Det är mörkt ute.
Det är mörkt inne också, i kampen om att vända om från livsstil. Men tyst nu! Nu kommer hon - Lucia med sitt följe.
- Vill du följa med och se Luciatåget?
- Nej, jag har redan sett det en gång.
- Jo, men vi firar ju Lucia varje år...
- Men jag har ju redan sett det sa jag ju. Det räcker. Kan vi inte göra nåt annat?
Dagens barn är fostrade med snabba klick och reklamvinjetter om ständigt nya produkter. Att upprepa något ligger inte i linje med deras tänkande.
Ständigt matade med nyheter gör att de fort blir uttråkade. Tradition är något konstigt. Gammalt och förlegat.
Men hur ska vi då lära barnen vad "fira" är?
Att fira är ju att upprepa en händelse, många gånger.
- I år ska vi inte fira din födelsedag.
- Va?? Varför inte då??
- Det har vi ju redan gjort en gång. Det räcker.
- Men det var inte så jag menade!
- Jasså, nähä... Men tyst nu, sa jag. Nu kommer hon, vår ljusklara fägring.
Natten går tunga steg.
Förr ansågs lucianatten vara årets kortaste dag. De mörka timmarna tog lång tid på sig att gå mot gryning.
För den som har bekymmer och plågas av smärta eller oviss väntan på besked, så är mörkret kompakt.
Desto viktigare att ge plats åt denna tradition! Lucia, kom, kom in till vårt ensamma hus och lys upp med ditt milda ljus. Dig vill jag fira om och om igen! I år, mer än någonsin...
Det finns en politisk aspekt av Lucia som Svenska kyrkans julinsamling tagit fasta på.
Jag citerar ACT - deras internationella hjälporganisation - och deras kollektvädjan:
"Legenden om helgonet Lucia bär på många viktiga budskap. Ett av dem är att en flicka ska kunna få säga ja till det hon själv vill. Hon har rätt till sin egen kropp och sitt eget liv. Hon ska kunna få skriva sin egen historia.
Men Lucias liv kantandes av förfärliga övergrepp. Hon blev bortrövad för att gifta sig redan som ung flicka. När hon övertalade sin mor att bryta förlovningen straffades hon med tortyr och skickades till en bordell.
Hon uppges då ha sagt att eftersom hon inte gav sig frivilligt i det sexuella utnyttjandet skulle hennes kyskhet bestå.
Lucias motstånd väckte stor ilska hos omgivningen. Enligt vissa berättelser stack de ett svärd genom hennes hals, enligt andra stack de ut hennes ögon. Oavsett vilket våld hon utsattes för, så är en sak säger: Lucia straffades hårt för att hon trotsade samhällets normer."
Slut citat.
Barnen sjunger:
- Nu är jag Lucia med ljus i mitt hår och tärnor och stjärngossar runt om mig står.
Jag håller i handen ett vitt litet ljus som ska lysa upp i ert mörka hus.
Modern luciasång, skriven av Gun Hansson, 1986.
Vi firar och förenklar, men vi firar och högtidlighåller minnet! Dock är det ingen avgudadyrkan, som någon trodde. Lucia är en kristen förebild som kan inspirera oss.
Svenska kyrkans insamling genom ACT skriver vidare:
"Runtom i världen utsätts flickor än idag för samma typ av övergrepp som Lucia. Tvångsgifte, sexuellt våld och könsstympning drabbar tiotusentals flickor.
De får tidigt utföra oavlönat hushållsarbete, utan möjlighet att skaffa sig utbildning och egen försörjning. Beroendeställningen leder till stor ohälsa.
Genom ACT kan vi ge fler flickor möjligheten att ta makten över sina egna liv."
Slut citat.
Men Svenska kyrkan nämner ingenting om att Lucia var kristen. Ingenting om att hon älskade Jesus mer än sin fästman, och att hon inte ville gifta sig med honom om hon inte kunde dela tron med honom. Han såg inte hennes hjärtas skönhet, bara hennes yttre. Det var därför som hon själv stack ut sina ögon, för att fästmannen inte skulle förblindas av det yttre.
Men Gud var god och gav henne nya ögon, berättar legenden.
Kollektvädjan tar i hårt när de även nämner könsstympning, något som Lucia troligen inte var utsatt för, men som skrämmer bra till att ge en peng extra...
Svenska kyrkan nämner ingenting alls om tro i sin text. Allt som gör att Lucia över huvud taget är ihågkommer genom historien har ju med religion att göra!! Det är ju hennes kristna tro i kärlek till Jesus Kristus som avgjorde hela hennes livsöde!
Jag skulle vilja ge kollekt till ett ändamål som vågar stå för religionsfrihet - inte bara rätten till sin kropp! Rätten till att vara kristen...
Men det är svårt i dessa mörka religionsfobiska tider i Sverige.
Är det därför som Svenska kyrkan förminskar Lucia till att bara handla om en flicka och hennes kropp? Får man mindre pengar i kollekten om det handlar om att stärka barn- och ungdomars rätt att tro på Jesus?
Minsann! Barnkören har inte tagit bort de vackraste orden i Nu tändas tusen juleljus - hör här!
Född är herren Jesus Krist...
Natten går tunga steg och jag suckar, men jag gläder mig åt vår Frälsare och Gud.
Igår sjöng vi den luciasång jag skrivit tillsammans med bäste Christer Hultgren ("Jag vill ge dig O Herre min lovsång" och "Herre, till dig får jag komma":
VME ÄR HON VÅRT HELGON MED RÖDA BAND
SOM KOMMER NÄR VINDEN ÄR KALL
OCH SJUNGER OM GJÄDJE MED LJUS I SIN HAND
OCH SMYGER SIG IN I VÅR HALL.
DET FUNNITS EN TID DÅ ALLTING VAR SVÅRT
OCH KEJSAREN KALLADES GUD
MEN LUCIA SA NEJ TILL ATT HYLLA EN MAN
SOM IKLÄTT SIG GYLLENE SKRUD...
Jag firar Lucia år efter år, och minns hennes mod att hålla fast vid sin första kärlek - Kristus själv.
Ingen har som Jesus Kristus förändrat människors liv och drivit ut mänskofruktan!
Hans kärlek förändrar människor inifrån och ut och fyller oss med kärlek.
Hur svårt livet än kan te sig, så är denna Kristuskärlek som en pelare av guld inuti mig.
Världen är feg, okunnig, slapp, girig och bekväm.
Vi vill se lussefirandet för att filma och lägga upp klipp på barn och barnbarn. Men hörde ni vad de sjöng?
Hörde ni den ovanliga luciasången "Broken Halleluja"?
- Vi sjunger ett brustet men vackert Halleluja.
Ja, detta speglar vår tids tafatta längtan efter djup och mening.
Detta brustna halleluja stannar kvar under kyrkans valv och följer mig nu genom denna adventsvecka, då besked om varsel ska klargöras och fördelas.
Natten går tunga fjät, tunga steg, med hopp om en morgondag.
Lilla lusselelle…
Högtidliga hälsningar från
Helene Sture Brokenfelt,
- hängiven kristen luciafirare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar