Tummen upp för demokrati
Jag har sparat en artikel av Per Bauhn från SvD 25 okt 2009. Den är lika aktuell idag som för ett år sedan.
Det gäller islamister och sverigedemokrater.
Han jämför dessa extremistiska grupperna och hittar likheter. Jag citerar och resonerar:
"Demokratin förutsätter att medborgarna kan se bortom blodsband och bymentalitet, och ta gemensamt ansvar för sitt samhälle.
Demokratin förutsätter att vi kan se varann som individer med rättigheter och skyldigheter, inte bara som bihang till ett etniskt eller religiöst kollektiv."
Jag håller med Per Bauhn i mycket av det han säger, men hans goda förutsättning lever inte alla upp till.
Inte alla kan se bortom sina blodsband, inte alla vill se bortom sin egen by.
Landsortskyrka
Jag har glädjen att få arbeta i landsortskyrkorna ibland och där är bygemenskapen stark. Man följer varandra till bröllop och begravningar. Man värnar sin gemenskap. Det är skönt.
En skogsbonde med starka grovhänder tänker annorlunda än en kontorsmänniska med bleka händer.
Kollektivet är starkare på landet och svagare i stan, där man inte ens känner varann i trappuppgången.
Likaså är det nödvändigt för oss att försöka tänka på de flyktingar vi har valt att ta emot. De allra flesta kommer från kulturer där kollektivet är mycket starkt.
Per Bauhn gör sig både lustig och okunnig när han kallar det för att vara ett "bihang"! Aj aj...
Särskilt den muslimska kulturen bygger på kollektivet. Individen är inget i sig själv. Släkten ger identiteten, religionen ger tillhörigheten.
Det är milsvid skillnad på en ensamstående stadsbo som bara ser till sig själv och sina behov och dessa invandrargrupper!
Var och en utgår från sig själv när de "ska ta ansvar för samhället" - det är ju därför vi har hela skalan av rött till blått...
Blå lokalpolitik
Citat:
"Att komma från en muslimsk bakgrund kan också innebära att man har en ljum eller dirket avvisande ställning till islam, ja man kan rent av ha en starkare känsla för demokrati och åsiktsfrihet än många av oss, som tar demokratin för given."
Ja, vi har mycket att lära av dem som flyr och har fått sitt liv satt på spel.
Men just eftersom islam har en så stark kollektiv känsla, på gott och ont, är det inte alldeles lätt att vara ljum eller avvisande... Grupptrycket är hårt.
Per Bauhn fortsätter:
"Varje parti har en hotbild som de vill ge sin lösning till:
- SD ser hotet från moskén,
- islamister ser hotet från västerländsk lössläppthet.
När tillräckligt många blir rädda för islamisterna, tar de sin hemvist hos SD.
Likaså när tillräckligt många moderata muslimer skräms av lössläpptheten, då finner de bara islamisterna som sina enda vänner.
Så finner de extrema gruppernas taktik stöd hos varann..."
Jag har fullt med valbroschyrer på köksbordet, och tillhör dem som är tveksam in i det sista.
Min politiska kulör känns just nu både randig och rutig... och rot-ig!
Vem är "verklighetens folk"?
Några få antydningar finner jag, men avsaknaden med att våga ta debatten om invandringen gör att de driver många röstare mot just det som Per Bauhn varnar för - i armarna på de extrema grupperna, fast man egentligen inte vill.
För några år sedan var jag i en församling där konfirmanderna var barnbarn till 30-talets nazister... Det var mycket obehagligt och där var flera som jag inte borde ha konfirmerat p g a deras människosyn.
Allt som göms och tigs, växer till spöken i garderoben.
Mänskosynen i vårt demokratiska samhälle bygger just på allas lika värde. Denna kristna mänskosyn har vi levt med i tusen år och jag vill inte att dessa "ränder" ska gå ur.
Per Bauhn ord om lika delar rättigheter och skyldigheter får bli detta inläggs sista ord, där min åsikt är att det är här det brister - vi vågar inte tala om skyldigheter och krav, bara medhårs-rättigheter.
Det blir ett gapigt samhälle, i stor kontrast till det bondesamhälle som är min bakgrund, där just plikt och skyldigheter byggde upp samhället.
Vad blir min slutsats?
Jag vet inte... Valsedlarna fladdrar runt i tvärdraget från fönstret... Maskrosor dansar med vitsippor och blåklint, rosor med klöverblad...
Jag värnar om vars och ens politiska integritet och tänker inte avslöja min egen.
Ska jag rösta blankt?
Buketten i vasen är vacker i sin helhet. Jag plockar stilla bort några bruna blad.
Helene Sturefelt
- demokrat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar