ISMAELS BARN OMVÄNDER SIG

Infrusen själ

Nej, jag håller inte med!
Ni ska få höra en personlig berättelse av en arabisk kvinna som blev kristen, men först detta:

Med munnen full av smakminnen från dagens julbord, idisslar jag både gårdagens religionsdialog och kvällens julköttbullar.
Egentligen smakade allt gott, ty det var en god stämning i Fredrikskyrkan mellan KG Hammar och Ahmed al Mofty, ordf i islamiska informationsföreningen. De lyfte fram allt som förenar de två religionerna.
Och julfestens fröjder var också till behag.

Men, nej.
Det är något som inte stämmer.

Jag har gjort mig känd för att inte vara politiskt korrekt, därmed är jag fri att tycka mot strömmen (som snart är på väg att vända, tro mig) och följa mitt hjärtas upplevelse av vem Jesus är.

Islam och kristendomen tillber inte alls samma Gud!
Det är helt motsatt frälsningsväg.
Om man över huvud taget kan tala om frälsning när det gäller att bete sig rätt mot Gud och få belöning...

Om det vore samma, skulle det ju  inte finnas något att konvertera till!
Om det vore samma, skulle Koranen inte skriva "döda de otrogna".
Om det vore samma, skulle muslimerna inte behöva hota med straff när man väljer att bli kristen istället.

Isklumpar i hjärtat

Jag håller en förbjuden bok i min hand.
Jag köpte den på ett bokcafé och den är redan dyrbar för mig.
ISMAELS BARN, utgiven på CorVita AB 2008.
arabic@centrumkyrkan.se

Dessa araber skriver under fingerat namn - bara det!
Varför? Det är ju "fredens religion"... ulv i fårakläder!

Så här skriver en av dem:
- Vi har nu blivit "söner - inte slavar".
- Vi är fria - inte fångna.
- Vi har blivit förklarade rättfärdiga - inte skyldiga.
- Vi har, som DU, Gud, börjat älska hela folkslag.

(Lyssna på webbradion: dagens program i P1 Vetenskapsradion vid 8-tiden och sen Ring P1)

Jag ska nu citera vad Leila skriver "Bakom slöjan":

Vår far fostrade oss fyra flickor med goda religiösa värderingar och en hängivenhet till islam.
Han sa:
Ju oftare han gick till moskén för att be i kylan, desto mer skulle Gud belöna honom.

När jag fyllde sju år klarade jag för första gången hela Ramadan.
Jag var glad för jag visste att Gud skulle belöna mig enligt sitt löfte.

Men pappa grälade ofta på oss för att vi inte orkade be lika ofta som han.
Han straffade oss genom att inte vilja äta vid samma bord.
Jag undrade varför profeten kunde lära ut traditioner som kunde orsaka splittring i familjen.

I högstadiet hamnade jag brevid en kristen flicka. Jag skulle bli tvungen att relatera till en otrogen..
Jag lärde känna henne mer och mer och fascinerades av hennes mjuka sätt.
En dag frågade jag om jag fick titta i hennes heliga bok, Bibeln.
Mina ögon föll på orden:
- Jesus från Nasaret vandrade omkring och gjorde gott.

Vilken underbar person det måste vara! tänkte jag.
När min far fick veta detta, exploderade han av ilska och skrek:
- De kristna är otrogna! Bibeln är en förfalskad bok!
Jag grät och ångrade vad jag hade gjort.

Men en dag hände något under en lektion i ämnet Islams Religion.
Jag frågade:
- Må Gud förlåta mig men hade det inte varit bättre om profeten Muhammed hjälpt alla de kvinnor som kom i svårigheter utan att gifta sig med dem? Skulle det inte varit bättre om han inte varit polygamist?
Jag fick en örfil...

Lyft blicken!

Tiden gick och jag fick arbete på ett kontor som ägdes av en kristen.
Åter igen hittade jag en Bibel men fick veta att:
- Här ställer vi inga frågor om religion!
Advokatens rädsla och okunnighet om sin egen religion hindrade dock inte att dölja den mest underbara skönhet.

Jag fascinerades av den stora kärlek som skymtade vid korset och Guds frälsning.
Jag upptäckte att den kristna tron var logisk för sinnet och tillfredsställande för själen.

Men jag slutade läsa och gick till en sheik, islamsk teolog, för att få hjälp med min dragning till Jesus.
- Du måste läsa Koranen mer!

Jag gjorde som han sa men blev inte av med mina tvivel.

Koranen upplyste mig att kvinnan saknar religiös insikt.
Hon ärver bara hälften av mannen och är inte lika vittnesgill som mannen.

Vidare hade jag fått lära mig att majoriteten av dem som döms till helvetet kommer att vara kvinnor.
Dessutom skall många av kvinnorna utgöra bränslet i helvetet.
Vackra kvinnor ska enligt Koranen behaga männen i paradiset.

Jag blev till slut så trött på alla verser om krig och blod och upptäckte att detta var falskt.
Detta var den svåraste tiden i mitt liv..
Hur kan någon som haft sin tillflykt till Gud helt plötsligt leva utan en tillflykt och utan en Gud?

Man hade sagt att den ursprungliga versionen av Bibeln hade gått förlorad, men jag började läsa den existerande, enligt muslimerna förfalskade versionen.

Jag läste Bibeln och fann Jesus.
För första gången i livet upptäckte jag faderskapets hjärta och moderskapets omvårdnad.

Jag känner nu att Jesus är min far och mor. Jag har upplevt hur han omfamnar mig och håller mig i sina armar som ett litet barn.
Han lyfte av mig de tunga bördor som tyngde mig.

För första gången i livet kände jag mig som en verklig kvinna, en fullvärdig person som verkligen var älskad.
Jag var ingen handelsvara som var till för att behaga män utan en person som blivit skapad till Guds avbild.
Jag grät likt en som blivit räddad från död och helvete.

Den dagen sa jag till Jesus:
- Jesus, du är min Gud och frälsare, du är mitt allt.
Från den stunden vände jag ett nytt blad, med underverk och förföljelser, men det talar vi om en annan gång."

Så skriver bokens Leila.

Isen smälter i ljuset

När jag läser detta förvandlas smaken av julmust i munnen till jublande bubblor över hur god Gud är!
Vi har en levande Gud som rör vid våra hjärtan!

Det finns hopp för Ismaels barn - araberna har ju också Abraham till stamfader, men de har länge varit vilsna.
Jag återkommer med starka berättelser om hur muslimer upplever sin omvändelse till kristendomen.
Vi är alla Ett folk! En mänsklighet.
Men alla vägar leder inte rätt. Våga se det.

I Jesu namn.
Helene Sturefelt