Båtbryggan i Hällevik.
Bönen är vår livsnerv till Gud. Nöd och kärlek driver oss att knäppa händerna och bedja. Inte för Guds skull - Han vet redan - utan för vår egen skull. I bönen blir vi uppmärksamma på situationen och lyhörda för att vi själva skulle kunna vara en del av bönesvaret...
Här kommer ett antal bönebilder som jag producerat till missionsorganisationen NOREA.
Mars månads bönefokus är kvinnornas situation, inskickade från Trans World Radios bönegrupper världen runt.
Lisa Hall heter den internationella bönesamordnaren och det är hon som sammanställer alla böneämnen och som valt ut bibelorden. Lisa Hall arbetar på TWR's huvudkontor i Cary, USA.
Relation stavas kommunikation.
Både vågrätt och lodrätt.
Sölvesborgsbron.
Precis som vi ber för kvinnornas situation, behöver vi be för männen.
De könsroller som erbjuds är inte särskilt imponerande... och vi kvinnor är mer än trötta på förtryck, utnyttjande och maktdominans.
Just därför är det så gott att lyfta fram att Guds rike bara ser människor - bortom social status och etnisk tillhörighet.
Samspel.
Den goda mannen. Den följsamma sonen.
Den hela familjen.
Regnsol på Listerlandet.
När jag skriver detta far aprilvädret över oss. Det är regn, sol, hagel, kraftiga byvindar och plötsligt lugn.
Inomhus är det lugnt. Lysrören lyser stadigt och datorskärmen är pålitlig. Men kroppen blir trött. Det var inte så det var tänkt - att sitta inne still och titta med blicken inställd på 30 centimeter.
Som mor och mamma är kvinnan född ledare. I familjen är vi ofta den tongivande. Men inte i företagen.
Hur vill vi ha det?
Var är Guds hus?
Den som är stolt är styv som ett brospann. Stålkonstruktionen böjer sig inte. Det är tänkt att den skall vara stabil.
Det skall människan också vara, stabil, men inte styvnackad.
Den som är stolt vill inte ta emot hjälp. Inte heller beröm och absolut inte förmaning eller förslag på annan framkomlig väg.
- Låt mig vara! Kan själv! Men varför har Gud övergivit mig?
Tja, ser du inte hur det hänger ihop?
Det är bara de ödmjuka som Herren kan visa sin väg.
Hjärta. Segertecken. Och fem spretiga fingrar.
Vem tittar mest i skyltfönster? Kvinnor eller män? Eller barn?
Vad finns det där innanför? Något jag vill ha?
Ibland får man syn på sig själv när man rättar till kragen i fönstrets spegling...
Här fick jag syn på en skyltdocka, ett barn klätt i fina kläder. Och mina tankar gick till alla kvinnor som längtar efter en anständig yrkesroll och barn som drömmer om att få gå i skola.
Ta väl vara på tiden.
Men vi får inte ihop det!
Det där livspusslet med alla krav på städat hem, lagad mat, väluppfostrade barn och en kärleksfull relation till maken.
Tid och förmåga står inte i proportion till varandra. Vi är ständigt flera steg efter.
Och om vi inte har byggt på relationen först, då finns det knappt något hem att sköta...
Käre man, stötta din kvinna! Ge henne din värme och respekt. Och ta din del av halva ansvaret! Svik inte! Du är ingen bortskämd pojke. Det är tänkt att du skall vara en avglans av Gud, men...
Må Gud ge dig kraft!
Och din kvinna ännu mer!
Gud, jag är så trött...
Mitt i tröttheten lämnade hon allt ogjort och satte sig ned. Händerna fick ligga i knät och hon tog fram sin Bibel. Hon ringde sin väninna som tände ett ljus där hon var. De läste ett Ord tillsammans och delade vardagens bekymmer med varandra och med Herren.
Tyngden försvann och lugnet lade sig i magen.
Ingen pandemi kan hindra oss från att be tillsammans!
Vi där vi är, där vi står, på studs och ibland mer organiserat. Fröjd i Herren! Ja, så är det. Fröjd i Herren medan tvättmaskinerna sköljer smutskläderna rena.
Skapelsen jublar. Isblocken höjer sitt lov.
Så växte det ännu ett nytt liv under hennes hjärta. Var det verkligen planerat?
Måste vi veta det?
Men hur skall det gå? Vad skall folk säga? Och vem är pappan?!
Marias upplevelse är många kvinnors upplevelse.
Det är inte barnet som skall bort. Det är inte abort som är framgången.
Nej, det som skall bort är svekfulla män, hopplösa arbetsvillkor och dåliga bostäder. Barnet skall fram! Livet skall inte aborteras.
Och hon drömde om en värld där alla var välkomna, med tårar i ögonen.
Barnen vinkar till varandra. De vet...
Någon har sprejat ned varenda elskåp med svarta bokstäver:
KÄRLEK ÄR KÄRLEK.
Jaha. Vad betyder det 2021 när alla normer är ifrågasatta? Att min säng är din säng? Aldrig!
Kärlek hör ihop med ansvar.
En människa är lika outbytbar som Gud. O-ut-byt-bar.
Det går inte att byta ut dig! Du är ju du. Och Gud är Gud.
Balans och vila i Gud.
En del trycks ständigt mot väggen. Rötterna och fötterna får knappt plats att leta sig ned efter näring.
För andra är väggen ett stöd i livet. Utan väggen skulle de vara skyddslösa. Omkullblåsta.
För några är väggen den gräns de gick rakt igenom. Sönderstressade. Ihjälpressade av omöjliga krav, utan återhämtning.
Får man längta till Afrika?
Jag längtar efter ett enkelt liv under de gröna träden där kvinnornas behov är tillgodosedda.
Av männen.
Afrikansk bön. Amen!
Tänk att människor ber över hela världen, hela tiden, under dygnets alla timmar.
Människor ber till förfädernas andar, till världsanden Brahman, till de miljontals hinduiska gudarna och till Allah.
Men flest ber till Bibelns Gud, Skaparen själv, befriade av Jesus på korset där Andens kraft är verksam här och nu.
Centralasien, Mellanöstern och Nordafrika - CA-ME-NA - ber just nu för Miia da Silva, den nya regionala koordinatorn för det internationella bönearbete.
Herre, vi upphöjer Ditt namn i all evighet!
St Nicolai kyrka, Sölvesborg.
Usch, det låg en angripen clementin i fruktfatet. Släng bort!
Nej, vänta lite. Först ska hon få bli min fotomodell...
Möglet formade ett hjärta på den brandgula frukten. Angripen av kärlek?
Tänk om någon del av mig ruttnar? Tänk om du har angripna tankar, mögliga känslor och ruttnande begär?
I mitt fruktfat låg en sammanfattning av människan.
Angripen. Av synd. Men så oändligt älskad!
Vad gör Gud?
Kastar bort människan? Aldrig!
Vad gjorde jag?
Slängde clementinen i soporna? Nej. Jag skar bort det som var dåligt. Det friska behöll jag.
Frukten blev uppäten i kärlek. Som en konsekvens av min tro...
Gör inte slut på varann!
En slinga av mild belysning låg på bordet. Det var morgon och solen lyste in. Genom ett färgat glas kastade solen ljus över det släckta hjärtat.
Så gör Helige Ande med oss. Lyser in där det är släckt.
Ger färg där det är grått.
Förenar hjärtan som inte kan fördraga varann och renar varje sinne.
Det är stort!
Vilken annan Ande gör det?
Gud är trofast. Tack.
Ute på lekplatsen samlas föräldralediga mammor och pappor med sina barn. Gungorna gungas och klätterställningen beklättras. Sandlådor grävs i och gräsmattan blir besprungen.
Den glada, gula figuren log mot mig, en mormor, lycklig i sin roll som kvinna i ett välbärgat land.
Just därför ber jag lite extra för dem jag mött från Rumänien med pappersmugg utanför affären. Nu är de hemma igen, och jag önskar av hela mitt hjärta att de skall ta emot kunskap och yrkesutbildning så att de slipper tigga.
Tack, Herre, för de ögonblick då vi ibland kunde be tillsammans.
Jag stod på knä, med benen på snubbelläge för dem som skulle in på Systemet...
Systemfel, det är vad det är!
Böner!
Underordna er varandra.
Det är det mest jämlika ordet jag vet.
Inte kvinnan under mannen. Inte mannen under kvinnan. Utan under varandra.
- Vad behöver du?
- Säg själv, vad behöver du?
Gud, förlåt oss när vi fördärvar våra relationer med maktbegär. Det var inte så du hade tänkt det!
Hjälp oss att leva befriade, till varandra, i ömsesidig respekt - i vördnad för Kristus.
Stig Järrel och Annalisa Ericson i filmen "En brud genom taket".
Blekinge Tekniska Högskola, BTH, ligger i Karlskrona. Där bedrivs fina utbildningar med stor medvetenhet kring hållbarhet och klimatfrågor.
Många studenter kommer från Indien.
De som kommer från Indiens kristna landskap, söker ofta upp våra kyrkor i Karlskrona. De tillför gott tekniskt kunnande och viktiga erfarenheter om religionsdialog.
Vi vet för lite.
Svaga i vår egen kristna identitet och okunniga om andra är risken stor att vi blandar ihop allt, i felriktad välmening.
Religionssynkretism är en synd, en sorts polygami där man är ihop med många, på en gång, för att inte såra någon...
Borgmästarfjärden i Karlskrona.
Vem skall ge barnet dess värderingar? Förskolan?
Alltför länge har föräldrar matats med att de inte skall överföra sina värderingar till sina barn.
- De skall få välja själva.
- Jaha, men om ni inte berättar vad de har att välja på - och vad ni anser - hur skall de då kunna välja?
Vi gör barnen tomma och "värderings-lösa". Vad har vi vunnit då? Ingenting!
Guds Ord uppmanar oss att ge Guds bud vidare till barnen. Det är vi som skall lära dem att bedja, att få tillit till Gud, vår himmelske Fader.
Stunden vid sängkanten med aftonbön kan förändra ett barns liv.
Jag är en av dem.
Amen!
Berätta om Jesus för barnen.
Så må varje bedjare vara välsignad!
Hoppas mina bönekort har hjälpt och inspirerat dig i bönen.
En bild säger mer än ord, men tillsammans blir det ett starkare genomslag.
Läs mer om missionsorganisationen Trans World Radio, www.twr.com.
Norea, Sverige, www.norea.se
Andligt liv. Andlig väg.
Varma hälsningar,
Helene Fransson Sturefelt,
- amatörfotograf och förebedjare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar