SKÄRTORSDAGSKVÄLL

Sista måltiden.

Det är Skärtorsdagskväll. Nästan fullmåne ute. Den väntar på påskdagens fullbordan.

För mig är detta en av årets viktigaste kvällar. Som kristen får jag tillsammans med församlingen gå in i firandet av Sista Måltiden.
Jesus skrev inga texter, målade inga tavlor eller komponerade musik, men han lämnade en fantastisk handling att utföra; att dela bröd och vin.

Detta vardagligt enkla välsignade Jesus med sin gudomliga kärlek.
Brödet - hans kropp.
Vinet - hans blod.
Han ger hela sig själv till oss!

Några ord från kvällens mässa:

Denna kväll går Jesus sitt lidande till mötes.
Brödet bryts med vän och fiende.
Kalken vandrar mellan trofasta och svekfulla händer.
Detta är det sista offret - nu skapas det nya förbundet, för dig, för mig.

- Drick av den alla!

Jag försöker vandra i hans skugga och vila i det Han säger:

"SANNERLIGEN, ALDRIG MER SKA JAG DRICKA AV DET SOM VINSTOCKEN GER, FÖRRÄN DEN DAG DÅ JAG DRICKER DET NYA VINET I GUDS RIKE."
Matteus 26.

I sin svåra stund har Jesus sin tanke fäst vid livet, livet där "på andra sidan".
Han fokuserar på målet, för att orka gå sin Golgata-vandring, så fylld av svek och plåga.

Det andra tror är ett misslyckande, vet Jesus att det är en passage, en passage över till segern.

Denna fantastiska kyrka med sina fönster och glasdörrar - ännu en gång kommer ljuset och bekräftar det som sker, just när jag säger dessa ord:

Vi firar denna allvarskväll ändå i ljuset av Påskdagen. Vi vet ju att uppståndelsens seger kommer, annars skulle vi inte orka med långfredagen eller kunna se meningen.

Solgata.

Golgata.

Solgatan bländade mina ögon och vi bad, hela församlingen:

- Jag kan inte dölja att det finns en Petrus inom mig, som både sviker och bekänner Dig.
Jag vet att det finns en Judas inom mig, som både älskar och förråder Dig.
Förlåt mig de gånger jag förnekat Tron och Kärleken till Dig Herre, och gått min egen väg...

Gud lät solljuset bekräfta syndernas förlåtelse.

Och senare på kvällen, hemma runt matbordet, läste vi texten om när Jesus tvättade lärjungarnas fötter, och barnbarnen fick plaska lite i vattnet... : )

Med tacksamma hälsningar,
Helene Sturefelt