Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

söndag 28 november 2021

GLÄDJEROP, en ÅSNA och en DÖRRKNACKARE

Vi välkomnar 1 Advent.


Hosianna, Davids son!
Välkommen är fira advent med mig här på min hemsida, Sturellas Fotoblogg.
Ikväll lägger jag upp den predikan jag höll i Listerkyrkan, söndag den 28 nov 2021.
 
Gott Nytt kyrkoår! 1 Advent innebär en nystart, då vi på nytt tar emot Jesus Kristus, och välsignar hans ankomst.

För att få så rik undervisning som möjligt från Guds Ord, går vi nu in i årgång 2 i kyrkoåret, och där är predikotexten hämtad från Uppenbarelseboken – den välkända texten om hur Jesus bultar på hjärtats dörr.

Var är hjärtats dörr?


Vi lyssnar till det som Herren gav till Johannes:

SKRIV TILL ÄNGELN I LAODIKEIA:
- SE, JAG STÅR VID DÖRREN OCH BULTAR. OM NÅGON HÖR MIN RÖST OCH ÖPPNAR DÖRREN SKALL JAG GÅ IN TILL HONOM OCH ÄTA MED HONOM, OCH HAN MED MIG.

DEN SOM SEGRAR SKALL JAG LÅTA SITTA HOS MIG PÅ MIN TRON, LIKSOM JAG HAR SEGRAT OCH SITTER HOS MIN FADER PÅ HANS TRON.

DU SOM HAR ÖRON, HÄR VAD ANDEN SÄGER TILL FÖRSAMLINGARNA!
Joh Uppb 3:20-22.

Uppenbarelseboken från 1800-talet.


Vi har lyssnat till tre texter. Tre rubriker. Glädjerop, en åsna, och en dörrknackare… 

Du kanske inte alls är glad och avskyr alla hurtiga tillrop att vara positiv… Du kanske mer känner dig som åsnan som blir utnyttjad till att bära andras bördor.

Och dörrknackare tycker du definitivt inte om!
Nu tar vi med dessa känslor in i texten och låter Herren tala till oss.

St Ann's kyrkodörr, Dublin.


1.      GLÄDJEROP
 
En livsåskådning som inte tåler vårt mörker är inte bärkraftig.
En Gud som inte tåler vår oro och ångest, är ingen Gud.

Profetropet från Sakarja ”Fröjda dig!”, ”Ropa ut din glädje” har sin grund i att Gud själv tar initiativet till att komma oss nära. ”Se, din konung kommer till dig”. 

Det är inte inifrån dig själv du skall tvinga fram glädje. Nej, den glädje som Bibeln talar om kommer från Gud själv. Han ger löftet att finnas hos dig, att inte överge dig, som kanske andra gjort.
 
Vår tid erbjuder sällan riktig glädje. Det är mest förströelse, tävlingsprogram på TV och radio, filmer som kanske ger avslappning för stunden. Och barnen lever i den digitala världen med sina spel – allt för att vi skall slippa den här verkligheten för en stund, som är så svårlevd, så krävande, så trängd av våld, flykt och kontroller…

Glädjen hos Gud bygger på sanningen. Att stå upp för rätt och rättfärdighet. Det är bara det som ger seger. 
Sakarja visar också att Guds närvaro bland oss är att vara ”fattig” – utblottad, ja utlämnad, till oss och våra åsikter… Vilken oerhörd risk Herren tar!
Och så visar Herren sin makt genom att avstå sin makt…
 
Och därmed kommer vi in på åsnan.

Jesus rider in i Fredrikskyrkan.

 
2.      ÅSNAN
 
Jesus uppfyller profetordet. Alla i Israel kunde sin historia. Det gick mer än ett sus genom folkmassan den dagen då han red in i Jerusalem. Det var ett tecken, 500 år tillbaka i tiden (Sakarja verkade på 500-t före Kr), och folket jublade – först tveksamt, men sedan allt starkare.
 
Men driver Jesus med makten? Han rider på en åsna när de höga herrarna rider på hästar, eller kör limousiner i vår tid. Vill han visa tomheten i maktsymbolerna som bara är till för att sätta folk på plats?

Att imponera och skrämma till lydnad bygger på rädsla. All sådan maktutövning behöver genomskådas.
 
När Jesus väljer en åsna så visar han att Guds makt inte handlar om kontroll – även om kyrkor och samfund i långa tider missbrukat det så. Nej, Guds makt bygger på kärlek!

Gud älskar sitt folk Israel trots deras motsträvighet.
Gud älskar oss var och en, trots vår bortvändhet.
Herren älskar hela sin mänsklighet så djupt att han står som en tiggare framför vår dörr…

Och nu kommer vi till predikans tredje del.

Öppna dörrar.

3.      DÖRRKNACKAREN
 
Vem är det som knackar på dörren? Inga dörrknackare, om jag får be! Men ofta är både ytterport och innerdörr stängda och låsta.
 
I tider av isolering och rädsla för andra, bild den här bilden av Jesus extra stark. Dörren är vårt hjärta. Och det finns bara handtag på insidan. Inget kan komma in, utom det vi öppnar dörren för.
 
Och det är ingen liten lätt knackning det handlar om, nej grundtextens ord är ”krouå”, som betyder ”bulta, banka” – eftersom det är fara å färde.
 
Guds fiende, den onde, gör allt för att dra vår uppmärksamhet bort ifrån Jesus. Han lockar oss med nöjen, mat och ständiga intryck, så att vi inte skall börja tänka eller känna efter.
 
”Vad hjälper det om du vinner hela världen, men förlorar din själ?”
 
Det är fara å färde.

Ska jag öppna?


Men vi kanske inte alls vill släppa in den kärleksfulle Guden i vårt bråte… Det finns för mycket ouppklarat skräp, förnekade oförrätter och mörka hemligheter, ja, för många obäddade sängar och odiskad disk. Nej, det är bäst jag håller dörren stängd, för skam och skuld är för stor.
 
Men det är ju just det som Jesus vet. Han är ingen inspektör eller hygien-kontrollant! Jesus är Guds son, utsänd för att hjälpa, rädda, reda upp, ställa allt tillrätta.

Den där klumpen i magen vet han vad det är. Oron som ger huvudvärk och ångesten som lurar av alla krav. Jesus vet allt det, och därför står han nu och knackar – nej, bultar – på vårt hjärtas dörr!!

Det som händer när vi släpper in Jesus, är att han strålar av kärlek in i våra skrymslen. Han ser på vårt liv med de varmaste ögon. Sedan börjar han tala sanning, sanning som först svider hur det är ställt, sedan gör den gott.

Jesus strålar.


Sakta kommer livet i ett annat läge. Vi ger upp, kapitulerar, slänger oss framför honom och säger:
- Välkommen! Äntligen! Nu ska jag börja om!

- Nej, säger Jesus, du skall inte ta dig i kragen... VI, tillsammans, skall börja om. Du skall inte prestera någonting, du skall bara låta min försoning fylla sig så mycket att du själv vet vad som måste göras. 
Jag är din motor, du utför handlingarna. Min kärlek driver ut all din mänskofruktan.

Umgås med mig, så får du se vad som händer…
 
Längtan efter djupglädjen, sinnesfriden och meningen med livet tändes nu som ett hopp, likt adventsstjärnan i fönstret.

Djupglädje.



- Jag är mat för din själ, sa Jesus. Du kan inte mätta dig själv.
Du är utblottad, jag ännu mer. Din andliga fattigdom fyller jag med Guds rikedom.
Jag kommer med seger, till dig, och till hela församlingen!

- Nu skall vi städa, och sedan, en gång i himlen, skall jag låta dig sitta hos mig på min tron.

Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingen!
 
BÖN: 
Käre himmelske Far, vilken åsna vi varit… Men vi ser nu att du är den ”sanna åsnan” – den som bär världens alla synder på Dig!

Förlåt oss all vår dumhet. Tack för att DU nu fyller vårt liv med den djupaste FRID och GLÄDJE!! Jesus, vi älskar dig. Ja, vi vill lyssna till vad Anden säger till oss, i detta nya kyrkoår! Amen!                              

1 Advents underbara psalmer.


Jag sitter här sent i kvällningen och ser min fina adventsstjärna lysa i fönstret, tacksam över dagens högtid.
För några veckor sedan skulle jag predika över en text i Matteus, om Frälsningen, men jag kunde inte:

JESUS SADE:
- JERUSALEM, JERUSALEM, DU SOM DÖDAR PROFETERNA OCH STENAR DEM SOM BLIR SÄNDA TILL DIG. HUR OFTA HAR JAG INTE VELAT SAMLA DINA BARN SÅ SOM HÖNAN SAMLAR SINA KYCKLIGAR UNDER VINGARNA, MEN NI VILLE INTE.

NU FÅR NI SJÄLVA TA HAND OM ERT ÖVERGIVNA HUS.

TY JAG SÄGER: NI SER MIG INTE MERA FÖRRÄN DEN DAGEN DÅ NI SÄGER:
- VÄLSIGNAD ÄR HAN SOM KOMMER I HERRENS NAMN!
Matt 23:37.

Ibland blir bibeltexten så konkret att det blir som en box i magen.
Och det är väl det som är meningen.
Att man skall bli berörd.

Det visar vilken levande kraft bibelordet är! Både enskilt och för församlingen i stort. Må Herren leda oss alla, där vi går tomhänta och bedjande fram. 

Helene F Sturefelt, V.D.M.

Betlehems stjärna.

P.S.
När jag kom hem efter gudstjänsten och vilade trött och glad på soffan, ringde det på dörren... Nej, hu, vem kan det vara? Jag öppnar inte för främmande dörrknackare har jag ju sagt!
Jag kikade ut genom titthålet.

Där stod min syriska grannflicka och ringde på.
- Tack för lånet av din ukulele. 
Och så räckte hon fram ett litet paket med ljus...

Jag skämdes lite. Och blev mycket varm om hjärtat.
- Tack! Kära lilla vän!
Dörrknackningspresent.


Till sist:
Här kan du lyssna på "Hosianna" från Listerkyrkan, med Bodil Svensson vid orgeln och Uno Hellgren på trumpet och en glatt sjungande församling.
D.S. (Densamma som ovan).

  Psalm 105.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar