Det är många vägarbeten där jag cyklar. Man får se upp. Vägarbetarna själva lever farligt när bilister inte har vett att sakta ned.
Och i Karlskrona röjer man upp ett helt kvarter för att bygga nytt.
Bana väg!
3 Advent kommer med sitt bestämda tema "Bana väg för Herren". Johannes Döparen är huvudperson, med sitt kärva budskap om omvändelse och bättring.
Vi gick till kyrkan idag, uppför Havelidens backe i Hällevik, och deltog i gudstjänsten i Listerkyrkan.
Jag ska återge delar av en god predikan, samt mina egna tankar som tänkte sig själva under tiden.
Den älskade vägröjnings-psalmen "Bereden väg för Herran" inledde naturligtvis den här stunden.
Gud är en mycket god pedagog och tidsplanerare. Allt är förberett, in i minsta detalj, även tidsmässigt. Flera hundra år i förväg låter Herren profeten Jesaja tala och säga:
EN RÖST ROPAR:
BANA VÄG FÖR HERREN GENOM ÖKNEN.
GÖR EN JÄMN VÄG GENOM ÖDEMARKEN FÖR VÅR GUD.
ALLA DALAR SKALL HÖJAS, ALLA BERG OCH HÖJDER SKALL SÄNKAS.
HERRENS HÄRLIGHET SKALL UPPENBARAS, OCH ALLA MÄNNISKOR SKALL SE DET.
Jesaja kap 40:3-5.
Dessa ord går i uppfyllelse genom Johannes Döparen som fått kallelse och uppgift av Gud att bereda väg för Herren.
Predikanten sa:
- Nu handlar det om att Jesus vill komma till oss denna julhelg, som världens och din och min Frälsare. Nu är det du och jag som skall bereda väg för Jesus i våra liv, när han kommer. Hur gör vi det?
Vi kan jämföra med när vi skall få gäster ("främmande" sa man förr, men det ordet använder inte jag...). Vi ser till att röja upp så att det inte är svårt att komma in till oss. Ibland när barnen var små så hade de flera kompisar hemma. Golvet innanför ytterdörren var dold av skor och ytterkläder, som låg där huller om buller. Tur att inte gästerna kom just då!
Vad är det som hindrar Jesus från att komma in hos oss? Ja, inte är det skor eller kläder. Det kan vara en hel massa annat.
Predikanten i Listerkyrkan fortsatte:
- Det kan vara motståndet mot Jesus. Vi kanske avvisar Honom, trots att han vill komma till oss. Han känner sig kanske inte välkommen..
Eller vi tycker att vi har det bra som det är, och behöver inte Jesus. Vi håller avstånd, men skulle det hända något, undrar vi varför Jesus inte hjälper oss.
Eller är det så att vi visst tror på Jesus, men det får inte bli för mycket med allt det där.
Likgiltigheten kan också vara ett hinder. Vi vill helt enkelt inte tro på Jesus och inte heller ta till oss det han har gjort för oss. Punkt.
Låt oss tänka efter vad det kan vara som är ett hinder i våra liv och hur vi skulle kunna röja undan det.
Bana väg.
Mina tankar for iväg. Jag satt och tänkte på sorgen... hur de tunga, mörka känslorna kan bli till hinder för att komma Gud nära. Tårar och rädsla förblindar.
Profeten Jesaja skrev först om tröst, innan han skrev om att bana väg:
TRÖSTA, TRÖSTA MITT FOLK, SÄGER ER GUD.
GE NYTT MOD ÅT JERUSALEM,
KUNGÖR ATT HENNES TRÄLDOM ÄR ÖVER,
ATT HENNES SKULD ÄR SONAD,
ATT HERREN STRAFFAT HENNE DUBBELT FÖR ALLA HENNES SYNDER.
Jesaja 40:1-2
Det går inte att hoppa över något steg. Trösten är livsviktig för den som hamnat i svårigheter!
Besked som skakar om måste bearbetas. Känslor måste erkännas och vrede och ångest måste få utlopp. Det är också ett vägarbete...
Bana väg.
För friden. För friheten.
Vår gode pastor tog upp ett ord som vi tror skulle kunna vara det värsta hindret för Jesus, nämligen synden. Men det är det inte alls!
Det är otron och oviljan som hindrar, men inte synden. Tvärtom, den vill Jesus ta hand om. Ja, det var därför Han kom över huvud taget...!
Detta visste Johannes Döparen. När Jesus kommer förbi med sina lärjungar säger han:
SE GUDS LAMM, SOM TAR BORT VÄRLDENS SYNDER!
Joh 1:36.
När vi välkomnar Jesus in i vårt liv, då tar han hand om vår synd:
OM VI BEKÄNNER VÅRA SYNDER ÄR HAN TROFAST OCH RÄTTFÄRDIG, SÅ ATT HAN FÖRLÅTER OSS VÅRA SYNDER, OCH RENAR OSS FRÅN ALL ORÄTTFÄRDIGHET.
1 Joh brev kap 1:9.
Jag tänkte på vägarbetarna igen. Om man är van vid grusvägar med gropar, så vet man kanske inte hur det är att köra på en slät asfaltsbana. Man nöjer sig med det som är halvbra och vet inte om något annat.
Ofta är det så när jag berättar om min kristna tro för någon som inte har upplevt det jag gjort; Guds frid är ett främmande begrepp, utan innehåll.
Vår predikant förkunnade:
- Så länge Jesus inte har fått ta sin boning där, så tror vi inte att det finns någon annan frid eller glädje än den vi är vana vid, utan Jesus.
Vi tittade på TV's Luciamorgon från Gränna i fredags. Prästen där gjorde en fin illustration om vad julen är. Han hade en elektrisk, sjuarmad ljusstake, som var släckt.
Han skruvade i det första ljuset och sa:
- Det här är julklapparna! Men, om det inte är bra, blir det ingen jul då?
Han skruvad i det andra ljuset och sa:
- Detta är julmaten! Den tillhör julen. Men, om julmaten inte är bra, blir det ingen jul då?
Och så tog han ljus, efter ljus, tills det sista ljuset överst återstod.
- Oavsett vad vi fyller julen med, så är det ändå Jesus Kristus som är i toppen. Det är om Honom allting kretsar.
Tillbaka till Listerkyrkan.
Psalm 109 blev sjungen:
O, MÄNSKLIGHET, STÄLL DÖRR'N PÅ GLÄNT!
DET ÄR ADVENT, DET ÄR ADVENT.
- Men om man bara gläntar på dörren, då kan väl gästerna inte komma in? Kan Jesus komma in då?
Vad tänkte psalmförfattaren Carl Boberg (som skrev O Store Gud) på?
Äsch, tänkte jag som den poet jag innerst inne är, det är inte många ord som rimmar på advent... man får ta det som finns! Glänt och Advent är jättebra rim!
Predikanten förklarade:
- Om vi lever i mörker, så får vi glänta på dörren så att vi får se något av den härlighet som strålar in genom den, från Guds eviga värld.
HERERNS HÄRLIGHET SKALL UPPENBARAS OCH ALLA MÄNNISKOR SKALL SE DET.
HERREN HAR TALAT.
Jesaja 40:5.
Tänk att få syn på Herrens härlighet... bara genom att glänta på dörren... Vilket löfte!
Det är klart att jag då vill öppna hela hjärte-dörren, så att Jesus kan komma in. Han är Herrens härlighet.
Bana väg.
Jag tänker på hur människor söker efter Gudskontakt i alla religioner, hur man försöker med olika gärningar och ritualer. Men i kristendomen är det Gud som tar initiativet! Det är en enorm skillnad.
Jag menar, om Gud finns, vilket Gud gör, då borde ju Gud höra av sig till alla som längtar efter att Han skall höra av sig... och det gör han då Han kommer genom Jesus Kristus!
Han är Mänskosonen som "gästa vill vår boning".
Och många adventspsalmer handlar om dörrar och härlighet:
- Gör dina portar vida för Herrens härlighet (103).
- Gör porten hög, gör dörren bred (107).
- Så öppna hjärtats tempelhus och låt hans rika, fulla ljus därinne klart få skina (109).
Vår predikant berättade om en halvfärdig städning:
- Den eftermiddagen kom solen och lyste in på ett ställe där jag trott att jag städat och gjort fint. Men när jag såg det, skämdes jag. För solen avslöjade dammråttorna som låg kvar i hörnet. Det var bara till att ta fram dammsugaren igen.
Ljuset från vår Frälsare behöver få lysa in, överallt, i våra liv. Även på skuggiga platser och i alla vrår.
- Vi får be Gud att Han låter Andens ljus få komma in i ditt liv och avslöja allt som finns där. Det är först då som allt kan bli bra.
- Nu har vi talat mycket om hur vi ska förbereda för Jesu ankomst i våra liv. Men i evangeliet ligger också en kallelse till oss att jämna vägen för Jesus, så att han kan komma till andra också. Vi fick ju höra:
ALLA MÄNNISKOR SKALL SE GUDS FRÄLSNING.
Lukas 3:6.
Det är stort! Kristen tro är inte bara till för de egna, några fromma, nej anspråket när Gud talar gäller hela mänskligheten. Vilken härlighet det skall bli, tänker jag!
Så avslutades predikan med ännu ett löfte:
MEN ÅT ALLA DEM SOM TOG EMOT HONOM, GAV HAN RÄTTEN ATT BLI GUDS BARN, ÅT ALLA DEM SOM TROR PÅ HANS NAMN.
Joh 1:12.
Och jag tänkte; det var dessa ord en gång som fick mitt tonårshjärta att öppna sig för Jesus.
Tack, käre himmelske Far!
Nu blir det kyrkkaffe med små wienerbröd!
Tack till Holger Lundström, som lånade ut sin predikan så att jag kunde återge stora delar av den.
Den digitala världen vill också ha del av Guds ord.
Och vänta bara tills jag kommer in i radiostudion igen... När Gud stänger en dörr - jo, jag tror faktiskt att Han gör det också - så öppnar Han ett oväntat fönster. Men det återkommer jag till vid ett annat tillfälle.
God tredje Advent.
Helene F Sturefelt,
- kyrkobesökare, med alla fönster och dörrar på glänt, med undran var min predikstol står...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar