MANTELTOFSENS KRAFT

Rosa sjal med tofsar.

Finns det kraft i kläderna? Kan tygstycken förmedla läkedom?

Nu vill jag lyfta fram en sak som är utanför vår kontroll... som vanligt alltså, när det gäller den gudomliga sfären.
Visst kan kläder göra det! Men kanske inte hur som helst...

Medan jag slår upp Markus evangelium tänker jag på barndomens snuttefilt - hur mycket trygghet fanns inte i den!! Ingosad kraft, med hjälp av mammans aftonbön och pappans sagor.

Kvinna, man och ankare i Karlskrona.

Det handlar om kvinnan som hade lidit av blödningar i tolv år. Inga läkare hade kunnat hjälpa henne. Orsaken tycktes ligga djupare, under skinnet, in i själen.

NU KOM HON BAKIFRÅN I HOPEN OCH RÖRDE VID HANS MANTEL,
FÖR HON TÄNKTE ATT OM HON BARA FICK RÖRA VID HANS KLÄDER, SKULLE HON BLI HJÄLPT.
                                                                  Markus 5:24-34

Kvinnan, kvinnan...

Det är två saker vi ska stanna upp inför.

Det ena är klädernas kraft och tofsarnas pedagogik...
Det andra är att vara "oren" och tabuet kring att beröra det som har med blod att göra.

Redan i 4 Mosebok regleras detta för Israels folk:

TALA TILL ISRAELS BARN OCH SÄG DEM ATT DE OCH DERAS EFTERKOMMANDE SKALL GÖRA SIG TOFSAR I HÖRNEN PÅ SINA KLÄDER...

... FÖR ATT NÄR NI SER PÅ  TOFSPRYDNADERNA SKALL NI TÄNKA PÅ ALLA HERRENS BUD, OCH GÖRA EFTER DEM,
OCH INTE SVÄVA OMKRING EFTER ÖGONENS OCH HJÄRTATS TROLÖSHET.
                                                                     4 Mos 15:38

Tofsasrna bär bud...

Så smart Gud är! Den store pedagogen!
Varje gång de klädde sig i manteln, som alltså var ytterplagget, såg de tofsarna svaja - inte bara som ett pynt utan som en påminnelse om Guds närvaro, genom sina Bud!

En klädtext till, från Matteus 14:34:

MÄNNEN VID GENESARETS SJÖ KÄNDE IGEN JESUS OCH SKICKADE UT BUD I HELA TRAKTEN.

MAN FÖRDE TILL HONOM ALLA SOM VAR SJUKA, OCH BAD HONOM ATT DE ÅTMINSTONE SKULLE FÅ RÖRA VID TOFSEN PÅ HANS MANTEL...

OCH ALLA SOM RÖRDE VID DEN, BLEV FRISKA.

Nu är vi långt ifrån dagens läkarvård. Vi befinner oss på ett annat plan. Tillsammans med Mänskosonen, som står i kontakt med himmelens alla läkande krafter.

Pedagogiskt hjälpmedel.

En klädtext till, sedan min slutsats: Lukas 6:19:

EN STOR FOLKMASSA FRÅN HELA JUDÉEN, JERUSALEM OCH KUSTLANDET HADE KOMMIT FÖR ATT LYSSNA PÅ HONOM, OCH FÅ SINA SJUKDOMAR BOTADE.

DE SOM PLÅGADES AV ORENA ANDAR BLEV HJÄLPTA, OCH HELA HOPEN FÖRSÖKTE RÖRA VID HONOM.
OCH HAN BOTADE ALLA.

I Nya Testamentet förutsätts att en människas personlighet präglar hela hennes framträdande, även hennes kläder.
På denna tiden var det naturligt att man tänkte sig att andlig kraft kunde föras över med hjälp av kläder.

Kläder återkommer ofta i Bibeln:

- Att omvända sig från sitt gamla liv, är som att ta på sig nya kläder.
- Synd kan beskrivas som "fläckar på kläderna".
- Döden är ett "avklädande".
- Och i himmelen väntar den rena vita dräkten -symbolen för att vara insvept i Guds försonande kärlek.

Judiska kyrkogården, Karlskrona.

De judiska renhetsföreskrifterna, som alltså inte gäller oss, var noga med att man inte kom i beröring med blod.

För en kvinnas del, kan lagen ses som ett skydd under menstruationen - hon får vara ifred några dagar.

Men att blöda i tolv år... är en katastrof, på alla sätt!
Hon fick inte vidröra någon eller något.
Andra fick inte vidröra henne.

Då förstår vi vidden av det som händer, när hon desperat, i smyg rör vid Jesus...
Hon fick absolut inte bli avslöjad att hon brutit mot detta tabu!

Likväl händer det... Nu har hon två problem plötsligt; sin sjukdom och sitt tabubrott.
Inte konstigt att hon både darrar och skakar.

Det märkliga är vad Jesus nu säger:
- Vem rörde vid mina kläder?
Jesus kände nämligen att det gått ut kraft från honom.

Jo, visst kan man känna skillnad i en trängsel om folk bara knuffas, eller om någon faktiskt rör vid en, för att få kontakt.

"Om hon bara fick röra vid hans kläder..."

OCH GENAST STANNADE BLODFLÖDET,
OCH HON KÄNDE I KROPPEN ATT HON VAR BEFRIAD FRÅN SITT ONDA.

Jesus gör inte som vi andra; blundar och går vidare.
Nej, han vände sig om i hopen och sökte med blicken efter henne som rört vid honom.
Lärjungarna fattar ingenting, som vanligt, och viftar undan hans fråga.

Ännu starkare blir det när vi förstår att Jesus, Guds son, också bryter ett tabu och söker kontakt med den blödande kvinnan, som blivit botad.

Rött, grått, blått. Blött... Blött?!

HON FÖLL NED FÖR HONOM OCH TALADE OM FÖR HONOM HUR DET VAR.

Jesus, den store själavårdaren och terapeuten - värd namnet i sin djupaste betydelse! - lyssnar nu när hon berättar.
Hur lång tid tog det? 2 minuter? 45 terapiminuter? Eller hela eftermiddagen?

Att bli så sedd, så bekräftad, så kärleksfullt bemött, fick livskraften inom henne att stanna kvar.

I gårdagens inlägg skrev jag om "Känslornas hämnd".
Eftersom kvinnans onda inte hade fysisk orsak, så undrar jag om det var hennes nedtryckta känslor som nu slutade spöka?

Grå-isen släpper sakta taget.

Oförmåga att  ta hand om sina egna behov... oförmåga att sätta gränser, säga nej, skydda sig själv...
Mammor, se till att fostra era flickor så att de alltid har det lilla ordet "nej" till hands!

Var det känslomässig censur som nu löstes?

Kärleken från Jesus löser upp knutar av självförakt, dålig självkänsla, taskig självbild och så vidare...

Tofsen. Med knut på...
Guds närvaro inknutet i manteln.

Knut, av godo.

Vi befinner oss mitt i den kristna fastetiden. Jesus går sin svåra vandring upp till Jerusalem, där han skall blöda... som det sista försoningsoffret.
Det är ett annat blödande, med ett annat syfte. Det återkommer vi till en annan gång.

Nu konstaterar jag att på hans lidandes vandring, räcktes en torkduk, en svetteduk, som fornkyrkan på något sätt bevarade.
I den fanns kraft.

Likaså den svepning som var runt hans döda kropp, den togs också tillvara, tror man, och visades upp i Turin i slutet av 1800-talet...

... och samtidigt i Karlstad, i Värmland, fanns en man som hade botande krafter och där tyg användes som förmedlande länk.
Utanför hans hus, stod rader med kryckor från botade värmlänningar.

Fredrik August Boltzius hette denne helbrägdagörelsepredikant.

Fri att simma igen!

Nu avrundar vi.

När Markus återger denna fantastiska händelse, vill han belysa den närhet i kontakt mellan den enskilde och Jesus, som han förväntar sig att hans läsare skall ta.

Och när livet tränger sig på, då finns det ändå rum för oss, här och nu, att via Bibeltexten smyga oss på Jesus bakifrån, röra vid honom, med den udda blandning av rädsla och tro som präglar så mycket av kristet lärjungaskap.

JESUS SA:
- MIN DOTTER, DIN TRO HAR HJÄLPT DIG (fram till mig). GÅ I FRID. DU ÄR BOTAD FRÅN DITT ONDA.

Armen om.

Berörda hälsningar från
Textil-teologen Helene Sturefelt,

- som inspirerats av Tom Wrights utläggning samt det som Karin Långström Vinge skrev i Kyrkans Tidning 9/13 om denna text.

Lyssna till Ylva Eggehorns psalm 717 om hur Jesus rör vid kroppar. Tonsatt av Benny Andersson, sjungen vid ett enkelt piano:
http://www.youtube.com/watch?v=gO3sksL11z0