slump - det är möjligen Guds sätt att vara anonym för dig, tills du förstår vem det är som leder dig fram till olika möten...

SE, JAG...

Jag. Avsändaren är Gud själv. Det är Skaparen som talar till dig. Det är den personlige Guden som håller livet i sin hand.
Detta är svårt för vårt ego att acceptera, att det skulle vara Någon Annan som ska förnya mig, och inte jag själv.

Men du kan ju inte... Dina motiv är för svaga och din kraft för liten.

Gud, öppna mig!


SE, JAG GÖR ALLTING...

Gud tar tag i hela ditt och mitt liv, inte halva, inte små bitar - utan alltihop!

När du och jag öppnar oss för Herren och överlåter våra liv i hans händer, då tar Gud tag i helheten - vår hälsa, ekonomin, arbete/ studier och relationer, allt!

Den levande Guden är en god Fader som vill oss väl. Upprättelsen kommer till hela din person.


SE, JAG GÖR ALLTING NYTT...

Nytt, inte gamla repriser. Gud vill inte att du skall leva om ditt liv. Nej, det som ligger bakom ligger bakom... och det har format ditt liv, fram till nu.

Erfarenheter som har varit svåra och bittra vill Herren läka. Han vill förvandla våra sår till ihopläkta ärr.
Med kärlek hanterar han din och min livshistoria. Våra erfarenheter vill han välsigna till visdom och hjälp åt andra.

Låt mig få blomma, på nytt.


SE, JAG GÖR ALLTING NYTT, SÄGER HERREN.

Detta, är ett löfte.
Det är Gud som har initiativet, inte du eller jag. Gud är subjekt, den som agerar. Du och jag är mottagare av denna enorma kärlekshandling från Skapelsens herre!

Vår tro är inte beroende av vårt humör, inte heller av vår förmåga att be...
Den trötta sucken:
- Herre, tag hand om mitt liv, jag orkar inte bära mig själv längre... Den bönesucken hör Gud!

Så, jag släpper taget, varje dag, till Bibelns Gud som förnyar mitt liv, dag för dag.

Daglig förnyelse.


Den som är i Kristus är en ny skapelse!

- Därför bedömer jag inte längre något på människors vis, säger Paulus. Och han har dött för alla, för att de som lever inte mer skall leva för sin egen skull, utan för Honom som dog och uppväcktes för dem.

DEN SOM ÄR I KRISTUS ÄR ALLTSÅ EN NY SKAPELSE, DET GAMLA ÄR FÖRBI, NÅGOT NYTT HAR KOMMIT..
2 Korinthierbrevet kap 5:15-17.

Det är stora ord!

Vem kan utlova det?

Bara den som själv är upphov till Livet.

Låt mina erfarenheter bli nya frön, till välsignelse.



Tack käre himmelske Fader att vi får leva av ditt löfte!
Jag släpper allt gammal, och tar emot det nya livet av Dig.

Förlåt mig alla synder. Bota min skam med din kärlek.
Tack Jesus Kristus att vi i dopet har fått ikläda oss din rättfärdighet, som förnyar både kropp, själ och ande!
Amen.

De allra nyaste hälsningar,

Helene F Sturefelt,

- som fotograferade i rabatten, vecka efter vecka, och följde vallmons knoppar till blomställning och frökapslar.




Hm, på samma stjälk växte både dubbla och enkla blommor... Hur gick det till?




söndag 14 juli 2019

ATT KASTA FÖRSTA STENEN

 

Stenar på Hanö.

 
Denna söndag läser vi i alla kyrkor texten om Äktenskapsbryterskan i Johannes evangelium kapitel 8. Rubriken är "Att inte döma".
Jag bildsätter med foton från Bönsäcken på Hanö - det är en märklig samling stenar som svänger likt en svans, beroende på vindar och vattenströmmar.
 
Välkommen att ta del av min predikan idag. Men först samlar vi oss i bön:

I FADERNS OCH SONENS OCH DEN HELIGE ANDES NAMN.
Helige Ande, öppna Ordet för oss nu.
Tala till oss tröst och förmaning, uppmuntran och varning, ja låt Ordet verka i oss såsom Du vill. Amen.
                                Inga kaststenar.


Har du tänkt på att ordet ”döma” har två riktningar? Både inom juridiken och teologin betyder ordet dels ”fördöma det som är fel” dels att ”frikänna den oskyldige”.

Det är mycket viktigt att vi har dessa båda betydelser med oss in i texten, nu när vi ska närma oss den dramatiska händelsen med äktenskapsbryterskan.

Vem är det som skall fördömas skyldig?
Och vem är det som skall frikännas som oskyldig?
 
Skuld har bara den som aktivt gör en medvetet felaktig handling.
Oskyldig är den som blir offer för en annan människas utnyttjande.

 
Oskyldig.
 


Det handlar om Guds lag och det handlar om sexualitet, två mycket starka krafter.
 

På sociala medier just nu finns det något som heter ”Suger-Dad” och ”Suger-Babe”. Det är grova män som lockar unga killar och tjejer att posera och utföra sexuella tjänster, mot löften om pengar och lyxiga presenter. De förstår inte att de lockas in i en fördold prostitution och de är förblindade av snabba pengar.
 

Jesus befinner sig i templet i Jerusalem. Plötsligt kommer en skara män dragandes med en kvinna som de ertappat på bar gärning. Hur gick det till? Har de kikat in genom ett fönster? Var det en kompis till dem som var där inne och som tipsade dem?

Det här känns mycket unket.

Många dåliga predikningar har hörts över denna händelse, då fokus lagts på kvinnan, den bedragerskan...
 
Är kvinnan en bedragerska?
 
 
Men tänk om rubriksättningen i Johannesevangeliet hade varit så här i stället:

- Mannen som lurades… Männen som utnyttjar kvinnor… Halliken som fick skämmas. Eller:
-  Avslöja ditt sexmissbruk. Våldför dig inte på kvinnor! Eller:
- Ännu en attack på Jesus.

Då riktas fokus på samma punkt som Jesus gör. Nämligen på männens beteende. Jesus böjer sig ned och skriver något i sanden. Vi vet inte vad, vi kan bara gissa:

- Var det en lista på de synder de själva begått? Var det namn på de kvinnor de själva utnyttjat?

- Eller klottrade han bara förstrött och bemötte deras fråga med den likgiltighet som den förtjänade?


Vad betyder det?


Men han säger:

- DEN AV ER SOM ÄR UTAN SYND KAN KASTA FÖRSTA STENEN.
 
Kapitlet är skrivet så att det börjar med att folket vill stena kvinnan till döds, men slutar med att de vill stena Jesus.

De skriftlärda och fariséerna - som finns mitt ibland oss än idag – använder kvinnan, oavsett om hon har gjort sig skyldig till en allvarlig synd eller inte, som ett redskap för att attackera Jesus.

De misstänkte att han skulle säga till kvinnan att hennes synder var förlåtna – och de skulle innebära att Jesus lärde folket att bryta mot och bortse från Mose lag.

Temperaturen stiger och situationen blir allt mer laddad.

De anklagande männen njuter av att känna sig moraliskt överlägsna henne, ja de njuter av att ha trängt in Jesus i ett hörn som han har svårt att ta sig ur…

Men svaret från Jesus var förödande!


Snuskig syndasten.
 


Han säger inte att Mose lag är fel. Men det han visar är att vi alla kan känna oss skyldiga, om vi skall vara helt uppriktiga, då vi fördömer fel personer.

Och den ene efter den andre inser vad Jesus menar, och går där ifrån. Stenarna förblir liggande på marken.
 
Kvinnan då, hur skall vi se på henne?
Hon lever i ett patriarkaliskt samhälle där mannen definierar henne, och har makt över henne. Det gör vi delvis fortfarande, men inte i samma utsträckning.
 
Vilken skuld hade hon? Var hon singel? Var männen gifta? Hade hon lockat männen till att begå äktenskapsbrott med henne? Var hon en ”Suger-Babe” som inte förstod vad hon gjorde, lockad av pengarna från de lystna ”Suger-Dads…” ?!

Eller hade hon blivit tvingad in i den här situationen? Var hon ett offer för omständigheterna, som Jesus hjälper henne att bryta?
 
Vi vet inte. Oavsett vilket, så har hon dragits in i en synd som måste brytas. Jesus räddar henne från att stenas till döds. Nu får hon bryta med sin destruktiva livsstil och vända om. Till nytt liv!

Männen blir fördömda. De har gjort fel.

Kvinnan blir frikänd. Hon får nu leva upprättad.


Upprättad.
 


Jag vill säga en sak till, om Guds lag.

Den synd som har lika stor som den sexuella är den som utnyttjar Guds lag/ Mose lag, som ett medel att själv framstå som rättfärdig… Det vi kallar för skenhelighet.
 
Syftet med Guds lag är att låta ljuset från Guds doom falla in i hjärtats mörkaste vrår.

Genom att konfrontera synden har Jesus bokstavligt ställt sig i den eld-linje som han nyss har räddat kvinnan ifrån. Han ställer sig där i stenings-linjen, i vårt ställe, och tar konsekvensen av all synd. Och räddar oss!
 
Steningslinje.
 


Nu är vi långt ifrån vår tids ytliga meditationsformer som ber oss inte värdera det som händer, utan bara tänka positivt, vilket lägger en dimma och en falskhet över det som vi varit med om.
 
Tack och lov är Jesus annorlunda!

Han kommer med sanning och han kommer med kärlek, och lägger dessa två i våra händer.
Sanning utan kärlek är att slåss med Mose lag mot alla vi menar gör fel...
Kärlek utan sanning är mesighet och gränslöshet, utan riktning.
Dessa både måste samagera.

Det är provocerande, men samtidigt vår enda räddning. Vi kommer att trilla i diket igen och bli lurade en gång till (psalm 779), men denna gången vet vi var räddningen finns! Jesus tar all skuld på sig, på korset.


Jesus tar stenarna.
 


Jesus visar att Guds kärlek till oss människor är så oändligt stor att han är beredd att göra allt för oss! Han älskar oss tillbaka in i livet, med sanning och försoning över det som är ditt livsöde.

Ta emot det!
 
Endast den skyldige skall fördömas. Endast den oskyldiga skall frikännas.
Inga stenar skall kastas.

TILLITEN SOM KRISTUS VUNNIT ÅT OSS, ÄR STÖRRE ÄN VAD MAKT OCH ONDSKA VILL. Sv Ps 779.
 
 
Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig FRID!
 
I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn, amen!
 
Varma hälsningar,
Helene F Sturefelt.
                                                               
Bygg församling med stenarna istället.


 

fredag 12 juli 2019

BÖN PÅ ARBETSTID?

Kallar till bön?


Får man be på arbetstid?
Frågan har blivit aktuell i Bromölla kommun. Det handlar om ifall man som muslim får gå undan och be på de tider som är föreskrivna.

De fem bönetiderna flyttar sig lite varje dag, eftersom de regleras utifrån månens gång.
Det gör att vissa bönetider infaller på ledig tid, andra på arbetstid.

Jag skriver så här i våra lokaltidningar idag:

Det råder begreppsförvirring vad gäller bön på arbetstid. Vi har blivit religiösa analfabeter och har för lite kunskap om religion i allmänhet, och bön i synnerhet.

Muslimsk bön innebär att man reciterar Koranen. Till det krävs stor koncentration och vördnad, en skild plats och ett varsamt hanterande av Boken.

Denna bön skall reciteras vid de tidpunkter som är angivet, och gäller världen runt, så långt möjligt är.

Kom till bön.


Kristen bön är annorlunda. Det är hjärtats ständiga samtal med vår himmelske Fader.
Den bönen kan vara ett med vår andning, och kräver inte alls att vi lämnar vår arbetsplats.

På lediga tider går vi till kyrkan, till gudstjänst och mässor. Men inte då vi är i tjänst på vår arbetsplats.

Så, hela diskussionen handlar egentligen mer om ifall vi över huvud taget får lämna vår arbetsplats och utföra privata ärenden.
Får jag på arbetstid gå undan och bedja enligt muslimsk modell, då får jag också på arbetstid gå till tandläkaren eller besiktiga bilen. Lika skall vara lika.

Detta handlar inte om religionsfrihet.

Frihet till. Frihet från.


Men det är upp till var och en att tyst bedja i sitt hjärta, utan att lämna eller förhindra sina arbetsuppgifter, det kan ingen hindra!

Detta, däremot, är religionsfrihet!

Slut citat av mig insändare.

Jag vill tillägga två saker.

Det är varje arbetsgivares ansvar att öppna upp möjligheter och sätta gränser för sina anställda.

Man kan mycket väl säga:
- Du får gärna be på arbetstid här hos oss, men då får du arbeta nio timmar istället, som kompensation, så att arbetstiden stämmer för alla.

Böj er. Lyft er.


Det andra jag vill tillägga är ett minne från flyktingförläggningen på Hanöhus.

För några år sedan arbetade vi intensivt som volontärer för att välkomna och lära känna alla dessa stora skaror människor som kom.

Vi satt på ett rum och fikade när "böne-klockan" pep till för en av de muslimska kvinnorna.
- Ursäktar ni mig om jag ber nu och här?
- Var så god! svarade vi och fortsatte fika, lågmält.

Hon ställde sig i riktning mot Mekka, reciterade Koranen från sin mobil och utförde bönen korrekt, så som omständigheterna tillät.

Efter något år slutade hon be. Efter ytterligare någon tid tog hon av sig sin sjal.
- Jag vill bli fri, sa hon, jag vill tänka själv, jag vill veta själv, inte bara göra som jag blivit lärd.

Omgiven av sekulariserade muslimer och svenskar, kristna och ateister nollställde hon sig själv och lämnade Allah.
- Jag är ateist, sa hon och började ett nytt liv.

Vad som hände med henne sedan vet jag inte, mer än att hon är så tacksam för den religionsfrihet som verkligen finns här i Sverige - både rätten till att vara fri från religion och rätten att byta religion - utan att riskera att dödas.

Riskerar förföljelse.


Så, alla medmänniskor, när det gäller religion så måste vi vara så pålästa att vi kan beskriva "den andre" så att han eller hon känner igen sig.
Tyckande och åsikter kommer vi inte långt med. Inte heller att kalla varandra för skällsord, som dödar debatt och samtal.

Nu återstår bara en fråga:
- Får en präst be på arbetstid ?? - - -

De varmaste bönehälsningar till er alla!

Helene F Sturefelt - Payed To Pray...

Klockor ringa...


måndag 8 juli 2019

DET BORTTAPPADE MYNTET


Borttappade pengar.


Handlar det om pengar?
Nej, inte alls! Det handlar om att vända på begreppet vem det egentligen är som är Sökare...

Och vem som är Funnen.

På Sturellas digitala plattform vill jag nu dela söndagens enkla predikan om det borttappade myntet.
Kommer du ihåg berättelsen från Lukas evangelium?
Annars friskar vi upp minnet här:

Var är det?


JESUS SADE:
- OM EN KVINNA HAR TIO SILERMYNT OCH TAPPAR BORT ETT AV DEM, TÄNDER HON DÅ INTE EN LAMPA OCH SOPAR HELA HUSET OCH LETAR ÖVERALLT, TILLS HON HITTAR DET?

OCH NÄR HON HAR HITTAT DET, SAMLAR HON VÄNINNOR OCH GRANNKVINNOR OCH SÄGER:
- GLÄD ER MIND MIG, JAG HAR HITTAT MYNTET SOM JAG HADE FÖRLORAT.

PÅ SAMMA SÄTT, SÄGER JAG ER, GLÄDER SIG GUDS ÄNGLAR ÖVER EN ENDA SYNDARE SOM OMVÄNDER SIG.
Lukas 15:8-10.

Vilsen, men eftersökt.


Det borttappade myntet var mycket värdefullt för den här kvinnan. Kanske var det hela hennes hemgift, på den tiden.
I dagens kontantlösa samhälle vet vi knapp vad pengar är. Dagens unga generation tror att man trycker ut pengar ur en vägg…
 
Vi skulle kunna översätta texten med ”det borttappade plastkortet” – då förstår vi vilken förlust detta var!

Det dyrbara kontokortet!
 


Men nu handlar det inte om pengar. Det handlar om dig och mig. Och om Jesus.

Kvinnan i evangeliet är en bild för Gud. Det värdefulla myntet – plastkortet – är du.

 Vi är borttappade. Vilsna. Vi har rullat iväg från vår tro. Vi har ersatt tron på Gud såsom Skapare med en allmänt högre makt. Vi vågar inte tro att livet har en mening på djupet, utan uppmanas av olika livscoacher att själva skapa vår mening.

Livet blir en prestation, och det kan upplevas allt tyngre, trots att sommaren är här och kvällen är ljummen. Aldrig får jag vila. Jag skall bära allt själv...

Det är Gud som letar. Och finner!
 


Jag är inte längre en tvivlare. Jag är inte ens en sökare – jag är funnen!
Det är Gud själv som har initiativet – inte du eller jag!
Gud är subjektet, vi är objektet.

Det är Gud som är Sökaren.

Tänk om vi kunde skriva så i vårt CV - utbildningen den och den... duktig på det och det... och så är jag Funnen! Av Jesus.

Jesus visar med all kärlek vilken känsla Gud har för oss var och en – du är så dyrbar, mer värdefull än alla VisA-kort i världen, att han är beredd att lämna allt, sopa rent överallt, för att hitta dig där du är.

 - VAD HJÄLPER DET OM DU VINNER HELA VÄRLDEN, MEN FÖRLORAR DIN SJÄL, säger Jesus.

Åh, min själ...


Ingen av oss kan själva skapa en mening som bär i livet och in i döden. Det kan bara Gud göra.

Omvänd er, är inbjudan.
- KOM TILL MIG ALLA NI SOM ÄR TYNGDA AV BÖRDOR, JAG SKALL SKÄNKA ER VILA, säger Jesus.
 
Och när du är funnen, av vår himmelske Fader, då lägger han dig i sin plånbok, med säkerhetsskydd så att du inte skall bli kidnappad eller utsugen på ditt värde, och ber dig:

- Lev i gemenskap med mig! Inte som en åsikt på distans, utan som en kärleksfull gemenskap, i bön, i bibelläsning, och ta emot den mening som bara Guds närvaro kan ge.

Vi är i Guds skyddande plånbok!
 


Låt oss be:

Tack Gud för kyrkan – den är byggd till din ära! Hjälp oss att fylla detta Gudshus med lovsång över vad Du har gjort och gör för oss alla.

Jesus, tack att Du är ute och söker – för att åter lyfta in oss i din gemenskap, där livet blir upprättat.

Helige Ande, vi välkomnar dig in i våra liv… Vi ber för varandra, för den vi sitter bredvid, för den vi älskar, den vi har svårt att fördra… för den värld som längtar efter fred och frihet.

Herre, hör oss när vi med ett hjärta ber såsom du en gång lärde: VÅR FADER, DU SOM ÄR…
 
Må din väg gå dig till mötes, den väg som Herren nu visar dig, fylld av hans närvaro och mening!
 
Må din väg gå dig till mötes.
 
 
Och så sjöng vi den gamla läsarpsalmen 225:
 
JESUS ÄR UTE OCH SÖKER
  VEM SKALL HAN FINNA IDAG?
    VEM SKALL IDAG HONOM SVARA:
      HERRE, HÄR ÄR JAG!
 
 
HAN SIN FÖRLÅTELSE GER DIG
   NÄR DU DIN SYND HONOM GER.
    DÅ BLIR DU HANS.
     FRÅN HANS KÄRLEK INGET KAN SKILJA MER.
 
 
Äntligen!
 
 
 
FLY INTE, GÖM DIG EJ LÄNGRE
   DU SOM SÅ OFTA HAR FLYTT
     STANNA, BLI STILLA FÖR JESUS
       ALLTING KAN HAN GÖRA NYTT.
 
 
LÅT HONOM TA DIG VID HANDEN
   FÖLJA DIG ÄNDA TILLS DU
    ÄR HOS DIN FADER, SOM LÄNGE
     VÄNTAT, OCH VÄNTAR ÄNNU.
 
 
JESUS ÄR UTE OCH SÖKER
   STANNAR OCH BÖJER SIG NED
    SÄGER MITT NAMN, OCH JAG SVARAR,
     HERRE, ÅT DIG JAG MIG GER! Sv Ps 225.
 
Tack käre himmelske Fader!
 
 
 
De dyrbaraste hälsningar från en Herrens tjänarinna,
Helene F Sturefelt,
 
- som hellre sopar än dammsuger... annars hade myntet varit uppslukat!
 
 
 
 
 
 
 

lördag 6 juli 2019

RANELID och AULAWABBLAR på KILLEBOM


Ranelid på Killebom.


- Stranden Du och stranden Jag vid havet Vi.

Björn Ranelid bjöd på sig själv igår och nu vill jag berätta!

Stadsfestivalen Killebom pågår för fullt i Sölvesborg.
Nytt för i år är att kommunen har öppnat ett kulturkvarter med stöd av region Blekinge. Kreatörer och företagare samverkar och människor lär känna varandra.

Många tar tåget som kör rakt igenom stan, det är ingen idé att försöka ta bilen och hitta en parkering...

Stadsfestival.


Det är poesi, visor, keramik, jazz, folkmusik, smycken i sten, muggar i emalj, fototavlor på bron och aulawabblar så det stänker om det!

Vi är bortom tivolits alla karuseller och nobbar både öltält och langos.

Vid restaurant Blåregns innergård finns några riktigt gamla hus, som är fantastiska att få tillgång till.
Vår mycket duktiga och idérika kultursamordnare Pernilla Weirum lät landshövding Sten Nordin och region Blekinges kultur- och fritidschef Malena Sandgren få varsin nyckel i hand, och istället för att "klippa band" fick de öppna de två dörrar där de nyskapade souvenirerna fanns.

Och mina konstverk...

Men vi saknade kommunalrådet. Och ni vet ju vem...
Här i Sölvesborg var det tydligen viktigare att vara nere och grilla korv med partikamraterna.
Kanske lika bra det, men bedrövligt är det!

Sydöstran intervjuar kreatör "Ingeborg".

Att gå från noll till ett, från byrålåda till offentlig utställningslokal - det är ett stort steg. Nu ska mina alster bli betraktade och bedömda.
Tänk om jag blir missförstådd?

När jag insåg hur stort detta var, blev jag nervös. Jag gör ju allt som en lekfull lek - jag fotograferar och tecknar med lust och glädje - och att nu förstå att detta har blivit "seriös konst" (vad är det?) så blev jag lite knäsvag.
Fast egentligen inte alls. Jag vet vad jag kan och jag står för det jag gör! Det är bara situationen som är ny.

- Välkomna in!

- Är det du som har fotograferat? Och tecknat? Har du både fotograferat och tecknat? Det är ju så olika tekniker.
- Ja, jag vet. Tänkte inte på det...

S som i Sturefelt.

Lokala artister och mer kända förmågor fick alla plats.

Björn Ranelid drog mycket folk. Men han retar många eftersom han är så ärlig. Inga omsvep, inget fjäsk, inget medhårs. Bara rakt på sak och ofta alldeles sant det han säger.

Många satt under äppelträden i Blåregns trädgård, men regnet kom och allt fler sökte sig in under det skyddande partytältet.

- Använd era hjärnor! sa Ranelid igår. Gör ni det? Alla har ju denna klump som väger 1450 gram. Men vad gör vi? Låter datorer tänka åt oss. Snart kan vi ingenting! Och hjärnan krymper.
Jag minns alla möten med människor, fortsatte han, hur kan jag göra det? Jo, jag använder min hjärna, hela tiden, tränar den, håller den spänstig.

- Tack för att ni sitter kvar, sa Björn, har ni det bra?

Hjärna. Aulawabbel nr 14, Nobel.


Det är ju precis så jag tänker, tänkte jag. Inne i utställningslokalen uppmanar jag alla som kommer in att själva börja teckna igen.
- Nej, det var länge sedan. Nej, jag kan inte. Nej, nej...

Vem har berövat oss det kreativa språket?

Jag blir så bedrövad! Alla har ju kunnat en gång. Leka med linjer på ett papper kan alla. Men prestation och bedömning dödar all kreativitet.

- Men kan jag teckna så här fult snygg - snyggt fult - så kan du också! Se på mina Aulawabbar, de är inte granna... men de talar...
Ärligt talat, när man vet att någon ska titta på det man gjort, då tappar man känslan.
Men om man bara leker och skapar för att det är roligt, ja då öppnar sig Inspirationens Lucka och det flödar!

Barnen får också vara kreativa!
 

Kulturchef Sofia Lenninger intervjuade Björn Ranelid. Hon har varit hans elev i Malmö då han var lärare i filosofi.
- Jag tror ingen hade tråkigt på mina lektioner, sa han.

Och fortsatte:
- Hur använder ni språket? Ge era barn och barnbarn Språk. Låt dem bada i goda ord och tala varma meningar med dem. Jag har aldrig svurit, inte ens när jag spelade fotboll på hög nivå. Jag har aldrig känt behov av det.

- Jag älskar damfotboll! De spelar rent och ärligt. Latinamerikansk herrfotboll är det värrsta jag vet! De slängerr sig på marken och fuskarr! Vet ni förresten hur en manlig fotbollsspelare alltid inleder sina svar?
- Hur gick det på matchen tycker du?
- Nä, alltså, vi...

De svarar alltid "nej!" Jag har vigt många brudpar, tänk om jag skulle viga Zlatan och Helena, då skulle hon svara "ja" men Zlatan skulle säga "Nä, alltså vi....." Eller?!

Sofia Lenninger och Björn Ranelid.
 
 
Vikten att sätta gränser och uppfostra barn är självklart, sa han, men inte nu längre.

- Om alla följde dessa fem regler om att respektera varandra, då skulle vi vara lyckliga.
Och så gjorde han en egen variant om de evigt hållbara tio Guds bud att inte våldföra sig på någon, och att barnen i sin tur skall respektera sina föräldrar.

Det var som ett enda långt och kärleksfullt förmaningstal till oss alla.

Bland alla politiskt korrekta talare, som snart ingenting säger, är Ranelid en frisk fläkt!
Jag fick tårar i ögonen. Äntligen någon som säger som det är!
Och han dolde inte sina talanger, än mindre skämdes för dem.

En levande människa, som tackar för varje ögonblick i livet.

Kreativitet på innergården.


- Jag har barnet kvar inom mig, sa Björn Ranelid, därför har jag kontakt med livet. Har ni det också?
Då gör man sig inte så många bekymmer. Och man ser... Förundras. Blicken för livet är kvar...

- En kopp kaffe och en slät bulle är ett underrbarrt ögonblick! Vad mer behövs?!

Efteråt gick jag fram och tackade mannen med de blåaste ögon jag sett. Det kändes som att möta en like, en förebild, ett självförtroende av ovanliga mått.

- Tack, tack...

Tack, Björn Ranelid!
 

Jag vill berätta om ett möte till.

En av kreatörerna som skapat en lokal souvenir är formgivaren Mats Nilsson.
Han arbetar bland annat i sten och har gjort en egensinnigt halsband i diabas. Men hans namn nämndes också uppe i Jukkasjärvi och Ishotellet.

Han är en av konstruktörerna och nu hade vi våra alster i rummen intill varandra.
Jag tog kontakt och var tvungen att visa honom den Aulawabbel som kom till, efter vår resa till Jukkasjärvi...

Icehotel. Aulawabbel nr 8.
 

- Jaha, det ser jag! Jodå, det var Lotta Lampa som skapade konstrummet med is-skulpturer i form av jätte-maneter...

- Skulle du inte kunna formge nästa års modell efter Sölvesborgs-bron? undrade jag. Tänk att göra dessa brovalv i is...
- Visst, men isen är levande material och efter några veckor skulle den hänga i en böj istället...

Vi får väl se vad det kan bli. Jag får fixa årskort till Jukkasjärvi...

Var går gränsen?!


Den skapande processen drivs av en inre nyfikenhet. Vad händer om man gör si, gör så?
Åter igen; så viktigt det är att inte stänga sig själv eller sina idéer!

Annars hade de aldrig kunnat forma dessa enastående konstverk upp i norr - maneter av is.

Och Mats Nilsson arbetar både med sten och is. Det går väl inte.
Han tänkte inte på det...

Sölvesborgsbron.


Som sagt, tack alla entreprenörer, roddare, bärare, administratörer, informatörer och fixare för att ni gjort det möjligt för konstnärer av olika slag att få en plats att dela sina alster - och inte minst att föra samman alla med lokala företag, så att nya produkter ser dagens ljus.

Och jag tackar min samarbetspartner i Karlskrona; Peter Hörvin på ExposePrint - utan din yrkesskicklighet skulle mina brotavlor och Aulawabblar fortfarande ligga i byrålådan.

Men nu gör de inte det!
Nu börjar de hänga hemma i vardagsrummen också. Jag inväntar kommunens beställning...

Böljande former.


Jag är hungrig. Finns det någon sillamacka kvar till mig?!

Guds frid till oss alla - för visst är det så att när man hamnar i flödet av inspiration och den Stora Luckan öppnar sig, då är det vår Herre som låter oss ösa hur hens förråd...

Helene F Sturefelt,

- fritidstecknare och fotograf, med digital utställning på Instagram: Sturefelt_art.

Konstnärsgården.



onsdag 3 juli 2019

FRESTELSE TILL LIVSLÖGN

Förhöjd livskänsla.
 

Medan fotbolls-VM för damer pågår i Frankrike, pågår också våra sinnesromässor.
Ikväll handlade det om frestelser - men inte om glass och godis eller cigaretter och snus - utan om att bete sig fel, på bekostnad av sig själv.

Du vet, man vill så gärna ha den där go'a förhöjda livskänslan att livet ska vara bra.
Vi vill inte känna ensamhet, som ger tomhet och leder till meningslöshet.

Men låt oss våga närma oss vårt eget falskspel, där våra känslomässiga låsningar får oss att falla, gång på gång. Och orsakar det vi försöker undvika - ensamhet, tomhet och meningslöshet.

Urspårat liv. Meningslöst.


Jesus själv utsattes ju för svåra frestelser av den Onde själv. Då kan vi inte förvänta oss att slippa undan... Oavsett om vi kallar oss kristna, ateister eller sökare så bjuder livet oss motstånd, och Gud låter det ske.

Att bli tacklad av sitt eget falskspel... bli stämplad... få gult kort... missa en hörna... missa målet.
Det egna syndafallet.

Vi tar med SINNESROBÖNEN in i de här frestelserna som nu kommer.

GUD, GE MIG SINNESRO,
ATT ACCEPTERA DET JAG INTE KAN FÖRÄNDRA,
MOD ATT FÖRÄNDRA DET JAG KAN
OCH FÖRSTÅND ATT INSE SKILLNADEN.

Är livet en tom ballong?


Den första personen jag vill berätta om är honom/ henne som strävar efter att allt ska gå rätt till, och gärna att själv "ha rätt".
Du vill att livet ska vara fullkomligt, men är frustrerad över att människor är så slarviga och att livet är så våldsamt och brustet.
Detta väcker en inre vrede som gör dig irriterad, men du försöker hålla reaktionskontroll och sväljer. Och tystnar.

Vreden äter sig inåt och blir din frestelse. Den är din hemliga identitet OCH fiende. Det kan gå så långt att du börjar leva dubbelliv - predikar moral men lever i synd.

Kan du se var din vrede har sin rot?

I livets ofullkomlighet. Så är det. Endast Gud är fullkomlig. Inte du. Och inte detta livet här.

Så, försona dig med vreden och acceptera att livet innebär fel och brister.

Tivoli eller industri?


Den andra personlighetstypen strävar efter att vara behövd. Mottot är att hjälpa andra.
Men det är väl bra? Det kan väl inte finnas någon frestelse i det?
Jo...
Om hjälpsamheten går ut på att slippa möta dina egna behov, då är något fel. Lev inte andras liv! Vem ska leva ditt?

Hjälpsamheten kan bli ett undvikande av dig själv, där du till varje pris ska vara andra till lags, om du så ska manipulera dem! Själv behöver du ingen hjälp...

Nu har detta beteende utvecklats till en stolthet, med en illa dold bitterhet - att ingen tackar dig för det du gör, som ingen bett dig om... Ja, du kan till och med hjälpa Jesus på korset, för han har det också svårt...
Stoltheten är din frestelse, som låser dig.

Kära vän, du behöver omvända dig, från att ha blicken på andra, till att börja se dig själv.
Du är trött, hungrig och vilsen.
Inför Gud är vi alla hjälplösa, särskilt du.

Gud vill befria dig till att ta över andras liv. Din identitet ligger i att också kunna ta emot.

Släpp ratten! Styr inte allt.


Den tredje typen strävar efter framgång. Du känner dig bara accepterad när du presterar bra.

Din frestelse är att alltid vara duktig. Duktig flicka, duktig pojke.
Det är det "amerikanska evangeliet" - att framgång skulle vara tecken på att Gud är med. Vem som helst kan bli president...

Det finns ingen plats för fattiga och sjuka. De får skylla sig själva.

Du är livrädd för att misslyckas.

Befrielsen är att se Jesus på korset. Det lidande han går in i trodde alla var ett nederlag, kanske du också? Men det är genom lidandet som segern kommer. Det är det bibliska evangeliet!

Möt din frestelse att vara duktig. Du slipper det! Inför Gud kan ingen av oss prestera något. Här är det kärleken som gäller.
Du är älskad. Oavsett betyg eller position!

Prestera din framgång! Annars...


Den fjärde personligheten fastnar lätt i fällan att jämföra sig med andra.
Det leder till avundsjuka och obalans.

Du tycker att du inte är tillräckligt kreativ, originell och unik... Din frestelse är att låta dig styras av den svarta avundsjukan. Och så kryper svårmodet på dig.

Kära vän, godkänn dig själv. Lev med Gud, och låt Guds kärlek vara ditt fokus. Det driver ut avundsjukan.

Liiite mer originell kan du vara!



Den femte typen har god överblick och ser sammanhangen.
Du betraktar gärna tillvaron på distans, analyserar och drar dig undan.

Din frestelse är att tänka för mycket! Du fastnar i "huvudet" och har inte kontakt med dina känslor, vilket leder till obehag även inför kroppskontakt.

När livet blir för påträngande drar du dig tillbaka, med mottot "mitt hem är min borg". Ingen får komma in där! Du skyddar dig så mycket mot omgivningen att det börjar bli svårt att dela med sig.
Sakta smyger sig en girighet över dig och du samlar och samlar...

Din frestelse kan botas med att göra resan från huvudet ned till hjärtat.
Till dig säger Jesus: "Ge så skall du få".
Hans kärlek kan befria dig från girighet till givmildhet.

Mitt hem, min borg.


Den sjätte personen gör sin plikt. Du är lojal och pålitlig, men har en känsla av att du innerst inne är en förlorare.
Framgång är inget för dig. Möter du motstånd hamnar du lätt i offerrollen. Jaha, vad var det jag sa...

Rädsla är din tysta drivkraft. Du försöker möta livets faror genom att ha kontroll på allt.

Din frestelse är något så märkligt som - trygghet!
Du är den som har flest försäkringar... och vill ha total garanti att allt uppfyller största möjliga säkerhet.

Men det gör inte livet. Gud har inte lovat oss ett liv utan bekymmer. Men Gud vill ge dig Frimodighetens Ande så att du vågar leva livet.
Jesus, som lovat vara med dig alla dagar, säger:
- Känn ingen oro, känn ingen ängslan, den som har Gud kan ingenting sakna.

Säkerhetslinor och trygghet.


Den sjunde typen är lycklig och glad, alltid trevlig att umgås med. Hos denna sällskapsmänniska kan väl inte finnas någon frestelse?

Jo, i denna lycka finns en risk att inte vilja se sjukdom, smärta eller olycka. Förnekelsen drivs av ett överdrivet positivt tänkande, som till slut blir en livslögn. Realismen är borta.

Frestelsen är att du bedövar dig med fester och middagar. Eller med ett gammalt ord: frosseri.
Men livet är inte Disneyland!

Gud kallar dig till omvändelse. Från ljus till mörker, faktiskt... för att du där skall våga erkänna livets realiteter.
Men ensam går det inte. Jesus går med dig Följ honom. Att gå igenom lidandet, med hans kärlek, leder dig till en djupare glädje som inte är på ytan, utan på riktigt.

Frosseri bedövar smärtan.



Den åttonde personligheten är stark. Din styrka känner inga gränser. I bästa fall är du en god ledare, i värsta fall är du allas fiender. Även din egen.

Konfrontation är ditt sätt att ta kontakt. Du kan provocera fram reaktioner för att veta var den andre står.
Du föraktar svaghet. Det är din frestelse.

Tyvärr drabbar det ofta kvinnor och barn. Din styrka kan göra dig liderlig och du utnyttjar andras underläge, om du förstår vad jag menar...
Hämnd och vedergällning tycker du är tecken på styrka, manlig styrka, men det är vi mycket trötta på, ska du veta!!

Befrielsen för dig är att finna ut vad respekt är. Förneka inte andra! Utnyttja inte deras svaghet.
Inom dig finns ett förtryckt barn, en osedd liten pojke eller flicka, som aldrig fick visa sin litenhet.

Gud bjuder in dig att se barnet inom dig. Du är nämligen ett "barn i Guds rike" - inte sankte Per eller Gud Fader själv!
Guds kärlek hjälper dig att slappna av så att din egen ömhet kan få ta plats. Så underbart det kan bli då!

Förakta inte barnet! Omfamna det.


Den nionde och sista typen skulle kunna vara björnen Baloo. Var nöjd med allt som livet ger, sjunger ni!

Du är fridsam och följer med strömmen. En god diplomat.

Men ibland kan energin blir lite för låg, och du för-ringar dig själv. Du börjar bli frånvarande... och frestelsen lockar dig till ren lättja.
Du är lat! Slö. Vill inte jobba. Det finns ju bidrag...

Välkommen att studera myrorna, du late! Se hur de arbetar och strävar - och bli vis! Ta emot arbetet som en gåva.

Tjohoo lattjo lajbans!


Dessa nio frestelser sitter djupt i vårt beteende. Men om du kommer på vad det är som triggar dig, och erkänner vilket behov som inte är tillfredsställt, då finns det alla möjligheter att du kommer ur din livslögn.

Den förhöjda livskänslan som går genom karuseller, godis, alkohol och snus är en billig genväg till att hamna utanför livet. Kraschad.
Det är inte så det skall vara. Det är inte så Gud har skapat dig.

Nej, i Guds kärlek finns omvändelsen och förvandlingen, från en av-art av dig själv, till att bli den äkta varianten av dig själv.
Den försoningen finns hos Jesus på korset och var mycket dyrköpt.

Gud vill visa dig vägen dit.
Låt oss gå tillsammans, förbi alla frestelser! Och avslöja våra dolda känslor och behov, med ömhet.

Tomhet.


De varmaste hälsningar,

Helene F Sturefelt,

- som älskar festivaler och karuseller! Men inte som ersättning för det verkliga livet,
- som återigen hämtar inspiration från Enneagrammet - en själavårdskarta med stora djup både i teologi och psykologi,
- som välkomnar dig till sinnesromässorna varje onsdag kl 19.00 i Kungsmarkskyrkan, Karlskrona,
- och som bildsätter inlägget imorgon, för nu har Sverige just förlorat mot Nederländerna i damfotbollen...


Tar vi brons på lördag?