- Han är inte här, han har uppstått.
Lyssnar på Thåströms gamla låtar, samtidigt som jag tittar på mina foton från Påsklandskapet i kyrkan.
Plötsligt ser jag ett samband... jag hör ett nytt sammanhang...
Änglar... vingar... fjädrar? Nej, inte fjädrar - ljus.
Textförfattaren skriver:
EN DEL FALLER VACKERT
EN DEL FALLER HÅRT
EN DEL FALLER ALLTID, ALLTID NER I HÅL.
Mina tankar väver ihop de två världarna:
Så stod de där, vakterna framför graven, de hedniska romarna och de judiska, och bevakade varandra misstänksamt, samtidigt som de bevakade Graven - den farliga graven där HAN låg...
Jesus var än mer farlig nu när han var död än när han var levande. Här gällde högsta möjliga bevakning!
Genomborrad. De eviga offret.
Han föll hårt och han föll rakt ned i dödsrikets svarta hål.
Jesus föll, på Guds uppdrag, ner i mörkret för att komma med - ljus...
EN DEL HITTAR INGET
EN DEL HITTAR ALLT
EN DEL HITTAR BARA SÅN´T SOM INTE RÄKNAS ALLS...
Folkmassorna som tittade på, den där långfredagen för tvåtusen år sedan, gick kanske hem efter ännu ett rutinmässigt dödande av brottslingar, utan att ha förstått någonting...
Ändå kunde de profetorden från Sakarja:
ÖVER DAVIDS HUS OCH JERUSALEMS INVÅNARE SKALL JAG UTGJUTA NÅDENS OCH BÖNENS ANDE, SÅ ATT DE SER UPP TILL MIG SOM DE HAR GENOMBORRAT...
DE SKALL SÖRJA HONOM SOM MAN SÖRJER ENDE SONEN...
Sakarja 12:9-10
- Jag tror! Jag fattar! Han tar straffet på sig!
- Den mannen måste ha varit Guds son.
Markus 15:39
En del hittar Allt.
En hednisk soldats credo.
Thåström fortsätter:
JAG VET DU ODLAR VINGAR
FÖR DIN HUD HAR BLI´TT FÖR TRÅNG
JAG VET ATT DU FÖRSÖKER
FLYGA BORT NÅNSTANS MED DEM...
Kan man odla vingar när man är rädd?
Vingar är snarare en gåva...
Solljuset föll på ängeln i Fredrikskyrkan.
Dagen efter sabbaten, alltså på söndagen, gick kvinnorna till graven i gryningen för att bereda Jesu döda kropp med välluktande kryddor.
Men han var inte där. De möttes av en öppen grav och stenen var bortrullad. De gick in i klippgraven... de visste inte vad de skulle tro...
MEN DÅ STOD DET TVÅ MÄN I SKINANDE KLÄDER FRAMFÖR DEM.
Lukas 24:4
MARIA STOD OCH GRÄT UTANFÖR GRAVEN. GRÅTANDE LUTADE HON SIG IN, OCH FICK DÅ SE TVÅ ÄNGLAR I VITA KLÄDER SITTA DÄR JESU KROPP HADE LEGAT...
Johannes 20:12
Dukat med Guds kärlek.
Textförfattaren till Thåströms låt får mig att tänka så här:
När huden blivit för trång, det är då när man inser att livet inte bara är en fest... att livet inte bara är prylar och materialism utan att det finns en själ också.
En ande, Helig Ande...
När en människa drabbas av Guds Närvaro, då blir huden för trång!
Jag får inte plats! Släpp ut mig, låt mig vara så stor och fri som jag är skapad till.
Det är klart vi kan flyga! I anden besöker jag människor och platser på bråkdelar av sekunder, och kommer med bön och välsignelser från den Levande Herren...
- Jag ber för den förtvivlade buddhistiska kvinnan,
- för den deprimerade grabben i Litauen som längtar efter sin mamma,
- för tonårstjejen som inte vill äta...
EN DEL LEVER SITT LIV
HÖGT UPP PÅ EN PIEDESTAL
EN DEL LEVER SITT LIV
BARA FÖR ATT RASA AV...
Gode Gud vilket ljus! Hur gör du?!
Men det låg inga fjädrar på stengolvet. Och de såg inte änglarna flyga...
De satt alldeles stilla, och lyste i sina skinande kläder.
Änglarna lyste av ljus, i klippgravens mörker.
Dessa himmelska varelser är ren energi, synliga ett tag för vårt fysiska öga, sedan borta.
EN DEL PLOCKAR VINGAR FRÅN ÄNGLAR SOM DE MÖTT
EN DEL PLOCKAR SINA FRÅN INSEKTER SOM DÖTT...
Rör inte mina vingar!
Uppståndelsens faktum är det mest intressanta som hänt i världshistorien:
Vi slipper fly från vår egen kropp - den är välsignad.
Vi slipper fly från vår egen själ - den är renad i Jesu försoningsblod på korset.
Vi slipper leta efter vilsen andlighet - i dopet får vi den Helige Ande som gåva och dessutom, som om det inte skulle vara nog!- vi får del i det Nya Förbundet, där döden för alltid är besegrad.
Så dukar vi vårt påskbord!
DU SOM ALDRIG SKULLE BLI SOM DE ANDRA VA´
DU SOM ALDRIG SKULLE HA NÅGRA GUDARS SVAR...
IKVÄLL SPELAR ALLT SÅDANT INGEN ROLL.
Nej, gudarna, de tillyxade avgudarna, kan inte svara dig på frågan om livets mening.
Men Levande Gud kan.
Att vara kristen är att inte vara som andra...
Att vara kristen är att ana vingarna - av ljus.
Det här var ingen Neråtsång!
Det här är uppåt!
Eller som David skulle ha sjungit:
JAG VILL UPPHÖJA DIG, MIN GUD, DU MIN KONUNG!
Psaltaren 145
Här är hela sången:
http://www.youtube.com/watch?v=DtXnC_p4qk4
Fjäderlösa hälsningar,
Helene Sturefelt, som stöder MAF, Flygarmissionen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar