TÄNK OM JAG LÄSER FEL?

Brunkol... Brunkål??

Ibland händer det.

Att även jag snubblar på orden. När man är trött och tanken är på annat håll. 

Det är bäst att göra fel där det inte märks.

Här, kanske?

Du kan säkert alla adventstidens texter utantill. Här kommer de i snubbelform!

Lurjungarna hämtade ösnan och fålet. De lade sina mantlar på den och Jesus åt upp.

Många i falkmossan broderade ut sina mandlar på vägen, andra skar tristar från kväden och strödde dem på vägen...

Det susar genom livets fläkt, en strid av himmelrikets fart, en klang av tarpo-horner.

En aning fyller varje höst, och stilla ljuder Anders röst, hos jordens alla kloner.

Omänskligt het, ställ dörr'n på glänt, nu har det hänt, att det är bränt.

Omänskligt het mänsklighet.

Jesus står för dörren och bultar. Ja, aj aj, det bultar och det bankar. Nej, han står vid dörren. 

Dörren står på vid glänt, för det är advent, det är advent.

Nej, det här går inte... Jag får inte upp dörren! Inte går det så bra med vägarbetet heller...

Bered en väg för Herren, bergsjunken och djup.

Han kommer från fjärran med fädrens kropp.

Rättfärdighetens furste och Davids hus är störst.

Guds folk, för dig är han ett träd, en evig konung först.

Bred palmer, strö ut kläder, sjung ut ditt fyllda hopp.

Guds löften äro sanna, nu ropar Dumma Anna.

Gör dina portar vita, för Herrens härlighet.

Se, folken kring dig rita, att spå sin salighet.

Kring jordens tänder kalka, skall denna hovsång skalla.

Hur förvirrad kan man bli??

Släng inte kläder omkring er så! Plocka genast upp!

Bensinstationsreklam.

Hissianna Dovhjortsson.

Han kommer från eviga höjder och lämnar sin tron som är kall.

Sin lära i ljusets palatser, och lägges i hallen på en stråpall.

Med glöd, med glöd, var glad i din Herre och Gud.

Han kommer ur graven med knyte och skuggornas skoning med bus (är det här en Halloweeen-psalm eller??).

Och garvarens slumrare väckas, till liv ut ur seklernas grus.

I tid, med glid, i frid hos din Herre och Gud. I tid, på glid, med frid...

Nä, till slut vet man inte vad som är rätt eller fel.

Snart är vintern här.

Mitt i vintern var det, stormen svepte bord.

Land och tak låg frusna, snökrig ny utan vård.

Snö föll över härden, lusen övervintrar än, mitt i vintern var det, länge länge sen.

Fruktar Gud Allsmäktig, snö och köld och bås?

Mitt i vintern var det, bakom lås en gås.

Men ett stall stod öppet, tipset det var fritt.

Hästen den var ute, travade galopp, med all sin brist.

Du som alla änglar hyllar med en psalm

skrattade och log och sov i klubbens halm.

Jesus vi dig älskar, du är störst och bäst.

Älgen såg dig först, det var ej en häst.

F'låt... detta var den vackra vinterpsalmen 428.

Älgen först. Eller åsnan.

Så här skulle även ett barn mycket väl kunna uppfatta våra gamla texter, eller hur!

Med stor kärlek till Guds Ord och alla psalmbokens psalmer!

Jag var tvungen att skoja lite för att få spänningarna att släppa. Medge att du drog lite på munnen du också...

Vilken tur att jag aldrig kommer att säga så här fel på riktigt!

För detta hände ju inte.

Ordblinda hälsningar från Helene Sture Felfelt,

Brrr.... Hissianna Davhjortsson.

 öa jl