Jesus som kitchig disktrasa...
Jesus försvann.
Rodde iväg. Ut på sjön. Eller ut i heta öknen. Borta. Ensam och prövad.
- Vart tog han vägen? Någon som sett honom?
Nu är stunden kommen. Sista kvällen.
Gänget är samlat, men de förstår inte vad som måste ske.
I missriktad vänlig hjälpsamhet försökte Petrus vara snäll mot Jesus och skydda honom mot makthavarnas vrede, och får en fruktansvärd gränssättning emot sig:
- Gå bort ifrån mig, Satan!
Så är det.
Att få vara ansvarig sin uppgift och mission får inte hindras snällhetens tyranneri.
Ty då kommer vi aldrig vidare. Försoningen uteblir.
Korsets nödvändighet.
Gå bort! Försvinn.
Det var fullt med folk i Fredrikskyrkan igår. Två organister och två präster markerade stundens vikt och allvar.
Vi fick lyssna till den lilla "herrkörens" premiär, men framför allt höra evangelietexten.
Jesus avslöjar på ett sofistikerat sätt vem som skall förråda honom, vid grönsakernas dippskål...
Först lärjungarnas glädje över gemenskapen, sedan ytterst dålig stämning när Jesus säger:
DET ÄR EN AV DE TOLV, HAN SOM DOPPAR I SKÅLEN MED MIG...
Markus 14:12-26.
- Det är väl inte jag? Inte jag? Jag?
Det är väl inte jag?
När vi kom hem, fortsatte vi Skärtorsdagens berättelse.
Tidigare under dagen hade jag förberett "salen där måltiden skulle firas".
Mörk duk, violetta servetter, servisen med Kristusfisken samt Kristusbrödet och grönsakerna.
Kristus-muggen.
JESUS STEG UPP FRÅN BORDET, TOG AV SIG MANTELN OCH BAND EN HANDDUK OM LIVET.
SEDAN HÄLLDE HAN VATTEN I TVÄTTFATET OCH BÖRJADE TVÄTTA LÄRJUNGARNAS FÖTTER, OCH TORKA DEM MED HANDDUKEN...
Johannes 13:1-17
Vi gjorde likadant.
Hällde upp vatten i en skål, men forsatte lite på vårt eget sätt... med en distrasa... en kitchig wettex-duk med tryck av Jesu ansikte...
En efter en doppade vi detta ansikte i skålen med vatten, kramade ur disktrase-Jesus och höll honom blöt och liksom alldeles levande i handflatan...
Så levande!
... medan de andra stod bakom stolsryggen, i bön, med handen på axeln på den som höll i disktrasan. Förbön. Om nytt liv, kraft och vila.
VAD JAG GÖR NU FÖRSTÅR DU INTE, SA JESUS TILL PETRUS, MEN SENARE SKALL DU FATTA DET.
DEN SOM HAR BADAT BEHÖVER BARA FÅ FÖTTERNA TVÄTTADE, I ÖVRIGT ÄR HAN REN.
OCH NI ÄR RENA, DOCK INTE ALLA.
HAN VISSTE NÄMLIGEN VEM SOM SKULLE FÖRRÅDA HONOM.
Han visste..
Sällan har jag sett en så levande ikon som denna wettextrasa med Kristusansikte!
Så rätt! Så riktigt! Utan guldkant. Det är hans gärning som lyser.
Jesus torkar upp skiten efter oss.
Han suger upp det vi spillt ut.
Jesus är fylld av smuts och klet och vi går fria. Diskbänken likaså.
Herre, så vill jag tacka Dig med skönaste ord, från djupet av min mörka källare där soporna stinker...
Jag vill tacka för din kärlek och nåd som är gränslös, och öva på min livsläxa att jag är mycket begränsad...
O JESUS, FRIGÖR OSS MED DITT ORD
DEN BUNDNA KRAFT SOM I OSS BOR
ATT DIG VI TJÄNAR, DIG VI SER
I DEM VI ÄR TILLSAMMANS MED.
Sv Ps 438:3
Nu låter vi Långfredagen komma.
The Good Friday.
Påskhälsningar,
Helene F Sturefelt, som sannerligen känner sig som en disktrasa!
Urkramad. Kyrie eleison. Jesus, hjälp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar