ATT VARA BRUTEN - utifrån Nattvardsbönen

Hel eller bruten?

Vintern är kvar. Det kalla vädret hållet landet ännu i sitt grepp. Och de öppna vikar som dagsmejan åstadkom, är frusna igen.
Som en spegelblank, centimetertunn glasskiva ligger isen.

- Om man skulle... åka lite.... ?
Nej, jag lovar, jag skall inte ge mig ut!
Men detta är en mycket bra bild av hur jag känner mig.

Tunn is vid cykelbron till Hästö.

Det handlar om att leva i kaos och utsatthet... och nu sakta våga komma tillbaka...

Igår var en hemsk dag, med tidningsrubriker som fick mig att bli kränkt två gånger om... När man saknar "Empatiska muren" mot intryck så blir det så...

* Först den 13-åriga flickan i Kumla som inte orkade leva, p g a näthat med sexuella övertoner.

* Sedan den märkliga sexualundervisningen på ett konfirmationsläger i Rödeby där tidningarna blåste upp grova rubriker. Det valsades runt hela eftermiddagen i Lotta Bromés P4 program. Jag mår illa.

Fokusbyte. Inte lätt.

På kvällen höll jag min första Sinnesormässa i sin helhet - en triumf.
Tack alla för stöd och förbön! Rollen bär och röklinet hjälper.
Samtidigt valdes en ny Påve. Gott.

Du och jag, Gud.

Jag vill dela några tankar från min reflexion, om Att vara Bruten... utifrån Nattvardsbönen och brödet som bryts.

Inlägget bildsätts med rivningen av den anrika musikpaviljongen i Hoglands Park. Nu är "Snäckan" borta... nedbruten...

JESUS TOG ETT BRÖD, BRÖT DET, TACKADE (välsignade) OCH GAV...
                                                          Matteus kap 26:26

Gud tog Jesus i anspråk, välsignade honom, bröt honom för att kunna ge honom till hela världen.
Här är fyra verb som sammanfattar hans liv. Även människans liv. Mitt liv.

Dåligt underhållen musikpaviljong..

1. TOG

Gud ser på oss med största kärlek och vill ta oss i anspråk.

Det vill människor också göra, men det är inte säkert att syftet är detsamma... med effektivitet och krav på produktivitet, och en skavande verksamhetsberättelse i skuggan, där statistik ska vara måttet på den kvalitet, som inte alltid syns.

Nu tänker jag inte bara på kyrkan utan på arbetsplatser överlag.

Men när Gud tar oss i anspråk, då rustar Gud oss först, ber oss vänta (jodå...) till vi mognat (när..?), sedan sänder han oss ut.

Och med ord från Stefan Holmströms predikan i Möllebacken i söndags:
- Gud tar oss i sina händer, som ett väldoftande nybakat bröd, och håller oss där en stund... : )

Tag mig - inte!

2. TACKADE

Det andra ordet är Tacka, i betydelsen Välsigna, sätta sitt tecken på, signa, med en välgångsönskan. Ja, det är att tala väl om någon.

Tacksamhet är grundtonen i mitt liv och jag vet att jag är rikt välsignad.
Men inte kan väl prästen hamna i "kaos och utsatthet" som ber i Sinnesrobönen.

Jo, faran är större än på många andra platser.
I hjälpsamhets- och snällhetskulturen är det en stor fara att inte tillåta sig ha tillgång till det lilla ordet:
- Nej. Nej, jag vill inte. Nej, jag kan inte. Nej, jag orkar inte.

Men så biter man ihop, ska vara förstående och så ökar trycket och pressen tills hjulen skenar... och sammanbrottet kommer.
Stressen bryter sönder människan.

Jag fick inte tillräckligt av den livsnödvändiga återhämtningen varje dag. Jag rundade hörnorna på tidsschemat på ett sätt som lurade både mig själv och omgivningen.

Oundvikligt.

Trots att själva underhållningen var bra!

Vår mänskosyn präglas av ett maskintänkande. Men vi är inte maskiner. Vi är ömtåliga, känsliga varelser. Om inte känslorna får plats, hämnas de. De måste få tid att verka och klinga ut.

Därför blir det tredje ordet en oundviklig konsekevens:

3. BRÖT

Det brutna brödet. Jesus tog brödet, tackade, bröt det...
Gud tog Jesus, tackade och välsignade honom och bröt honom på korset - som ett försoningsmedel.

Jag har några gånger frågat Gud "Varför" det blev så här med mig.
Gud har svarat varje gång: "Därför"...

- Därför att du inte har tagit dig själv på samma allvar som jag tar dig. Du har inte respekterat dig själv och dina behov, såsom jag respekterar dig...

Spikar, murket trä, ingen omvårdnad...

Och jag tänker; kan detta "brytande" handla om att Gud vill, i människans fall, bryta bort det som är fel, det som inte skall vara hos oss?

Gud bryter bort tidspressen från Helene och befriar henne! Det gör ont...
- Min TID ger jag dig, säger Jesus.

Att inte kunna stå upp för sig själv blir lätt en grogrund för många sjukdomar...

När utmattningen är som värst, går jag in "i Gud" - där kan jag andas, vila.
Gud är min räddning från ett samhälle som är ofta är omänskligt.

Lägg mig varsamt ned.

4. GAV

På Skärtorsdagens kväll blev Nattvardsbrödet en bild av hur ett sönderbrytande kan bli välsignat, så det räcker till en hel mänsklighet, genom alla tider.
Han gav sig själv åt lärjungarna...

Och så sitter vi här, i Kungsmarkskyrkan, och skall snart få ta emot detta brutna bröd.
Vi sitter här med våra sprickor och sår, likt spruckna krukor.
Djupt i vår själ lyser Gud med sin närvaro.

Gud har även detta i sin hand. Frukta inte, detta tillhör inte den Onde!

Visst kan sår och sprickor vara orsakade av det Onda, men de tillhör inte den mörka sidan - nej, våra sår tillhör Gud! Våra sprickor tillhör ljuset!

Genom en perfekt fasad kan ljus inte lysa.
Bara genom det svaga och ömtåliga strömmar ljuset ut - utan att vi är medvetna om det.

Våra sprickor tillhör Gud.

Detta är den vackraste mänskosyn jag vet.
Det doftar Kristus.

Det doftar nybakat Kristus-bröd.
Så får detta vara min svåra livsläxa:

- Se på sig själv som ett väldoftande bröd som Gud håller i sina händer, tackar och välsignar i dopet, bryter bort det som inte skall vara där, och ger oss sedan till varandra.

Att få vara bröd för sin medmänniska - det är livets mening.
I Jesu namn, amen.

Helene Sturefelt,
- en torr och smulig brödkant, som väntar på smöret...

Nu ett minne blott.