HIMMELEN i Gamla Testamentet

Tjäkjta-passet

Naturvetenskapen söker sina svar på vad himmelen är.
De har sina sökmetoder och teorier.
Religionen arbetar med andra frågor.
Inte "hur", utan "varför" och "vem".
Vi behöver båda perspektiven för att inte bli ensidiga.

Jag ska nu ta med dig på en vandring genom Gamla Testamentet för att se vad som sägs om himmelen där.
Mycket är förborgat. Det är inte Guds vilja att avslöja allt. Vi kan inte bära den kunskapen.
Men det finns hoppfulla aningar...
Vi ska inte spekulera.
Det räcker att hålla sig till det som Bibeln själv säger.

Bilderna är tagna på en pilgrimsvandring mellan Abisko och Nikaluokta.
Jag är allergisk mot gulliga bilder med tillrättalagda, färgglada målningar om himmelen.
Det reducerar Guds väldighet och ger en känsla av att vi kan kontrollera himmelen...

Kebnekajsemassiven ger en oerhört mäktig känsla av vad det handlar om.
Jag upplevde det... och hjärtat grät, av glädje.

Himlen landar på jorden...

Texten är hämtad ur Illustrerat Bibellexikon, som sammanställt olika bibeltexter.
Det är sju punkter, så vet du om du orkar läsa allt med en gång... ; )
Jag hoppar över bibelhänvisningarna, men vill du veta, så får du höra av dig!

1. Det hebreiska ordet "samajim" är plural och betyder "himlarna". Det avser himmelens oändliga utsträckning.

2. Konkret kan "samajim" betyda det synliga himlavalvet som för förnuftet välver sig som en klocka över jorden.

3. Himmelen är också den överordnade delen av Guds skapelseverk.

Den är de himmelska härskarornas boning och i nära förbindelse med Guds tron.
Paradox:
Herrens tron är i himmelen, likväl kan inte ens himlarnas himmel rymma Gud!
Gud är närvarande överallt och uppfyller hela jorden, men själv kan Gud inte rymmas i något skapat.

Dock säger den gudomliga uppenbarelsen att det finns en "plats" där Gud har sin "boning".
Gamla tider uttrycker en intuitiv kännedom om denna hemlighet:
"Vem har jag i himmelen utom Dig".

Herren är himmelens Gud, upphöjd över allt skapat. Som skapare är Gud jordens och himmelens Herre.
Guds makt är suverän.
Guds tron förblir evinnerligen.
Samtidigt sägs att himmelen och jorden skall gå under vid den yttersta tiden.

Det gamla Israel och GT´s skrifter tycks inte ha någon föreställning om fler himlar, sådan den blivit utformad i senjudendomen.
Det är möljligt att uttryck som "himlarnas himmel" antyder en tudelning, men det kan också vara ett förstärkt uttryck för himmelens oändlighet.

Lapporten öppnas till Guds förråd!

4. Himmelen tänkes också som alla välsignelsers källa, Guds rika förrådshus, varifrån han utdelar sina gåvor.

Här förvaras också de kommande frälsningsskatterna och härifrån skall de uppenbaras i den yttersta tiden.
Allt vad Gud har beslutat i sin frälsningsplan är redan pre-existent i himmelen.

Särskilt judisk apokalyptisk litteratur talar om att Messias, den nya tidsåldern, gudsriket och det nya Jerusalem är förborgat i himmelen.
Även tabernaklet är en avbild av en himmelsk mönsterbild.


5. Är himmelen de frommas hem?

GT kastar endast ett sparsamt ljus över tillvaron efter döden.
I dödsriket, "sheol", samlades både onda och goda. "Sheol" var skuggornas land, och döden var "förskräckelsens konung".
De som var rädda för döden var hemfallna åt träldom i hela sitt liv.
Men den rättfärdige är frimodig även i döden. Gud skall nämligen inte lämna de sina åt dödsriket.

Det finns också ett löfte om uppståndelse, men endast som en bakgrundston.
Någon klar föreställning om evighetstillståndet finns inte i GT.

Dessutom är det tydligt att Israels eskatologiska hopp främst är knutet till Guds rikes upprättande på jorden.

Dock, det finns ställen som kan tyda på att det gamla förbundets troende folk inte var främmande för tanken att "samlas i himlen".

Exempel:
Hanok - Man såg honom inte längre ty "Gud tog honom bort".
Elia - "for i stormvinden upp till himmelen."
Predikaren - "mänskornas ande skall stiga uppåt även om kroppen vänder åter till stoft."
Abraham - "deras håg stod till ett bättre fädnersland, det himmelska".

Under senjudendomen vidgades uppfattningen om himmelen som de rättfärdigas eviga hem.
2 Henoksboken:
"Denna plats är beredd för de rättfärdiga som under sitt jordeliv uthärda vedermödor, vända sina ögon bort från orättfärdighet, övervinna frestelser, utföra rätt dom, giva bröd åt den hungrige, kläda den nakne, upprätta de fallna och hjälpa de fattiga, de vilka vandra inför Herrens ansikte och tjäna honom allena."

Mitt hemland är i himlen.

6. I Jesajas bok förkunnas att Herren en gång skall skapa "nya himlar och en ny jord".

Bibelns hebreiska grundtext har inte något ord för vårt universum eller kosmos.
Som uttryck för "alltet" används ofta sammansättningen "himmel och jord".

Också de himmelska världarna är delvis berörda av syndafallet; där hade ju synden sitt ursprung.
I denna betydelse ska himmelen "rullas ihop som en bokrulle" vid slutdomen, men som också ska nyskapas och återupprättas genom den messianska frälsningen.

Skapelsetanken bestämmer framtidshoppet.

Läran om de första tingen (pro-tologien) och läran om de yttersta tingen (eska-tologien) hör nära samman.
I den yttersta tiden återvänder paradistillståndet.
Då skall Gud bringa planerna med sin skapelse till fulländning.

Denna "världsförnyelse" är knuten till löftena om "landet" som är Kanaans land.
Från det återupprättade Sion skall frälsningshärligheten utbreda sig över hela jorden och förvandla allt till himmelska tillstånd.

Hur många himlar finns det? En räcker...

7. Först under judendomen utarbetas tanken om flera himlar, gärna kopplat till de många ängla-hierarkierna.

Upp till tio himlar har nämnts, men vanligast sju eller tre.
Denna sista föreställning finns även hos Paulus. 2 Kor 12:2.

Senjudendomen sökte skriftligt stöd för denna uppfattning i 1 Kon 8:27.
I den tredje himlen finns paradiset.
I den tionde himlen finns en härlighet och storhet som inte kan tolkas med ord. 1 Henoksboken 14:9.

I judendomen används himmelen också som "täcknamn" för Guds namn.
Guds konungadöme blir "himmelens konungadöme" och "himmelens ära" användes istället för "Guds ära.
Det hänger ihop med den vördnad fanns kring själva Gudsnamnet.

Slut citat ur Illustrerat Bibellexikon.

Det här var mycket att smälta.
Måtte det himmelska fästet inte släppa mer regn eller snö över oss...

Om några dagar lyfter jag fram vad Nya Testamentet säger.
Till dess:

Himmelska hälsningar

Helene Sturefelt

Himlen är dold.