Det kan tyckas hopplöst onödigt att läsa Bibeln tillsammans i en tid där alla tycker vad de vill - och plockar ihop sin egen andlighet som det passar - men som kristna vet vi att Bibeln har ett ärende från Gud själv.
Det vill vi ödmjukt närma oss och lyssna in.
Välkommen att följa med på Möllebackskyrkans bibelstudium om Luther och Visheten.
Tag gärna fram din Bibeln och slå upp Galaterbrevet.
Vår utgångspunkt är att det i söndags, den 18 april 2021, var exakt 500 år sedan som Luther stod inför riksdagen i Worms för att återkalla sin kritik mot dåtidens romerska kyrka.
Han gjorde inte det, ty han hade funnit att alla krav på avlatsbrev inte hade med Guds vilja att göra. syndaförlåtelsen är av nåd, och endast nåd.
Vilken befrielse!
Läs mer här:
Tre punkter vill jag ta upp:
1. Ett annat evangelium.
2. Av nåd allena.
3. Abrahams löftesson Isak.
Paulus skriver om den hotade friheten till galaterna, omkring år 52-56 e Kr. I sitt brev hälsar han dem med glädje, men skriver sedan med bestörtning:
Galaterbrevet kapitel 1:6-9:
"Jag är förvånad över att ni så snart överger honom som har kallat er genom sin nåd, för ett annat evangelium - fast det inte finns något annat; det är bara några som ställer till förvirring bland er och söker förvränga evangeliet om Kristus.
Men om någon, vore det så jag själv eller en ängel från himlen, skulle förkunna ett annat evangelium än det jag har förkunnat för er - förbannelse över honom!".
Förbannelse - inte välsignelse. Det här är sannerligen skarpa ord!
Varför då?
Jo, om någon tar bort en enda del av det Jesus har gjort, t ex att påstå:
- Jesus var inte riktigt död...
- Jesus togs upp till himlen direkt...
- Jesus uppstod aldrig utan rövades bort...
- Jesus är inte Guds son men en bra läromästare... och så vidare...
... då är det ett annat evangelium, en annan berättelse, än det som verkligen skedde.
Vår tid lever med nyandligheten "New Age" där Jesus reduceras och änglarna för stor plats.
Detta mjuka sköna "evangelium" är motsatsen till medeltidens dödssvarta hot om skärselden. Pendeln har svängt.
Historien har sett många sekter uppstå som vill komma med nya infallsvinklar, där Jehovas Vittne är en variant. Även Muhammed vill mena att de har fått ängeln Gabriels uppdaterade version av Jesus (att han upptogs direkt och bara är en profet).
Och nu kämpar Luther med biskopar och påvar som påstår att det är nödvändigt att köpa avlatsbrev för att få syndernas förlåtelse...
Med Galaterbrevets ord: förbannelse över det! Ni tar bort Guds frälsande kärlek genom att förminska och förvrida evangeliet!
Nu flyttar vi blicken till kapitel 2:15.
Det berör konflikten mellan judiska seder och den kristna friheten. Hur skall man förhålla sig?
Det är två förbund som står emot varandra. Hur är förhåller sig GT till NT?
Jag tecknade prästens "elva" i högtidsdräkten - den symboliserar nämligen lag och evangelium.
Paulus skriver:
"Vi är visserligen judar till födseln, inte hedningar och syndare. Men vi vet att människan inte blir rättfärdig genom laggärningar, utan genom tron på Jesus Kristus.
Därför har vi också satt vår tro till Kristus Jesus för att bli rättfärdiga genom tron och inte genom laggärningar".
Vilken frestelse det tycks vara att själv försöka ställa sig i bästa dager inför Gud!
"Vilka dårar ni är! Vem har förhäxat er?" undrar Paulus i kapitel 3.
Men det är inte så att det är "för enkelt" att bara "ta emot".
Vad det handlar om är ju att faktiskt erkänna att man har gjort fel... uppror mot Gud... och står i konflikt.
Att sedan ta emot den förlåtelsen från en Gud som till sitt väsen är kärlek, och vill se vår omvändelse, det är mycket svårt...
... ända tills inget annat återstår.
Ingen människa kan fullgöra Guds lag. Men Kristus har fullkomnat lagen, åt oss!
Detta upptäckte Luther och genombrottet kom. Evangeliet skall predikas "rent och klart" (ingår fortfarande i dagens prästlöften!), utan villkor.
Och absolut inga avlatsbrev eller köpt syndaförlåtelse!
Jesus säger själv vad målet är. Slå upp Johannes kap 15:11-17:
DETTA HAR JAG SAGT ER FÖR ATT MIN GLÄDJE SKALL VARA I ER OCH ER GLÄDJE BLI FULLKOMLIG.
