Det är söndagen före Domssöndagen, tillika Fars Dag, den 14 november 2021.
Jag skall låta samhällsliv och kristet liv få möta varandra i den text som läses i våra kyrkor idag.
Du kommer säkert ihåg uttrycket "de fåvitska jungfrurna" - eller med nutida svenska: "de oförståndiga flickorna".
Det handlar om en bröllopsfest dit alla är bjudna. Men det gäller att vara förberedd. Det går inte att åka snålskjuts på dem som är redo och själv slarva till en så stor tillställning.
Jesus berättar en liknelse om himmelriket. Oljan är en väsentlig del av poängen.
Och att vara vaksam.
...DE OFÖRSTÅNDIGA HADE TAGIT MED SIG FACKLORNA MEN INTE NÅGON OLJA TILL DEM.
NÄR BRUDGUMMEN DRÖJDE BLEV DE ALLA DÅSIGA OCH FÖLL I SÖMN.
VID MIDNATT HÖRDES ETT ROP ATT NU ÄR BRUDGUMMEN HÄR, KOM UT OCH MÖT HONOM!
Matteus 25:1-13.
Jag måste bara skjuta in en liten scoutkommentar här - våra facklor kräver ingen olja... I den gamla översättningen talades det om "oljelampor", sådana av keramik med en liten veke i. Då förstår jag bättre om själva oljan tar slut.
Här är det inget samhälleligt tal om att "fasa ut oljan och fossila bränslen" eftersom det handlar om något annat.
Dock är hela klimatkrisen en enda stor andlig kris, eftersom vi så fullständigt tappat respekten för naturen och hur man lever i samklang med dess resurser! Inte heller frågar vi längre efter Guds vilja.
DÅ VAKNADE ALLA FLICKORNA...
Ja, nu är tiden att vakna! Ropet ljuder. Planeten mår dåligt. Jesus är på väg tillbaka. Vi är inte beredda. Industrin måste få fortsätta producera. Utsläppsrätter kan köpas. Flygresor åkas. Bibeltexter förnekas.
Oljan förbrukas. Tron torkar ut. Djuren dör. Människor är bekväma.
... OCH ALLA GJORDE I ORDNING SINA FACKLOR.
DE OFÖRSTÅNDIGA SADE TILL DE KLOKA:
- GE OSS AV ER OLJA, VÅRA FACKLOR SLOCKNAR.
DE KLOKA SVARADE:
- DEN KAN ALDRIG RÄCKA TILL BÅDE OSS OCH ER.
Matt 25.
Om man nu är fostrad i att vara politiskt korrekt i sin undervisning i kyrkan så säger man:
- Alla ska med!
Jesus måste överdriva när han menar att att de kloka kvinnorna inte skall dela med sig till de slarviga tjejerna. Man skall vara snäll mot alla! Ingen skall vara utanför. Gud älskar alla.
Eller?
Kärlek utan sanning är tamhet.
Sanning utan kärlek är hårdhet.
Jesus är vägen, sanningen och livet.
Det är sanningen som är vägen. Det är sanningen som ger livet. Kärleken bor i sanningen.
Läs de meningarna en gång till...
Sanningen i Glasgow är att oljan håller på att ta slut. Och ännu värre, den orsakar utsläpp som håller på att kväva oss, om vi inte ändrar livsstil.
Men som du förstår talar Jesus om en annan sorts olja.
Det handlar om Guds nåd. Det är en gåva som Herren ger åt var och en. Varje människa är föremål för Guds oändliga kärlek, som leder till ånger och syndabekännelse. I denna smärtsamma erfarenhet kommer omvändelsen och nåden - inte fördömelsen!
Guds underbara nåd får en människas liv att lysa. Den är personlig och unik och kan bara tas emot, i största glädje och respekt.
Guds nåd är också av en sådan kvalitet att den inte kan ges bort av den som har fått den. Ingen av oss har rätten att ge Guds nåd vidare. Det är bara Gud själv som har den makten.
Däremot kan vi alla berätta för andra om Guds underbara kärlek och vädja till var och en att ta emot den!
Jag skall göra en dålig jämförelse.
En gång fick jag en bukett "fådda blommor". Personen hade redan fått dem av några snälla människor, men ville inte ha dem. Han kom på att jag tyckte om blommor och gav dem till mig.
Först blev jag glad, men när jag insåg att buketten egentligen var till honom, blev jag ledsen, ja, rent av sårad...
Personen hade ju inte velat ta emot blommorna som han fick... och han tog sig rätten att ge dem vidare... till mig som trodde att de var till mig, men det stod ett annat namn på kortet.
Nu blir det klarare att förstå att man inte kan ge vidare av den andliga olja som är Guds nåd.
Vi har så svårt att förstå att det finns ett eget ansvar i relationen med Gud. Vi har blivit trygghetsförlamade av ett samhälle som utvecklat säkerhetssystem för alla situationer. Då är det lätt hänt att vi glömmer vårt eget ansvar.
Eller som Olle Adolphson sjunger:
- Utan omsorg över att bli frälst...
Hur slutar liknelsen om bröllopsfesten, som är Guds rike?
Om de tio flickorna hade delat på oljan, då skulle ingen av dem kommit med på festen.
Vilken är den mest kärleksfulla matematiken - att hälften kommer med, eller att ingen kommer med...?
Att inse begränsningen av resurserna och ta dem på allvar, eller att slösa på resurserna så att alla förlorar?
Ställer vi fel fråga till texten så får vi fel svar.
Likaså om vi ställer fel krav på behovet av energi, då blir konsekvenserna förödande.
Begränsning. Klokhet. Eget ansvar.
Men de väl förberedda flickorna avfärdar inte de obetänksamma. De kommer med ett förslag.
- GÅ ISTÄLLET OCH KÖP HOS DEM SOM SÄLJER OLJA.
MEN MEDAN DE VAR BORTA OCH KÖPTE, KOM BRUDGUMMEN...
I varje berättelse finns det ett problem och en resurs - det fattas olja, köp mer.
Men förslaget fungerade inte.
Det går inte att köpa andlighet. Och det går inte att producera hur mycket svart olja som helst, med utsläpp som dödar.
Det är det som är poängen med Jesu liknelse. Att förslaget till lösning inte fungerar... varken andligt eller klimatmässigt.
Konsekvensen av detta vill vi inte veta av. Det ville de inte i Jerusalem, och det kanske de inte vill i Glasgow?
Och vi i kyrkan vågar inte se att Guds rikes öppna dörr en gång kommer att stängas... eftersom tiden är ute.
Du hade dina chanser, du var inbjuden och välkommen, men du kom inte.
Gud kan inte tvinga in dig.
DE SOM STOD FÄRDIGA FÖLJDE MED HONOM IN TILL BRÖLLOPSFESTEN OCH PORTEN STÄNGDES.
EFTER EN STUND KOM DE ANDRA FLICKORNA OCH ROPADE:
- HERRE, HERRE! ÖPPNA FÖR OSS!
MEN HAN SVARADE:
- SANNERLIGEN, JAG KÄNNER ER INTE.
HÅLL ER DÄRFÖR VAKNA. NI VET INTE NÄR DAGEN OCH TIMMEN ÄR INNE.
Matt 25:13.
Varför säger Jesus så?
Jo, för om den som är bjuden till en fest inte bryr sig om vad som gäller, då visar man ingen respekt mot värden.
Jag skulle kunna skriva ett långt inlägg om att slarva med sin andlighet, men det får bli en annan gång.
Det viktigaste just nu är att våga umgås med det faktum att Jesus skall komma tillbaka. Han är brudgummen, föremål för församlingens kärlek. Är det så illa att bara hälften är förberedda?
Och vad har hänt med skapelsen den dagen då vi får uppleva Jesu återkomst? Finns det några isar kvar? Går luften att andas? Har alla chip under huden så att kontrollsystemet är totalt?
Svaret låter vänta på sig, men vi glider alldeles för fort åt det hållet...
- Sannerligen, jag känner er inte.
Just det. Gud känner inte igen den mänsklighet Han skapade, med uppgift att vårda naturen.
Men det går att ändra.
Här och nu.
Vänd om.
Fyll andlig olja i själens lampa så att du ser! Men låt bli den fossila oljan.
Och ge inte bort fådda blommor...
Välkommen till Guds rikes bröllopsfest.
Brinnande hälsningar från Helene Sture Fält... som sålt bilen och cyklar i ur och skur...
... och som sänder stor tacksamhet på Fars Dag till mina föräldrar, som gav mig namnet Helene - ett grekiskt namn som betyder "fackla", "den lysande, strålande..." Tänk att få bära ett sådant namn!
Bilder från Torsås, fotograferade en kall och snöslaskig dag för länge sedan, fick bildsätta denna digitala predikan på söndagen före Domssöndagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar