GE INTE UPP FRIMODIGHETEN

Drunkna inte i kraven

Kvällens reflexion utgår från den epistel som lästes i många kyrkor 2 Advent.
Om du har en Bibel, kan du slå upp HEBRÉERBREVET kapitel 10 vers 32-39.

Det centrala ordet för mig är en uppmuntran: att inte ge upp vår frimodighet.
Jag läser texten som en bön och ett samtal med vår Herre.
Välkommen att vara med en stund, nära Guds hjärta.

KOM IHÅG HUR DET VAR FÖRR, NÄR NI NYSS HADE BLIVIT UPPLYSTA.
NI UTSTOD MÅNGA SVÅRA LIDANDEN.
NI BLEV SMÄDADE OCH FÖRFÖLJDA OCH GJORDES TILL ALLMÄNT ÅTLÖJE, ELLER OCKSÅ STÄLLDE NI ER VID DERAS SIDA, SOM BEHANDLADES SÅ.

Herre Jesus Kristus, i vårt bekväma land, där mellanmjölken regerar, vågar inte många stå för sin tro.
Nej, vi har verkligen inte utstått några lidanden för din skull.
Vi skäms ju för Dig, och gömmer Dig, plockar ner Dig och döljer Dig...

Men Herre, när jag på allvar har uttalat min tro på Dig, då har jag mötts både av glåpord och respekt. De som har skrattat åt min fasthet, har slutat hånskratta.

Gråt inte. Gräv där du står.

NI LED TILLSAMMANS MED DEM SOM SATT I FÄNGELSE, OCH NI FANN ER MED GLÄDJE I ATT BLI BERÖVADE ER EGENDOM, DÄRFÖR ATT NI ÄGDE NÅGOT BÄTTRE OCH MER VARAKTIGT.

Herre, tack för alla dem som vågar besöka dem som sitter i fängelse. Tack för deras mod.
Jag ber för dem som har sig själv som sitt eget fängelse, för dem som sitter fast i sin rädsla, i sina gamla tankemönster av kontroll som binder...

Nej, ingen har berövat oss vår egendom för att vi är bekännande kristna.
Tvärtom vill vi vara med och ge till dem som behöver. Just nu vill jag be för folken tvärs över Östersjön.
Och tacka för julkortet från Elisabet-systrarna i Minsk!

GE INTE UPP ER FRIMODIGHET, DEN SKALL RIKLIGEN BELÖNAS.
UTHÅLLIGHET ÄR VAD NI BEHÖVER FÖR ATT KUNNA GÖRA GUDS VILJA OCH FÅ VAD HAN HAR LOVAT.

Käre himmelske Fader, Du ser att det är så många som är modlösa i sin tro. Det finns ingen kraft, man saknar visioner. Förlåt oss att vi inte vågar tro att Du är oss nära... att Din kraft fortfarande är verksam.
Du har inte gett oss modlöshetens ande utan frimodighetens ande!
Driv ut tröghet! Driv ut rädsla!

TY:
ÄNNU EN LITEN TID, SEDAN KOMMER HAN SOM SKALL KOMMA, OCH HAN SKALL INTE DRÖJA. MIN RÄTTFÄRDIGE SKALL LEVA AV TRO.

Herre Jesus, jag längtar efter att Du skall komma tillbaka. Ovädrerna tilltar, konflikter i världen griper omkring sig, jag är rädd ibland för vad vi ställer till med. Men inte rädd för Dig!
Jag har inget behov av att visa upp mig för Dig herre, eller försöka blidka Dig med vad jag kan... I Din kärlek vilar jag...
I relationen till Dig andas jag, helt trygg.

Se där! Du kunde ju!

MEN:
OM HAN DRAR SIG UNDAN ÄR HAN INTE LÄNGRE TILL GLÄDJE FÖR MIG .
VI HÖR INTE TILL DEM SOM DRAR SIG UNDAN OCH GÅR FÖRLORADE, UTAN TILL DEM SOM TROR OCH RÄDDAR SITT LIV.

Förlåt oss när vi drar oss undan, när vi bara är "namnkristna" utan ärliga gärningar och sanna ord.
Tack för att Du söker upp oss och inte ger Dig förrän Du har hittat den förlorade sonen...
Där står Du, med vidöppna armar.
Tack.

Helene Sturefelt