Hänger du med i alla texter som läses i kyrkan dessa dagar?
Nej, jag vet, de flesta går dit för de fina julsångernas skull... men vi är några som är mycket intresserade av vad som faktiskt sägs.
Ena dagen är Jesus liten bebis, idag på Annandag Jul är han vuxen igen och talar om vikten att inte förneka Honom.
På söndag ska det talas om "Guds barn" - dock är Jesus fortfarande vuxen; men han lyfter fram vikten av att omvända sig och bli som ett barn. (Ett inlägg kommer).
Som i krubban?
Eller, som Claes Eriksson i Galenskaparna föreslår:
- … och lindade honom och lade honom i en kundvagn utanför IKEA...
Kyrkoåret gör snabba kast mellan Guds oerhörda gåva att komma till oss i mänsklig gestalt, och vår oförmåga att ta emot troende människor som berättar om denna Gud.
Herdarna och de vise männen har just gett Jesus sin hyllning, när kung Herodes vill ha tag i honom för att döda honom.
Hyllningar och hot.
Liv och död, sida vid sida, som vanligt.
Jag tittar på min gran och konstaterar att det bara fanns rött glitter kvar i min jullåda. Från Betlehems stjärna i toppen ser det ut som att det rinner rött blod ned över granens gröna grenar.
De röda julkulorna förstärker intrycket.
DEN SOM FINNER SITT LIV, SKALL MISTA DET.
OCH DEN SOM MISTER SITT LIV, FÖR MIN SKULL, SKALL FINNA DET.
Matt 10:39.
Utanför min dörr hänger en juldekoration med ett granatäpple i silver. Det är en hälsning till mina syriska grannar, men även en djupgående, äldre symbol som tidigt började användas i kristen konst.
Under medeltiden framställdes Jesusbarnet ibland med ett granatäpple i handen. Det vill visa på Jesu kommande lidande och uppståndelse, med oräkneliga frön som ger nytt liv.
Alla som delat ett granatäpple vet att dess saft påminner om blod... och den kan fläcka ned hela köket om man inte ser upp...
… för att inte tala om det riktiga blod som många kristna har offrat då de inte velat avsäga sig sin kärlek till Jesus Kristus.
"Igår blev Kristus född på jorden, för att Stefanos idag skulle födas i himlen."
Stefanos var ju en av de allra första kristna martyrerna som släpades ut ur staden för att stenas.
Folket tålde inte den sanning och den kärlek som han förmedlade. Fylld av Helig Ande såg han nämligen himmelen öppen:
HAN SÅG GUDS HÄRLIGHET OCH JESUS SOM STOD PÅ GUDS HÖGRA SIDA.
Apg 7:55.
Ett sådant övermod - hybris - och en sådan hädelse kunde bara sluta med döden.
Men ett kännetecken på att det verkligen är en Gudsman som talar, är att det är förlåtelse - inte hat - som är det sista som sägs:
STEFANOS ÅKALLADE HERREN OCH SADE:
- HERRE JESUS, TAG EMOT MIN ANDE.
HAN FÖLL PÅ KNÄ OCH ROPADE HÖGT:
- HERRE, STÄLL DEM INTE TILL SVARS FÖR DENNA SYND.
MED DE ORDEN DOG HAN.
OCKSÅ SAUL TYCKTE DET VAR RIKTIGT ATT HAN DÖDADES.
Om man tittar i tidningarnas predikoturer så kan man läsa att idag sjungs det massor av julsånger i våra kyrkor. Det spelas piano och fiol, det är solister och cellister, och alla vill så väl och vill förgylla även denna juldag.
Det är bara det att denna goda vilja kan hamna i diket, om den inte rimmar med de texter som skall läsas på Annandag Jul. Profeten Mika hörs från tredje årgångens läsningar:
VE MIG!
DET ÄR SOM NÄR FRUKTEN PLOCKATS OCH DEN SISTA VINSKÖRDEN ÄR ÖVER:
DET FINNS INGA DRUVOR ATT ÄTA,
INGA FÄRSKA FIKON FÖR MIN HUNGER.
Men... vi har fikon på vårt kaffebord... dadlar och aprikoser också. Ischoklad och pepparkakor saknas inte heller. Vad menar profeten?
DE TROFASTA ÄR BORTA UR LANDET,
INTE EN ÄRLIG MÄNNISKA FINNS KVAR.
ALLA LIGGER PÅ LUR FÖR ATT MÖRDA,
DE VILL FÅNGA VARANDRA I SINA NÄT...
Är det en framtidsvision, när det inte längre finns några konsekvenser för kriminella gäng, brott och våld med dödsskjutningar? Alla de trofasta har flytt landet?
Polisen orkar inte hålla emot. Inte en ärlig människa finns kvar. Det politiska systemet har imploderat för alla ville fånga varandra i sina nät.
Jul, jul, strålande jul. Ej upplysta gårdar. Är det släckt eller tänt? Glans över vita vidder. Ej hus och palats. Det finns ingen plats.
Vi sjunger om tider som farit och om snö som inte längre finns. Ondskan är borttagen som begrepp, men själva verkligheten kvarstår.
Profeten Mika får fortsätta:
DE ÄR IVRIGA ATT GÖRA DET ONDA.
STORMANNEN FORDRAR GÅVOR, DOMAREN LÅTER SIG KÖPAS.
DEN MÄKTIGE KOMMER MED KRAV, JA, ALLTING BLIR FÖRVRIDET.
Stora varuhus har infört "annandags-rean" som en ny markör i konsumtionens kyrkoår, ty nu måste allt julskräp bort! De fordrar att kunderna ska lämna sina julbord och pressa ut det sista ur sina swisch-konton.
Och vi gör det gärna. Strålande stjärna...
Det värsta är att domare kan låta sig köpas, att rättsväsendet inte alltid är opartiskt och att allt lätt kan bli helt förvridet. Eller snarare, att vi har en lagstiftning som är så invecklad att det inte alltid går att döma uppenbara fall av felaktigheter.
Intet nytt under solen. Profeten och journalisten kan rapportera om samma saker, i evighet, amen.
DEN BÄSTE AV DEM ÄR SOM ETT TÖRNSNÅR,
DEN ÄRLIGASTE VÄRRE ÄN EN TAGGHÄCK.
DEN DAG DINA VÄKTARE FÖRKUNNAT, ÄR INNE.
STRAFFETS DAG HAR KOMMIT.
Äntligen!
Vilken lättnad det skulle vara om Sverige på allvar fick uppleva rättmätiga konsekvenser av allt orättfärdigt, som släpps mellan fingrarna!
På den glidande skalan av vad som är rätt och fel säger profeten att vi kan hamna i det läge där den bäste är som ett törnsnår.
Och den ärligaste är värre än en tagghäck.
Hur ond är då inte ondskan! Vilken botanisk växt kan illustrera det?? Granatäpplet igen, men i form av en handgranat? Eller en köttätande växt med klibbiga kanter?
Det kommer en dag då ondskan inte ska bortförklaras längre. Profeten ropar att Straffets dag har kommit! Men ännu hellre Frälsningens Dag.
Jag ryser när jag läser fortsättningen.
NU DRABBAR FÖRVIRRINGEN FOLKET.
TRO INTE PÅ EN VÄN.
LITA INTE PÅ EN FÖRTROGEN.
VAKTA DIN TUNGA INFÖR KVINNAN I DIN FAMN.
TY SONEN FÖRAKTAR SIN FAR, DOTTERN TROTSAR SIN MOR OCH SONHUSTRUN SIN SVÄRMOR, OCH EN MANS HUSFOLK BLIR HANS FIENDER.
Om lögn och osanning premieras, då blir det så här.
När sanningen inte står högt i kurs, då blomstrar angiveriet och opålitligheten tar död på människors förtroende. Diktaturer i öst och i söder lever med detta.
Hur ska vi kunna rädda människor ur Förvirringen, när vi själva håller på att mista vår inre kompass?
Klarar vi av att förlåta dem som lurar och förleder oss? Kan vi genomskåda förvirringen, eller är vi redan blinda? Är det försent?
Berg-och-dalbanan skenar.
Du barn av Betlehem, vi ber:
Ge våra ögon ljus och rena vårt hjärta, att vi kan bli barn hos Dig, Gud.
O, Jesus, dem som klagar i denna jämmerns dal, nu med din hjälp ledsaga till himlens högtidssal.
Tack, Herre, för Ditt Ord som hjälper oss att se klart på det som skiner falskt.
Hjälp oss att avslöja det falska ljus som lurar oss att tro att ont är gott, och gott är ont.
Jag tittar upp och tittar ut.
Julens berg-och-dalbana har sin pendel också i vädret.
Småfåglarna sjöng i buskarna när vi gick till julottan. Ingen rimfrost glimrade som kunde coola ned naturen.
Regnet gjorde marken ännu brunare och tråkigare, och vi fortsätter drömma om en snövit jul, för den rätta känslans skull.
Likväl gick vi en lång runda och solen tittade fram en kort stund. Något konstigt låg upprullat framför oss - jag tror vi hittade kraftledningarna till himmelen...
Röda granathälsningar på Annandagen,
Helene Sture Julefelt,
- som med glädje låter julgranen förkunna budskapet,
- och som med samma glädje läser Bibeln om profeternas domsord - det får min dag att ljusna.
Var hälsad sköna morgonstund, som av profeters helga mun är oss bebådad vorden!
Fotografera kan jag, men videofilma... nä... särskilt inte i ottan! Håll till godo ialla fall, sången är underbar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar