LJUSFÖRORENINGAR

För mycket ljus

Har du tänkt på att det där konstiga brandgula skenet över stan är en ljusförorening?
Det felriktade och överflödiga ljuset går rakt upp och döljer himlen.

Vad händer när vi inte längre kan betrakta stjärnhimlen?
Vad händer med vår själ?

Astronomer och rymdforskare har tvingats flytta sina observatorium långt ut i Atacanaöknen, läser jag.
Det finns snart inga mörka platser kvar...
Allt är upplyst.
Tyvärr inte "upplyst" i betydelsen kunskap, utan bara överflödigt ljus, som ingen egentligen behöver.

För fåglarnas del så kan de fångas in i dessa stadens "ljuspelare" så att de inte kan sluta sjunga - ljuset lurar dem att tro att det är dag...
De flyger och sjunger och flyger vilse bland molnen tills de störtar, utmattade...

För människans del påverkar de oss mycket negativt.
Hormonet melatonin hämmas när vi inte får tillräckligt med mörker under natten.
Detta orsakar störd sömn och vissa forskare tror att det också kan gynna cancertumörers tillväxt.

Mer mörker efter-lyses!

Cajsa-Stina Åkerström berättade igår mycket intressant i sitt Vinterprogram (radions P1) om detta fenomen med ljusföroreningar.
Hon bor på en enslig plats där mörkret verkligen är mörkt.

Stjärnklara kvällar kan man till och med se Vintergatan.... detta märkliga band av miljoner solprickar...
Tanken svindlar... där ute är U n i v e r s u m ...
Allt annat blir mycket futtigt...
Stjärnhimlen ger perspektiv på livet och det man sysslar med.

Vad händer med oss när vi inte längre kan se himlen?

Vi mister kontakten med universum... vi korkar igen kontakten med rymden och lägger ett ljuslock över oss själva...
Det är allvarligt.
Ännu ett andligt problem som vår livsstil orsakar.

Dessa förbannade gatlyktor!
Förlåt mig, visst behöver vi ljus i våra parker och i trafikkorsningar, men det finns en överdrift som vi borde kunna åtgärda enkelt.

Se här:

Bländar rakt in.

Här är ett trevligt bostadsområde, men där de har de låtit sätta upp högfärdslampor som lyser rakt in i husen.
Lamporna bländar när man är ute och förstör ögats mörkerseende.
Den här typen av lampor är inte konstruerade utifrån den kunskap som finns.
De är "designade" av någon som inte läst sin biologiläxa.

Förr navigerade man efter stjärnhimlen.
Nu har vi överlåtit allt till tekniska hjälpmedel. Inte många kan längre tyda naturens tecken...

Vad skulle ha hänt om de vise männen hade levt på vår tid?
De hade aldrig fått syn på Betlehems stjärna...

Himlens syns inte längre

Låt oss spekulera:
Städernas ljus hade stängt insynen så att planetkonstellationerna - som utgjorde "Betlehems stjärna" - inte skulle kunnat tränga igenom ljusdimman...

Hur skulle då Gud kunnat ge sitt tecken?

Är det därför som dagens människor blir allt mer sekulariserade?

De ser inte naturen... De ser inte "Guds hand"...
De ser bara sina egna, flotta byggnader... och tror sig själv vara den byggherre som skapat allt väsentligt.

"Och ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det."
Johannes kap 1 vers 5

Evangelisten Johannes har sitt namn i almanackan idag.
Hela hans evangelium handlar om relationen mellan ljus och mörker.
Då fanns inga ljusföroreningar.
Då var det mörkret som var problemet, att överhuvud taget kunna se någonting alls med sina enkla oljelampor.

Teologiskt sett är ju mörker allt som har med onska och synd att göra.
Det är det onda mörkret.
Men det finns ett gott och nödvändigt mörker också.

Idag kanske vi skulle vända på ordet:
- Mörkret skall lysa i ljuset...
Alltså, vi behöver med fysiskt mörker!

Nödvändigt.

ABB-tornets julgran.

Vi ser inte ljuset om det är för ljust. Det  låter som en billig självklarhet, men det är inte det.
Mörkret är nödvändigt.

Det är därför frälsningens väg alltid går genom en människas förtvivlade mörkrer...
Det tycks vara en andlig lag.

Är Gud beroende av vårt mörker för att vi ska få syn på hans ljus?

Jag skulle vilja gå med i International Dark Sky Assosiation i USA.
De är de som gjort oss uppmärksamma på denna senaste förorening.
Den moderna människan är otrolig - hur mycket kan vi smutsa ner??

Vårt överflödiga ljus kostar samhället (det amerikanska) 10 miljarder dollar... och 50 öre.

- Vad menas med "överflödigt ljus"?
Det är det ljus som lyser över horisontlinjen som sticker iväg uppåt.
Åtgärd: skärma av det. Rikta det nedåt.

Cajsa-Stina berättade också om det blå respektive gula ljuset:

- det blå ljuset håller oss vakna och är ett viktigt led i ljusterapi.
Men det blir destruktivt när det fortsätter stråla på kontor och arbetsplatser efter solens nedgång.
Hjärnan påverkas och som sagt, melatoninhalten blir störd.
- det gula ljuset är mildare och signalerar "nu går solen ned".

Jag tillhör dem som är mycket ljuskänsliga.
Jag avskyr när vi ska pilla på klockan och manipulera med tiden två gånger om året - för att "få mer ljus på morgonen på vintern" - vem ska bestämma det över mig?
Jag behöver det ljuset mycket bättre på eftermiddagen  när jag kommer hem!

Människan leker Gud.
Vi ändrar på klockan och ska hjälpa Gud Fader - ljusets skapare - få in mer ljus i dagen.
Men i själen är det mörkt...

Förr, innan jag bodde i stan och slapp bländande gatlyktor, kunde jag avläsa klockan på solens ställning på himlen.
Stadens neonljus förstör den förmågan.

Ur led är Tiden.

Jag sover med ögonbindel för att få det riktigt mörkt.
För mig är det en mardröm att ljuset aldrig vilar.
- Släck nån gång! Vi ska sova nu!

Det är tidens tecken.

Släck inte, stanna inte, tänk inte, lyft inte blicken ty då kan du få ett annat perspektiv...
Men på juldagens morgon var det faktiskt mörkt i de flesta butiker.
Så skönt. Vilsamt.

Orkar du en tanke till?
Nä, vi sparar den till nästa inlägg:
"När föddes Jesus eller Den hedniska ljusfesten"

Vi ses. (- inte vi "syns")
De mörkaste hälsningar, i ljuset!
Helene Sturefelt