STURELLAS DIKTBYRÅ - Fatabur

Sturellas Diktbyrå.

Hur går det med julklappsrimmen? Sitter du och kämpar med grötrim och verser till den rimmade skinkan?
Då vill jag gärna störa... och koppla av med läsning ur den egna fataburen, ja, alltså ösa ur de egna förråden!

I garderoben står alla mina handskrivna memoarer och diktböcker uppradade. Det är en källa att ösa ur för kommande generationers behov av manus till dramaserier i kyrklig miljö!

Men nu vill jag bjuda på några verser om julen, och dess hjul som snurrar alldeles för fort. Förr hände ju julen i naturen - man gjorde havrekärvar, tog in vinteräpplen och slaktade grisen. Det luktade höst och snö och knäck i stugan.
Ingenting av det gör vi idag. Allt sker inomhus i konstlad miljö. Det gillar inte jag.

Overklighetskänslan tränger sig på.

Vad är inne och vad är ute? Är ute inne? Är det inne att vara ute? Och blir julen vit eller brun?

Ur Sturellas Diktbyrå gräver jag fram den första, som heter Köp och Stöp, med en känga åt konsumismen.

Köp och Stöp.

KÖP OCH STÖP - INNE.

Den riktiga julen är i affären.
- Det är där man hör bjällerklang och köper sig lycka.

Ute slaskar plusgraderna.

Inne är den riktiga julen.
- Där står saker på hyllorna i rader och vill bli konsumerade.

Ute är marken brun.

Julen är riktigt inne!
Köpmännen hjälper oss förstå att dåligt samvete botas i butiken.

Ute är barnen blöta.

(Hm... Detta skrevs på den tiden då barnen verkligen var ute - nu är de ju inne, böjda över datorer och surfplattor...).

Är utelek - ute?

Riktig jul erbjuds i paket,
som lockar, glänser och pockar, men... Besvikelse!
- Jag har ju reden en så'n!

Ute faller temperaturen.

Materialismens högtid spårar ur.
- Snören och förpackningsskräp döljer presenten.

Ute blir marken frostig.

Överflödets feta paketberg låter hetsen glänsa i ögat.
- Vem ska man tacka för denna utarmning?

Ute snöar det lätt.

Temperaturen har fallit.

KÖP OCH STÖD - UTE.

Ute tittar försiktigt in
Låter sina svala vindar svepa
frid över gran och tall.
.
Inne falnar glöden.

Månen sänder ut bleka strålar
Den tunna isen låter dem slå kana
Stilla i vila är natten.

Stjärnor gnistrar av rymdens glans
Inne är det trams och dans.
Vem blir fullast av "kvarten"?

Inne går julen i galopp.

Naturen tänker inga tankar
Den bara finns och är,
till hjärtats glädje och lisa.

Inne stupar folket.

Naturen tänker inga tankar.

Naturen är ute.
Affären är inne.
Julen är vilsen. Ut och in. När ska de mötas?

Köp och stöp. Shop til you drop.
Handla och stupa.

Konsumera och släng.
Pengarna rullar.

Procenten är hög
i både profit och glas.

Julen har gått i kras.

Du hör säkert att bakom mina ord ligger Viktor Rydbergs "Tomten", som är ett mästerverk av existentiella formuleringar, fyllda av gammeldags vinterkänsla.
Jag sörjer så att det gamla bondesamhället är borta. Det var och är mina rötter.
Det är bara "Jul med Ernst" som återstår, med en stor dos av ouppnåelig nostalgi.

Pyssel-Ernst...

Däremot är Bibelordet levande för mig. Gudsordet är de bärande balkarna genom hela julen. Där finns ingen nostalgi - bara levande historia, som hjälper mig förstå mitt eget liv, här och nu.
Du minns säkert orden om den kommande Fridsfursten, som sedan Josef och Maria uppfyllde i Betlehem.

DET FOLK SOM VANDRAR I MÖRKER SKALL SE ETT STORT LJUS,
JA, ÖVER DEM SOM BOR I DÖDSSKUGGANS LAND
SKALL ETT LJUS SKINA KLART.
Jesaja kap 9.


Ur Sturellas Diktbyrå läser jag:

KÖP OCH STÖP - I FJÄRRAN.

Långt bortom fjärran
vandrar ett folk i mörker.
Två är utsedda, en skall bli mor.

Nära är himlen.

Hotellen är fulla, alla rum bokade.
Folkräkningen trängde mänskorna tätt.
Två hittade en stall, blev tre i natten.

Himlen vill landa.

Planeterna trängs i sina banor.
Ställer sig på linje för att se Jorden.
Gud befruktar människan med sin Närvaro.

Landar stjärnan över taket?

Jupiter och Saturnus, Josef och Maria.
Sällsam sammanstrålning synes.
Himmel möter Jord som Man möter Kvinna.

Ljuset har tagit sin boning.

Ljuset tar sin boning.

Jag vänder blad och läser vidare på nästa sida, där vreden över den kidnappade julen är stark:

All denna köphysteri för ett barns skull?
Enkelt stall mot prålande varuhus.
Fattigdom och överlevnad mot rikedom och övermättnad.

Mammon tar Jesus.

Jul stavas väl "hjul" - kapitalismens snurrande hjul i midvintertid.
Känslosam religiositet har ateisterna avskaffat.

Mammon tar din själ.

Så, vad hjälper det om du får världens alla julklappar,
men förlorar din själ,
och tappar gemenskapen i din familj?

Jesusbarnet ensam är kvar.

Ett barn växer upp, växer vis och klok.
Vandrar långt bortom Materialismens fällor.
Visar tillbaka till källan.
- Inget köp och stöd.

Jesus stöper om julen.

Jesus, vad gör vi med dig?

STÖP OM, STÖP RÄTT.

Så står krubban där på Varuhusets strå.
Betlehems stjärna finns i olika modeller.
Allt utifrån ditt mått av tro.

Blinka lilla kassaapparat.

Överflödet köper hem lite exotisk romantik.
Jesusbarn bland tomtar och troll.
Något är fel - vad ska bort?

Det strålar en falskhet...


Ge upp. Ge bort. Gå bort!
Gå hem. Knacka på och gör ett besök.

I verkliga livet, i ett riktigt kök.
Med degar som jäser
och vänner som kramas,
bland gubbar som läser och
småbarn i pyjamas!

Du kan inte köpa din Jul.
Byt armodet ut i den rikes skjul.
Stöp om, gröp ur, stöp rätt.
Bjud enkelhet in,
så fyller Guds ljus hela vårt sinn.

Hur ska det stöpas då?

Sturella stänger sin Diktbyrå för denna gång. Om du blev inspirerad får du gärna citera och låna - men ange absolut denna fatabur som källa!

Jag älskar gamla ord...

Bur = mindre hus eller bod. Fat = kläder eller persedlar, alltså personliga tillhörigheter.

Tja, jag har så många egenskrivna texter, dikter, sånger och tankar att det nog skulle rymmas i en egen liten bod. Garderoben börjar bli för liten. Orden vill komma ut...

Ingen gröt väl synes än, lamporna längs gaaatan de blääänka.
Men rimma ska du!
Sätt igång!

Byråkratiska hälsningar,

Helene Sture Diktfelt,

- eder poetissa i fataburen.

Förrådsbod. Fatabur.