KONFLIKT och HELANDE i församlingen

Landborgen vid Sundsgården.

Jag var ute och gick längs landborgen. Det blåste kallt från Öresund och danska kusten anades bakom Ven. Det ven runt öronen...

Vilken märklig landformation - säkert tjugo meter hög, en tvärbrant rakt ned mot strandängarna.

Undrar hur denna landborg formades en gång...?

En bit bort låg en kulle. Min nyfikenhet drog mig dit. Jag stannade och tog in det jag såg, lät känslorna gå några varv runt platsen.

Stora bokträd vaktade platsen. De var välskötta, ansade. Stora grenar var borttagna för att ge luft och synlighet.

Men såren var stora på träden.

Och kullen ruvade på sina gravhemligheter...

Vad döljer kullen?

Vi är på fortbildningskurs på Sundsgårdens folkhögskola, söder om Helsingborg.

Goda föreläsningar avlöste varandra och anteckningsblocket blev fullt, liksom huvudet.

En "bensträckare" är inte bara några steg till kaffemaskinen och tillbaka till stolen, nej, jag måste uuut och gååå!

Här kommer några tankar från Veronika Widells föreläsning om Församlingens gemenskap, om konflikter och hur helande miljöer ser ut.

Veronika Widell är adjunktlärare i själavård och pastorala kurser. Hon inledde med att konstatera att vi är olika... ungefär som Ior och Tiger i berättelsen om Nalle Puh - en är missmodig och kritisk, den andre är intensiv och glatt påhoppande...

Människor av alla sorter finns i våra församlingar, och då uppkommer ibland spänningar oss emellan.

Tiger och Ior.

Hur gör vi när det blir konflikt på grund av våra olikheter? Kan vi samtala? Lyssnar vi på varann? Eller låser det sig?

När vanliga lösningsmodeller inte räcker till, då är konflikten ett faktum.

Och konflikter som inte blir lösta "skvätter ut" i andra situationer och en negativ spiralkraft är igångsatt.

Hon lyfte fram att tro, värderingar, ideal, motiv, andlighet och personligheten kan komma i fokus istället för själva sakfrågan - och då blir det svårare att hitta en konstruktiv lösning.

Det gör så ont!

Lika ont som det gör på träden när de får sina grenar avsågade.

Veronica Widell sa att vi "är där med våra liv"... Vi går in med hög insats i församlingslivet. Mycket står på spel.

Sargad stam.

Kommunikation.

Vi har olika kapacitet att samspela. Kommunikationsförmågan har många varianter.

Det finns intuitiv kommunikation, med empatisk förmåga att förstå andra, liksom att kunna tänka kring sig själv och hur man uppfattas.

Andra har svårigheter att höra det som inte sägs ut tydligt. Det lilla som blir sagt blir uppfattat bokstavligt och nyanser går förlorade, med missförstånd som resultat.

Alla uppfattar inte känslostämningar och blir förvånade när en konflikt tornar upp sig. Vad var det som hände?

Vi kan jämföra kommunikationsförmågan med musikalitet.

Alla uppfattar inte alla ackord och klanger. En del är rent tondöva medan andra har absolut gehör... Hur samspelar man då?

Veronika Widell berättade om en undersökning där man påvisade att digitaliseringen orsakat minskad empati med 30% bland yngre människor. Datorer, skärmar och mobiler minskar förmågan till mänskligt samspel, där känslorna är äkta.

Vad hände?

Konflikt.

I kyrkan arbetar många individualister. Det kan i sig leda till konflikt, om personen inte ser helheten.

När kommunikationen är dålig är det lätt hänt att församling eller ledare börjar sopa problemen under mattan och ignorera dem. Det är lättare att vänta med att reda upp, och kanske hoppas på att "det går nog över".

Men konflikträdsla löser inga problem.

Då är det bättre att ta extern hjälp, menade Veronika Widell, än att gå och vänta. Det är en god investering, som hjälper föreningen även framåt.

Ta hjälp.

Blåsten svepte sina friska vindar runt mig. Det luktade från åkrarnas gödslade mylla. De typiskt skånska hamlade träden stod knotiga med sina spretiga grenar.

Hm, när man beskär ett träd så hårt att inga grenar alls finns kvar, tar det tid innan de nya kommer. Det ser illa ut under lång tid och trädet får kämpa - ungefär som när det kommer en helt ny styrelse till föreningen, där alla är nya och ingen kan sammanträdesteknik, eller där ingen har erfarenhet av arbetsgivaransvar.

Hur skall man gå från Noll till Ett?

Vackert, men hårt tuktat.

Veronika Widell betonade att det är viktigt att urskilja var reaktionsfasen är och när den kan övergå till en mindre känslomässig aktionsfas. Allting måste få ta sin tid.

Gå inte på lösningen med en gång! Det är en process!

Gräla inte om "rätt eller fel"...

Konflikter kan visa var polariteterna är. Motsättningarna blir tydliga. Men var inte rädda. Bredda er förståelse. Låt det ta tid.

Alla 50 pastorer och präster lyssnade intensivt. Alla kände igen sig. För precis så här är ju livet!

Inbjudande föreläsningssal "Öresund".

Hon gav några exempel:

- Om ni inte kan enas om vad som är sant - vad kan ni då enas om? Vad är minsta gemensamma nämnare?

- Om det inte går att enas alls - då kan det vara bättre att gå skilda vägar. Sök vishet i det.

- Eller går det att leva med konflikten? Kan ni hitta förlåtelse och försoning?

Se upp med er idealism, den kan nämligen stå i vägen för vad som är realistiskt.

Sänk ribban.

Många små...

En liten häck var planterad på kanten av landborgen. Den var inte stor, men ändå effektiv som vindskydd. Jag ställde mig intill och fick lä mot blåsten.

Tänk, när många små står sida vid sida, då blir det en hel häck där helheten är mycket större än den enskilda delen!

Vilken fin bild av en församling! Eller familj och samhälle. Stå enade, sida vid sida, då kan det blåsa hur mycket det vill!

... blir en hel häck.

Nu tog en annan föreläsare vid; Lars-Göran Sundberg, teolog, pastor och terapeut.

Tydliggör för varandra vilka ni är. Vad är er identitet som förening, som kyrka? 

Vad vill ni åstadkomma och hur vill ni göra det? Om inte det är tydligt, är det bäddat för begynnande konflikter.

Det är en process, det tar tid. Att bygga församling inifrån är som att knåda en deg - jästen måste knådas in i hela degen, annars jäser den fel...

Växthus - en process.

Kännetecken på helande kultur.

* ovillkorlig kärlek kontra villkorad kärlek - "jag älskar dig bara om..."

* gudscentrerad kontra självcentrerad - en person dominerar.

* accepterande kontra perfektionskrav - "du får inte göra fel, då!"

* förlåtande kontra anklagande - man skyller ifrån sig på andra.

* utrustande kontra kontrollerande - så att de blir beroende av dig...

* trygg och tillitsfull kontra nyckfull - opålitliga relationer som inte går att förutse.

* erkänner upplevda känslor kontra håller sig på distans.

* öppen kommunikation även om det som är svårt kontra håller hemligheter för sig själv.

Otydlig kommunikation.

Vad skall då en ledare göra?

Jo, gå före gruppen. 

Inte sättas på piedestal, även om ledaren är en symbolperson där hela hans eller hennes liv synas...

Nästa föreläsning handlade om skillnaden mellan en ledare och en själavårdare...

To be continued...

Vid pennan, Helene F Sturefelt,

- trädfotograf i snålblåsten.

Lyssnande i blåsvädret.