MOR, MODER, STAD, STÄDER

Blomstermoder.

Mor, moder - av kvinna född. Det är den del av mänskligheten som ger liv, och föder det fram.

Kvinnan, som bär livet under sitt hjärta. 

Maria, som Gud Fader tar sin gestalt genom. Kroppen, som ett hus, ett heligt växthus.

Det är Mors Dag på söndag.

Oavsett om du firar detta med glädje, eller vänder dig bort i sorg över den mamma du aldrig haft, så tar jag med mig ordet "moder" in i min bibelläsning.

Livet blomstrar.

I Bibelns bildspråk är "modern" ofta en beteckning på blomstrande städer.

Ordet "Jerusalaim" är plural och talar om att det finns två Jerusalem - ett jordiskt och ett himmelskt.

Den jordiska staden Jerusalem lever i slaveri tillsammans med sina barn. Men det Jerusalem som finns i himlen, hon är fri, och hon är vår moder . 

Detta himmelska Jerusalem skall i framtiden komma ned till oss, smyckad som en brud vid tidens slut.

Jag slår upp ett av Paulus brev, det till Galaterna, och läser denna vackra moderstext:

MEN DET JERUSALEM SOM FINNS I HIMLEN ÄR FRITT - DET ÄR VÅR MODER. Galaterbrevet 4:26. 

Och Johannes Uppenbarelsebok skriver:

OCH JAG SÅG DEN HELIGA STADEN, DET NYA JERUSALEM, KOMMA NER UR HIMLEN, FRÅN GUD, REDO SOM EN BRUD, SMYCKAD FÖR SIN MAN.

Uppb 21:2 och Uppb 3:12.

När kommer hon?

I Gamla Testamentet hamnar jag i ett sammanhang som jag inte känner till; 2 Samuelsboken kapitel 20. Det är farligt att kasta sig in i texter utan kunskap, men just nu är det så. 

Det handlar om en stridighet, där en klok kvinna vädjar för sin stad, och säger:

VI ÄR DE FRIDSAMMASTE OCH TROGNASTE I ISRAEL, OCH DU FÖRSÖKER ATT FÖRGÖRA EN STAD SOM ÄR EN MODER I ISRAEL. 

VARFÖR VILL DU FÖRSTÖRA ISRAELS ARVEDEL?

2 Sam 20:19.

Staden, modern, är den som föder invånarna. Hon är den som skyddar och bevarar. I staden leker mänskobarnen och i staden växer de upp. 

Växer upp.

Om att vara främling och fördriven till fiendens land och dess städer, säger Herren genom profeten Jeremia:

SÅ SÄGER HERREN TILL ALLA DE DEPORTERADE SOM HAN FÖRT BORT FRÅN JERUSALEM TILL BABYLONIEN:

- BYGG ER HUS OCH BO I DEM. PLANTERA TRÄDGÅRDAR OCH ÄT FRUKTEN FRÅN DEM. 

BLI FLERA DÄR, INTE FÄRRE.

GÖR ALLT FÖR ATT DEN STAD JAG HAR DEPORTERAT ER TILL SKALL BLOMSTRA. 

TY DESS VÄLGÅNG ÄR ER VÄLGÅNG.

Jeremia 29:4-7.

Låt staden blomstra. Hon är som en moder. Låt kvinnan blomstra! Hon är din moder. Den man som visar sin kvinna respekt, han får ett gott liv.

Gamla stan, Jerusalem. Blomstra!

Men, i dessa feministiska genustider; får man kritisera kvinnan?

Eller är det tabu? Det är snudd på...

Ja, vi måste få kritisera den kvinnliga delen av mänskosläktet också!

Profeten Hesekiel förmedlar en liknelse om två folk som strider med varandra. De är som två systrar, där den ene gör fel, är svekfull och lurig, och den andre ännu värre:

OCH HERRENS ORD KOM TILL MIG:

- DET  VAR EN GÅNG TVÅ KVINNOR, DÖTTRAR TILL SAMMA MODER. DESSA BEDREV OTUKT I EGYPTEN I SIN UNGDOM.

DEN ÄLDRE HETTE OHOLA, OCH HENNES SYSTER HETTE OHOLIBA. DÄREFTER BLEV DE MINA OCH DE FÖDDE DÖTTRAR OCH SÖNER.

OHOLA ÄR SAMARIA OCH OHOLIBA ÄR JERUSALEM.

Hesekiel kap 23.

Den yngre Ohola upptändes av begär sina sina älskare, det var hennes grannar assyrierna. Men fast hennes storasyster Oholiba såg detta, upptändes även hon av begär, ännu värre än den yngre systern (23:11).

Både Samarien och Jerusalem tillhörde Herren, men de förkastade Gud och ingick förbund med andra folk och andra gudar.

Det blev tråkiga konsekvenser för dem, eftersom de gått bakom ryggen på Herren. Nu fick de bära på sin skamlighet (23:35).

En otrohet. 

Är du trogen?

I Bibeln är Babylonien den värsta platsen och står som en mycket negativ symbol för allt som är ont.

En moder kan ju föda barn som är mycket svåra att hantera, med mörker och illvilja i sinnet.

Babylon är den grymma modern - en riktig Cruella - som blir upphov till styggelserna på jorden.

I den sista tiden  skall Babylon få sin dom:

OCH PÅ HENNES PANNA VAR ETT NAMN SKRIVET, EN HEMLIGHET; DET STORA BABYLON, MODER TILL ALLA SKÖKOR OCH SKÄNDLIGHETER PÅ JORDEN. 

OCH JAG SÅG ATT KVINNAN VAR BERUSAD AV BLODET FRÅN DE HELIGA...

Uppb 17:5.

Detta är den våldsamma kvinnan, med girig blodtörst och grymt maktbegär.

Svart petunia.

Att vara barnlös är en annan sida. Att inte få bli mor är ett stort trauma, när det inte är självvalt. 

Dock lever vi i tider på 2000-talet då allt fler väljer bort moderskapet. Att bli förälder inkräktar på friheten och lockar inte.

Gravid? Ta bort!

Sexualiteten skall vara ett nöje, inte en barnalstring...

En motsatt sida är miljögifterna. Det är en annan mörk baksida, där infertiliteten ökar hos både män och kvinnor.

Varför blir jag aldrig gravid? Hjälp mig!

Det kommer inte att dröja länge förrän vi ändrar inställning och förstår hur dyrbart det är att över huvud taget kunna bli med barn...

Grattis på Mors Dag... 

Blir det inget?

Jag läser lite till i min Bibel och letar efter det goda moderskapet.

Tack och lov så finns det finns tröstande ord om att ändå vara moder, men på ett annat sätt:

JUBLA, DU OFRUKTSAMMA, DU SOM INTE HAR FÖTT BARN.

BRIST UT I JUBEL OCH ROPA AV FRÖJD, DU SOM INTE HAR BLIVIT MODER. 

TY DEN ENSAMMA SKALL HA MÅNGA BARN, FLERA ÄN DEN SOM HAR MAN, SÄGER HERREN.

Jesaja kap 54:1.

Här uppmanas den ofruktsamma att jubla... Det känns svårt att läsa. Vad menas?

Jag vet själv vad jag tänkte och fruktade i min tid som ung kvinna...

Jag anar att det här handlar om en "moderlighet" som inte är beroende av kroppens fysik.

Att ha ett varmt hjärta som svämmar över av omsorg till dem man möter, är en moderlighet som världen behöver.

Ja, denna okroppsliga moderlighet kan bli så stor att hushållet inte räcker till! 

Platsen räcker inte till.

Det är tanten i porten intill som alltid har ett vänligt ord till barnen. Det är bussföraren som alltid ser till att slarvern ändå får åka med hem. Det är familjen som upplåter plats till flyktingen och ger honom husrum.

VIDGA UT PLATSEN FÖR DIN HYDDA, LÅT SPÄNNA UT TÄLTET UNDER VILKET DU BOR, OCH SPAR INTE! 

FÖRLÄNG DINA TÄLTLINOR OCH GÖR DINA TÄLTPLUGGAR FASTARE!

Jes 54:2.

Skaffa större tält! Bygg ut huset! Inred garaget!

Moderligheten som spränger hjärtats alla gränser. 

Bygg ut. Kojan grönskar!

Modern.

Den goda modern. Den onda modern. 

Den frånvarande mamman. Den ledsna och utarbetade mamman.

Kvinnan som inte ville bli mamma. Modern som inte orkade föda alla barnen. Kvinnan som inte blev mamma, trots sin längtan.

Gud ser oss alla.

På något sätt bor livet i oss, i alla fall!

Livet bor i oss!

Staden.

Det finns städer där ingen vill bo. Det finns samhällen som inte fungerar, med släpphänt styre och inkonsekvent ledning. Det finns byar där ondskan har tagit över och våldet härjar.

Laglöshetens städer.

Övergivna städer. Krackelerade samhällen med förtvinande kultur. Trasiga byar med trasiga människor. 

I allt detta läser jag in löften om att sinuskurvan skall vända igen. Men inte av sig själv.

Det handlar om en omvändelse, en självinsikt om hur det är ställt.

Dagens skörd av nedsågade träd...

Omvändelsen skall leda framåt, till nytt liv.

Profeten Jesaja skriver i sitt 54 kapitel:

FRUKTA INTE, DU SKALL EJ KOMMA PÅ SKAM. BLYGS INTE, DU SKALL EJ BLI UTSKÄMD.

DU SKALL FÅ GLÖMMA DIN UNGDOMS SKAM, OCH DITT ÄNKESTÅNDS VANÄRA SKALL DU INTE MER KOMMA IHÅG.

TY DEN SOM HAR SKAPAT DIG ÄR DIN MAN, HAN VILKENS NAMN ÄR HERREN SEBAOT. ISRAELS HELIGE ÄR DIN FÖRLOSSARE, HAN SOM KALLAS HELA JORDENS GUD.

TY SOM EN ÖVERGIVEN KVINNA, I HJÄRTESORG, KALLADES DU AV HERREN.

SIN UNGDOMS BRUD, VILL NÅGON FÖRSKJUTA HENNE? SÄGER DIN GUD.

ETT LITET ÖGONBLICK ÖVERGAV JAG DIG, MEN I STOR BARMHÄRTIGHET VILL JAG ÅTER FÖRSAMLA DIG!

Övergiven?

I din hjärtesorg kallar Herren dig... I det största av existentiellt mörker ropar Gud på dig.

Våra föreställningar om hur livet skall vara spricker. 

Det känns verkligen som att Gud har övergivit! Och det är kanske så också - för att vi skall upptäcka något där i vårt lidande.

Tillvaron är så mycket större än våra tankar och familjemodeller.

Av Gud definieras du inte utifrån din produktivitet. Varken barn eller make avgör din identitet.

Vilka stora ord - Israels helige är vår förlossare! Gud har oss kär, vi är inte förskjutna!

Herren kallar oss till moderstaden, till Jerusalem, att älska staden och där bli älskade.

Livet grönskar, såsom Gud vill.

Så låt oss glädja oss över att vi är kvinnor, födda av våra mödrar till detta liv, och att både ge och få ta emot omsorg av andra!

Och glöm inte att Gud har skapat människan, till man och kvinna skapade han oss.  Modern bor även hos Gud Fader. Men det tar vi en annan gång!

De allra varmaste hälsningar,

Helene Sture Moderfelt,

Så fin du är.