Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

måndag 12 september 2011

BÄRNSTEN OCH STÅLRÖR


Jag vill gärna fortsätta berätta om mina upplevelser i Gdansk i helgen.
Fotomaterialet är både suddigt och dåligt, men ljusförhållandena var dåliga och pixlarna för få...

Heliga Birgitta förutspådde att de tyska korsriddarna skulle dra sig tillbaka från det polska folket på 1300-talet.
Därför är hon ännu idag mycket populär i Polen.
Visste du att Heliga Birigtta är hela Europas skyddshelgon?!

När hennes kvarlevor kom i land i Gdansk för ca sexhundra år sedan, hade det varit besvärligt väder på havet.
Och benknotorna fraktades inte med Stena Line...
De ställdes i Mariakyrkan. Många läkedomsunder skedde i samband med närheten till hennes kvarlevor...
I tacksamhet byggdes en kyrka och ett kloster för att hedra henne.

Här är originalkistan, i Vadstena.

Birgittakyrkan i Gdansk är alltså äldre än den stora klosterkyrkan i Vadstena!

Men bomber föll... bomber faller... Mäktiga hus rasar samman. Förtvivlan blandas med rök, damm och blod.
Andligt stark är den som kan fokusera på att bygga upp istället för att fastna i vrede och bitterhet.

Birgittakyrkans valv, Gdansk.

De röda tegelstenarna bildar ett palm-valv, liknande det i Vadstena, dock med mindre takhöjd.
Det som drar uppmärksamheten till sig är koret med altaret.
Fonden utgörs av stålrör hängande ned från taket... Mitt i glänser det som av guld... det är mängder av små bärnstenar - Polens guld - som formats till en stor Mariafigur, med Jesusbarnet på armen.

Kan du skymta henne?

I ett runt klot nedanför - är det en bomb? - nej... en liten röd lykta avslöjar att det är sakramentsskåpet och där förvaras konsekrerat bröd.
Utsmyckningarna talar kamp och krig, samtidigt som de förmedlar närhet och hopp.

I en glasmonter förvaras deras allra bästa relik - Heliga Birgittas käkben... ingjutet i silver och guld i strålglans...
Dock inte denna:

Bärnstenskonst, utan relik inuti.

Jag berättade för mina nyvunna vänner, den katolske prästen och guiden Danuta, att i Vadstena finns hennes skalle bevarad...
Ingen av oss vågade säga högt vad vi tänkte:
- Utan käkben?
Har man tagit bort det? Slitit av det i jakten på dyrbara reliker...?
Stackars Birigtta... Hon som så gärna pratade.... men bad Gud om vishet att veta när och hur och skulle tala, och även ha vett att vara tyst...

Här kan man få käkbenet avslitet... Hm, det är inte lätt att vara politiskt inkorrekt!
Men det kan det vara värt.

Jag är övertygad om att Heliga Birigtta skulle vara stolt över alla dem som just nu undrar:
- När blev den kristna identiteten provocerande inom kyrkan?
Jag tror hon gläder sig över Annika Borg, Christer Hugo och Helena Edlund, alla tre präster som menar att värnandet av den egna religiösa identiteten inte innebär förakt får någon annan.
Tvärtom.
För att kunna möta andras tro är det nödvändigt att vara trygg i sin egen.

Fast Tro. Hamninloppet i Gdansk.

Paulus skriver till vännerna i KOLOSSE:

"Gud ville låta dem veta vilken härlig skatt hedningarna har i denna hemlighet:
Kristus finns hos er, hoppet om härligheten.
Honom förkunnar vi genom att vägleda alla människor och undervisa dem, för att föra fram alla som fullvuxna i Kristus.
Det är för detta jag strävar och kämpar med den kraft han så mäktigt låter verka i mig."
     Kol 1:27-29.

Hälsningar i Birgittas anda,
- i sanning av stål,
- i kärlek av bärnsten,
Helene Sturefelt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar