INDIVID ELLER KLAN

Vilket väger tyngst - individens frihet eller grupptillhörigheten?

De muslimska grupper som lever här, kommer från samhällen där klanen och släkten styr. Individen har inte alls det enskilda värde som vi är vana vid. Det är släkttillhörigheten som ger både skydd och värde.

Vad händer då om en muslim gör fel, stjäler eller har sexuellt umgänge utanför äktenskapet?

En av mina flyktingvänner berättade att då måste detta "fel" rensas ut ur gruppen, annars drar hon/han skam och vanära över klanen. Individen får plikta med de straff som Shariálagen utmäter.

Detta är en av de stora skillnaderna mellan islam och kristen tro. Vi lever under skydd av Jesu försoning - det är Han som har sonat alla synder och skulder - för att vi ska gå fria. Det blir ju inget kvar om man ska stena alla till döds som har gjort fel, eller hur?

Denna förlåtelse är djupt rotat i vårt medvetande, sedan tusen år med kristendom. Alternativet är en rättvisa som är helt okänslig för individens möjlighet till ånger och upprättelse.

Jag hoppas att muslimer i Sverige ska frigöra sig från klantänkandet och utvecklas mot en större individuell frihet.  

BLT´s ledare ons 17 feb, signerad Syliva Asklöf Fortell, utgår från att alla är formbara individer ... "inte färdigformade gjutjärnspannor som föds, lever, och dör i en och samma form". Jo, Syliva, kommer man från ett strängt klansamhälle, så finns inte individens frihet att själv forma sitt liv. Det var ju likadant i Sverige för hundra år sedan. Då var vi också låsta i vad släkten och byn ansåg vara rätt.

Därför måste vi hjälpas åt att frigöra islam från det kulturella släktgrupptrycket - det är ialla fall så som IRSHAD MANJI menar, hon som är islams stora Reformator:

- Friheten att tänka själv förstörde inte min tro utan räddade faktiskt min tro på islam"

Gå in och läs mer på http://www.irshadmanji.com/

Å andra sidan, så har individen frigjort sig så till den milda grad att det i vissa fall bara är ensamheten som återstår. Det är inget alternativ för mig.

Jag tycker det är fantastiskt skönt att gå in under kyrkans tak och känna historiens vingslag av kollektiv tro, som bär mig, lyfter, uppmuntrar och ger mig riktning framåt.

Ett enastående träd - både med rötter, och enskilda grenar.

Helene Sturefelt