FLYG OCH FAR

Dublin Airport

Just hemkommen från Irland tackar jag Gud för alla nya intryck.
Vikingarna tog sig dit med flatbottnade båtar. Vi flög dit på vingar av stål.
Kroppen förflyttade sig på 1,5 tim från Köpenhamn till Dublin. Själen hänger inte med i det tempot. Därför hade vi förberett oss noggrannt, ja faktiskt i flera terminer, för att komma till det iriska kelt-landet med seende ögon och förstående hjärta.

Var gick du i kyrkan i söndags?
Vi besökte anglikanska kyrkan St Ann´s Church och deltog i en levande gudstjänst, med stark sång och medveten respons från församlingen.
En teol. stud. ledde gudstjänsten lätt och ledigt. Predikan utgick från Psaltaren 8 - hur Gud skapade människan "nästan till ett gudaväsen..." och så knöt han an till vår plats i skapelsen - visste han att ett arbetslag från Svenska kyrkan var där för att studera keltisk andlighet och fördjupa sitt miljöarbete??

Han sa:
- Gud är Ande. Vi är kropp. Vi kan bara ge fysiskt liv vidare, men Gud är den som ger Andligt liv till oss alla.
Ja, Gud ger både fysisk och andligt liv åt oss. Men, när vi skiljer oss från Honom, då dör vi andligt sett. Och det är tydligt i det sätt vi lever...

Vem är Herren?

Under följande blogginlägg ska jag dela med mig vad jag har sett och hört under denna pilgrimsresa på Irland.
Vi är rikt välsignade. Kanske kan mina tankar få vara till välsignelse även för dig.

"Christ be with me, Christ within me, Christ behind me, Christ before me..."
St Patricks bön är min aftonbön.

Helene Sturefelt