ETT SEKULARISERAT 2011?

Gott, men inte nytt.

GOTT NYTT ÅR 2011!
Jag skulle vilja ropa ut med glädje allt det goda jag önskar vi fick dela med varann.

Rätten till religion.
Eller friheten från religion?
Det är det som det gäller. Det är en allvarlig tid som ligger framför oss.
Allt kommer att ställas på sin spets.

Men jag inleder årets första blogginlägg med att hälsa er, bästa läsare, lite mer neutralt och politiskt korrekt:
GOD ICKE-RELIGIÖS MIDVINTERFEST.

Så där ja, nu är säkert Diskrimineringsombudskvinnan (DO) Katri Linna nöjd.
Ni har väl hört hennes galenskap inför julfirandet för några veckor sedan?

Kristus-familjens öppna famn

Dagens Nyheter skrev den 3 dec 2010 en mycket kritisk artikel om detta fega tilltag att undanhålla alla anställda på DO både julfest och julklappar.
Istället inbjöds de till decemberfest med vintergåva...
Jag trodde det var ett skämt när jag läste det.

("Diskriminering, hur länge tänker regeringen blunda för en myndighet i fritt fall", signerat Hanne Kjöller.)

Så långt har vi nu sjunkit i rädsla för att stöta oss med invandrare och ateister, att vi måste reducera all kultur som luktar kristendom.
Vem har bett om detta beteende?
Det gynnar ingen.

Det går väl inte att önska varandra Gott nytt år heller - kära nån, tideräkningen är ju inrättad efter han den där ni vet som föddes i en krubba... ja jag vågar inte säga hans namn, men du vet.. JK.

Detta är hets mot folkgrupp!
Hets mot oss vanliga människor som har vuxit upp här och trodde att vi levde i Sverige, men som vaknat upp brutalt till ett land som håller på att förråda sig själv.

Hur anmäler man det?
Till vem?
DO balanserar nu på en så tunn lina att det finns ingenting kvar att hålla sig till.

Avspärrat - varning för kristendom.

Sekulariseringen och rädslan för kristendomen smyger sig in även i kyrkan.
Jag låter kritiken drabba mig själv och den kyrka jag vill tjäna, med hela mitt hjärta:

På julafton sändes en julkonsert från Slottskyrkan.
Hovpredikanten nämnde inte mycket om Jesus Kristus, däremot Konfucius.
Varför?
Dagens radiogudstjänst handlade om Britt G Hallqvist och hennes psalmer, men ingenting om den Herre hon skrev om.
Varför?
Vart ska en törstande själ vända sig när kyrkan själv sviker sin egen Herre?

Jesus drev ut allesammans ur templet... Han slog ut växlarnas pengar.
- Gör inte min faders hus till en saluhall!

Ikväll läste vi ur Johannesevangeliet 2:13-22 om Guds hus.
Den gången handlade det om att försäljningen av offerdjur hade tagit över.
Översatt till idag handlar det om att Svenska kyrkan hellre visar upp profana konserter än kristna gudstjänster.
Håller du med mig?

- Gör inte Guds hus till en konsertlokal eller plats för andra jippo...

Det är mer korrekt att kalla sig sökare än finnare.
Det är bättre att tala om sina tvivel än om sin tro.
Men det leder ingen vart...

Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men en kraft för dem som tror.
1 Kor 1:18

Om mitt hjärta är ett tempel, fyllt av köpslående och oväsen, då skulle jag vara tacksam att Jesus visade vad han tyckte om det:
- Den älskades vrede:

- Helene, älskar du mig inte? Varför låter du allt detta usla skräp ta plats i ditt inre?
Så skulle Jesus tala.
- Har du glömt att all min kärlek är av nåd? Du behöver inte köpslå eller prestera!
Och så skulle jag fråga honom hur vi ska möta den sekularisering som sakta äter upp oss... och hur vi ska fortsätta religionsdialogen...

Lys! För min skull...

Jag tycker mig höra fyra punkter.
Tänk om det är Jesus som uppmuntrar oss så här:

1. Lär känna mig, Jesus Kristus, på djupet.
2. När min kärlek börjar flöda i dig, våga då gå i dialog med dem som frågar om grunden för ditt hopp; muslimer, ateister, din granne...
3. Fördjupa omsorgen om medmänniskan - oavsett religiös tillhörighet - i en levande diakoni.
4. Avstå er bekvämlighet och fatta beslut som gynna den gröna miljön.

Och jag tycker mig höra:
- Vik inte undan! Var inte tysta!
Jo, Herre, det är lätt att bli rädd, att bli tystad nu när bomberna kommit oss närmare...

I min bön tänker jag på de kristna i Irak och i Alexandria, Egypten.
Och jag undrar:
Varför spränger extrema islamister kristna kyrkor?
Deras vrede över Västerlandets ogudaktighet borde få dem att istället spränga bordeller eller biografer?!

I min bön fortsätter jag bedja för alla dem som vågar tala även om det andra förbjuder:
Muhammedteckningarna som ska ges ut i Norge med titeln "Taushetens Tyranni" - Tystnadens Tyranni.

Vi ska inte skratta åt varandra.
Vi ska visa respekt och beskriva varandra så att den andre känner igen sig.

Och när jag vaknar imorgon, vill jag inte vara främling i mitt eget land!
Jag vill fortfarande känna igen mig som svensk, dricka julmust - jag menar midvinterdricka, och dansa en sista gång runt julgranen, jag menar vinterträdet.

Det ska bli intressant att se vad Diskrimineringsombudsmannen ska göra åt påsken och pingsten...
För att inte tala om alla namnbyten på påskliljor och pingstliljor - jag utlyser en tävling där vi hjälper DO!

Jag kan bli både stött och kränkt om jag hör att de små blommorna har kristna namn...

Gott Nytt 2011.
Eder bistra Helene Sturefelt

Påskvän