Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

fredag 12 november 2021

FORSKNINGENS JESUS

Vem är Jesus?


Går det att komma åt vem Jesus är?
Finns det några historiska spår efter honom i evangelierna, eller är Jesus alltid bara en spegelbild av mig själv?

Den vetenskapliga forskningen kring JESUS och hans person har sett olika ut, under olika tider på våra universitet.
Jag ska dela med mig av ett kort historiskt svep, som kan förklara lite varför vi ser så olika på vem Jesus är. Att han är huvudperson i vår kristna tro står klart, men hur mycket vet vi om honom, egentligen?

James Starr, rektor på Johannelunds teologiska utbildning, föreläste på Sundsgårdens folkhögskola för ett 50-tal präster och pastorer.

Jag bildsätter med några böcker som James Starr tipsade om, där vissa är ren villolära, andra bättre förankrade.

Villolärare.

Böcker som leder vilse:

- Cecilia Wassén och Tobias Hägerland "Profeten som misslyckades". De har en materiell livssyn och tror att Jesus var en änkeman som ej var läskunnig. Guds rike kom aldrig, han avrättades och misslyckades... 
Hur kristendomen har överlevt en så egendomlig Jesus-uppfattning förklarar de inte.

- Marcus Borg: "Meeting Jesus for the First Time". Jesus är Guds "sofia" - vishet, en karismatisk ledare som lockade många. Han ser ingen frälsningslära hos denne Jesus; som inte heller hade något "uppdrag". Panteistisk livssyn, att "Gud är i allt" och då behövs ingen räddning och ingen synd finnes.

- Bart Ehrman "Misquoting Jesus" - en fundamentalist som förlorade sin tro, där han menar att Bibeln tagit bort obekväma texter. Märkligt då att så många finns kvar...
Denne Bart är en duktig textkritiker, men han misstar sig, menar James Starr. Jesus är ingen frälsare. Också det är konstigt att kyrkan i tvåtusen år ändå har uppfattat Jesus så...

- Jonas Gardell och Lena Einhorns böcker leder också på villovägar och förminskar Jesus och Guds Ord.

Man kan verkligen känna oro för Sverige, sa rektorn och lektorn vid Johannelunds teologiska högskola. 
Vår grundläggande förståelse av vem Jesus är minskar i rask takt - särskilt när denna typ av böcker ges ut och läses av många.
Fortfarande står de fyra evangelierna i ett särskilt ljus. Läs dem!

Många Jesusar...


Tre olika slags undersökningsmetoder har genomsyrat forskningen, på engelska kallat "quest".

Vi går hundra år tillbaka.
Albert Schweizer (1906) talade om "The First Quest" - att förstå Jesus inifrån, hans liv, men risken är att Jesus då bara blir en spegelbild av en själv.

Mellan åren 1910-1950 talade bibelforskningen om "No Quest", att vi inte kommer åt Jesus alls.
Tysk teologi talade om "Zitz im Leben" där det var församlingen som formade synen på vem Jesus är, utifrån sina behov.
Denna teologi ledde till en radikal skepticism där slutsatsen blev att det inte finns några pålitliga källor om Jesus. 
Bara tomhet återstod.

Men kunde det verkligen vara så?

Stefan Gustavsson, påläst och trovärdig.



Mellan åren 1950-1990 kom en motreaktion. "The New Quest" menade att den formkritiska skolan inte bar någon frukt i sin forskning.
Redaktionskritik blev nu vägen ut ur formkritikens tomhet (Käsemann och Bornkamm). Läs inte in kyrkans tro i evangelierna! Texten står på egna ben.

Det finns en historisk trovärdighet att det är fyra evangelier i Nya Testamentet, och inte bara ett enda tillrättalagt evangelium. 
Man talar t ex om "pinsamhetskriteriet" där man inte "förbättrat" Jesus utan berättar precis hur trött, hungrig och arg han var ibland.

Jesus - inte tillrättalagd.


James Starr, rektorn på Johannelund, tillika docent i Nya Testamentet, betonar att historisk bibelforskning måste kunna förklara historiens "orsak och verkan".

Han är kritisk till fragmentarisk läsning av evangelierna (atomistisk filosofi?) där delarna inte har någon kontinuitet varken fram eller bakåt i historien. Helheten skapar förståelse av delarna. Textstyckena (perikoperna) hänger inte lösa i evangeliernas kapitel.

Säkert känner du igen den här felaktiga förklaringen av hur evangelierna om Jesus kommit till:

- Ögonvittnen berättar vad de upplevt med Jesus.
- Anonyma människor berättar detta vidare, typ "viskleken".
- Man börjar skapa fritt kring vem Jesus var.
- Q-källan är Markus, där Lukas och Matteus gör ett urval med egen agenda och börjar undervisa på sitt eget sätt.

- Evangelierna ger oss teologi - inte historisk fakta.
- Det är en lång, anonym process över generationer, typ bröder Grimms sagor som ändras beroende på vem som berättar och vem som lyssnar...
- Evolutionsteorin läggs på evangelierna så att de förmodligen "utvecklats" från låg Kristologi (Jesus var en vanlig människa) till hög Kristologi (Jesus är Guds son).

Den formkritiska bibelforskningen säger att evangelierna bara bär små spår av historisk fakta. Vi måste skala bort lager av tillägg, menar de och rädda den historiske Jesus från "trons Kristus".
Allt övernaturligt är skapat av kyrkan för att upphöja Jesus till Guds son, som är ett senare tillägg, tror de.

(Du får svar längre ned i inlägget).

Jesus älskar dig. Inte?!


Varifrån kommer detta sätt att tänka?

Jo, Ernst Troeltsch (1865-1923) talade om några principer för vetenskapliga historiestudier:
Icke-kristna källor skall bevisa att evangelierna är sanna.
Det är radikalskeptism och historiepositivsm. Ja, nu svänger jag mig med flera akademiska begrepp, men hoppa över dem om de ligger i vägen för din förståelse...

- Analogins princip: Allt som hände en gång liknar det som händer nu. Det finns inga unika händelser. (problem med Jesu uppståndelse och himmelsfärd).

- Korrelationsprincipen: Naturlagarna ska förklara allt. Materialistisk världsbild, punkt.

Men denna formkritiska bibelforskning hamnar fel. Det historiska förloppet visar något annat.

Birger Gerhardsson åtnjuter stor respekt.


På 1970-talet kom en annan undersökningsmodell, kallad "The Third Quest". 
Ny kunskap kom med fynden i Qumran, då gamla skriftrullar från äldre synagogor bekräftade Bibelns nuvarande texter.
Det blev tydligt att Jesus är en del av judendomen (forskare såsom Sanders, Homolka, D Daube).

De ifrågasatte om den tidigare "The New Quests" kriterier ens var möjliga - att bara det man själv kan uppleva och förstå är verkligt. 
Positivismen begränsar all kunskap till de fakta man kan konstatera, och förkastar alla spekulationer och transcendenta förklaringar.

Hängde du med?

På plats vid Qumrangrottorna, Israel.



Men fortfarande kan dessa tankemodeller ännu inte förklara vad som hände runt Jesus och varför kristendomen ännu är intakt... Något fattas.

James Starr lyfte fram modern minnesforskning, där man studerat sociala minnen som bärare av historiska händelser.

Exempel: När vi hörde om mordet på Olof Palme, eller Estonias förlisning eller den stora tsunamikatastrofen, så kan var och en berätta exakt var de befann sig, hur de upplevde nyheten och hur de reagerade.
Dessa sociala minnen med hög känslomässig nivå sätter sig mycket djupt och är mycket trovärdiga. Händelsen var inte förutsägbar, utan kom plötsligt och hade katastrofens signum.

Det samma gäller dem som var med om Jesu uppståndelse, och hans himmelsfärd... Det sociala minnet är mycket starkt och genomgripande.

Jag var student i Lund.


De gamla undersökningsmodellerna förklarar inte varför Jesus måste dö, hur rädda lärjungar kunde bli frimodiga apostlar och inte heller hur de frivilligt tog martyrskapet på sig än förnekade sin relation med Jesus, den korsfäste och uppståndne.

Dagens historiska Jesusforskning kritiserar den radikala skeptismen:

- det är rimligare att tänka att det inte finns någon anledning att tro att evangeliernas källor är opålitliga.
- det är rimligare med tillitens hermeneutik (tolkning).

- analogins princip att det som hände då ska hända även nu håller inte. Big Bang har ju bara hänt en gång... De använder sin princip godtyckligt. Den går inte att tillämpa på Jesu uppståndelse.

- korrelationsprincipen att naturlagarna styr allt är också bara ett antagande, som inte håller. Det är lika rimligt att säga "Gud finns och ingriper i historien" som att säga att "Gud inte finns". 
- materialismen är ett religionsfilosofiskt antagande. Motsatsen är lika rimlig.

50-tal pastorer och präster lyssnade.


James Starr förklarade att dagens Jesus-forskning alltså för fram en växande kritisk mot formkritikens antaganden.
Så här tänker många nu:

- Ögonvittnesskildringarna kring Jesus var ingen anonym process! Det är namngivna personer som berättar för andra namngivna personer. Evangelierna är ingen okontrollerad och utdragen process.

Tvärtom!

Urkyrkans människor var extremt noggranna av att veta källorna och söker sig till dessa namngivna personer för att få veta mer om Jesus.
När evangelierna nedtecknas, finns ännu många levande vittnen som bekräftar det som skrivs.
Jämför berättelserna från Andra världskrigets koncentrationsläger...

Den judiska traditionsförmedlingen av texter är mycket noggrann, med en väl utvecklad memoreringsteknik, där respekten för det heliga var oerhört stor. Någon "visklek" var det sannerligen inte tal om!!

Memoreringsteknik av helig historia.


Så, om vi vill lära känna Jesus då är det till evangelierna vi skall gå.
De är ingen "barriär". Tvärtom, evangelierna är den enda vägen för att lära känna Jesus!

Vi har modern hybris, övermod, då vi underkänner antikens skrifter. Ingen skrift är så grundligt genomgången som Bibelns texter! Och trovärdigheten ökar ju mer man tränger ned i djupen...

Både judar, greker och romare visste mycket väl skillnaden mellan mytologiska berättelser och historiska händelser! Vi gör en grov genre-blandning om vi påstår något annat!

Vi i västerlandet tänker oss att vi vill ha en objektivitet utifrån för att förstå en företeelse.
I antiken var det tvärtom - bara den som varit med om en händelse vet vad det handlar om! 
Subjektet är det enda trovärdiga.
Det går inte att stå utanför och betrakta och tro att man förstår, utan att vara en del av skeendet.

Jämför flygterrorattacken 11 september i USA - den beskrivs bäst av dem som var där, inte av oss som bara satt i TV-sofforna... eller hur!

Tom Wright - min favorit!


Ingen "utveckling" har skett med undervisningen om Jesus under tvåtusen år. Den är konstant. 

Vi behärskar inte Jesus. Men Jesus behärskar oss - med kärlek, sanning, förlåtelse, i omvändelse och förnyat liv!

Nu avslutar vi denna föreläsning från Sundsgårdens prästfortbildning.
Du som söker efter att lära känna vem Jesus är, kan lugnt läsa Nya Testamentet och finna honom, och möta honom, som din levande frälsare...!

De varmaste Jesus-hälsningar!

Helene F Sturefelt, V.D.M.

Utsikt mot Öresund och Ven!






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar