APTIT OCH BEGÄR

Aptit på glitter

Hur står ni ut i julrushen? Kommersen är i full gång.
Hur mycket har Mamons profeter lurat av er?
Räcker pengarna till nyår eller blir det knäckebröd då?

Jag orkar inte.
Det är många år sedan jag tvingade mig själv att avprogrammera aptiten och begären.
Konsumtionslustan.
Adrenalinkicken över ett billigt pris på en bra vara.
Dregla, dregla... i takt med adventsstjärnorna...

Dessa veckor före jul -  hjul? - har det kloka kyrkoåret tänkt att vi ska använda till eftertanke och fasta.

Ikväll ska jag låta Wilfrid Stinnisen berätta om JOHANNES AV KORSET.
Han är en av katolska kyrkans största mystiker och andliga ledare.
Jag läser honom med stor behållning.
Det handlar om aptit och begär.

Ur boken "Bestigningen av berget Karmel":

Själens vandring i Abisko

"Den aktiva ansträngning som krävs av människan för att hon skall uppnå föreningen med Gud, består i att hon ´släcker sina begär´.
För Johannes av Korset menar att människans hela längtan skall vara koncentrerad på Gud.
Varje längtan som inte har Gud till mål är en oförrätt mot honom... (sid 17)

Det är inte tingen i sig som hindrar oss från att nå Gud, utan den ägarmentalitet vi intar mot tingen.

Fattigdom på begär och smak för njutning, den fattigdomen för själen fri och tom, vad hon än må äga!

Det avgörande hindret mot föreningen med Gud, som är kärlek, är människans inrotade egoism.

Johannes av Korset talar om frihet från inre förtryck.
Han talar om frihet till att obehindrat ta emot Guds kärlek.

Kärleken bör vara den drivande kraften. Ju mer man är upptänd av kärlek, desto mer målmedvetet kan man gå försakelsens väg.
En askes som överstiger det uppnådda kärleksmåttet leder förr eller senare till depression eller självgodhet... (sid 19).
Däremot leder en försakelse som präglas av ordning till stor glädje och tillfredsställelse."

Titta eller köpa?

Hm, här stannar vi upp ett ögonblick.
Hur ska man kunna leva i denna världen. med stadens alla lockelser, och ändå bevara själen fri?
Inte kan man väl bara gå förbi alla glittrande skyltfönster?

Vi låter Wilfrid Stinnissen fortsätta:

"Askesen bör vara organisk och följa landskapet, allt eftersom kärleken växer.
I början behöver man kanske en del världslighet i form av tidningar, musik och resor.
Sedan kommer en tid då detta förlorar dragningskraft.
Man finner istället mer och mer vederkvickelse i ensamhet, i tystnad, i Gud."  (sid 19).

Jag drar ett djupt andetag.
Och mitt hjärta ropar: JA!

"Det kan också komma en period då man kan tillåta en del världslighet i sitt liv, inte för att man behöver det, utan för att det inte längre stör, ja det kanske t o m väcker kärlek till Gud!"

Alltså kan jag strosa där på gågatan, med tomma kassar, och istället försöka le mot dem jag möter...

Johannes av Korset är en fantastisk följeslagare på livsvägen.
Han har gett mig ord för det jag trodde inte kunde uttalas.
Själens mysterier kläder han med begriplighet - men först måste det upplevas.

Aptit på andlig näring

Vid busshållplatsen mötte jag några konfirmandtjejer:
- Hej Helene vad har du gjort idag?
- Hej! Oj...
Vad svarar man två fjortonåringar ur en prästs almanacka?

- Jo, jag har haft en vigselövning, förberett julens psalmer, hälsat på bröderna Kulenovic i Vattenborgen där vi ska fira Mariagudstjänst 4 advent och...
De förstod nog inte så mycket, men log och vinkade:
- Nu kommer vår buss!

Jag ville fortsätta berätta:
- ... och satt upp affischer om morgondagens religionsdialog då ärkebiskop emeritus KG Hammar kommer hit...
De var borta för länge sedan.

Förlåt, jag var mer upptagen av mig själv än mina flickor...

Men detta möte kommer bli oerhört spännande.
Initiativet till denna dialog kommer från det muslimska studieförbundet Ibn Rush, i samarbete med Sensus.
Två teologiska höjdare ska alltså mötas i Fredrikskyrkan, onsdag 15 dec kl 18.00.
Jag återkommer med rapportering!

Under tiden får vi öva oss i att genomskåda den aptit och det begär som drar blicken bort från Gud.

Eder ständigt hungriga
Helene Sturefelt