STURIGA STURE STUREFELT

Sturiga valnötter.

Ikväll har jag inget smart att skriva, inget djupsinnigt, inget roligt eller fyndigt.
Jag konstaterar bara enkelt att jag har namnsdag.
STURE, visst är det ett fint namn!

I åttan, på Kullaskolan i Höganäs, var jag den enda tjejen som valde träslöjd.
Gissa vad jag blev kallad av killarna... inte Helene iallafall.
- Sture! Hit med hammaren!!

Sture är ett ursvenskt namn. Det var vanligast under medeltiden, kom ur bruk men dök åter upp under 1700-talet, läser jag.
Namnet har med "sturig" att göra, det är en "egensinnig" person.
Jodå...
Ca 15600 personer bär det stolta namnet Sture, varav 6100 personer har det som tilltalsnamn.
Jag då? Eller vi i vår släkt som bär efternamnet Sturefelt, hur räknas vi?

Egensinniga kastanjer.

Vi är bara femton personer i Sverige som heter Sturefelt.
Framför mig har jag ett spännande dokument som jag fick av min far för en tid sedan.
Det är ansökan till Kungliga Statistiska Centralbyrån, som den 21 maj 1958 fick en förfrågan från bröderna Andersson i Hinneryd socken, om ett namnbyte.

Först blev det avslag. Namnet var skyddat som efternamn i ätten Sten Sture den äldre och yngre.
Bröderna Andersson - Rune, Lennart och Åke - överklagade och förklarade namnets uppkomst:
- Det är vår far Sture Andersson och hans odlingar på fält och ängar som ligger bakom namnförslaget.
- Nix. Särskilt inte om det stavas Sturefält!
Kopplingen till de historiska personerna blir då alltför nära.

Nåväl, när stavningen ändrades till Sturefelt gick det bättre.

GöteborgsPosten publicerade de namn som då gått igenom:
- Hökare, Jigstrand, Spoverud, Rombell m fl, samt vårt fina Sturefelt.
(Dock, det finns en släkt Sturfelt, utan -e- i Kalmar, som vi inte alls är släkt med).

Med stolthet bär jag skog- och potatisbondens namn, min salig farfar, som var egensinnig i den betydelsen att han var byns första traktorägare, tillika den förste bilägaren i byn på 50-talet.

Nötterna anfaller.

Men i lördags hoppade jag högt när Hemvärnets musikkår annonserade min medverkan i minnesgudstjänsten för terroroffren: som Helene Sturefält - med ä... det fick vi ju inte!
Den militära smaken vill vi inte ha. Ett mjukt - e - tack.

Till detta sturiga inslag har jag varken psalmer eller bibelverser till illustration... bara en retsam pik till myndigheterna att min broder fick namnet Sten...
Snyggt!

För övrigt gläder vi oss storligen åt alla som kommer till katekumenatet!
Nya vänner, nya frågor, nya upptäcker i trons värld.
Gud är alltings centrum, alltings källa. Ja, Gud är liv.

Sturella Sturefelt