Nu kommer vi till tredje delen, om Abraham. Han är aktuell i religionsdialogen och finns med i skolbarnens undervisningsmateriel för att se utgångspunkten till samhörighet.
Gamla Testamentet handlar alltså om Lagen och laguppfyllnad. Samtidigt - och det är viktigt - finns det ett löfte om en kommande tid, som skall uppfyllas av "löftessonen" Isak.
Vi läser Galaterbrevet kapitel 3:15:
"Inte heller ett vanligt testamente kan upphävas eller ändras sedan det en gång har blivit giltigt.
Men nu gavslöftena åt Abraham och hans avkomma. Och det heter inte: 'åt dina avkomlingar' som om det gällde många, utan det talas om en enda: 'åt din avkomma' och det är Kristus.
Om arvet berodde på lagen, kunde det ju inte längre bero av löftet.
Du får gärna läsa helheten själv, för nu går jag vidare till kapitel 4:21, där Paulus fortsätta förklara Abrahams familjesammanhang. Det handlar om två förbund: lagens och löftets.
"Svara mig, ni som vill stå under lagen, har ni inte hört vad lagen säger?
Där står skrivet att Abraham fick tv söner, en med sin slavinna och en med den fria kvinnan.
Men hans son med slavinnan var född efter naturens ordning, sonen med den fria kvinnan tack vare ett löfte.
Häri ligger en djupare innebörd; de två kvinnorna är två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn till slavar, det är Hagar. Sinai är ett berg i Arabien men svarar mot det nuvarande Jerusalem, som ju lever i slaveri tillsammans med sina barn."
När Abraham inte kunde få barn med Sara på grund av deras höga ålder, föreslog Sara att han skulle gå in till deras tjänstekvinna och så få barn med henne. Det var ett accepterat sätt på den tiden.
Men det var en handling i otro mot Gud! Det brukar aldrig leda rätt...
Ismael föddes så efter "naturens lag".
Ca 13 år senare blir Sara oväntat gravid med sin man, mot naturens lagar, men enligt det löfte Herren gett, och Isak föds.
I vanliga fall är det äldste sonen som har "förstfödslorätten", men inte i detta fall. Det är den yngre Isak, som alltså är den väntade sonen, "efter löftet".
Detta är viktigt!
Senare i livet får Isak själv som pappa uppleva detsamma, då hans tvillingpojkar Esau och Jakob upprepar historien. Gud låter inte den äldre Esau få förstfödslorätten, utan den yngre Jakob, genom att han lurar den till sig...
Varför låter Gud detta ske? Jo, den djupa teologiska innebörden är att det nya inte kan komma ur det gamla. Det äldsta kan inte föda fram det nya.
Varken Ismael eller Esau kan vara släktlinjen vidare framåt, det är Isak och Jakob.
Från den "löfteslinjen" - bortom mänsklig natur - låter Gud föra historien framåt, tills Kristus träder inte på den historiska scenen - löftessonen fullkomnad.
På Paulus tid förklarade detta varför de judiska sedvänjorna inte kunde tas med in i det nya kristna livet. Det gamla förbundet är fullkomnat i Kristus och har nått sitt mål.
Vi i vår tid kan även se en annan linje. Ismael är ju stamfader till muslimerna, där Muhammed på 600-talet trädde fram. Tyvärr stannade han i en ännu värre laguppfyllelse som är mycket långt ifrån det evangelium som Kristus gav, där rädslan att inte vara god nog för Gud (Allah) är ett stort problem.
I mitt förra inlägg om Luther kan du läsa om den muslimske ledaren Soliman, som ville störta Kristus från tronen
Så avslutar vi där vi började - att inte predika ett annat evangelium än det som är oss givet!
Gå till källan, läs de ursprungliga texterna, sök Kristus och finn hela Guds oerhörda djup!
Vi avslutade vårt bibelstudium med att samtala kring vår tids rädsla.
Det kan vara mänskofruktan, andras åsikter, oviss framtid. Det kan vara Relativismen - att det inte finns något fast att bygga på.
Österlandets läror lär oss att "allt är en illusion", vilket leder till en allt mer omfattande känsla av meningslöshet... vilket är vår tids ångest. Nej, livet är sannerligen ingen illusion! Däremot är det en illusion att tro att allt är en illusion....
NI ÄR JU KALLADE TILL FRIHET!
Gal 5:13
Jesus Kristus är med dig. Han vandrar vid din sida.
Välsignelser!
Er bibelstudieledare, Helene F Sturefelt, V.D.M.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar