Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

onsdag 28 april 2021

KVINNOR ÄR OSLAGBARA - En saga

Män som slår.


Män som slår. Män som orsakar konflikt och är våldsamma. Män som våldtar. I alla tider, bland alla folk - och gör livet till ett helvete för den andra halvan av mänskligheten.
Vissa ideologier lyckas häva den värsta våldsamheten, andra ideologier sanktionerar mannens övergrepp.

Denna månad april 2021, har fem kvinnomord upprört Sverige, och ropet på starkare skyddslagar för kvinnor och kraftfullare konsekvenser mot förövarna ropar nu allt starkare.

Och jag försöker förstå...

Det var en gång ett gäng testosteronstinna hannar. De hade stark och fin gemenskap, ja, det var den enda gemenskap de hade, för hemma var det ingen som brydde sig, och i skolan tappade de fokus för länge sedan. 

Teste, Tessto och Testel gillade den andra sorten mycket. 

På orten där de bodde fanns ett gäng östrogenstinna hennor. De gick två och två och slängde intresserade blickar på hannarna. De var duktiga i skolan och hade det bra hemma, men livet var tråkigt och ingenting hände. 

Östra, Ginna och Östrid längtade efter kärlek.

Magnolians erotiska fröställning.


Båda grupperna kände till principen om "minsta möjliga intresse". Den som visar minst intresse för en förbindelse, är den som dikterar villkoren.

Teste visste att Östra var intresserad av honom, men han spelade kall. 
Så kom helgen och det var föräldrafritt hemma hos honom. Alla var bjudna och mamman hade fixat öl.
- Så slipper ni dricka andra konstiga saker...

Det fanns två sovrum och Teste såg till att få med sig Östra in i ett av dem. 
Hon var överlycklig, för nu skulle det stora ske.
Men han sa bara:
- Gör mig kåt, och visade inga känslor.

Den kvällen blev Östras värsta. Kärleksakten blev till ett övergrepp, och efteråt drack hon sig full på den "snälla" mammans hemköpta öl.

Djävlar!!


Nu kunde Teste skryta med sin erövring och han steg i graderna hos de andra testosteronstinna hannarna.
Östra försökte skryta hon också, men till slut bröt hon ihop... Hennorna försökte trösta, men innerst inne visade de henne förakt. Hon var nog en hora. Så skulle de aldrig göra, följa med in så där!


Tessto och Testel hade själva varit med om övergrepp när de var barn, men det var en mörk hemlighet. Testel hade dessutom blivit slagen av sin pappa, många gånger.
Dessa förödmjukelser låg nu och pyrde, i takt med att tonårshormonerna ökade i mängd. 

Deras missräkningar och förnedrande utnyttjande blev till slut omöjligt att hålla tillbaka. De kunde inte prata med varandra, ty hannar kan inte prata. De har inga ord för känslor, bara en inre vulkan som måste få sin utlösning.

Så en kväll bad de Teste bjuda hem hennorna igen. Östra, Ginna och Östrid kom gående genom parken till villaområdet, lite tveksamma men ändå längtande. Tessto och Testel var ju så snygga! Tänk att få ha deras armar runt sig!

Hanespjut.


Men vad de inte visste var att Tessto och Testel låg i bakhåll i parken. För att riktigt öka spänningen och njutningen hade de kommit överens att överraska östrogenhennorna.
De hoppade fram och låtsades fånga in dem i en falsk kram. Men den var hård och de började slita i kläderna, den slet och hennorna skrek, men blev tystade.

Våldtäkterna fullbordades.

Men hos polisen kunde man inte finna någon sperma på hennorna, så de blev inte trodda. 
Hannarna ville inte erkänna för varann att det inte "kommit nåt"... eftersom deras motiv var makt och dominans, inte sexualitet. 
De var tvungna att sätta dem på plats, att förnedra dem och visa vem som bestämmer. 

Flickorna fick men för livet.

Att kvinnor är oslagbara var bullshit för killarna.


Grova testosteronhannar.


Den här fula sagan är sann, det vet du.
Rita Liljeström, sociolog vid Göteborgs universitet, skrev 1981 en mycket skarp och tuff rapport om mäns våld mot kvinnor, i boken "Det erotiska kriget". Den ska du läsa.
Hon lyfter fram det psykologiska spelet bakom männens våld mot kvinnor, vad de bottnar i och hur vi måste avslöja det.

Rita Liljeström ställer en fråga:
- Vad kan en man vinna på att demontrerea makt mot en värnlös kvinna? 

Som person är kvinnan i regel ointressant, men hon företräder sitt kön och samhället har gett henne rätt att säga nej.
Genom våldtäkten inkräktar mannen på kvinnan självständighet och hennes rätt att vägra samtycke till samlag.
Denna rätt att säga nej är en vägran att bekräfta mannens virilitet. Kvinnan undanhåller mannen hans lust. Intuitivt vet han att kvinnan är den ursprungliga modern, en egen varelse med egna behov och intressen, som männen demonstrerar sin makt över.
(Sid 115).

Könsorganen imponerar på varann.



Jag låter min "saga" fortsätta med Rita Liljeströms insikter.

Tesst och Testel ville vinna ledaren, Testes, godkännande. Genom våldtäkten ville de tillmötesgå honom och visa sig värdiga som män, att få vara kvar i hans manliga gemenskap. 

Det var inget fel på deras intelligens, men deras omdöme svek dem ofta i kritiska situationer. När testosteronhannarna hamnar i känslomässig påfrestning blir de omtumlade och kan inte förutse konsekvenserna av sina handlingar.
De är helt enkelt socialt handikappade, och det är deras mest framträdande defekt i den intima relationen med kvinnor och barn - och även till andra män.
(Sid 111-112).

Socialt handikappad och defekt.



Hannarna kan inte läsa av andras känslor. Vem skulle ha lärt dem det? Mamman tänkte inte på det och pappan var ofta frånvarande. Vem har ansvaret för killarnas känslomässiga handikapp? Vad kan skolan och samhället göra för att utbilda killarna till att bli människor - inte våldsamma monster?!!

Hennorna har inget eget värde. Det är fritt fram att ta dem. De är ju gjorda för mannen...

Testosteronhannarna saknar självinsikt. De har föga kontakt med sina egna känslor och behov, motiv och värderingar, med undantag för aggression.

Den enda gång som Teste, Tessto och Testel fick uppmuntran var när de på dagis sprang fortast, i lågstadiet när de vågade säga emot fröken, i högstadiet var starkast och... Ingen lärde dem att se något annat. Vem har skulden?

De lärde sig att känslor, tillit och tillgivenhet var tecken på svaghet. Deras enda uttryck för närhet är sexualiteten, "utbildade" med hjälp av porrfilm. 
- Kvinnor är visst slagbara! de njuter av det! sa hannarna.

De njuter av min hårdhet. Bullshit!


Den typiske gärningsmannen, skriver Rita Liljeström, känner sig kontrollerad av sina känslor, istället för att själva ha kontrollen över dem. 

- Våldtäkten är ett symptom på psykisk störning. Det är en desperat handling av en känslosvag och osäker individ, som inte klarar av de krav livet ställer på honom, utan tillgriper övergrepp i situationer när trycket blir för hårt. (sid 112).

Aggression och sexualitet leder sällan till tillfredsställelse, eftersom det inte är syftet.
Det blir en mycket svårköpt förändring för dessa känslomässigt störda män att inse att en relation kräver närhet och personligt värde.
Innan de mognar fram till det, hinner de förstöra många flickor, tjejer, kvinnor och hennor.

Hur skall det erotiska kriget få ett slut?

Vår tids #metoo-rörelse måste fortsätta vara högljudd. Och ni män MÅSTE undervisa varandra hur man beter sig mot kvinnor!!
Och jag vill inte ha en ideologi i samhället som utlovar män ett paradis med "72 jungfrur"... Var är ni systrar som inte heter Östrid, utan Amina, Khadidja och Aisha?! Vi är med er!

Trädkvinna. Otagbar.


I Sölvesborg startades en grupp som hette just "Kvinnor är oslagbara" med inspiration från Pitemännen.
Citat ur Sydöstran 24 april 2021:

"Det är över sexton år sedan Pitemännen drog igång en folkrörelse för att bryta machostrukturer. Nätverket för kvinnofrid i Piteå inspirerade  män över hela landet att bilda lokala grupper. Sedan dess har ingenting hänt. Jo, förresten. Saker har gått åt fel håll..."
Tack Anders Nilsson för din utgivarkrönika!

Tack. 


Det krävs naturligtvis politiska lösningar, men också ideologiska, kulturella och religiösa lösningar. Vi måste tala med varann på varandras villkor.

Och mansrollen måste förändras. Den är för grisig och bullshittig.
För övrigt har mangolian inget personligt att göra med artikeln - men urk vad den är obehaglig!

Mycket bistra hälsningar från sagotanten, som lever med detta runtomkring mig...

Helene Sture Oslagfelt. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar