MED GUD och HANS VÄNSKAP

Vem nyper mig?

Får vi betrakta Gud som vår vän?
Gud är helig och ingen "kompis"! Ändå finns det ett vänskapsperspektiv i Nya Testamentet som är mycket gott.
Johannes berättar att Jesus kallade sina lärjungar till slut för "vänner".

"Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner.
Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er: Älska varandra.
Jag kallar er inte längre tjänare, ty en tjänare vet inte vad hans herre gör.
Jag kallar er vänner, därför att jag har låtit er veta allt vad jag har hört av min fader."
       Joh 15:11-16

Och så är det också i vår kristna församling idag, när vuxna växer in i tron och börjar ta ett ansvar för församlingen, då utjämnas skillnaden mellan prästen och församlingsbon, och vi blir vänner.

Vänner! Utan tjuv-nyp.

Jag vill dela några ord från Agne Nordlanders predikan i lördags. Då firade vi att EFS har funnits i Karlskrona i 150 år, samt att kapellet stått här i 50 år.
När jag var student hörde jag Agne Nordlander predika flera gånger. Han är "still going strong" och har inte tunnat ut evangeliet.
Carl Olof Rosenius står som grundare för Evangeliska FosterlandsStiftelsen.
1800-talets väckelse var nödvändig på flera håll:
- den sociala missären med ett superi som höll på att dränka Sverige,
- missväxten och fattigdomen
- den etablerade kyrkans stelnande - "här vimlar av döpta, men inte många har en personlig tro"...

Rosenius blev ofta hånad och förföljd. Tiderna var sådana. Man drev med honom t o m på teatern!
Även sångfågeln Jenny Lind blev personligt kristen och fick smaka på de negativa kommentarerna...

Hjälp av hjärtats lust!

Med detta som bakgrund skrev Rosenius psalmen MED GUD OCH HANS VÄNSKAP.
(Psalm 59, eller i sin helhet: 720 i svenska psalmboken).

MED GUD OCH HANS VÄNSKAP
HANS ANDE OCH OCH ORD, SAMT BRÖDERS GEMENSKAP OCH NÅDENES BORD.
DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST,
OSS FÖLJER JU HERDEN..

Men sedan hårdnar tonen och texten får smak av ett martyrium, som dåvarande psalmbokskommitté inte kände till... och därmed tog bort denna vers.... ty den kunde vara stötande 1986... men idag,drygt tjugo år senare, ack så aktuell:

DEN KORSMÄRKTA DRÄKTEN MED SMÄDNAMN JAG TAR,
OM INGEN I SLÄKTEN DET NAMNET ÄN HAR,
OCH FÖLJER MED GLÄDJE NI KÄMPAR MED ER,
SOM TÅGAR TILL ÄRA...

Jag konstaterar torrt att Pridefestivalen i Stockholm fick stor massmedial uppmärksamhet i somras, medan Jesusmanifestationen fick bara en lite rubrik - trots att de samlade många tusen fler...
Idag försöker vi göra kristendomen osynlig...
Genom alla prövningar höll Rosenius fast vid Jesus Kristus och hans försoning:

FÅR SATAN MIG SÅLLA OCH SYND KRÄVER DÖD,
JAG LIKVÄL VILL HÅLLA I YTTERSTA NÖD,
DEN STORA, DEN EVIGA SANNINGEN REN:
ATT EN DÖTT FÖR ALLA, ATT EN DÖTT FÖR ALLA,
ATT EN DÖTT FÖR ALLA, OCH ALLA I EN.

Agne Nordlander fortsatte.
Det handlar om synd contra nåd, som Luther pekade på.
- Ni var utan Gud... skriver Paulus i Efeserbrevet.

Ja, vi vet! Dagens svenskar har denna erfarenheten. Vi vet att vi lever utanför Gudsgemenskapen.
- Vi lever inte som Gud vill...
Därför är dagens känsla snarare "med Gud och hans vrede..." inte vänskap.
Gud är nog arg på oss, tänker den sekulariserade svensken, och vill inte komma till kyrkan...
Samtidigt som Gudslängtan är stor!

En. Ensam. Utanför.

Rosenius var ingen estradör eller rolig stå-up-komiker, men det berättas att han utstrålade Guds Frid.
Och den utanför gudsgemenskapen tänker:
- Frid? Jag känner uppror mot Gud, obehag... Om Gud finns, då måste jag göra upp med mitt liv... och det vill jag inte...

Då tar Gud saken i egna händer. Gud sonar vår egoism och inkrökthet genom Jesu försoningsdöd på korset.
Det är den stora "tillräknelsedagen".
Du och jag får räkna hans död och uppståndelse som om det gällde oss. För det är det det gör!
Gäller dig och mig.

Rosenius återvände ofta till Jesaja 53, vilket också blev hans sista predikan 1868:

"Vi gick alla vilse som får, var och en av oss ville vandra sin egen väg.
Då lät Herren allas vår missgärning drabba honom...."

Ja, Gud är helig. Inget mörker finns hos honom, bara ljus.
Så fantastiskt att du och jag får tillräkna oss denna ställföreträdande död och försoning, seger och uppståndelse!

Guds helige Ande gör detta aktuellt, just nu, när du läser dessa rader...

Gud är vår VÄN! Även när vi syndar som värst!
Det är djävulen som är vår fiende...
Vänd inte på begreppen!!

SE HÄR ÄR NU GRUNDEN FÖR LYCKA OCH FRID
I HÅRDASTE STUNDEN AV KVAL OCH AV STRID.
OM ÄN JAG FÖRSMÄKTAR TILL KROPP OCH TILL SJÄL
BLOTT DIN FÅR JAG VARA, BLOTT DIN FÅR JAG VARA...
     C.O. Rosenius.

Gud söker kontakt.

Tack, tack, tack.
Gud som en VÄN, det har jag inte mött i religionshistorien någon annanstans...
Rätta mig gärna om jag har fel.

Helene Sturefelt