Lysande fattigdom
Idag, den 24 januari, firar vi årets fattigaste dag...
Imorgon kommer löningen.
Vi gnager på bordskanten och har för länge sedan konsumerat upp de pengar som nu inte vill räcka till terminsavgifter, försäkringspremier och avbetalningar.
Det är inget fel på falukorv och knäckebröd.
Men det är fel på vår uppfattning om vad som egentligen är fattigdom.
Vi är själsigt fattiga. Och andligt fattiga!
Så det skriker.
Kund i Pryl-riket
Själens behov mättas med kultur, musik, litteratur och goda möten med människor.
Andens behov kan bara mättas av Gud själv.
"SALIGA DE SOM ÄR FATTIGA I ANDEN, DEM TILLHÖR HIMMELRIKET."
Bergspredikan Matteus 5:3
Att erkänna sin längtan efter Gud är att erkänna sin andliga fattigdom.
Det är början på att få syn på himmelriket...
Men då måste vi först städa bort alla prylar, stänga av alla knappar och stand-by-lägen samt skruva ned allt oväsen så att tystnaden får plats.
- Välkommen Gud.
Vi som har det så bra, mår så fruktansvärt dåligt.
Nu kan ju läkare skriva ut "promenader" på recept.
När ska de börja skriva ut "gudstjänster" på recepten?
Det är bra att vi får känna på svångremmen i värlfärdslandet. Ofta är det nöden som får oss att knäppa våra händer och be. Men kanske inte:
- Ge mig... utan:
- Vad vill du med mitt liv, Gud?
My fashion - men Guds då?
De ville skapa en ny atmosfär i kyrkan med "marknadsanpassade gudstjänster" i biografen The Willow Creek Theater.
Gudstjänsterna sänds också ut via satellit.
Bill Hybels, pastor, förkunnar en klassisk kristendom som tar sig konkreta uttryck:
- besöker fångar och flyktinganläggningar,
- hjälper bostadslösa och drogmissbrukare,
- reparerar gamla bilar som ställs till förfogande för ensamma mammor. Och så vidare.
Han växte upp i en stelbent, pastorsstyrd och inåtvänd församling.
Men Willow Creeks är inte heller perfekt.
- Tänk dig att du ändå hittade den fullkomliga församlingen, säger han, om du blir medlem där, då får den problem...
Uppmuntrande...
Men fokus ligger inte på oss själva.
I en kristen gemenskap är Jesus i centrum.
Hans kärlek ska flöda genom oss och de talanger vi har.
Guldklädda byggnadsställningar.
Hör av dig! Vi är i full gång.
En levande församling är inte politiskt korrekt, som man tvingas vara i andra kommuner då skolan kommer på besök:
- Jag sa inte "i Herrens namn"! Jag sa i "Herr Rens namn".
Fast så fega är vi inte här i vår stad.
Här är vi frimodiga, i Herrens namn.
Ta din andliga fattigdom på allvar. Den kräver inga pengar.
Bara tid, att umgås med Gud.
Och sträck sedan ut handen till den i din närhet som behöver hjälp, så att din tro går i funktion.
"SALIGA DE BARMHÄRTIGA, DE SKALL MÖTA BARMHÄRTIGHET."
Fru Ren - jag menar fru Helene
Sturefelt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar